Identitet och gruppen

I vår undersökning visade det sig att av 111 elever var det 5 stycken som hade tyckt det var roligt att bära likadana kläder som andra medan 11 stycken inte ville ha likadana kläder på sig som andra (se tabell s.31). En av de tre pedagogerna tyckte inte att eleverna skulle vara klädda likadant utan de skulle själv få välja vad de ville ha på sig. Detta tyckte även 2 av de 13 föräldrarna. En elev i årskurs fyra skriver så här på frågan om varför/varför inte de vill ha skoluniform: ”För att det är roligt att ha likadana kläder som klasskompisarna.”

Det finns en hel del forskning som stödjer teorin om barns behov att ingå i en grupp samt att många barn skaffar sig en gemensam identitet som exempelvis tweenisar som Mats Trondman talar om (Schyberg, 2004). Vi vill förtydliga att det inte endast är barn som har behov av att ingå i en grupp utan detta ligger i människans alla åldrar. Lalander & Johansson (1999) beskriver gruppen i ett ungdomsperspektiv och ser gruppens betydelse för den enskilda individen. Men gruppen har även en annan funktion där den utgör ett sorts moraliskt stöd vilket gör att individen inte behöver lita fullt ut på sig själv utan kan förlita sig på gruppens värderingar. Denna process gör att varje gruppmedlem samtidigt kan utvecklas i sin egen takt eftersom gruppen tar det största ansvaret istället för den enskilde individen. Gemensamt för Lalander & Johansson och Trondman är att de menar att det inte nödvändigtvis behöver betyda något negativt att ingå i en grupp. Mats Trondman menade att vi inte skall känna någon ”moralpanik” inför begreppet tweenis då barn som får det som de behöver hemma oftast ändå landar tryggt i en egen identitet till slut. Vi tror att eleven från citatet ovan redan ingår i en grupp som kan liknas med tweenisbegreppet vi tidigare beskrivit där de söker ytterligare symboler, som i detta fall är kläder, för att styrka sin grupps identitet. Det kan även betyda att eleven hade tyckt det varit roligt att ingå i en grupp då den kanske inte gör det annars och att kläderna då skulle stå för en symbol för tillhörighet.

Efter projektet med eleverna i femteklassen gjorde vi en muntlig handuppräckning angående deras upplevelser att bära en skoltröja. Vi kan då konstatera att eleverna hade ändrat uppfattning under projektets tid. De var mer positiva till en skoluniform efter att de själva hade fått prova på att bära en skoltröja i en veckas tid. De tyckte även att det hade blivit en

bättre sammanhållning i klassen. Precis som Bourdieu (Månson, 1991) menar så hade eleverna i denna klass lärt sig att ”spela spelet”. Trots att de var vana vid att få klä sig som de ville lärde dig sig ganska snabbt att skoltröjan de bar fick ett symboliskt värde av andra. De skapade tillsammans en gemenskap som andra inte hade tillgång till med hjälp av sitt symboliska kapital.

4.7 Sammanfattning

Med stöd ifrån litteraturen gällande människors beteende, socialt och kulturellt, kan vi genom vad elever, föräldrar samt vad personalen på skolan svarade i våra enkäter och intervjuer sammanfatta denna undersökning och projekt.

Vårt syfte med vår undersökning var att försöka ta reda på vad elever, föräldrar och pedagoger på Blankebäcksskolan tyckte om ett införande av en skoluniform. Vår första frågeställning var hur elever, föräldrar och pedagoger på Blankebäcksskolan förhåller sig till en skoluniform. Vi har sammanfattat svaren här nedan:

I enkätundersökningen med eleverna är det en stor del som inte vill ha en skoluniform på sig. Samtidigt visar vårt projekt med femteklassen att efter ett användande av skoltröja, under en veckas tid, ökade intresset för en skoluniform. De flesta av elevernas föräldrar ställde sig positiva till en skoluniform. Pedagogerna ställde sig negativa till en skoluniform om den skulle se ut som en skoluniform ser ut i Storbritannien. Det var även intressant att se att det var många av informanterna som inte hade en uppfattning om hur en skoluniform såg ut men svarade ändå ja eller nej på frågan om de kunde tänka sig att bära en skoluniform.

Vår andra frågeställning handlade om argument för och emot en skoluniform och våra informanter skrev de här argumenten i störst utsträckning för en skoluniform:

• Det skulle motverka mobbning. • Roligt och snyggt ha en skoluniform. • Roligt att ha likadana kläder som andra. • Sammanhållningen hade blivit bättre.

Vi fick även argument emot en skoluniform och dessa förekom i störst utsträckning: • Hämma individens utveckling.

• Den är ful. • Vill inte.

• De vill bestämma själv vad de ska ha på sig. • De vill inte bära likadana kläder som andra. • De tycker om sina egna kläder.

De flesta av elevernas föräldrar trodde att en skoluniform hade minskat klädmobbningen. Men enligt vår teorianknytning till mobbning av Dan Olweus (1998) är yttre avvikelser så som kläder inte en orsak till mobbning. Eleverna i vår undersökning skriver inte heller i någon större utsträckning att ”klädmobbning” skulle minska om en skoluniform skulle införas. Utefter argumenten emot en skoluniform ser vi att Jacobsons teorier om klädernas betydelse är viktiga för våra informanter. Jacobson menar att de kläder vi bär kommunicerar med omvärlden genom deras olika koder (1994). Våra informanter har svarat att kläder betyder mycket för dem av olika anledningar samt att de beskriver att en del av deras identitet sitter i kläderna.