Syftet med detta arbete har varit att bidra till förståelsen för besökarna som besöker de gotländska kyrkorna sommartid och undersöka hur de påverkar bevarandet av det kyrk-liga kulturarvet. Resultaten har givit en insikt i anledningar till besöken, vad kyrkan bety-der för dem samt besökares önskemål/förslag till förbättringar. Urvalet har varit begränsat och kan därför inte beräknas vara representativt för samtliga kyrkobesökare sommartid.
Det skulle kunna handla allt från några hundra till tusentals besökare per kyrka utifrån hur många turister som besöker ön varje sommar. Dock har trender kunnat identifierats som skiljer de olika grupperna åt och som dels kan vara till hjälp för utvecklingen av kyr-komiljöerna och dels utgöra en grund för kommande forskning på området.
En trend som uppvisades var att den grupp som använder kyrkomiljöerna mest har den längsta önskelistan vad gäller fysisk tillgänglighet, parkering, toalett och högre krav vad gäller skötsel/underhåll. De önskade också mer information om aktiviteter i kyrkan samt önskade fler gudstjänster och mer själslig vård. Då denna grupp i högre grad använder kyrkan för religiösa anledningar, bidrar de till att det immateriella kyrkliga kulturarvet bevaras genom att bruka kyrkan som den kontinuerligt har brukats genom gudstjänstfi-rande i snart 1000 år i Sverige. Detta genom att både delta i gudstjänster men också ensam andakt eller bön. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materiella kul-turarvet används och utvecklas. Majoriteten i gruppen är troligtvis församlingsmedlem-mar och bidrar därför också ekonomiskt till bevarandet.
Församlingens och medlemmarnas kontinuerliga bruk av kyrkomiljöerna är en förut-sättning för att de kyrkliga kulturarvet ska kunna bevaras då en byggnads bevarande för-utsätter en användning. Dock riskerar denna grupps ökade praktiska och fysiska krav på miljön att försvåra bevarandet av kyrkomiljön. Gruppen hade också minst önskemål om att bevara kyrkomiljön i enkäten. Att församlingar önskar ändringar i kyrkorummen uti-från sin verksamhet pekas i regeringsrapporten Det Kyrkliga Kulturarvet ut som proble-matiskt då den kyrkoantikvariska ersättningen ska gå till vårdande antikvariska insatser.
Detta kan exempelvis handla om förvaringsskåp under läktare, borttagande av bänkrader för att skapa ett kyrktorg eller ta bort altarringen för att kunna få mer plats i koret så att församlingen får plats att gå runt kistan vid en begravning.
Detta stöds av Ingrid Fjordhults uppsats som visade på personalens och församlings-medlemmarnas positiva inställning till ombyggnationer som ökar och förenklar bruket av kyrkorna. De ansåg att ändringarna ökar kulturvärdet och att våra ändringarna från idag bör visas lika stor respekt som vi idag ser på tidigare generationers ändringar.
På Gotland är andelen som är medlemmar i Svenska kyrkan (65%) högre än riket (58%) och i församlingarna som ingick i enkätstudien är andelen ännu högre (71%). Dessa för-samlingar tappar färre medlemmar än Gotlands och rikets snitt. Förför-samlingarna har även en högre andel döpta barn och begravna. Alla denna statistik tyder på att sockenborna gärna väljer kyrkan vid högtidliga tillfällen i livet, kanske oberoende av religiös tro, samt vill i hög grad vara delaktiga genom att vara medlemmar. Kyrkan har alltid varit den cen-trala platsen för varje socken på Gotland och är viktig för identiteten och sammanhåll-ningen av socknen. Enligt Det kyrkliga kulturarvet kan kyrkobyggnaderna fungera som ett offentligt rum på landsbygden där det saknas andra liknande byggnader, vilket också kunde efterfrågas i enkäterna (mer aktiviteter för socknen/grannarna).
Mellangruppen årliga besökare har varit svårare att få ett grepp om vilka de är och deras bruk av kyrkomiljöerna. Troligtvis är detta en mycket varierad grupp som gör det svårt att generalisera från. Den innehåller säkerligen både gotlänningar som inte bor i den aktuella socknen, sommargotlänningar som återkommer årligen och turister som stannar en kor-tare tid. Med andra enkätfrågor kring anledning till besök på Gotland, kan man i en fram-tida undersökning placera in dessa besökare i en bättre grupp än ”årlig besökare”. Enligt statistiken i bakgrunden finns ca 12 000 fritidshus på Gotlands och kanske ingår några av dessa sommarstugeägare/ sommargotlänningar i gruppen årliga besökare. Då de spende-rar en längre tid på samma plats kan det vara så att de hinner göra fler besök i kyrkan av olika anledningar, tex besöka grav och besöka konsert eller gudstjänst. Generellt är denna grupp en nöjd grupp som inte har mycket krav eller önskemål förutom att det ska vara öppet och välskött.
Innan enkätsvaren analyserades fanns en förutfattad mening hos författaren att det var förstagångsbesökarna som skulle ha flest åsikter kring fysisk tillgänglighet och praktikali-teter såsom parkering och toaletter. Detta visade sig inte alls stämma då det var den grup-pen som brydde sig mest om bevarandet av kyrkomiljön och kommenterade att de öns-kade att ingenting skulle ändras då allt var så fint. 51% av förstagångsbesökarna upplevde att kyrkomiljön betyder kulturarv eller intresse för historia/kyrkor/arkitektur vilket stöd-jer Lotta Braunerhielms avhandling från 2006 som också visade att besökare har ett stort intresse för kulturhistoria och kulturarv. Generellt i samtliga besöksgrupper är det mycket liten del (7%, 2% och 6%) som påpekar något om tillgång eller ej till just toaletter, vilket också överraskade då upplevelsen från praktikperioden på Visby stift är att det var mycket diskussioner om hur man kan införa toaletter till kyrkomiljöer.
Förstagångsbesökarna hade en mindre önskelista än de regelbundna besökarna, och en större grupp som inte önskade någon förändring alls. De förstagångsbesökarna önskar är att kyrkan ska vara öppen när de kommer, att det ska vara välskött samt bättre inform-ation om kyrkan. Med tanke på önskemålet om öppettider ligger Gotlands kyrkor i fram-kant då samtliga kyrkor (förutom de som har en pågående restaurering) är upplåsta dag-ligen mellan maj-september, något som inte alltid förekommer i resten av Sverige. På det sättet är kyrkorna på Gotland mycket tillgängliga. Besökarna vill se att det är städat och väl underhållet samt att de ska kunna ta del av information om kyrkomiljön.
Gruppen bestod av 18% barn/ungdomar, 52% vuxna/medelålders och 27% pensionärer vilket stämmer bra överens med Brice, Busby och Brunts studie på landsortskyrkor i Eng-land. Av deras 414 besökare (turister) var 28% över 61 år, 55% var mellan 41-60 och 18% var mellan 17-40. Adie och Hall såg i deras studie ingen skillnad på ålder/klass men kunde se att gemensamt för deras besökare till ett världsarv var att de var välutbildade. Även stu-dien i England konkluderade att kyrkorna attraherar många olika typer/grupper av besö-kare. För att kunna utveckla ett besöksmål behöver man lära känna besökarna mer för att kunna göra en bättre marknadsföring. Svenska kyrkan är dock troligtvis inte intresserade av att marknadsföra sina kyrkor som en region gör med ett världsarv då Svenska kyrkan inte är ute efter att profitera ekonomisk på besökarna, men man kan nog vinna på att veta vilka besökare som lockas av kyrkomiljöerna för att kunna anpassa till exempel informat-ionen och/eller aktiviteter så att den passar och är angelägen för många.
Gällande information finns en stor förbättringspotential då det som finns innehåller för lite fakta generellt, har ålderdomligt svårtillgänglig språk, för få språk eller inte alls existerande. Där det finns audio-guider är responsen enbart positiv vilket kanske är något för övriga församlingar att fundera på att investera i. Möjligtvis kan Svenska kyrkans app
”Kyrkguiden” utvecklas mer och innehålla all spännande fakta om olika inventarier, in-redningar, material och historia samt finnas tillgänglig på olika språk. Efterfrågan på köp-bara broschyrer var också stort, kanske för att man vill ha med sig ett minne som en sou-venir från de platser man besökt under semestern.
I förvaltningsansvaret ingår att ansvara för att alla medborgare kan ta del av och an-vända det kyrkliga kulturarvet. Vikten av kunskap och kommunikation av kunskapen är viktig för att bibehålla intresset för kyrkorna och deras kulturvärden, vilket också uttrycks i Svenska kyrkans kulturarvsrapport ”Ett rum öppet för alla” samt konkluderas i studien av Boscar och Hallin, som studerade de gotländska kyrkorna som turismprodukt. Att till-gängliggöra miljöer handlar inte enbart om fysisk framkomlighet utan även om läsbarhet och tillgänglig information om det man ser. Genom att informera om kulturvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av värdena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmänhetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan och kultur-miljövården kommer behöva i framtiden.
Att också locka intresset för en bredare skara besökare kan vara något att utveckla. Vad denna enkät visar är att nästan en femtedel (18%) av samtliga enkätsvar är ifyllt av barn/ungdomar/familjer. En lyckad framgångsfaktor för Kyrkrundan i Sjuhäradsbygden är att de har tänkt ut aktiviteter även för barn med upptäcktsfärder och skattjakter i kyr-kan. Detta har gjort att barnen inte lika snabbt blir uttråkade och mer tids spenderas i kyrkomiljön. Det är viktigt att kyrkomiljön kan tillgängliggöras för samtliga åldrar och ett mål SvK har är att bli bättre på att levandegöra dessa miljöer och göra dem välkomnande.
Kyrkrundan är något som initierades för en regional utveckling av turismen i området vilket har lett till samarbeten med andra turismområden i kommunerna tex. vandringsle-der, gårdsbutiker och fiske. Kanske är detta något som Region Gotland vidare kan utveckla tillsammans med Visby stift i sin regionala besöksnäringsstrategi.
4.1 Utblick
Om en liknande undersökning skulle göras om, bör frågor kring besökarnas bakgrund, hemvist och anledning till besök på Gotland inkluderas. Detta för att med större säkerhet kunna typologisera besökarna tex. som turist och inom begreppet turist kunna differenti-era mellan sommargotlänningar och vecko-turister etc. Om undersökningen skulle göras om hade flervalsalternativ av anledningarna och betydelsen för besökarna förenklat tolk-ningen av svaren.
Visby Domkyrka som får mycket turister årligen skulle troligtvis ge lite andra svar då många som går runt i stan också passar på att gå in i domkyrkan. Dessa kanske inte nöd-vändigtvis är lika intresserade av kyrkor och kulturarvet som de besökare som aktivt tar sig till en av de undersökta sockenkyrkorna. Domkyrkan har också en stor del regelbundna besökare i olika åldrar då domkyrkan är öppen dagligen året runt och har flertalet guds-tjänster, bland annat ungdomsmässa, och andra aktiviteter i veckorna.
Ett ytterligare steg att undersöka vidare är personalens och verksamhetens del i brukar-perspektivet, samt koppla det till vilka ändringar som önskas eller redan har genomförts.
4.2 Slutsatser
Syfte med denna uppsats var att öka förståelsen för besökarna som besöker gotländska kyrkomiljöer sommartid, för att kunna förstå hur de påverkar bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Målet var att kunna bidra med förbättringsförslag för att kunna utveckla kyr-komiljöerna för att fler ska kunna få tillgång till vårt gemensamma kulturarv, samt att kunna identifiera potentiella hot besökare orsakar mot bevarandet av det kyrkliga kultur-arvet. Urvalet har varit begränsat (330 svar totalt) och kan därför inte beräknas vara repre-sentativt för samtliga kyrkobesökare sommartid kvantitativt, men resultatet kan ge indi-kationer på trender som kan vara värdefullt i denna studie som granskar svaren kvalitativt.
De regelbundna besökarna använder i högre grad kyrkan för aktiviteter traditionellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be-varas genom att bruka kyrkan som den kontinuerligt har brukats genom gudstjänstfirande i snart 1000 år i Sverige. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materiella kulturarvet används och utvecklas. Majoriteten i gruppen är troligtvis församlingsmed-lemmar och bidrar därför också ekonomiskt till bevarandet. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möjligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om beva-rande. Detta är också något som också pekas ut som problematiskt av en regeringsrapport angående kyrkoantikvarisk ersättning.
Samtliga besökare, medlemmar i Svenska kyrkan eller inte, bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls genom att besöka kyrkan. En intresserad allmänhet är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet som Svenska kyrkan och kulturmiljövården kommer behöva i framtiden. För att tillgodose förstagångsbesökar-nas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna hålls fortsatt öppna samt att lättillgänglig information finns tillgänglig. Genom att informera om kulturvärden och viktig historik växer också intresset för och bevarandet av kulturvärdena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla.
Ett mål Svenska kyrkan har är att levandegöra välkomnande kyrkomiljöer. Då nära en femtedel av enkätsvaren var ifyllda av barn eller familjer med barn finns en stor förbätt-ringspotential att inkludera denna grupp besökare, till exempel genom barnanpassade ak-tiviteter i kyrkorna. Ett lyckat exempel på projekt där man lyckats inkludera fler ålderska-tegorier är Kyrkrundan i Sjuhäradsbygden. Kyrkrundan initierades för en regional utveckl-ing av turismen i området vilket har lett till samarbeten med andra turismområden i kom-munerna.
Slutligen konstateras att medborgarnas intresse och delaktighet i det kyrkliga kultur-arvet är en viktig pusselbit för att kulturkultur-arvet ska kunna bevaras, användas och hållas le-vande. Svenska kyrkan spår att intresset i framtiden kommer minska med kommande ge-nerationer som är mer distanserade från kyrkan. För att ändå lyckas behöver Svenska kyr-kan och kulturmiljövården tillsammans jobba aktivt med kunskapsutveckling kring kul-turvärden och våra kyrkor samt tillgängliggöra miljöerna både fysiskt och informations-mässigt.