Att skriva ett examensarbete är inte lätt och ska kanske inte vara en lätt uppgift. Det krävs planering, diskussioner och utvärdering för att varje pusselbit ska falla på plats innan pusslet är lagt. Samspelet mellan de två skribenterna måste fungera bra för att arbetet skall ros i hamn. Vi kommer här nedan presentera de svårigheter som vi stötte på under arbetets gång. Vi valde att genomföra vårt projekt med eleverna under en veckas tid. Eleverna och deras föräldrar var positivt inställda till vårt projekt och tyckte det skulle bli spännande. Det brukar förete sig så att händelser som normalt inte försiggår är spännande och de kände sig så klart utvalda och speciella eftersom det bara var de på skolan som deltog i projektet. Vi är övertygade om att de inte hade varit lika entusiastiska om detta projekt skulle vara en hel termin. Det hade nog uppfattats som väldigt tjatigt att ha en grön skoltröja på sig en hel termin. Det hade heller inte känts lika speciellt om alla eleverna på skolan skulle ingå i projektet.
Vi upplevde nog också själva projekttiden som ett stressmoment då vi fick starta med projektet direkt i anslutning efter vft eftersom barnen i Malmö hade lov veckan efter vår projektvecka. Detta orsakade även en tidsbrist för oss då vi från början hade tänkt undersöka två skolor i två olika områden i Malmö. Efter att ha gjort projektet på Blankebäcksskolan hade vi fått in så pass mycket material att vi insåg att ytterligare en skola skulle bli att ta oss ”vatten över huvudet”. Nu i efterhand kan vi även konstatera att det material vi har fått in var mer omfattande än vad vi trodde det skulle bli från början. Vi upplever att det hade varit mer intressant att gå djupare genom ett färre antal informanter.
När vår enkätundersökning gjordes med eleverna i år fyra till sex hade den klassen vi gjorde projektet i på sig sina gröna skoltröjor och detta kan säkert ha påverkat resultatet i de övriga klasserna. En elev i år fyra svarade bland annat så här på frågan om varför/varför inte de ville ha skoluniform: ”För att jag tycker att det är snyggt” medan en elev i sjätteklass svarade: ”Därför det är töntigt.” Vi fann det intressant att det var stor skillnad på de olika årens svar. År fyra var exempelvis fyra gånger mer intresserade av att ha en skoluniform än vad år sex var (se tabell s.30). Vi tror att det kan bero på ålderskillnaden i de olika åren och att dessa klasser använder olika symboler för att vilja eller inte vilja identifiera sig med andra. Enligt
Lalander & Johansson (1999) stärker symboler, som exempelvis kläder, gruppens identitet och den enskilde gruppmedlemmen. Efter egna erfarenheter från egen skolgång men även vft har vi märkt att det kan råda en åldershirarki mellan åren och att de vill visa sin tillhörighet genom sina symboler. I vårt fall är år sex de äldsta eleverna på skolan och vi tror att anledningen till att deras åsikter skiljer sig från år fyra är att de inte vill tillhöra den grupp som är yngre. Därför markerar de det genom att svara att kläderna som eleverna i år fem använder är töntiga. Eleverna i år fyra vill istället tillhöra den äldre gruppen och uttrycker att en skoluniform är snygg.
Även om vi förberett oss genom att utforma ett intervjumanus till samtliga intervjuer så uppkom det under vår sista intervju med eleverna en konstig situation. I de tidigare intervjuerna har frågorna varit relativt öppna och eleverna har själv fått berätta om sina erfarenheter. I sista intervjun med eleverna blev vi stressade av att eleverna inte svarade i den utsträckning som de tidigare gjort och då bytte vi helt plötsligt frågeteknik. När vi inte fick svar på våra tilltänkta frågor ställde vi istället ledande frågor som endast behövde ett ja eller nej svar. Detta gjorde att intervjun inte kändes så bra utan som om det är vi som har stoppat orden i munnen på barnen. Då vi lyssnade till inspelningarna av intervjuerna så upplever vi det som att vi emellanåt glömmer bort att vi sitter med en intervju. Detta behöver å ena sidan inte vara negativt då intervjupersonen kan bli mer avslappnad men är å andra sidan inte positivt för materialet som blir fyllt med en massa onödigt prat utan syfte. Det är dessutom tidsödande att renskriva en intervju som baseras på kallprat. Det tar tid att tänka ut ett svar men ibland kan denna tystnad kännas lång och då är det lätt att gripas av panik även om det finns ett intervjumanus. En tystnad är samtidigt också ett svar men det kan vara svårt att förstå just i den stunden. Det kan även vara så att eleverna tyckte att två intervjuer var för mycket och att de inte förstod vårt syfte med att vi ville se om det hade skett en förändring i deras inställning till skoluniform.
Ett absolut misstag ifrån vår sida är att vi inte ställde mer personliga frågor om barnens egen smak och stil. Detta hade kunnat genomföras utan att röja någons identitet. Vi hade till exempel kunnat försöka få fram ifall deras nuvarande stil kom ifrån ett speciellt mode, musikstil, idol eller liknande. Mycket av den litteratur som vi har funnit kring barn och ungdomars utveckling gällande stil och smak riktar sig till gruppen eller behovet av att känna en tillhörighet.
I efterhand då vi skulle sammanställa resultaten i analysen insåg vi att från början borde vi ha diskuterat mer ingående hur våra sammanställningar av enkätutskicken skulle se ut. Vi borde även ha strukturerat upp enkäterna i en betydligt enklare form för att underlätta för sammanställningen. Detta skapade senare problem och var tidskrävande då vi skulle utforma tabellerna. Vi tror dock att eleverna kan hämmas av frågor med fasta svarsalternativ då det inte gynnar det fria tänkandet och därför valde vi en del frågor som öppnar upp för deras egen fantasi. Efter projektets slut och under själva arbetet med uppsatsen har vi även upptäckt att många av våra frågor till projektklassen (se bilaga 3), i den muntliga frågeställningen, är direkt ledande. Vi upplever även att många av frågorna är direkt onödiga då det är mycket svårt att få svar på en del av dem. Exempel på en av dessa frågor är ”Är det någon som har blivit retad under veckan”. Rädslan av att bli upptäckt som utsatt i klassen kan mycket väl hämma en elev från att räcka upp handen, trots att det var en ”dold” handuppräckning. Vi kan även se av resultaten från enkätundersökningen att vår huvudfråga angående hur informanterna förhåller sig till en skoluniform inte var bra utformad. De svarsalternativ vi angett, ja eller nej, var inte tillräckliga eftersom en del informanter själva har skrivit till ett kanske när de ansåg att det fanns både för och nackdelar med en skoluniform. Vi tror att om det hade funnits ett svarsalternativ med kanske hade resultaten sett annorlunda ut jämfört med det vi har kommit fram till.
Det är lätt att med facit i hand se vad vi hade kunnat göra annorlunda. Det finns så mycket mer som vi hade velat ha reda på. Då vi under projektets gång pratade med pedagoger i olika klasser om skoluniform fick vi nästan uteslutande samma svar: ”Hur skall det kunna införas?” Det fanns många som inte kunde förstå hur det skulle gå till att införa en skoluniform. ”Vem skall betala den?”, ”vem skall tvätta den?” Detta var några av de frågor som dök upp för att nämna några. Vi hade gärna utvecklat dessa frågetecken mer då vi finner det ganska skrämmande att det finns en sådan rädsla att införa något nytt till skolans värld. Det finns både för- och nackdelar med att ha skoluniform i skolan. Det som vi dock finner intressant är att lärarna verkar vara de som är mest emot ett införande av skoluniform medan elever med föräldrar kan av empatiska och praktiska själ tänka sig en skoluniform.
Referenslista
Litteratur
Andersson, Bengt-Erik (1985). Som man frågar får man svar. Stockholm: Rabén & Sjögren. Doverborg, Elisabeth & Pramling, Ingrid (1998). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber. Dyste, Olga & Hertzberg, Fröydis & Lökensgard Hoel Torlaug (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, Göran (1996). Enkäten i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, Lars Torsten & Wiedersheim-Paul, Finn (2006). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber AB.
Forsman, Arne (2003). Skolans texter mot mobbning. Luleå: Institutionen för lärarutbildning. Holmberg, Olle (1994). Ungdom och media. Lund: Studentlitteratur.
Jacobson, Maja (1994). Kläder som språk och handling. Stockholm: Carlsson Bokförlag. Kvale, Steinar (1996). Interviews. Thousand Oaks: Sage publications, inc.
Lalander, Philip & Johansson, Thomas (1999) Ungdomsgrupper i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, Annika (1993). Intervjumetodik. Stockholm: Studentlitteratur. Levander, Martin (2003). Psykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Lärarförbundet (2004). Lärarens handbok. Solna: Tryckindustri information. Lärarnas riksförbund (2003). Lärarboken. Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Månson, Per (1991) Moderna samhällsteorier - Traditioner, riktningar, teoretiker. Stockholm: Prisma.
Nilsson, Bo G (red) (2005). Påklädd uppklädd avklädd – om kläder, kropp och identitet. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Olweus, Dan (1973). Hackkycklingar och översittare. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Olweus, Dan (1998). Mobbning i skolan. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Rosenqvist, Mia Maria (red.) & Andrén, Maria (red.) (2006). Uppsatsens mystik. Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Schyberg, Dick. Tema Tweenis. BRIS tidningen barn & ungdom, nr: 3/2004. Stockholm: Barnens rätt i samhället.
Trost, Jan (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Wintzell, Inga (1972). Så var barnen klädda. Stockholm: Natur och kultur.
Elektroniska källor
http://www.histclo.com/chron/ph/ph.html, tillgänglig 2007-11-19. Historic clothing (2003-08- 19) Clothing technology.
http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?iartid=196654&i_word=habitus, tillgänglig 2007-11- 29. Nationalencyklopedin (2007). Sökord: habitus.
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?iartid=278322&i_word=oxie, tillgänglig 2007-11-19. Nationalencyklopedin (2007). Sökord: Oxie.
http://www.ne.se.support.mah.se/jsp/search/article.jsp?iartid=308204&i_word=skoluniform, tillgänglig 2007-11-13 och 2007-11-19. Nationalencyklopedin (2007). Sökord: skoluniform. http://www.skolverket.se/sb/d/1488, tillgänglig 2007-11-22.
Rättssekretariatet (2007-08-16). Ordningsregler för en trygg och lärande skolmiljö.
http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=650962, tillgänglig 2007-12-11. Sveriges radio (2005-07-03). Kd vill införa skoluniform.
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000360/HS_15.pdf, tillgänglig 2007- 12-26.Vetenskapsrådet (2006-05-18) Forskningsetiska principer.
Bilagor
Bilaga 1: Vår projektklass under en lässtund i biblioteket. Bilaga 2: Enkätundersökning med eleverna i år fyra till sex. Bilaga 3: Muntlig frågeställning till eleverna i vår projektklass. Bilaga 4: Mailkontakt med Olle Holmberg.