Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle
Examensarbete
15 högskolepoäng
Skoluniformens vara eller icke vara
School uniforms - to be or not to be
Jeanette Flensburg
Anna Zeba
Lärarexamen 210 hp Handledare: Ange handledare
Barndoms- och ungdomsvetenskap 2008-01-17
Examinator: Kristian Lutz Handledare: Caroline Ljungberg
Abstract
Flensburg, Jeanette & Zeba, Anna (2007). Skoluniformens vara eller icke vara.
Vårt syfte med detta examensarbete är att ta reda på vad elever, deras föräldrar och pedagoger på Blankebäcksskolan tycker om skoluniform.
Vår huvudfråga lyder:
Hur förhåller sig elever, föräldrar och pedagoger till en skoluniform på Blankebäcksskolan i Oxie?
Vår följdfråga blev:
Vilka argument finns för- och emot en skoluniform?
Vi har valt att göra både kvalitativa och kvantitativa undersökningar för att få både bredd och djup i vårt arbete. Vi har gjort ett projekt med eleverna i en femteklass på Blankebäcksskolan i Oxie där de fått använda en grön t-shirt i en veckas tid. Under denna period har vi även gjort enkätundersökningar och intervjuer med elever, föräldrar och pedagoger på denna skola. Resultaten från enkäterna och intervjuerna har vi sedan kopplat till Pierre Bourdieus teorier om människans habitus. Vi har även använt Bourdieus begrepp om kapital. Utöver Bourdieu har vi vänt oss till svensk forskning som belyser viktiga delar av informanternas svar såsom mobbning, identitet i gruppen och klassamhället.
Utifrån vår forskning så har vi kommit fram till en slutsats om att de elever vi har talat med inte ställer sig helt främmande till en användning av en skoluniform i skolan. Föräldrarna var övervägande positiva medan pedagogerna var mer negativa.
Förord
Det har varit både utmanande och lärorikt att skriva detta examensarbete om skoluniform. Vi har stött på både hinder och framtida möjligheter genom vårt arbete och vi känner att vi har utvecklat både vårt kritiska tänkande och vårt svenska språk. Denna undersökning hade inte varit möjlig att utföra utan den hjälp som vi har fått av eleverna på Blankebäcksskolan samt deras föräldrar och lärare. Vi vill tacka alla berörda i projektet och riktar oss även till intervjupersoner, personer som svarat på enkätutskick och sponsorer av de gröna t-shirtsen. Tillslut vill vi tacka Caroline Ljungberg för hennes handledning under arbetets gång.
Anna och Jeanette
Malmö högskola, Lärarutbildningen Malmö 2007-12-25
Innehållsförteckning
1 Inledning...9
1.1 Projektets beskrivning 10
1.2 Skoluniformens historia 11
2 Teori och tidigare forskning ...12
2.1 Pierre Bourdieu 12
2.2 Habitus 13
2.3 Symboliskt kapital 13
2.4 Kulturellt och ekonomiskt kapital 14
2.5 Smak och distinktion 14
2.6 Grupp och identitet 15
2.7 Mobbning 17
2.8 Kläder som symbolisk identitet 18
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie...20
3.1 Metodval 20 3.1.1 Enkäter 21 3.1.2 Intervjuer 22 3.2 Urvalsgrupp 23 3.3 Genomförande 24 3.3.1 Enkäter 25 3.3.2 Intervjuer 26 3.4 Etiska övervägande 27 3.5 Analysbeskrivning 28 4 Analys ...29 4.1 Resultat - elevenkäter 29 4.2 Resultat - föräldraenkäter 33 4.3 Resultat - pedagogenkäter 34
4.4 Resultat - intervjuer med elever 35
4.5 Resultat - intervjuer med pedagogerna 36
4.6 Analys av resultaten 37
4.6.1 Kläder 38
4.6.2 Demokrati 40
4.6.4 Identitet och gruppen 44
4.7 Sammanfattning 45
5 Diskussion och kritisk reflektion ...47 Referenslista ...50 Bilagor ...53 Bilaga 1 54 Bilaga 2 55 Bilaga 3 56 Bilaga 4 57
1 Inledning
Vårt intresse för skoluniform väcktes redan i samband med politikerveckan i Almedalen sommaren 2005. Då uttalade sig Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund om barn och ungdomars press på att ha märkeskläder och det sexualiserade modet som råder. För att underlätta för eleverna i skolan ansåg han att varje skola skulle få möjlighet att införa skoluniform men att detta skulle ske i samråd med elever och föräldrar (www.sr.se, tillgänglig 2007-12-11). Vi har själva uppmärksammat ute på vår verksamhetsförlagda tid (vft) att kläder och utseende verkar ha stor betydelse i barn och ungas liv och ville därför undersöka skoluniformens vara eller icke vara.
Då det handlar om elevers klädsel i skolan så finns det i dag inga särskilda lagar eller förordningar att rätta sig efter. De kläder en elev bär i skolan är något som normalt bestäms av eleven själv och/eller elevens föräldrar. Skolans rektor kan dock ha vissa möjligheter att reglera elevernas klädsel om den skulle störa ordningen på skolan eller kränka en annan individ (www.skolverket.se, tillgänglig 2007-11-22). Samtidigt förespråkar Lpo-94 att varje elev skall få hitta sin egen identitet och att skolan ska främja individens frihet och integritet (Lärarförbundet, 2004). Vi anser att detta kan bli ett problem för eleven i skolan då de å ena sidan skall finna sin egen stil och å andra sidan riskerar att kränka någon med sin klädsel. Vi ställer oss då frågande till vad en skoluniform hade kunnat göra för eleverna i skolan.
Syftet med föreliggande uppsats är att vi vill ta reda på vad framförallt eleverna i år fyra till sex tycker om skoluniform men även vad deras föräldrar och pedagoger på Blankebäcksskolan tycker. Beslut som påverkar barnen i deras vardag fattas ofta av vuxna och vi ville istället höra barnens egna reflektioner om skoluniform. Därför lät vi elever i en femteklass få använda en typ av skoluniform för att utgå ifrån deras självupplevda tankar och intryck utan de vuxnas påverkan.
Vi har utifrån ovanstående syfte kommit fram till följande frågeställningar:
• Hur förhåller sig elever, föräldrar och pedagoger till en skoluniform? • Vilka argument finns för- och emot en skoluniform?
Vårt empiriska material består av enkätundersökningar och intervjuer med några elever i år fyra till sex, deras föräldrar och personal på Blankebäcksskolan. En av oss har haft sin vft förlagd på denna skola i en femteklass. Vi har tillsammans med denna femteklass genomfört ett projekt med eleverna. Detta projekt innebar att eleverna under en veckas tid skulle bära en ”skoluniform” i form av en grön t-shirt. För att ge eleverna en möjlighet att sätta sig in i ett användande av en riktig skoluniform eller skoltröja valde vi att låta eleverna själva få bära denna klädsel. Alla berörda i våra undersökningar på Blankebäcksskolan kommer att vara anonyma för läsaren.
Informanternas svar tolkas utifrån bland annat Pierre Bourdieus teorier om habitus och kapital samt undersökningar om mobbning, kläder och identitet.
1.1 Projektets beskrivning
Vårt syfte är bland annat att ta reda på vad barnen själva tycker om skoluniform. Vi tyckte då det var passande att låta barnen bära en typ av skoluniform för att barnen skulle få egna erfarenheter av hur det känns att ha skoluniform på sig. Vi undersökte möjligheterna att genomföra vår tänkta idé utifrån vår ekonomiska situation. Då konstaterade vi ganska snabbt att vi inte hade de ekonomiska resurserna som krävdes för att låta barnen bära en skoluniform med kavaj, skjorta och byxa/kjol. Men en av oss kände en person som arbetade på ett företag som säljer företagskläder. Efter ett telefonsamtal var vi 80 gröna t-shirts rikare och projektet kunde börja.
Under vår verksamhetsförlagda tid har vi skapat bra relationer med elever, föräldrar och personal på Blankebäcksskolan. Därför tyckte vi att det var lämpligt att genomföra vårt projekt på en av våra partnerskolor. En av oss har haft sin vft i en femteklass och som vi nämnde i vår inledning var vi intresserade av eleverna i år fyra till sex eftersom vi har uppmärksammat att kläder spelar en stor roll för dessa barn. Vi har därför valt att genomföra vårt projekt med den femteklass som en av oss har haft sin vft i på Blankebäcksskolan i Oxie. Oxie är en tätort som tillhör Malmö kommun och ligger cirka fem kilometer sydöst om Malmö (www.ne.se, tillgänglig 2007-11-19). Eleverna informerades om att vi skulle skriva ett examensarbete som handlade om skoluniform och att vi behövde en klass som ville ingå i vårt projekt. En förfrågning i form av en stencil gick ut till elevernas föräldrar om det var möjligt att deras barn ville ställa upp på vårt projekt. Eftersom barnen är under 18 år krävs det att en
av deras föräldrar ger sitt godkännande innan eleverna får vara med i en undersökning (Trost, 2001). Lyckligtvis fick alla eleverna vara med i projektet för sina föräldrar. Vårt projekt innebar att eleverna i en veckas tid skulle ha på sig en grön t-shirt när de var i skolan. Varje elev fick vars två t-shirts till sitt förfogande (se bilaga 1).
Vi är väl medvetna om att vårt användande av ordet skoluniform kan skapa förvirring i vårt arbete då ordet skoluniformen ofta associeras med hur den ser ut i t.ex. Storbritannien med kavaj, skjorta och kjol/byxa. Enligt Nationalencyklopedin betyder ordet skoluniform en klädedräkt som är lika för alla elever på en skola (www.ne.se, tillgänglig 2007-11-13). Även om en grön t-shirt inte anses vara en dräkt har ändå klädesplagget, som eleverna har använt, varit lika för alla. Vi har därför valt att använda ordet skoluniform eller skoltröja då vi menar det klädesplagg som våra utvalda elever har haft på sig för att läsaren lättare ska förstå vad vi menar.
1.2 Skoluniformens historia
En skoluniform är en uniformsliknande klädsel som är gemensam för alla skolans elever. I slutet av 1700-talet började Storbritannien att använda skoluniform och idag förekommer skoluniform i många länder. Uniformens syfte är att förstärka samhörigheten i en grupp och deras gemensamma mål (www.ne.se, tillgänglig 2007-11-19). I Sverige har skoluniformen aldrig vunnit mark i de allmänna läroanstalterna för de lägre åldrarna men den har dock förekommit bland de äldre eleverna från 1800-talet och framåt. Dåtidens gymnasieutbildning var ingen självklarhet och därför blev skoluniformen ett sätt att visa samhörighet och att hävda sig gentemot de personer som inte hade samma förutsättningar som de själva. På privatskolor och då framförallt internatskolor var dock skoluniformen mer vanlig. Uniformen i dessa skolor fungerade som ett sätt att visa att dessa elever kommer från en mer privilegierad samhällsklass (Wintzell, 1972). Idag får skolans elever själva bestämma vad de vill ha på sig så länge det inte strider mot skolans ordningsregler eller kränker någon annan människa (www.skolverket.se, tillgänglig 2007-11-22). Men även om valfriheten är stor när det gäller kläder så är det oftast ett mode som blir framträdande på en skola att det i praktiken ändå är en uniform men en osynlig sådan (Wintzell, 1972).
2 Teori och tidigare forskning
Vi har valt att inrikta oss på teorier och undersökningar som kan ligga till grund för människors beteende samt val och smak gällande kläder. Vi har tagit hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus samt vad några svenska forskare skrivit om barn- och ungdomskulturer. Utifrån våra undersökningar så har mobbningsfrågan dykt upp och vi har därför valt att undersöka studier av mobbning. En annan viktig aspekt som barnen har belyst i sina svar är vikten av att få välja sina egna kläder och betydelsen av kläderna som de bär. Med utgångspunkt från detta så har vi därför valt att titta närmre på hur skolans demokratiska uppdrag förhåller sig till bruket av skoluniform och hur man utifrån demokratiska principer kan argumentera för respektive mot användandet av skoluniform.
2.1 Pierre Bourdieu
Den franske sociologen och kulturantropologen Pierre Bourdieu har undersökt samhället och han har bland annat riktat in sig på de vanliga och till synes triviala företeelserna som kan dyka upp i människors liv (Månson, 1991). Det kan vara händelser i vardagen, på arbetet, i skolan eller på fritiden. Detta ansåg Bourdieu vara intressant och pekade enligt honom själv på hur samhällets struktur är uppbyggd samt vilka faktorer som skapar förutsättningarna i människors liv (a.a.).
Pierre Bourdieu föddes år 1930 i sydvästra Frankrike som son till en bonde. Hans ”klassresa” från bondelivet och upp till elitnivå har stor betydelse för hans forskning. Det var inte vanligt att en bondeson fann inträde till de franska elitskolorna och hans egen livshistoria är ett bra exempel på det som hans egen forskning genom åren försökt att förstå: ”… Vad en människa måste lära sig att göra för att kämpa sig fram till högre positioner i samhället” (Månson, 1991:348).
2.2 Habitus
Pierre Bourdieu blev mycket uppmärksammad för sina studier om människans habitus och dess sociala distinktioner. Ordet distinktion används oftast när man vill klargöra tydliga skillnader mellan olika begrepp. Synonym för ordet habitus är vana och översättningen från Nationalencyklopedin lyder:
”Habitus [ha´-] (lat., utseende, (yttre) gestalt, beskaffenhet, tillstånd), disposition eller beskaffenhet som gör att någon vanemässigt förhåller sig på ett visst sätt” (www.ne.se, tillgänglig 2007-11-29).
Pierre Bourdieu menade att vi människor agerar i vår vardag som präglas av de olika faktorer som spelar in i en människas liv. Genom att använda sig av olika habitus går det att skilja människor åt från olika samhällsklasser. Dessa sociala distinktioner är viktiga för att kunna förstå hur ”makteliter” skapas och återges samt hur olika karriärvägar öppnas och stängs inom olika sociala rum. Dessa rum kallar han för kapital (a.a.). Vi har till vår uppsats om skoluniform valt att försöka beskriva tre av dessa och hur de kan ha betydelse för vårt arbete, de är symboliskt, kulturellt och ekonomiskt kapital.
2.3 Symboliskt kapital
År 1957 åkte Bourdieu som värnpliktig i den franska armén till Algeriet (Månson, 1991). Kriget medförde stora förändringar för landets invånare och inte minst de kabyliska bönderna som flyttades från sina rötter av kolonialmakten och på så vis fick möta nya seder med det västerländska folket. Detta folkslag hade fram till krigets början levt avskilt med sina egna traditioner och seder. Efter kriget, som var ett stort nederlag för Frankrike, fick Bourdieu möjligheten att, som socialantropolog, delta i ett samhällsvetenskapligt projekt. Det franska (vetenskapliga) samhället hade börjat intressera sig för effekterna av kriget för civilbefolkningen. Undersökningen kom till att handla om villkoren för de kabyliska bönderna och deras hederskänsla. Pierre Bourdieus medkänsla och förståelse för det kabyliska folket fanns hos honom då han själv kom från landsbygden. Han kunde tolka innebörden av bondens tankesätt på ett annat sätt än någon som exempelvis inte var från landsbygden (a.a.). I sina studier av de kabyliska bönderna fann Bourdieu att brutalt våld var mycket ovanligt hos detta folkslag innan kriget och fransmännens kallblodiga dödande var
något som upprörde dem och gjorde dem förfärade. Kabylernas sociala relationer var uppbygga på bestämda symboler och ritualer som för utomstående kunde ses som komplicerade. Pierre Bourdieu tolkade detta som att hedern och hederskänslan var centrerad och det var också detta som reglerade makten i det kabyliska samhället (Månson, 1991). Denna undersökning lär vara grunden för begreppet symboliskt kapital som Bourdieu menade var användbart för att kunna förstå de kabyliska böndernas samhälleliga liv. Men symboliskt kapital kunde även användas för att förstå den franska maktstrukturen som byggts upp med symbolvärden som vi kan finna via bland annat utbildning, matvanor, bilar, kläder och pengar (Månson, 1991).
2.4 Kulturellt och ekonomiskt kapital
Det finns enligt Bourdieu en betydelsefull skillnad mellan kulturellt och ekonomiskt kapital (Månson, 1991). Det ekonomiska kapitalet dominerar över det kulturella, bland annat genom att de absolut högsta maktpositionerna i samhället ofta innehas av dem som har tillgång till stora delar av det ekonomiska kapitalets värden. Det vill säga de som äger industrier, fastigheter och aktier med mera. Men samtidigt så finns det kopplingar mellan dessa två kapital då de människor som har kulturell och ekonomisk makt ofta har genomgått samma skolor och på så vis fått en gemensam kulturell skolning. Det är dock viktigt att tillägga att de studier som ligger till grund för Bourdieus forskning kring dessa två kapital endast är gjorda i Frankrike. Han talar om elitens karriärvägar och har på så sätt retat upp många inom de ledande skikten i Frankrike. Han fann i sina undersökningar att många av dessa ”intellektuella” har uppnått sina maktpositioner och status genom att de behärskar elitkulturens smak och livsstil. Det var alltså inte bara utbildning som låg till grund för deras framgångar (a.a.).
2.5 Smak och distinktion
Bourdieu har gjort studier om smak och social distinktion vilket kortfattat innebär att vi genom en människas smak eller avsmak för något, exempelvis mode, konst och umgängeskretsar, kan avgöra en social position (Månsson, 1991). Distinktion är ett ord som oftast används i samband med (fin) kulturella aktiviteter, konsumtionsmönster eller livsstilar för att sätta en sorts ”klassmarkör”. Bourdieu menade att en människa kan skapa en viss makt eller en maktposition genom att vara väl medveten om vad han/hon köper och konsumerar,
hur han/hon klär sig eller vad människan väljer för fritidsintressen. Hur vi väljer är skapat av individens habitus (a.a.).
2.6 Grupp och identitet
Bruket av kläder signalerar grupptillhörighet, identitetskonstruktion och möjlighet för andra att identifiera vem man är. Ett fenomen som belyser detta är s.k. tweeniskulturen som bland annat Mats Trondman intervjuas om i BRIS tidningen barn & ungdom (Schyberg, 2004). Detta illustrerar hur kläder kopplas till grupptillhörighet vilket är relevant för vår studie. Denna beskrivning kan tyckas passa in på vilken tonåring som helst, men det som skiljer tweenisar från övriga barn- och ungdomsgrupper förklaras på ett mycket bra sätt av Mats Trondman, professor i kultursociologi vid Växjö universitet, då han i en intervju säger:
Tweenisar är ett ord som uttrycker ett mellanting. Att befinna sig mitt emellan. Vilja vara något man inte är. Vara på väg bort från den tillhörighet man redan har. Inte tonåring, inte barn. Det handlar i första hand om barn i åldern 8-13 år. Barn som vill se ut och vara som tonåringar. Som själva bestämmer vad de ska ha på sig, hur de ska se ut och vilka prylar de ska ha. Och som styrs i sina val att se äldre ut.(Schyberg, 2004:8).
Mats Trondman har gjort en del forskning kring barn- och ungdomsfrågor och han menar att det inte finns någon anledning att känna panik inför fenomenet Tweenis. Han menar att de barn som har någorlunda bra livsvillkor, i form av vuxet stöd och kommunikation med kärlek samt utrymme för egna reflektioner löper en mindre risk att få några följder av de så kallade tweenisdragen inför framtiden (Schyberg, 2004). Dessa barn gör enligt Trondman även andra investeringar som faktiskt efterfrågas av framtiden. Det måste alltså inte automatiskt gå dåligt för den som går in i en tweeniskultur, speciellt inte om det balanseras av andra livsviktiga saker. Det kan dock, enligt Trondman, bli problematiskt att hänga med i tweeniskulturen för de barn som redan lever i en socialt- och ekonomiskt ansträngd miljö. Sett ur detta perspektiv kan tweeniskulturen istället spä på de sociala och ekonomiska samt de genusbaserade och etniska klyftorna (a.a.). Inga Wintzell (1972) menar att barn och tonåringar vill kunna identifiera sig med sin omgivning och därför kan mode bli oerhört viktigt för en del av dessa barn.Det kan gå så långt att ett visst mode råder bland barn och ungdomar och är så självklart för dessa människor att det i praktiken kan jämföras med en osynlig uniform eftersom barn och ungdomar gärna identifierar sig med sin grupp med hjälp av kläder (a.a.).
Socialpsykologin (Levander, 2003) menar att det är omgivningen som bestämmer vilken roll du som människa skall få i gruppen. Med roll menas summan av de förväntningar som ställs på oss människor i olika situationer. En människas kön och utseende kan skapa vissa förväntningar hos omgivningen. Men en bestående roll i exempelvis klassen eller på jobbet bestäms inte bara av de förväntningar som din omgivning ställer, utan även av dig själv och dina egna förväntningar. Att försöka bryta den roll som en gång skapats kan vara svårt även fast du själv innerligt önskar det. Många barn och ungdomar kan därför uppleva övergången från grundskolan till gymnasiet som en befrielse då de får en chans att bryta mönster och gamla roller och föreställningar, för att kunna börja om från början igen (a.a.). När ett antal människor möts från början så finns det ingen kultur utvecklad, det finns inga gemensamma symboler eller regler som styr samspelet mellan individerna. I gruppen kan ungdomarna känna trygghet och få bekräftelse och på så vis stärka sitt eget självförtroende och bygga upp sin identitet tillsammans med andra (Lalander & Johansson 1999).
Philip Lalander som bland annat är fil.dr i sociologi har tillsammans med Thomas Johansson, docent i sociologi samt leg. psykolog och psykoterapeut skrivit boken Ungdomsgrupper i
teori och praktik (1999). De menar att ungdomar som i vuxna ögon kanske anses slösa bort
sin tid genom att sitta på café och umgås i själva verket är fullt sysselsatta med ett ”symbolarbete”. Det innebär att under tiden som de kanske diskuterar helgens fest eller anmärker på andra gruppers kläder eller utseende i själva verket stärker sin egen grupps identitet och därmed gör symbolerna för den enskilde gruppmedlemmen tydligare. Symbolerna finns bland annat i gruppens språk, jargong och skämt samt i kläder, utseende och intressen. Författarna poängterar att deltagandet i gruppen får olika betydelser då det kommer till olika åldrar och menar samtidigt att dagens ungdomskulturer byter stil och mode mycket oftare än tidigare (a.a.). Lalander & Johansson (1999) tycker även att det är för riskabelt att framställa ungdomar som medlemmar i homogena grupper där de framställs som mer osjälvständiga än som individer med viktiga olikheter. De beskriver början till en gruppkultur som en sorts lek där individerna prövar sig fram genom att först ”känna av” varandra.
Gruppkulturer går att hitta som en röd tråd genom historien. Då våra föräldrar var unga var det ett sorts mode eller den tidens musik som gällde. Det var också större klasskillnader vilket gjorde sig synligt i ungdomsgrupper med hur möjligheterna var för att vidareutbilda sig eller att genast, efter skolan, börja arbeta. Olle Holmberg som är pensionerad lärare och
utbildningsledare på lärarhögskolan i Malmö skriver i sin bok, Ungdom och media (1994), om klassamhället och menar att det fortfarande finns kvar i skolan idag. Han förklarar att det bara ser lite annorlunda ut och skriver:
Två sociala rum, två kulturer. Kommunikationerna är olika, den litteratur eleverna läser är olika, fritiden ser inte likadan ut, den ena klassen är brunbränd efter februarilovet, den andra inte osv. (Holmberg, 1994: 31).
Men även om det finns två sociala rum som Holmberg beskriver så menar han att skillnaderna mellan skikten ändå är mindre skarpa idag. Holmberg (1994) tar även upp hur individualiseringen har förminskat sambandet mellan människors sociala ursprungsmiljö och deras egna föreställningar om sin framtid och sig själva. Han menar att vi har fått det bättre ställt idag och att det inte längre råder samma risk för fattigdom och utslagning då samhället byggt upp sociala trygghetspelare som exempelvis vårt socialförsäkringssystem. Det finns dessutom bättre chanser till utbildning. Olle Holmberg (1994) förklarar att samtidigt som levnadsnivån har höjts så består ojämlikheten och menar att detta är ett fenomen som kallas för ”hisseffekten”. Det vill säga att alla har åkt upp en våning men att skillnaderna mellan våningarna fortfarande är densamma.
2.7 Mobbning
Utifrån svaren från våra undersökningar har det framkommit att klädmobbning är ett orosmoment hos en del av informanterna. Vi har utgått från Dan Olweus, svensk professor i psykologi, böcker Hackkycklingar och översittare (1973) och Mobbning i skolan (1998). Olweus har i över 30 år forskat kring barn och ungdomars relation till mobbning
I Hackkycklingar och översittare härleder Olweus (1973) ordet mobbning från engelskans ”mob” vilket kan översättas med ”en stor grupp individer som tillsammans är aktiva”. Men idag används ordet mobbning även när vi menar en enskild individ som utför en kränkande behandling mot en annan individ (Olweus, 1998).
När en person ett flertal gånger under en bestämd tid blir utsatt för handlingar av en eller flera personer som medför skada eller obehag kallas detta för att bli mobbad. De som blir mobbade kan vara enskilda individer eller en hel grupp av individer. I skolan är det vanligast
att en enskild individ är offer för mobbning. De handlingar som en mobbad person kan utsättas för kan vara verbala, fysiska, grimaser, gester eller utfrysning (Olweus, 1998). Olweus (1998) forskning om yttre avvikelser på pojkar skiljer sig från den allmänna uppfattningen om vilka faktorer som anses vara betydande för om en person blir mobbad. Yttre faktorer som fetma, hårfärg, glasögon och kläder är inte utlösande faktorer till mobbning utan hans undersökning med pojkarna visade istället att de yttre faktorerna förekom lika ofta hos pojkar som ansågs vara offer som hos förövarna. Egenskaper som dock förekom ofta i de grupper som var utsatta för mobbning var att de var fysiskt svagare. Både flickor och pojkar som var utsatta för mobbning var mer osäkra och ängsligare än de som inte var mobbade.
2.8 Kläder som symbolisk identitet
När vi följer kläders historia kan vi tydligt se att användandet genom tiderna har ändrat syfte. Det första klädesplagget som människan använde tros ha varit gjort av djurhud och användes antagligen för att stänga ute kyla (www.histclo.com, tillgänglig 2007-11-19). Klädseln fick dock senare en annan betydelse då det var viktigt att kunna urskilja olika samhällsklasser. Statsmakten beordrade att bondebefolkningen skulle tillverka sina egna kläder av enkelt snitt för att bland annat kunna urskilja samhällets olika stånd (Nilsson, 2005). Trots att vår valfrihet har blivit större när det gäller kläder signalerar våra kläder fortfarande ett budskap. De kläder vi bär kommunicerar med omvärlden och visar även vår status eller vår önskade status i samhället (Jacobson, 1994). Enligt Nilsson (2005) förändras modet även över tiden och att detta är endast ett sätt att uttrycka klasskillnader i samhället och tydliggöra de sociala gränser som redan finns. Medias genomslagskraft har gjort att klädmodet är lättillgängligt för en större grupp människor idag men modet kan dock återfinnas i många olika klädmärken och prisklasser (a.a.).
Våra kläder talar sitt eget språk men detta språk glöms ofta bort och vi talar hellre om vårt talade eller skrivna språk, kroppsspråket eller rösten. Men genom våra kläder kan vi uttrycka var vi står på samhällsstegen eller möjligen var vi vill befinna oss. Vi kan visa vilka värderingar vi står för eller vilka attityder vi har och om framgång eller misslyckanden. Med hjälp av kläderna visar vi andra människor vår identitet och vilken livsstil vi har valt att leva (Jacobson, 1994).
Jacobson (1994) skriver i sin bok Kläder som språk och handling om vilka signaler våra kläder kan ge. För att kunna framföra ett budskap krävs det en sändare och en mottagare. För att mottagarens ska förstå budskapet av sändaren krävs det ett medium för att koderna ska bli förståeliga. Budskapets koder görs sedan om till ett konkret meddelande. Det är sedan detta meddelande som mottagaren ska läsa av och tolka. Det är dock ingen självklarhet att mottagaren förstår de signaler som sändaren skickar ut och de kan då lätt tolkas annorlunda. Om vi ska översätta detta till klädernas värld så är sändaren den som genom sina kläder sänder ut budskap till en mottagare. Det är då i detta fall kläderna som utgör mediumet för att budskapet ska nå fram. För att sändarens signaler ska nå fram till mottagaren krävs det att denna behärskar sändarens koder och sammanhang. Vi tycker det är viktigt att belysa denna del med sändare och mottagare då detta språk även finns i skolan och ligger som grund för många av elevernas svar som vi fick in.
3 Tillvägagångssätt och empirisk studie
3.1 Metodval
Vi ansåg att vårt arbete behövde både bredd och djup och ville därför använda både kvalitativa och kvantitativa metoder. Enkäterna, som är en kvantitativ metod, bringar in många svar och informanterna kan även svara på frågor av känslig karaktär utan att känna sig utpekade (Ejlertsson, 1996). Med vår undersökning ville vi bland annat ta reda på vad eleverna i år fyra till sex på Blankebäcksskolan, deras föräldrar och personalen tyckte om skoluniform. Därför tyckte vi att antalet svar var viktiga för att få en representativ bild över skolans elever, deras föräldrar och personalen på skolan. Risken är dock att vi får ytliga svar och att frågorna som vi ställt till informanterna kan misstolkas (Andersson, 1985). Därför har vi även använt oss av kvalitativa metoder i form av intervjuer för att få ett djup i vårt arbete. I det kvalitativa arbetet kan vi lätt reda ut missförstånd som uppstår och följa upp de spår som är intressanta att vidareutveckla (Rosenqvist & Andrén, 2006).
Vi har delat ut enkäter i sju klasser uppdelade i år fyra till sex. De är uppdelade i två fjärdeklasser, två femteklasser och tre sjätteklasser. En av femteklassarna är med i vårt projekt och deras föräldrar har även deltagit i en enkätundersökning. Fem elever ur projektklassen har förutom enkätundersökningen även varit med i två djupgående intervjuer. Det har även delats ut enkäter till personalen på skolan. Tre pedagoger på skolan har även ställt upp i var sin intervju.
Deltagare Antal elever Besvarade enkäter
År. 4 (1) 23 21 År. 4 (2) 23 17 År. 5 (1) – projektklass (P) 19 19 År. 5 (2) 19 13 År. 6 (1) 18 15 År. 6 (2) 16 12 År. 6 (3) 16 14
Totalt antal elever 134 111
Föräldrar 19 13
Siffrorna inom parentes är beteckningar som är avsedda för oss så att vi ska kunna skilja på de olika klasserna när vi jämför resultaten.
3.1.1 Enkäter
Vi ville använda oss av enkäter för att få en bild över hur eleverna i år fyra till sex, föräldrar till en del av dessa elever och personalen på Blankebäcksskolan i Oxie förhåller sig till skoluniform. Antalet ansåg vi vara viktigt då vi kunde få svar från ett större urval vilket ger en mer korrekt bild än om vi bara skulle låta ett fåtal personer medverka i enkätundersökningen. Vi utgick från vårt syfte och våra frågeställningar när vi utformade enkäterna och har därför ställt frågor som baseras på det. Enligt Trost (2001) är det viktigt att göra språket i enkäten anpassad för användaren så vi formulerade en inledande text till varje enkät med efterföljande frågor. Vi har tänkt på att en del av enkäterna är för barn och har då anpassat vårt språk därefter. Det är även viktigt att klargöra syftet med vår enkätundersökning för de tilltänkta informanterna och vad den ska användas till (Patel & Davidsson, 2003).
De klasser som vi har använt oss av har alla gjort enkäterna under samma förhållanden. De har suttit klassvis men gjort själva enkäten enskilt. Trost (2001) kallar denna typ av undersökning för gruppenkät eftersom det är flera samlade vid det aktuella tillfället. Gruppenkäter är lämpliga att genomföra i skolan då vi med enkelhet kan samla in svar från många personer och hjälpa till att svara på frågor som kan uppkomma hos informanterna. Enkäternas frågor ger möjlighet till både fasta och öppna svarsalternativ (se bilaga 2). De fasta svarsalternativen innebär att deltagarna inte har möjlighet att uttrycka sig på sitt eget vis medan de öppna frågorna bjuder på utrymme för egna tankar och värderingar (Patel & Davidson, 2003).
Fördelen med en enkät är att informanterna kan tänka igenom frågorna och sina svar innan de svarar på enkäten. Även anonymiteten kan vara viktig då det handlar om känsliga frågor och då passar det bra att använda enkäter. Det krävs dock att enkäterna hanteras på ett korrekt sätt så att ingen får sin anonymitet röjd (Ejlertsson, 1996). Det kan även vara känsligt att svara på frågor om sin klädsel. Det kan handla om pengar, mobbning eller att bara våga stå för sin sak som gör det känsligt och därför är det viktigt att informanternas enkäter hanteras varsamt. Det
är dock ingen garanti att deltagarna svarar på känsliga frågor bara för att de är i en enkät utan det kan finnas orsaker som gör att de inte vill svara överhuvudtaget.
I en enkätundersökning kan frågorna misstolkas och därför kan svaren bli annat än vad man tänkt sig. En annan nackdel är att följdfrågorna uteblir och intressanta svar kan inte följas upp. Det brukar i regel även vara ett större bortfall i en enkätundersökning och det går bara att spekulera om varför (Ejlertsson, 1996). Vi valde att låta klasslärarna till de respektive klasserna i år fyra till sex, utom i en klass där vi själva var närvarande, dela ut och närvara under enkätundersökningen. Vi informerade varje klasslärare om vår tänkta enkätundersökning och gav dem förtroendet att leda undersökningen då vi ansåg att frågorna inte kunde misstolkas så att resultatet skulle påverkas något nämnvärt.
3.1.2 Intervjuer
För att få en djupare bild av informanternas tankar om en skoluniform ansåg vi att intervjuer passade bra för detta ändamål. En intervju är en dialog mellan minst två personer. Den person som intervjuar kontrollerar dialogen och kan styra intervjun dit han eller hon vill. Intervjuns utveckling är en process som båda är medvetna om har en bestämd riktning eftersom båda vet vad intervjun ska handla om (Lantz, 1993). Genom intervjun kan det också byggas upp ett förtroende mellan de båda parterna vilket kan resultera i en behaglig situation (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2006). En av oss har, som vi tidigare nämnt, haft sin vft på denna skola och ett förtroende mellan elever, föräldrar och pedagoger har redan byggts upp.
Det finns olika möjligheter att ge informanterna när de ska svara på intervjuarens frågor. Vi har valt att använda helt standardiserade frågor till pedagogerna eftersom vi var ute efter att kunna jämföra deras svar (Patel & Davidson, 2003). Men även om vi gjorde upp en mall för våra intervjufrågor med pedagogerna blev deras svar utgångspunkt för nya frågor och tog nya riktningar och därför var det svårt att jämföra deras svar senare. I intervjuerna med de fem eleverna från projektklassen valde vi att strukturera upp frågorna utifrån elevernas upplevelser om att bära en skoltröja. Graden av struktur vid intervjuerna var låg och pedagogerna och eleverna hade stora möjligheter att framföra sina egna tankar (se bilaga 2). Kvale (1996) introducerar läsaren i sin bok Interwies till hur en intervju blir så kvalitativ som möjligt. Frågorna ska vara uppbyggda så informanten har möjlighet att svara spontant, utförligt, relevant och rikt. Korta frågor leder ofta till långa svar och följdfrågor bringar intervjun en
större förståelse för svararen. Våra frågor bygger på möjlighet för informanten att svara utförligt och rikt men vi följer även upp svaren som är av intresse.
3.2 Urvalsgrupp
Vi har koncentrerat oss på eleverna som går i år fyra till sex på Blankebäcksskolan i Oxie eftersom vi anser att i denna ålder börjar kläderna få en allt större betydelse. Det går 134 elever i år fyra till sex och de är fördelade på två fjärdeklasser, två femteklasser och tre sjätteklasser (se tabell s.20). År fyra till sex var av intresse då vi var ute efter en kvantitativ bild över dessa klasser. I våra undersökningar har eleverna garanterats med full anonymitet och vi vet endast från vilken klass svaren har kommit. Detta innebär att vi inte vet om de inlämnade enkäterna har kommit från en pojke eller flicka. Nu i efterhand kan vi ångra detta val då det hade varit intressant att se om pojkarnas och flickornas svar skiljde sig åt.
Ur ett kvalitativt synsätt var vi angelägna om att fördjupa oss i de elever som har deltagit i vårt projekt eftersom de faktiskt har egna upplevelser att referera till. Klassen som har ingått i projektet är en femteklass och består av 19 elever varav fem är flickor. I klassen finns det tio elever som har minst en förälder som kommer från ett annat land.
Vi har valt ut fem elever ur klassen som vi gjort intervjuer med. Vi har valt att intervjua dessa elever i början och i slutet av projektets gång d.v.s. två gånger under en veckas tid. Detta har vi gjort för att se om deras inställning till en skoluniform förändrades över tiden. De fem utvalda eleverna består av tre pojkar och två flickor. Två av eleverna har minst en förälder som kommer från ett annat land. Vi har strategiskt valt ut dessa fem elever med avsikten att få en slags representativ bild över hur klassen ser ut även om vi är medvetna om att det inte är möjligt att uppnå fullständig representation eller att generalisera utifrån endast fem informanter. Föräldrarna till eleverna i projektets klass har valts ut till en enkätundersökning och det var naturligt att välja dem eftersom en av oss har skapat relationer till dem och att eleverna själva är väl insatta i vårt projekt och kan förklara för sina föräldrar vid eventuella missförstånd i enkäterna. Eftersom det finns olika familjekonstellationer i klassen har vi valt att skicka med eleverna endast en enkät hem vilket innebär att 19 föräldrar har varit med i vår enkätundersökning.
All personal, 60 stycken, på skolan har fått en enkät utdelade i sina fack där vi ville ta reda på hur de ställer sig till skoluniform. Anledningen till att vi gav ut en enkät till skolans personal var att vi var intresserade av deras syn på en skoluniform. Personalens synpunkter är viktiga då de arbetar ute på fältet och ser både möjligheter och hinder som personer utifrån kanske inte tänker på.
Vi har intervjuat tre pedagoger på skolan för att få en djupare förståelse för pedagogers syn på skoluniform. Vi har valt att intervjua klassföreståndaren i den klass vi gjorde projektet i, klassläraren för den andra femman och sjätteklassens lärare. Vi har tänkt på konstellation av pedagoger i år fyra till sex och gjort vårt urval med tanke på hur denna konstellation ser ut. Både kön och ålder varierar på lärarna i år fyra till sex och vi har därför valt ut en kvinna och en man i olika åldrar. Den andra kvinnan är klassföreståndare för den klass som vi har gjort projektet i och därför valde vi ut henne för att vi ville höra hennes upplevelser kring projektet men även vilket ställningstagande hon hade till skoluniform.
En idé som föddes efter projektets slut då vi letade efter forskning till vårt arbete och kom över Olle Holmbergs bok Ungdomar och media (1994), var att kontakta honom så vi skickade iväg ett par frågor via mail för att reda ut ett par frågetecken. Vi passade då på att fråga om hur han ställde sig till ett införande av skoluniform och varför (se bilaga 4). Vi återkommer till detta i vår analysdel.
3.3 Genomförande
Vi har under tre veckors tid samlat in vårt empiriska material till vårt arbete. Vi valde Blankebäcksskolan i Oxie eftersom en av oss har haft sin praktik där och skapat bra kontakter med elever, föräldrar och personalen på skolan. Klassen vi har gjort vårt projekt i var den klass som en av oss har haft under sin senaste praktik och eleverna, föräldrarna och klassföreståndaren var alla positiva till att ingå i projektet. Vi var under en veckas tid ute på skolan vid tre tillfällen för att samtala med elever och pedagoger. Enkäter har lämnats ut och en del har lämnats in under denna period. Den handledare som en av oss har haft under sin praktik tog på sig ansvaret att påminna sina elever, elevernas föräldrar och kollegor att lämna in enkäterna. De enkäter som handledaren sen fick in skickades sedan per post till en av oss.
3.3.1 Enkäter
I varje enkät hade vi utformat en inledning där vi talade om vårt syfte med undersökningen. Därunder hade vi konstruerat frågor som dock skiljde sig åt beroende på vem som skulle svara på den. Eleverna i de respektive klasser fick skriva enkäterna samtidigt men de olika årskurserna gjorde enkäterna vid olika tillfällen. Eleverna gjorde enkäten under lektionstid och de lämnade in enkäten till sin lärare efter att de var färdiga. De andra deltagarna hade ungefär en till två veckor på sig att svara på enkäten som sedan skulle lämnas in till oss. Av de 134 elever som går i år fyra till sex fick vi in 111 enkäter. Vi tror att bortfallet beror på att dessa elever inte var närvarande vid tillfället för enkätundersökningen. Det kan vara sjukdom som föreligger men även annan undervisning som inte bedrivs i klassrummet så som modersmålsundervisning och specialundervisning.
Efter projektets slut hade vi en muntlig frågeställning till eleverna i vår projektklass som var dold. Detta innebär att varje elev blundar för att inte se vad övriga personer svarar. Vi ville se vad eleverna svarade efter en veckas användande av skoltröjan för att sedan kunna jämföra deras svar med tidigare enkätundersökning som vi gjort med dem i projektets början (se bilaga 3).
Vi delade även ut 19 enkäter till femteklassens föräldrar varav 13 svarade. Eleverna ansvarade för att enkäterna skulle lämnas till sina föräldrar och sedan återlämnas till skolan och oss. Det är många led som ska klaras av och det är lätt hänt att detta led bryts. Å ena sidan kan eleverna glömma att både ge enkäten till sina föräldrar och/eller glömma att ta med den tillbaka till skolan. Men å andra sidan kan det finnas aspekter som gör att föräldrarna inte har haft möjlighet att svara eller vill svara på enkäten.
Av de 60 personer som arbetar på skolan var det endast fem stycken som svarade. Det stora bortfallet kan kanske förklaras med att det kan vara känsligt att lägga sina svar i en låda som är tillgänglig för alla och därför avstod. Det kan vara så att personalen inte kontrollerar vad som har kommit i facken och därför inte sett den. De kan även ha prioriterat bort vår enkät för att de kanske får många enkäter eller inte har tid att svara.
3.3.2 Intervjuer
Vid första intervjutillfället med de fem eleverna hade vi bestämt oss för att använda oss av penna och papper. Enligt Doverborg & Pramling (1998) är det dock lätt att missa väsentliga delar från barnens svar när mycket av tiden går åt att skriva ner barnens svar. Det är dessutom svårt att vara spontan i följdfrågor eftersom vi måste skriva samtidigt som barnen pratar. Trots dessa råd ville vi ändå prova på hur det är att använda penna och papper. Även om det kan vara svårt att hinna med att skriva i en intervju med barn är denna metod lättillgänglig och enkel att använda. Det kan dock bli problematiskt när anteckningarna ska renskrivas. I boken
Skriva för att lära (2002) tar författarna Dysthe, Hertzberg & Lökensgard Hoel upp konsten
att renskriva anteckningar utan att formulera om dem till sin egna. Det är svårt att inte lägga till sina egna ord när du ska renskriva en text och framförallt när du inte har skrivit ner det ordagrant. Till de andra intervjuerna hade vi lånat en diktafon och efter varje intervju renskrev vi den på dator. Det var då lättare att vara mer aktiv under intervjun när fokus inte låg på att skriva ner vad informanterna sade.
Det är viktigt att välja ut en lugn plats för själva intervjun. Annars är det lätt att både koncentration och intresse minskar om det hela tiden finns störande moment runt omkring. Det är även viktigt att vi som intervjuar har förberett oss noga genom att läsa igenom frågorna så att fokus kan ligga på informanterna och deras svar (Doverborg & Pramling, 1998).
Vi kontaktade i god tid våra tänkta informanter angående om de ville ställa upp på en intervju. Vad intervjun skulle handla om, när det var tänkt att vi skulle göra den och hur vi skulle genomföra den informerades de eventuella deltagarna också om. Det var givetvis frivilligt att ställa upp på intervjuerna men alla våra tilltänkta deltagare medverkade.
3.4 Etiska övervägande
När människor ska delta i forskningsrelaterade undersökningar finns det fyra grundläggande etiska principer som bör följas enligt Vetenskapsrådet (www.vr.se, tillgänglig 2007-12-26). Dessa är:
• Informationskravet • Samtyckeskravet • Konfidentialitetskravet • Nyttjandekravet
De personer som deltar i en undersökning måste forskaren visa respekt för och informera om undersökningens syfte och vilka risker det kan medföra att delta. Informanten har även rätt att själv bestämma om han/hon vill medverka eller ej. De uppgifter som forskaren får in om deltagarna ska behandlas med största möjliga konfidentialitet och deras personuppgifter ska behandlas varsamt så att ingen utomstående kan ta del av dem. Uppgifter som har inhämtas om deltagarna får endast användas till den aktuella forskningen. Forskaren skall visa god ton för informantens värderingar och försöka undvika obehag för dem som medverkar i undersökningen. De personer som väljs ut till en undersökning skall vara ett rättvist underlag och inte företrädas av personer som forskaren gillar eller ogillar och utsatta eller svaga personer.
Eftersom den största delen av våra informanter är elever som är minderåriga krävs det målsmans godkännande för deras deltagande i en större undersökning. De elever som har ingått i vårt projekt har alla fått ett godkännande från sina föräldrar att delta eftersom vår undersökning innebar att eleverna skulle ha på sig kläder som de normalt inte brukar ha. Vi formulerade ett brev ställt till föräldrarna där vi angav vad det var vi skulle undersöka, varför vi vill undersöka det och hur vi ska göra detta. Därefter fick föräldrarna ta ställning till deras barns medverkan och skriva under lappen och skicka med den med sina barn till oss i skolan. Precis som Ejlertsson (1996) nämner i Enkäten i praktiken var vi noga med att informera om att det var frivilligt att vara med och att alla uppgifter som vi fick in behandlades med anonymitet. Detta innebär att vi som undersökare inte vet vem det är som har lämnat in vilken enkät. Vi ansåg att detta var betydelsefullt då det kan vara känsligt att berätta om sin familjs ekonomi, klädstil och mobbning. Vi ville inte riskera att några av eleverna skulle känna
obehag inför enkäten och därmed hoppa över frågor. Enkätundersökningarna med eleverna i år fyra till sex har dock varje klasslärare tagit ställning till om de skall medverka i.
3.5 Analysbeskrivning
Vårt syfte med vårt arbete var att utröna vad elever, föräldrar och pedagoger tycker om skoluniform. Vi har frågor som både ger kvantitativa och kvalitativa svar vilket kan vara bra för att förstärka förståelsen om varför informanten svarat som denne har gjort. Samtidigt innebär det att vi får in många svar som på ett eller annat sätt måste sammanställas. De kvantitativa svaren är lätta att strukturera medan de kvalitativa svaren är något svårare. Utifrån vårt empiriska material har vi kunnat urskilja svar som förekom ofta hos informanterna men även svar som vi tyckte var viktiga att belysa. Dessa svar har vi sedan strukturerat upp i olika områden för att kunna få en helhet utifrån vår undersökning. Vi har sedan letat vetenskaplig litteratur som vi kan koppla till vårt arbete om skoluniform. Bourdieus teorier om klass, symboler och habitus har stor betydelse för vårt arbete men även undersökningar om kläder, mobbning och identitet har hjälpt oss att tolka de svar som vi fått in från informanterna.
4 Analys
Vårt syfte med detta examensarbete är som vi tidigare nämnt att undersöka vad elever, elevernas föräldrar och pedagoger på Blankebäcksskolan tycker om skoluniform. En av våra frågeställningar är att försöka ta reda på vilka argument det finns för- och emot en
skoluniform. Våra undersökningar med informanterna har resulterat i mängder av svar som
kan kopplas till detta. Alla svaren från informanterna har inte bearbetas utan vi har gått djupare in på de svar som förekom ofta och som vi tyckte var av intresse för studien.
Som vi tidigare har nämnt värnar skolans styrdokument om elevens individuella utveckling vilket är för elevens bästa men det är en tolkningsfråga vad detta egentligen innebär. För att underlätta detta dilemma menar Skolverket att det är upp till varje skola att bestämma vilka klädkoder som gäller på respektive skola (www.skolverket.se, tillgänglig 2007-11-22). Å ena sidan är det bra att läroplanen förespråkar individens rättighet till fri utveckling men å andra sidan får kläderna du bär inte kränka någon annan individ. Denna otydliga gräns kan vara svår att förstå och en klädsel kan vara kränkande för en person men inte för en annan. Det finns redan en osynlig skoluniform i form av märkeskläder som visar en viss status som kan vara svår att uppnå då alla inte har samma förutsättningar ekonomiskt. För att analysera den ”osynliga uniformen” så krävs det att man tittar på kringliggande faktorer som gruppbildningar och identitet. Ungdomsforskare menar att konstellationerna i gruppen skiljer sig idag och att en grupp snabbt kan byta stil och smak beroende på det rådande modet.
4.1 Resultat - elevenkäter
I vår enkätundersökning med eleverna i år fyra till sex på Blankebäcksskolan i Oxie ville vi veta vad eleverna tyckte om skoluniform men även deras argument varför de tyckte som de tyckte. Av 134 elever i år fyra till sex är det 111 som har svarat. Vi har strukturerat upp resultatet i en tabell för att göra det hela mer överskådligt för läsaren. Siffrorna som är inom parantes är till hjälp för oss för att vi skall kunna skilja på de olika klasserna utan att röja deras klassidentitet. Vi kommer här nedan presentera vårt resultat från denna undersökning.
Vår huvudfråga i enkätundersökningen med eleverna i år fyra till sex var:
Skulle du kunna tänka dig att ha på dig en skoluniform?
På denna frågeställning fick vi många svar från informanterna som vi kunde koppla till vår frågeställning om hur elever, föräldrar och personal förhåller sig till en skoluniform. Eleverna hade två svarsalternativ, ja och nej att välja på, men som ni ser i tabellen nedan så förekommer det ett tredje alternativ som eleverna själv har skrivit till när de var både för och emot en skoluniform.
Antal elever 111 Ja Kanske Nej
Åk. 4 (1) 16 5 Åk. 4 (2) 7 10 Åk. 5 (1)-(P) 8 11 Åk. 5 (1) 3 3 7 Åk. 6 (1) 15 Åk. 6 (2) 2 10 Åk. 6 (3) 4 1 9 Totalt 40 4 67
Följdfrågan till ovanstående fråga var:
Varför/varför inte skoluniform?
Det fanns inga svarsalternativ till frågan utan eleverna har själva skrivit sina svar. Under rubriken övrigt har vi placerat svar som endast förekom enstaka gånger. De flesta svaren under denna rubrik handlade om praktiska för- och nackdelar som en skoluniform kan ha. Vår frågeställning om argument för- och emot en skoluniform fick många svarsalternativ.
Argument för en skoluniform från de 40 elever som svarade ja på ovanstående fråga: Antal elever 40 Snyggt, roligt och
bra med en skoluniform Roligt att ha likadana kläder Slipper bli retad för sina kläder Övrigt Åk. 4 (1) 9 4 1 2 Åk. 4 (2) 3 1 3 Åk. 5 (1)-(P) 4 3 1 Åk. 5 (1) 1 1 1 Åk. 6 (1) Åk. 6 (2) 1 1 Åk. 6 (3) 3 1 Totalt 21 5 6 8
Argument emot en skoluniform från de 67 elever som svarade nej på föregående fråga: Antal elever
67
Den är ful
Vill inte Vill välja själv hur de är klädda Vill inte se likadana ut som andra Trivs med mina kläder Övrigt Åk. 4 (1) 2 1 2 Åk. 4 (2) 2 2 2 4 Åk. 5 (1)-(P) 2 3 3 3 Åk. 5 (2) 1 1 2 2 1 Åk. 6 (1) 1 2 5 4 3 Åk. 6 (2) 5 3 2 Åk. 6 (3) 1 2 2 3 1 Totalt 10 7 18 11 6 15
Av de fyra elever som svarade kanske på frågan om de kunde tänka sig att ha en skoluniform använde de argument som stödjer både för och emot. Vi har därför valt att dra ut dessa fyra argument i citat eftersom det inte går att sätta deras svar i en tabell utan att skapa förvirring. Det var tre elever från årskurs fem (1) som svarade kanske på ovanstående fråga och deras svar löd:
• ”För det skulle vara roligt, för ingen skulle mobba en men jag är van vid mina kläder jag har nu.”
• ”För att man kanske vill ha sina egna kläder på sig men ibland kanske lika som andra.” • ”För att när man har samma kläder så retar ingen varandra om klädstilen. Men det är lite äckligt att använda samma kläder varje dag, fast man kan ju tvätta ofta. Om man har skolkläder kan man inte visa sina nya kläder som man köpt.”
En elev i årskurs sex (3) svarade:
• ”Det skulle vara kul men ändå inte, man skulle nästan aldrig kunna ha sina egna kläder på sig.”
För att skapa en förståelse för varför eller varför inte elever vill ha en skoluniform ansåg vi att det var viktigt att fråga om deras syn på hur de tror en skoluniform ser ut. Vi tror även att denna fråga är viktig för deras svar till huvudfrågan om de vill ha en skoluniform. Vår tredje fråga löd:
Hur tror du att en skoluniform ser ut?
Denna frågeställning gav även möjlighet för eleverna att själva formulera sina svar. Antal elever 111 Nämnde att en skoluniform bestod av byxa och/eller tröja Nämnde att en skoluniform såg ut som den gjorde i England
Skrev att det var en klädsel som är lika för alla
Visste inte hur en skoluniform såg ut Åk. 4 (1) 2 14 1 4 Åk. 4 (2) 4 7 6 Åk. 5 (1)-(P) 2 16 1 Åk. 5 (2) 2 8 3 Åk. 6 (1) 3 6 3 3 Åk. 6 (2) 1 9 2 Åk. 6 (3) 4 5 1 4 Totalt 18 65 5 23
• Totalt var det 88 elever som hade en uppfattning om hur en skoluniform såg ut och av dessa svarade 50 nej, 34 ja och 4 kanske på om de ville ha en skoluniform.
• Det var 23 elever som inte visste hur en skoluniform såg ut och av dem var det 17 som svarade nej och 6 ja på frågan om de ville ha en skoluniform.
Efter projektets slut hade vi handuppräckning i projektklassen för att se om deras attityd till en skoluniform hade förändrats (se bilaga 3). Vi kan då konstatera att 14 av 17 (två elever var frånvarande) elever var efter projektets slut för en skoluniform. 15 av 17 elever tyckte att det hade blivit en bättre sammanhållning i klassen.
4.2 Resultat - föräldraenkäter
Vi har gjort en enkätundersökning med föräldrarna till de elever som deltog i vårt projekt med de gröna skoltröjorna. Av 19 föräldrar fick vi in 13 svar. Svaren från deras enkäter redovisas nedan.
Skulle du kunna tänka dig att låta ditt barn bära skoluniform?
Ja Nej Kanske
Antal föräldrar 13
10 2 1
Följdfrågan till ovanstående fråga var:
Varför/Varför inte?
Även hos föräldrarna fann vi många svar som vi kunde koppla till vårt syfte och våra frågeställningar.
Argument för en skoluniform: Undvika klädmobbning
Bra experiment Det är fint när alla barn bär lika kläder Andra länder har det så då borde vi också ha det Antal föräldrar 10 7 1 1 1
Två föräldrar nämnde förutom ovanstående svar en orsak till varför det hade varit bra med en skoluniform:
• ”Mycket pengar över till annat roligt hade vi haft eller sparat till deras framtid.” • ”Kravet på både barn och föräldrar bli lite avlastat, under skoltid.”
Argument emot en skoluniform:
Besvärligt och dyrt. De ekonomiska skillnaderna är inte så stora
Jag anser att en skoluniform hade begränsat elevens egna val av kläder
Antal föräldrar 2
1 1
En förälder svarade kanske på frågan om de kunde tänka sig att låta sitt barn bära en skoluniform. Denna förälder hade skrivit argument för och emot som vi redovisar i citatet nedan:
”Jag skulle tänka mig att det hade varit bra med skoluniform då det hade tagit bort problemen med alla märkeskläder barnen vill ha och det tryck det medför. Samtidigt tycker jag att barnen ska kunna välja själv vad de vill ha på sig.”
4.3 Resultat - pedagogenkäter
Vi delade ut 60 enkäter i skolpersonalens fack. Av 60 personer fick vi in 5 svar som vi presenterar här nedan.
Vår första fråga var:
Tror du att en skoluniform skulle fungera i den svenska skolan idag?
Ja Nej
Antal pedagoger 5
Följdfrågan till ovanstående fråga var:
Varför/Varför inte?
Argument för en skoluniform:
Underlättat för föräldrarna gällande klädproblem som märkeskläder
Ökar sammanhållningen i en klass och respekten för skolan blir bättre
Antal pedagoger 3
2 1
Argument emot en skoluniform:
Opraktiskt, för kläder blir lätt smutsiga
Elever har rätt att få välja sina kläder själva
Antal pedagoger 2
1 1
4.4 Resultat - intervjuer med elever
Vi har under projektets gång intervjuat fem elever från den klass som bar de gröna skoltröjorna. Detta har vi gjort för att få en djupare förståelse för hur barnen faktiskt upplever att bära en klädsel som är lika för alla i klassen. Frågorna i intervjuerna varierar och därför är det svårt att jämföra en del resultat med varandra. Men vi har valt ut de delar ur intervjun som vi anser vara av betydelse för vårt arbete. Alla barn svarar inte på varje fråga utan någon sitter tyst vid vissa frågor eftersom en del av elevernas svar kändes viktiga att följa upp med följdfrågor. Därav fattas svar från vissa elever under intervjun. Vi presenterar resultatet i en sammanfattning istället då det är svårt att strukturera upp intervjuerna i en tabell eftersom frågorna inte var exakt samma vid de olika tillfällena. Vi har intervjuat dessa elever i grupp vid två tillfällen, i början och i slutet av projektet, för att se om deras inställning till en skoluniform förändrades med tiden. Vi valde att intervjua barnen i grupp för att inte stjäla för mycket tid från ordinarie lektionstider av var och en av dem.
Svaren från eleverna på frågan om de ville ha en skoluniform ändrades från första till sista intervjun. Det var fler elever som ville ha en skoluniform efter att projektet var slut än innan i projektets början.
Vi frågade eleverna i första intervjun om de kunde ha en egen stil fast alla har likadana kläder och tre av de fem eleverna gav exempel på hur de kunde ha en egen stil genom sitt hår, färglägga tröjan eller på fritiden. En spontan följdfråga blev ifall det spelade någon roll för eleverna vad de hade på sig i skolan. En elev tyckte det var skönt att få välja kläder själv medan de andra sa att det inte spelar någon roll om det är dyra kläder utan det viktigaste är att de gillar kläderna som de ska ha på sig. Vi ville veta vad eleverna trodde skulle vara det bästa med att ha skoluniform och en elev svarade att man känner sig tillhörig till skolan. En annan elev nämnde att man får se snygg ut samt klassisk om man har slips, skjorta och byxor. En tredje elev svarade att om märkeskläder är viktiga för en del elever kan en skoluniform vara bra. Vi undrade då om eleverna trodde att utseendet på skoluniformen skulle spela någon för deras vilja till ett användande av skoluniform. En elev tyckte att det spelade en stor roll ifall man använde t-shirt eller skoluniform med skjorta och slips. En annan elev trodde inte att det spelade någon roll och ansåg att ”kläder är kläder”. Det visade sig att det fanns en elev i gruppen som tidigare hade använt skoluniform och denna elev tyckte det var skönt att bära skoluniform men kände samtidigt att det var skönt att få välja kläder själv. Vi frågade även om eleverna tyckte det spelade någon roll vad de har på sig i skolan och då menade vi deras egna kläder. Ingen tyckte att mode och märkeskläder var av stor betydelse men samtidigt nämnde en elev att ”man vill ju inte vara naken”. Det kan vara svårt att få fram svar från eleverna som förhåller sig helt till den faktiska sanningen. Vi kan inte heller avgöra vad som är en absolut sanning. Ovanstående svar är de utvalda fem elevernas sanningar eller så som de ser på våra frågor. Enligt Levander (2003) så bestämmer din omgivning vad för roll du har i gruppen och vi vet inte i förväg vilka roller dessa fem elever har i sin klass eller var de står i förhållande till klassen, exempelvis populär, clownen, medspelaren osv. Vi kan inte heller veta vad för ekonomiska förutsättningar var och en har och därför kan svaren om att märkeskläder inte spelar så stor roll ha olika betydelser. Har du å ena sidan råd till märkeskläder och alltid köper det så tänker du kanske inte på märkeskläder som ett problem. Medan om du å andra sidan aldrig har råd till märkeskläder och gör det till en stor och viktig bit i ditt liv kan det bli ett problem.
4.5 Resultat - intervjuer med pedagogerna
Vi har intervjuat tre pedagoger på Blankebäcksskolan om skoluniform. Intervjuerna gjordes var för sig och med diktafon. I intervjuerna har det framkommit material som är relevant för vårt arbete men även material som inte har lika stor relevans för vårt arbete. Därför har vi
själva valt ut de delar som vi tycker är väsentliga att använda i vårt arbete efter resultatet som vi fått in.
Samtliga pedagoger svarade nej på frågan om de trodde att en skoluniform hade kunnat fungera i den svenska skolan idag, men de var kluvna till frågan och 2 av de 3 pedagogerna hänvisade till Thailand där de använder skoluniform som är gula och både tyckte det såg fint ut. Alla pedagoger nämnde att en enklare variant av en skoluniform nog hade kunnat fungera. På vår fråga om hur dessa uniformer i så fall skulle se ut nämner de tröjor, scarfar och mjukisbyxor som alternativ till skoluniformen om de själva hade fått välja. Den manliga pedagogen belyste att en skoluniform kan öka arbetsbelastningen för kvinnan i hemmet. Han menade att en skoluniform med skjorta, slips och kavaj är betydligt jobbigare att hålla snygg än vanliga kläder. Alla säger dock att en likformig klädsel kan skapa en stolthet och samhörighet för sin skola och sig själv.
Vi ställde en av våra frågor till pedagogerna angående hur en skoluniform förhåller sig till skolans demokratiska uppdrag. Samtliga pedagoger tyckte att elever inte har samma förutsättningar i skolans värld och då refererade de främst till den ekonomiska aspekten.
4.6 Analys av resultaten
Utifrån vårt syfte och våra frågeställningar har vi fått många svar från våra informanter som redovisas ovan. Efter att vi har analyserat informanternas svar har vi valt ut fyra områden som vi ville arbeta vidare med som är kopplade till vårt syfte och våra frågeställningar. Dessa områden är av intresse då svaren från informanterna pekar på dessa teman vi valt ut nedan. Den första punkten handlar om kläder och dessas betydelse vilket är grunden till vårt arbete då vi utgår från kläder och vad kläder signalerar. Eftersom vi har utgått från skolans styrdokument som är formulerade ur ett demokratiskt perspektiv valde vi rubriken demokrati som nästa punkt. Vi hade från början inte tänkt ha med frågeställningar om mobbning i vårt arbete men utefter våra informanters svar fann vi det nödvändigt att vidareutveckla detta begrepp. Därför handlar tredje punkten om mobbning. Sista punkten om identitet och gruppen är viktig då våra studier med eleverna tydligt visar deras ställning till sin identitet enskilt och i grupp. Nedanstående område har vi sedan kopplat till dels Pierre Bourdieu och dels andra forskare som är aktuella för dessa områden.
Dessa områden har vi valt att arbeta vidare med:
• Kläder • Demokrati • Mobbning
• Identitet och gruppen
4.6.1 Kläder
Enligt Jacobson (1994) signalerar våra kläder ett språk som har en mening om mottagaren kan läsa av dessa signaler. Lalander & Johansson (1999) bekräftar detta i sitt resonemang om hur kläder representerar ett stort symbolvärde hos barn och ungdomar i olika gruppkulturer. Även om de övriga eleverna på skolan fick reda på varför vår projektklass hade på sig en skoltröja stod ändå deras tröja för något annat. Den gröna skoltröjan som klassen hade på sig blev en symbol för tillhörighet som övriga klasser inte hade tillgång till eller ville ha tillgång till. Vi tror därför att skoluniformen blev en symbol för tillhörighet som både eftertraktades och blev oattraktiv.
En av våra frågeställningar till eleverna handlade om hur en skoluniform såg ut. Av 111 elever hade 88 en uppfattning om hur en skoluniform såg ut. Av dessa 88 elever var det 50 stycken som inte ville ha skoluniform. Ordet skoluniform hade olika betydelser för dessa elever men de hade en uppfattning om hur denna klädsel såg ut och refererade till denna erfarenhet för att göra egna beslut i frågan. Vi tror att om barnen själva hade fått vara med och påverka utseendet av en skoluniform hade nog svaren blivit annorlunda. Det framgår även i en del av pedagogernas svar att en mildare form av en skoluniform som exempelvis en mjukare byxa och tröja hade kunnat fungera. En av pedagogerna som inte alls kunde tänka sig att införa en skoluniform var dock för en skoltröja. Utifrån många av informanternas svar kan vi konstatera att ordet skoluniform väcker en negativ tanke hos många av informanterna om något de ska ha på sig och därav svarar de också nej.
Av de 111 eleverna var det 67 elever som ansåg, av olika anledningar, att de inte ville ha en skoluniform i skolan. En elev uttalade sig så här om varför han eller hon inte ville ha skoluniform: ”För att alla har sin egen stil och man ser också på hur en människa är genom kläderna.” Återigen som Levander (2003) beskriver människans roll i gruppen eller klassen,
