De 100 kyrkoras ö- besökares påverkan på bevarandet av kyrkomiljöerna på Gotland

Besökares påverkan på bevarandet av kyrkomiljöerna på Gotland

Uppsala universitet

Campus Gotland

2020-06-16

Examensarbete i kulturvård

Författare: Johanna Hall

Handledare: Magnus Wessberg

Författare

Author Johanna Hall

Titel och undertitel De 100 kyrkornas ö- besökares påverkan

på bevarandet av kyrkomiljöerna på Gotland

Title and subtitle The island of 100 churches- visitors im-

pact on the preservation of church envi- ronment in Gotland.

Handledare

Supervisor Magnus Wessberg

Examensarbete i kulturvård (Kandidatexamen) 180hp Thesis in Integrated Conservation (Bachelor Degree) 180ECTS

Ventilerad/ Defended 2020-06-02 Vårtermin/Spring term 2020

Sammanfattning

Denna uppsats undersöker besökare i gotländska kyrkomiljöer. Syftet har varit att bidra till förståelsen för besökarna och att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter mellan olika besöksgrupper med målet att kunna möta besökarnas förväntningar, för att lång- siktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Visby Stift utförde en enkätinsamling i 16 kyr- kor under sommaren 2019 och de 330 svar som samlades in har i detta arbete granskats. Uti- från hur ofta de besökte kyrkomiljön delades de in i grupperna regelbundna besökare, årliga besökare och förstagångsbesökare. Resultaten har givit en insikt i hur besökare upplever de gotländska kyrkomiljöerna och vad de önskar både i form av anledningen till besöket men också förslag till förbättringar.

De regelbundna besökarna använder i högre utsträckning kyrkan för aktiviteter tradition- ellt kopplat till kyrkomiljöerna vilket bidrar till att det immateriella kyrkliga kulturarvet be- varas genom att bruka kyrkan. Då de besöker kyrkomiljöerna ofta bidrar de till att det materi- ella kulturarvet används och utvecklas. Utifrån resultaten i denna undersökning finns möj- ligtvis ett hinder/hot mot bevarandet genom denna grupps högre krav på kyrkomiljön utifrån ett användarperspektiv samt ett mindre önskemål om bevarande.

De årliga besökarna och förstagångsbesökarna har ett högt intresse av historia/arkitektur och upplever kyrkomiljöerna som ett kulturarv samt önskar att miljöerna ska bevaras i hög grad. Samtliga besökare bidrar till att intresset för det kyrkliga kulturarvet upprätthålls vilket är en förutsättning för framtida ekonomiska bidrag till bevarandet. För att tillgodose första- gångsbesökarnas behov av tillgänglighet till kulturarvet är det viktigt att kyrkorna fortsatt hålls öppna samt att lättillgänglig information finns att tillgå. Genom att informera om kul- turvärden och ge viktig historisk information växer också intresset för och bevarandet av vär- dena. Genom att allmänheten kan besöka kyrkomiljöer, bibehålls intresset och förståelsen för vikten av att bevara detta rikstäckande sammanhållna kulturarv som tillhör oss alla. Allmän- hetens intresse ger förutsättningar för fortsätta skatteintäkter som Svenska kyrkan kommer behöva i framtiden när medlemstalen kontinuerligt minskar.

Institutionen för Konstvetenskap Kulturvård

Department of Art History Integrated Conservation SE-621 67 Visby Telefon Phone 0498-10 82 00 +46 18 471 82 00

www.campusgotland.uu.se

Förord

Tack till Visby stift och mina handledare Rebecka Svensson och Pär Malmros för tillgång till enkät-materialet. Stort tack till min handledare Magnus Wessberg för goda råd och bra diskussioner.

Bild framsida: Glasmålning i Stora kapellet i Visby Domkyrka som lockar till många fotografier. Foto J Hall 20-05-20

Abstract

This paper examines the visitors of Gotland's church environments. The aim has been to con- tribute to our understanding of the visitors and to try to find out if there are any differences or similarities within different visitor groups with the goal of being able to meet visitors' ex- pectations, in order to manage and develop the churches in the long term. Visby Stift con- ducted a survey that was collected in 16 churches during the summer of 2019 and the 330 re- sponses that were collected have been examined in this essay. Based on how often the survey participants visited the church environment, they were divided into groups of regular visitors, annual visitors and first-time visitors. The results have provided an insight into how visitors experience the church of Gotland and what they want, both in the form of the reason for the visit but also suggestions for improvements.

The regular visitors are to a greater extent using the church for activities traditionally linked to the church environments, which helps to preserve the intangible values of the cul- tural heritage of the church by using it. As they visit the church at a regular basis, they con- tribute to the use and development of material values of the cultural heritage of the church.

Based on the results of this survey, there may be an obstacle/threat to conservation through this group's higher demands on the church environment from a user perspective and a lesser desire for conservation.

The annual visitors and first-time visitors have a high interest in history and architecture,

and they see the church environments as a cultural heritage and want the environments to be

preserved to a great extent. All visitors contribute to maintaining interest in the church's cul-

tural heritage, which is a prerequisite for future financial contributions to conservation. In or-

der to meet first-time visitors' need for access to the cultural heritage, it is important that the

churches continue to be open and that easily accessible information is available. By inform-

ing about cultural values and providing important historical information, the interest in and

conservation of the values grows. By allowing the public to visit church environments, the

interest in and understanding of the importance of preserving this nationwide, coherent cul-

tural heritage that belongs to us all will be maintained. The public interest provides the pre-

requisites for continued tax revenue that the Swedish Church will need in the future as mem-

bership rates are continuously decreasing.

Innehåll

1 Inledning ... 4

1.1 Bakgrund ... 4

1.2 Disposition ... 5

1.3 Problemformulering ... 5

Syfte och frågeställning ... 5

Avgränsningar ... 6

1.4 Metod, genomförande och material ... 6

Metod ... 6

Genomförande ... 7

Material ... 9

1.5 Urval ... 11

Källkritik urval ... 12

1.6 Tidigare forskning ... 13

1.7 Teoretiska perspektiv och begreppsförklaringar ... 16

2. Det kyrkliga kulturarvet och turism ... 18

2.1 Vad påverkar bevarandet av det kyrkliga kulturarvet? ... 18

Svenska kyrkan, stiften och församlingarna ... 18

Lagstiftning, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet ... 22

Staten och regeringen ... 22

2.2 Turism och det kyrkliga kulturarvet ... 24

2.3 Turismen på Gotland ... 25

3. Resultat och analys ... 29

3.1 Anledningar till besök av kyrkomiljö ... 30

3.2 Betydelsen av kyrkomiljön för besökarna ... 34

3.3 Besökares förväntningar på kyrkomiljön ... 36

3.4 Analys och sammanfattning av resultat per besöksgrupp ... 41

Regelbundna besökare ... 41

Årliga besökare ... 42

Förstagångsbesökare ... 43

4. Diskussion ... 45

4.1 Utblick ... 47

4.2 Slutsatser ... 48

5. Referenslista ... 49

Otryckta källor ... 49

Tryckta källor ... 49

Elektronisk resurs ... 50

Webbsidor ... 50

Bildförteckning ... 51

6. Bilagor ... 53

1 Inledning

1.1 Bakgrund

Bakgrunden till denna uppsats uppkom dels efter mina erfarenheter från min tid som vaktmästare i Visby domkyrka, och dels efter min praktik på Visby stift under hösten 2019.

Som vaktmästare i en välbesökt kyrka slås jag ofta av hur olika aktiviteter, sakrala som profana, kan pågå parallellt. I ena delen av kyrkan kan ett dop pågå samtidigt som en grupp internationella turister inspekterar och fotograferar glasmålningar i en annan del av kyrkan. Alla är välkomna i Svenska kyrkan, dörren är alltid öppen för alla oavsett an- ledning.

Men hur påverkar dessa olika typer av besökare bevarandet av det kyrkliga kulturarvet både materiellt, i detta fall byggnaden och inventarierna, samt immateriellt till exempel den kontinuerliga traditionen som kyrkans bruk representerar? En förutsättning för beva- rande är att byggnaderna används (på ett ansvarsfullt och långsiktigt vis). Hur ser besö- kare på kyrkan och vilka förväntningar finns det? Skiljer sig sommarens förstagångsbesö- kares förväntningar och anledning till besök mot de som besöker kyrkan årligen sommar- tid eller de som besöker kyrkan regelbundet året om?

På Visby stift hade mina handle- dare under sommaren 2019 samlat in enkätsvar från sommarbesökare i olika sockenkyrkor på den got- ländska landsbygden. Dessa svar ämnar jag i denna uppsats sam- manställa och granska för att öka förståelsen för kyrkobesökarna och deras förväntningar på kyrko- miljöerna. Genom att kartlägga be- sökares förväntningar hoppas jag kunna förutspå framtida behov som kan innebära ett hinder för bevarandet av de kyrkliga kultur- arvet.

Figur 1 Att tända ljus i ljusträd är en aktivitet som utförs av såväl för- samlingsmedlemmar som turister. Foto J Hall 20-05-20

1.2 Disposition

I kapitel 1 presenteras forskningsfrågorna och syftet med studien. Här redovisas även me- tod, material, tidigare forskning, teori och begreppsförklaring. I andra kapitlet presenteras ett kapitel med bakgrundsinformation kring vad som utöver besökare påverkar bevaran- det av det kyrkliga kulturarvet samt turismen och Gotland. I kapitel 3 kommer resultatet först presenteras per frågeställning. Efter det kommer en analys göras per besöksgrupp.

En diskussion av resultatet följer i fjärde kapitlet. Här presenteras även slutsatser och av- slutningsvis en utblick. I kapitel 5 och 6 hittas referenslista och bilagor.

1.3 Problemformulering

För Svenska kyrkan innebär förvaltningen av det kyrkliga kulturarvet en stor ekonomisk kostnad, som dels täcks av statliga medel och dels av medlemsavgifterna. Detta innebär framtida problem då medlemsantalet ständigt minskar i vårt sekulariserade samhälle. För att det statliga bidraget ska fortsätta anslås fordrar det att svenska folket tycker att det är angeläget att bevara det kyrkliga kulturarvet. Därmed är det av yttersta vikt att vi ökar förståelserna den del av bruket som inte organiseras av Svenska kyrkan som innefattar samtliga besökares besök. Genom att undersöka kyrkobesökares motiv, förväntningar på sitt besök och vad de tycker att kyrkan betyder ökar möjligheterna att säkerställa ett be- varande som är det långsiktiga målet för både Svenska kyrka, staten och en intresserad allmänhet.

Sommartid är alla gotländska kyrkor öppna för besök vilket gör att kyrkorna får fler typer av besökare sommartid när människor är på semester, än vintertid när kyrkorna är öppna i mindre utsträckning. Gotland har en stor mängd både internationella och in- hemska turister som besöker ön och en del av dem vill gärna besöka en eller flera av de gotländska kyrkorna. Förutom att fysiska besök bidrar med fysisk nötning och nedslitning av miljöerna har besökarna sannolikt krav och förväntningar på byggnaden och/eller ak- tiviteter i byggnaden. För att kunna möta dessa krav/förväntningar behöver vi förstå vilka besökarna är och undersöka vad de förväntar sig, något som inte tidigare är gjort på Got- land eller i kyrkorna på Gotland.

Syfte och frågeställning

Syfte med denna uppsats är att öka förståelsen för besökarna som besöker gotländska kyr- komiljöer sommartid, för att kunna förstå hur de påverkar bevarandet av det kyrkliga kul- turarvet. Besökarna kommer delas in i tre olika besöksgrupper utifrån hur ofta de besöker kyrkomiljöerna och målet är att försöka utröna om det finns några skillnader eller likheter med gruppernas förväntningar och användning av platsen. Genom att öka förståelsen för besökarna, ökar möjligheterna att möta besökarnas förväntningar för att långsiktigt kunna förvalta och utveckla kyrkorna. Förhoppningen är att kunna bidra med förbätt- ringsförslag för att kunna utveckla kyrkomiljöerna så att fler får tillgång till vårt gemen- samma kulturarv, samt att kunna identifiera potentiella hot besökare orsakar mot beva- randet av det kyrkliga kulturarvet. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att undersökas och besvaras.

I de gotländska kyrkomiljöerna sommartid,

o Vilka anledningar till besök finns i de tre besöksgrupperna?

o Vad betyder kyrkomiljön för de tre besöksgrupperna?

o Vilka förbättringsförslag/förväntningar på kyrkomiljön finns i de tre besöks- grupperna?

Avgränsningar

Då enkäterna samlades in i sockenkyrkor på Gotland är det en självklar geografisk av- gränsning av uppsatsen. Att undersöka hela brukarperspektivet inom ramen för detta ex- amensarbete blir för omfattande, varför en avgränsning till besökares perspektiv har gjorts. Därmed ingår inte personalens eller verksamhetens perspektiv i analysen. Statistik på hur församlingarna använder sina kyrkor med olika förrättningar (gudstjänster, dop, begravningar, vigslar, konfirmation), andra kyrkliga verksamheter (exempelvis diakonal verksamhet) eller andra profana organiserade aktiviteter (exempelvis konserter, utställ- ningar) kommer inte undersökas eller tas med i analysen.

Hur besökare påverkar miljöerna rent fysiskt med exempelvis slitage har inte ingått i denna uppsats.

1.4 Metod, genomförande och material

Metod

Frågeställningarna och syftet avgör om metoden bör vara kvalitativ och/eller kvantitativ.¹ Majoriteten av frågeställningarna är kvalitativa då de söker att förstå hur besökare upple- ver olika aspekter. Svaren på de olika frågeställningarna kommer tolkas kvalitativt för att sedan sammanställas och presenteras kvantitativt med hjälp av olika diagram. Analysen av det översiktliga syftet kommer således kombinera både kvalitativ och kvantitativ em- piri, vilket ökar vår förståelse och den allmänna kvaliteten på analysen.²³ En sekundär dataanalys kommer att utföras på en redan genomförd enkätinsamling.⁴ Samtliga 330 en- kätsvar kommer läggas in i en datamatris för att sedan kodas enligt de olika frågeställ- ningarna samt presenteras kvantitativt i grafer.⁵ Enkäten skapades av Visby Stift i samar- bete med Gotlands museum i syfte att undersöka en del av bruksvärdet inför ett karaktä- riseringsprojekt av 16 kyrkomiljöer (se vilka under rubriken Urval).

Metodkritik

Enkätskaparen Visby Stift har godkänt att enkätsvaren används i denna uppsats. Att åter- använda en enkät i ett annat projekt än den var ämnad för ställer forskaren inför etiska

1 Jan Trost och Oscar Hultåker, Enkätboken (Lund: Studentlitteratur, 2016). 22

2 Karin Widerberg, Kvalitativ forskning i praktiken (Lund: Studentlitteratur, 2002). 180

3 Göran Ahrne och Peter Svensson, Handbok i kvalitativa metoder (Stockholm: Liber, 2015).

4 Matthew David och Carole D. Sutton, Samhällsvetenskaplig metod, övers. Sven-Erik Torhell, Upplaga 1:1 (Lund: Studentlitteratur, 2016). 29.

5 Ann Kristin Larsen, Bo Kärnekull, och Ethel Kärnekull, Metod helt enkelt : en introduktion till samhällsveten- skaplig metod (Malmö: Gleerup, 2009), http://www.gleerups.se/gleerups/upload/images/pro-

ducts/100x75_40664792.jpg. 55-56

frågor. I god forskningsetik ingår att man som deltagare blir informerad om vad ens med- verkan (i detta fall enkätsvar) kommer användas till för typ av forskning och med vilket syfte. Detta var något som dessa personer som svarat på enkäten inte visste om när det fyllde i enkäten och därmed inte gav sitt godkännande till vid deltagandet. Däremot har de båda ”projekten” mycket liknande syfte även om slutprodukten också blir ett examens- arbete utöver karaktäriseringsprojektet. Enkäten är framtagen för att undersöka samma typ av syfte och frågorna anses därför svara på det denna uppsats syftar till att besvara.

Enkäten har inte tidigare använts för vetenskapligt syfte.

Det bedöms vara godtagbart ur aspekten att inga känsliga uppgifter ut en integritets- synpunkt såsom namn, personnummer, medicinska diagnoser eller något annat som kan röja någons identitet finns med på enkäten. Den är också fullt anonym, även för enkät- skaparen och forskaren, då inga namn fylldes i och ifyllandet skedde utan någon ”över- vakning”. I resultatdelen kommer inga resultat att presenteras per kyrka utan per besöks- grupp. Därmed minimeras risken att någon utomstående kan förstå vem som har skrivit vad, då socknarna kan vara små på Gotland och många känner sina grannar väl.

Genomförande

Enkäter och en svarslåda placerades ut i de utvalda kyrkorna 2019-05-25 och samlades in 2019-09-10. Vid parkingeringen samt vid svarslådan placerades en skylt med information om att en enkät fanns att fylla i för den som ville delta samt vad frågorna handlade om och syftade till (se bilaga 1). Besökarna har därmed kunnat fylla i enkäten om de har velat och haft tid. Svarslådan, enkäterna och pennor har placerats inne i kyrkorna vid entrén på bord där det också finns annan information om kyrkan, SvKs verksamhet och gästbok mm. Mellan 30-50 enkäter/kyrka placerades ut initialt (mängden beroende på om de är populära ”turistkyrkor” eller ej) och fylldes på om de tog slut.

Figur 3 Placering av informationsskylt vid entrén till Björke Kyrkogård. Foto R Svensson 2019-06-25

Figur 2 Svarslåda och enkäter i Sanda Kyrka.

Foto R Svensson 2019-06-25

Figur 4 Sanda Kyrka med informationsskylt nere till höger. Foto R Svensson 2019-06-25

Figur 5 Hörsne kyrka. Foto R Svensson 2019-06-25 Figur 6 Roma kyrka. Foto R Svensson 2019-06-25

Material

Enkäten är utformad med sju stycken frågor (se figur 8). Samtliga sju frågor kommer att användas till de tre forskningsfrågorna i denna studie. Hur dessa sju enkätfrågor kommer att användas till vilka forskningsfrågor redovisas i tabell 1:

Tabell 1 Vilken fråga som användes till att besvara vilken frågeställning

Enkätfråga Kommer användas till:

Kommentar

Fråga 1 Besökskategori Åldern kommer noteras i varje besökskategori. Personer fyllt i mellan ungdom och medelålders eller skrivit exem- pelvis ”vuxen” kommer alla räknas in i en kategori (vuxen/medelålders). Barn och ungdomar kategoriseras ihop. Enkäter med fler inringade svar kommer kategorise- ras som familj.

Fråga 2 Besökskategori Tre besökskategorier:

- Regelbundna besökare – de som fyllt i ”ofta/mer än 1 gång per vecka” samt ”ibland/någon gång per månad”. På grund av sin frekvensen tolkas dessa besökare som boende i närheten av kyrkan/kyrkogården.

-Årliga besökare- de som fyllt i ”sällan/1-2 gånger per år”.

Dessa tolkas som återkommande besökare på en årlig ba- sis, som möjligtvis har en personlig koppling till kyr- kan/kyrkogården och/eller bor i närheten av kyrkan som- martid.

-Förstagångsbesökare- de som fyllt i ”detta är mitt första besök”. Dessa tolkas som besökare som inte har någon per- sonlig koppling till kyrkan/kyrkogården och som besöker kyrkan som ett besöksmål.

Fråga 3 Frågeställning 1 Då besökarna fick fritt utrymme att besvara frågan kunde en enkät ge mellan 0-4 svar. 14 olika typer av anledningar kan identifieras i svaren. Svaren kommer kodas in i dessa 14 olika typer. Antal svar per person samt anledningarna kommer sedan sammanställas.

Fråga 4 Frågeställning 3 Tillgänglighet

Här har de flesta svarat antingen ja eller nej och en del har lagt till en kommentar om vad som var bra eller mindre bra. Dels kommer summan av svaren ”ja/nej/inget svar” att räknas och dels kommer kommentarerna att antecknas.

Både positiva och negativa kommentarer kommer tas med då både speglar en förväntning, oavsett om förväntningen uppfylldes eller inte.

Fråga 5 Frågeställning 3 Tillräcklig inform- ation

Kommer analyseras lika fråga 4 (både med ja/nej/inget svar samt kommentarer till).

Fråga 6 Frågeställning 2 Kommer analyseras lika fråga 3. Här kunde också 14 olika kategorier av betydelser identifieras.

Fråga 7 Frågeställning 3 Övriga förvänt- ningar

Svaren kommer sammanställdas

Exklusionskriterier

Totalt 353 svar samlades in i svarslådorna. Av dessa exkluderades 23 enkätsvar till följd av någon av följande anledningar:

o Ej fyllt i besöksfrekvens (därmed kunde enkätsvaren inte placeras in i de tre besöksgrupperna)

o oläslig handstil

o oseriös ifyllning eller tydligt skrivet i affekt, exempelvis endast fritt skrivet på baksidan av enkäten endast vad man tycker är fel

o endast 1/7 frågor besvarade

o barn som fyllt i och därmed inte tolkat frågorna korrekt eller fyllt i ”fantasisvar”

exempelvis att de önskar en studsmatta och pool på kyrkogården o Personal som besvarat enkäten.

Källkritik material

Det finns flera punkter i utformningen av enkäten som kan kritiseras. En kritik är att en- käten endast fanns att fylla i på svenska. Kyrkorna har många internationella besökare och att få med deras perspektiv i högre grad hade varit intressant. Det finns ett 10-tal exempel på internationella besökare i denna undersökning. Antingen har de svarat på norska eller danska vilket har kunnat tolkas, tyska besökare som försökt skriva några ord på svenska samt japanska turister som fått hjälp av en svensktalande person att översätta frågorna samt skrivit svaren på svenska. Detta vittnar om att det troligtvis hade kunnat samlats in fler svar om de hade haft möjlighet att svara på en engelsk enkät.

När det gäller dokument kan det finnas tolkningssvårigheter på grund av handskrift, termer, grammatik m.fl. ⁶ Då frågorna i enkäten är öppna frågor som ger utrymme för fri text finns det en svårighet i att sammanfatta dessa då en tolkning måste göras av forskaren kring vad denna person menar ”egentligen”. Detta kan utgöra en felkälla till skillnad mot flervalsfrågor. Däremot hade flervalsfrågor kunnat leda till att personerna svarade det de tror att forskaren ”vill” att de ska svara då de förskriva svaren ger en hint om vad forskaren är intresserad av.

Enkäten har en hög grad av standardisering då alla enkäter har sett likadana ut med samma frågor.⁷ Ett undantag är att den kyrkas namn som enkäten ligger i finns med i frågorna och därför skiljer sig mellan enkäter, exempelvis ”varför besöker du Sanda kyrka idag” eller ”upplever du att Fröjel kyrka är tillgänglig”.

Frågan som ställdes i enkäten (”vad är anledningen till ditt besök?”) kunde tolkas som att man endast fick skriva en anledning till besöket. Därför har vissa svarat att det finns många olika anledningar, men idag besöktes kyrkan pga. till exempel gravskötsel. Dessa svar har registrerats som endast 1 svar, fast det egentligen kan finnas många fler anled- ningar normalt för den personen. En förbättring hade kunnat vara ”Av vilken/vilka olika anledningar brukar du besöka kyrkan?” då samtliga anledningar är intressanta.

6 Maria Brunskog, Lacqverwerk : makers, manufacture, and conservation of Swedish objects with japanned sur- faces (Göteborg: Institute of Conservation, Göteborg University, 2000).

7 Larsen, Kärnekull, och Kärnekull, Metod helt enkelt. 57

1.5 Urval

De kyrkor som valdes för insamling av enkätsvar är kyrkor från två pastorat på Gotland, Klinte pastorat och Romaklosters pastorat. Urvalet av dessa kyrkor var på förhand redan bestämt utifrån Karaktäriseringsprojektet och kan därför inte påverkas i denna studie. Ur- valet av besökare som svarade på enkäten kunde heller inte påverkas då ingen av enkät- skaparna fanns på plats och kunde säkerställa något form av urval (exempelvis slump- mässigt, systematiskt eller stratifierat). Urvalet är ett bekvämlighetsurval då de personer som fanns på platsen kunde svara på enkäten om de önskade och hade tid.⁸

8 Trost och Hultåker, Enkätboken. 31

Figur 7 En av enkäterna insamlad i Västergarn Kyrka. Foto J Hall 20-04-08

Tabell 2 Kyrkor som ingick i enkätinsamlingen lista per pastorat.

År 2019 bodde 5968 personer i dessa socknar.⁹ Då de regelbundna besökarna tolkas bo i dessa socknar kan man på ett ungefär räkna ut att svarsfrekvensen kan ha varit runt 1,1%

(68 svar av 5968).

Resterande svar (262) går inte med säkerhet att uttala sig om huruvida de är boende på Gotland eller inte, men majoriteten tolkas inte bo på Gotland året om. Totalt har 965 556 besökare rest till Gotland sommaren 2019 (se bakgrund). Om man räknar bort de internationella gäster som inte har kunnat svara på enkäten (av språkliga skäl) återstår 771 292 inhemska besökare. Hur många av dessa som under tiden för enkäten besökte en kyrka går inte att veta med säkerhet. Det allra troligaste är att 262 enkätsvar är mycket långt ifrån hur många som faktiskt besökte kyrkorna under dessa månader. Trots sin be- gränsning i antal svar kan materialet kan vara värdefullt för de kvalitativa analyser som ska göras men inte för kvantitativa analyser.¹⁰

Källkritik urval

En aspekt att fundera på är hur representativt det/de föremål man studerar är samt vilka slutsatser man kan dra utifrån dess representativitet. De föremål som finns bevarade i nu- tid är troligtvis bara en liten del av allt som har producerats från den givna tidspe- rioden/den hantverkaren/den typen av föremål etc.¹¹ Därför kan urvalet sakna validitet ut- ifrån de föremål man som forskare har tillgång till, exempelvis de som finns på museum.

I denna studie kan endast de enkäter som lämnats in studeras vilket troligtvis inte är re- presentativt för samtliga besökare. Man kan också fundera kring vilka som har valt att stanna upp och tagit sig tid att fylla i enkäten. Kanske är det mestadels turister då de är på semester och har tid att stanna till. Det kan också vara den mest regelbundna försam- lings-medlemmen som har starka personliga kopplingar till den specifika kyrkan och upp- lever att allt är bra, eller den som är mycket missnöjd och ser sin chans att få uttrycka vad kyrkan kan göra bättre. De som inte har starka band eller inte tycker att kyrkan är speciellt betydelsefull kanske inte tar sig tid att fylla enkäten.

Efter att ha gått igenom materialet finns samtliga typer av ovan nämnda besökare re- presenterade men det finns också de som har förhållandevis milda/intetsägande åsikter och korta svar. Urvalsmetoden för besökarna som svarade på enkäten är inte

9 ”Demografen”, åtkomstdatum 14 maj 2020, http://demografen.gotland.se/.

10 Trost och Hultåker, Enkätboken. 32

11 Brunskog, Lacqverwerk. 23-24

Romaklosters Pastorat Antal invånare 2019 Klinte Pastorat Antal invånare 2019

Endre 364 Fröjel 379

Ganthem 114 Västergarn 192

Dalhem 483 Mästerby 187

Ekeby 299 Sanda 695

Hörsne 272 Eksta 264

Follingbo 522 Sproge 129

Barlingbo 285 Väte 375

Björke 491

Roma 917

Totalt 3747 Totalt 2221

standardiserad, då avsikten med enkäten från början inte var vetenskaplig, och man kan därför inte påstå att besökarna som svarade på enkäten är en representativ grupp att ge- neralisera från. De utvalda kyrkorna är 16 till antalet (17% av samtliga kyrkor på Gotland) varierar i hur ofta de används för förrättningar, längd från Visby och hur populära de är som ”turistkyrkor”, dvs. några av dessa kyrkor har speciella särdrag som lockar turister medan andra inte lockar lika många turister. Därför bedöms dessa kyrkor som ett repre- sentativt urval av samtliga 92 medeltida kyrkor på Gotland.

1.6 Tidigare forskning

Följande stycke handlar om den tidigare forskning som finns i ämnet. Sökord som används är visiting typology, heritage tourism/ kulturarvsturism, turism, kyrkor/churches, besö- kare, Gotland samt brukarperspektiv.

Institutionen för kulturvård på Göteborgs universitet gav 2014 ut en forskningsöversikt på vad som har forskats på kring Sveriges kyrkor. I översikten går samtliga projekt från av- handlingsnivå till studentuppsatsnivå igenom med frågeställningar och slutsatser uppde- lat i de olika institutionerna i Sverige. Sammanfattningsvis kan man säga att forskningen har handlat om fyra teman: fysisk förvaltning, betydelseförskjutning och kulturarvisering, kyrkan som konstnärligt och kulturhistoriskt objekt och slutligen kyrka och liturgiskt bruk i förfluten tid.

Ordet turism förekommer i två projekt, en studentuppsats från SLU om kyrkogårdsturism samt ett internationellt EU-finansierat projekt ”ALTERheritage”. ALTERheritage var ett projekt som pågick under två år och syftade till att olika EU-länder kunde träffas och dis- kutera gemensamma frågor kring underutnyttjande och svårigheterna att hantera de på- frestningar som turismen medför.¹² Forskningsgenomgången visar på att många delar av forskningsområdena kring kyrkan är väl utforskade samtidigt som turismen och brukar- perspektivet år 2014 var mycket begränsad.

Angående brukarperspektivet tillkom 2017 av Ingrid Fjordhult, en kandidatuppsats vid Göteborgs Universitet som tittade på personalens syn på mångfunktionella kyrkorum och hur deras syn som brukare inte tas med i ombyggnadsprocesser. Hon intervjuade försam- lingsanställda om deras syn på det nya ombyggda kyrkorummet i två olika kyrkor, som efter ombyggnaden inhyser kontorsplatser och plats för församlingshemsaktiviteter. Där fann hon att personalen hade svårt med den emotionella känslan kring det nya rummet och upplevde inte rummet som en kyrka och hade svårt att hantera det sakrala i rummet.

De kunde också ha svårt att få känslan av kyrka i delen där de firade gudstjänst. Hon un- dersökte också personalens och församlingsmedlemmars inställning till det kulturhisto- riska värdet och ingen av dem tyckte att värdet hade reducerats i och med ombyggnaden.

Snarare upplevde de att ett nytt lager från denna tid hade tillförts vilket ökade värdet på

12 Erika Persson, Eva Löfgren, och Ola Wetterberg, Svenska kyrkans kulturarv: Forskningsöversikt 2009-2014 (Göteborgs universitet, 2014), https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/37772.

byggnaden och borde respekteras som tidigare lager i kyrkan då det tillför historia till kyrkan. Ombyggnaden har ökat bruket av byggnaden vilket upplevs som positivt.¹³ Sedan 2014 har det också tillkommit forskning på brukarperspektiv internationellt. När det kommer till forskning på vilka typer av individer som ingår i kulturarvsturism (heri- tage tourism) kunde Adie och Hall (2017) konstatera att mycket forskning redan finns som visar att denna kategori av turister är medelålders, medelklass och välutbildade. De upp- levde att det fanns en forskningslucka kring hur det ser ut vid olika UNESCO-världsarv.

Efter en studie på tre världsarv kom de fram till att alla besökare var mycket välutbildade men de kunde inte se några andra likheter såsom ålder, inkomst eller hemvist. Genom att lära känna turisterna kunde bättre marknadsföring utvecklas enligt författarna.¹⁴

Ett år senare undersöktes ett annat UNESCO-världsarv i Korea, där författarna Song och Kim tog forskningen ett steg längre genom att studera vilka värden besökare kunde identifiera och om det var en anledning till att besöka platsen. Efter vad besökarna skat- tade som motiverande till besök/hade höga värden kunde författarna kategoriserade be- sökarna i olika besöksklasser. Besökare som värderar platsen som ett utflyktsmål (outing seekers), besökare som vill uppleva en plats turistattraktioner (tourism seekers), besökare som vill uppleva kulturarvet (historia och arkitektur) (heritage seekers) samt den grupp som vill besöka ett kulturarv och söker en djupare förståelse av platsens tradition, kultur och mening (serious travelers seekers). De menar att genom att förstå besökarnas värde- ring av platsen och motsvarande beteende kan man bättre uppnå en hållbar hantering av kulturturismen.¹⁵

Liknande forskning kring besökare har gjorts i England i kyrkor på landsbygden av Brice, Busby och Brunt. Där undersöktes besökarna med intervjuer, enkäter och analys av gäst- böcker. Man fann att de flesta besökte kyrkan då de besökte området, de var över 41 år och många var pensionärer. Den främsta anledningen till besök var att se slutna bänk- kvarter (boxed pews), kyrkans ålder samt storlek. Författarna konkluderar att fler studier behövs för att får en djupare förståelse för besökarna samt att dessa landsbygdskyrkor attraherar många olika typer av besökare och är en mycket viktig del av turismen på lands- bygden.¹⁶ Denna engelska forskning är från 2003 och man kan tro att vilka besökarna är och deras intressen inte längre överensstämmer med besökarna 2019 då turism hela tiden utvecklas.

I Arborelius avhandling från 2009 diskuteras brukarperspektivet ur ett teologiskt perspek- tiv. Här lyfts frågan om det finns en klyfta mellan församlingsmedlemmarna (folket) och

13 Ingrid Fjordhult, ”DET MÅNGFUNKTIONELLA KYRKORUMMET UR ETT BRUKARPERSPEKTIV Kyrkorummet som arbetsplats, heligt rum och kulturarv Ingrid Fjordhult” (2017),

https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/52785.

14 Bailey Ashton Adie och C. Michael Hall, ”Who Visits World Heritage? A Comparative Analysis of Three Cultural Sites”, Journal of Heritage Tourism 12, nr 1 (januari 2017): 67–80,

https://doi.org/10.1080/1743873X.2016.1151429. 78

15 Hwasung Song och Hyun Kim, ”Value-Based Profiles of Visitors to a World Heritage Site: The Case of Suwon Hwaseong Fortress (in South Korea) | Directory of Open Access Journals”, Sustainability (Switzerland) 11, nr 1 (27 december 2018): 132–51, https://doi.org/10.3390/su11010132.

16 Janet Brice, Graham Busby, och Paul Brunt, ”ENGLESKI RURALNI CRKVENI TURIZAM: TIPOLOGIJA POSJETITELJA / ENGLISH RURAL CHURCH TOURISM: A VISITOR TYPOLOGY”, Acta Turistica 15, nr 2 (2003): 144–62.

prästerna (kyrkan) i deras relation till kyrkan och tron. Hon lyfter fram all tidigare forsk- ning som är gjord på församlingsmedlemmars uppfattning i olika teologiska frågor och delaktigheten i sin församling. Dessa studier är utförda mellan 1970-tal fram till 2000-tal och visar generellt att det fanns en klyfta mellan prästernas mål och bild av vad kyrkan står för och vilken verksamhet som ska bedrivas, gentemot vad församlingen önskar. I hennes avhandling intervjuar hon 24 församlingsbor och 24 präster i Stockholms stift och fann att det fanns en gemensam syn på vad som efterfrågades av församlingsmedlem- marna, medan bland prästerna fanns en delning där en del (mottagarorienterade präster) håller med församlingsmedlemmarna om att möta det församlingen behöver och önskar av sin kyrka. Den andra delen (sändarorienterade präster) ser kyrkan som ett missions- uppdrag och vill sträva efter att föra ut den kristna tron som främsta mål.¹⁷

I en förstudie 2011-2012 om utveckling av kyrkorna i Sjuhäradsbygden som besöksmål un- dersöktes hur många kyrkor som var öppna för besök utanför förrättningar, samt försam- lingars intresse för att utveckla kyrkorna som ett besöksmål. Initiativet kom från kommu- nalt håll när turistorganisationer i regionen diskuterade hur de kunde utveckla turistmål och ville inkludera kyrkorna. De fann att endast 15 av bygdens 150 kyrkor var öppna som- martid (utanför gudstjänster) men att samtliga kyrkoherdar som intervjuades var positiva till att försöka hålla kyrkorna öppna. Anledningarna till att de inte var öppna var på grund av stöldrisk, skadegörelserisk samt ekonomiska skäl och/eller brist på ideella åtaganden som krävs för att kunna hålla öppet.¹⁸

Ett resultat utav förstudien var ett projekt som utvecklade ”Kyrkrundan” antingen som app eller som är ett häfte med information om Sjuhäradsbygdens 40 sommaröppna kyr- kor, deras öppettider samt kartor. Informationen finns på svenska i längre form och även på engelska och tyska. I häftet fanns möjlighet att sätta ett klistermärke för varje kyrka som besöktes.¹⁹ Flera församlingar anordnade aktiviteter som café samt deckargåtor, upp- täcktsfärder och bildjakter inne i kyrkan för barn. Många äldre som annars kommer till den ordinarie verksamheten kommer även till den sommaröppna kyrkan för att prata lite med någon och ta en fika i caféet. Även äldreboenden gör besök.²⁰ Efter lanseringen blev det ett lyckat projekt som pastoraten själva tog över och fortsatte att utveckla och pågår än idag.

Endast en uppsats som tittar på de gotländska kyrkorna i relation till turism kunde hittas i litteratursökningar. Boczar och Hallin undersökte i sin kandidatuppsats hur församling- arna ser på kyrkan som en turismprodukt och om de marknadsför kyrkorna mot turister och/eller har särskilda evenemang riktade till turister. De fann att församlingarna inte såg på kyrkorna som en produkt utan i första hand en levande gudstjänstlokal och i andra hand en viktigt kulturbyggnad. Församlingarna ansåg att turismen är viktig för att

17 Elisabeth Arborelius, ”Finns det en klyfta mellan kyrkan och folket? : Intervjuer med församlingsbor och präs- ter i Stockholmsområdet”, 2009, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-99216. 201

18 Leader Sjuhärad ”Kyrkan som besöksmål - en förstudie”, 2012. 4-5

19 Kyrkrundan, ”Om Kyrkrundan”, 23 maj 2019, https://www.svenskakyrkan.se/kyrkrundansjuharad/om- kyrkrundan.

20 Kyrkokansliet, ”Mötesplatser i tiden. Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikva- riska frågorna inför kontrollstationen 2019.” 16-19

bibehålla intresset hos allmänheten vilket ökar förutsättningarna för ett långsiktigt beva- rande.²¹

Forskning om hållbar kulturarvsturism finns i stora mängder och visar på vikten av att lära känna sina besökare för att kunna uppnå en hållbar hantering av turismen. Det kan vara svårt att generalisera internationell forskning efter vad besökarna uppskattar då det sannolikt skiljer sig åt för olika destinationer. En svensk doktorsavhandling av Lotta Braunerhielm 2006 handlade om Grythyttans turistdestinationer och hon undersökte bland annat besökarnas upplevelser. Hon fann att besökarna i stor utsträckning var in- tresserade av kulturhistoria och kulturarv men att vissa destinationer inte gav dem möj- lighet att utforska detta. Hon konkluderade att det har skett en kommersialisering av kul- turarvet då det finns ett stort intresse av kulturarv samt att det fanns en stor potential att inkludera och informera även platsen och inte bara destinationen. Braunerhielm menar att kulturvården behöver ta ställning till hur kulturarv kan utvecklas för att bli en produkt, men utan att påverka och/eller skada kulturarvet.²²

Någon undersökning av vilka besökarna är på olika turistattraktioner/platser på Gotland har inte kunnat hittats i forskningsgenomgången och det finns därmed ett behov av att undersöka hur det ser ut i gotländska kyrkor. Generellt finns det en kunskapslucka kring brukarperspektiv i kyrkor samt turism i de gotländska kyrkorna.

1.7 Teoretiska perspektiv och begreppsförklaringar

Huvudtemat i denna uppsats handlar om bevarandet av de kyrkliga kulturarvet utifrån ett kulturvårdsperspektiv då detta är ett arbete inom kulturvård. Ett nationellt mål inom kul- turmiljöarbetet är att främja en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och ut- vecklas.²³ Det kulturmiljövården strävar efter att bevara är kulturhistoriska värden, som definieras som något materiellt eller immateriellt som kan inhämta och förmedla kunskap om och förståelse av olika skeden, sammanhang och människors livsvillkor i olika tider.²⁴ Ett kulturarv avser alla materiella och immateriella uttryck för mänsklig påverkan, och innefattar en mångfald av kulturarv.²⁵ Det kyrkliga kulturarvet innefattar både det rika materiella- och det immateriella uttrycken av mänsklig påverkan kopplat till kyrkorna.

Det kyrkliga kulturarvet ger oss mycket olika sorters historisk kunskap, bland annat om samhällsutvecklingen, om hur socknen och lokalsamhället fungerade och om människors livsvillkor.²⁶ Kyrkan är oftast socknens mest påkostade byggnad och var byggd för att stå kvar. Den är därför en ovärderlig källa till kunskap om byggnadsteknik, arkitektur och

21 Olivia Boczar och Jenny Hallin, ”Kyrkobyggnader som kulturturistisk produkt : en studie om kyrkans syn på sina byggnader och hur dessa kan nyttjas i turistsammanhang” (2009), http://urn.kb.se/re-

solve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-106.

22 Lotta Braunerhielm, Plats för kulturarv och turism : Grythyttan : en fallstudie av upplevelser, värderingar och intressen (Karlstad: Kulturgeografi, Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper, Karlstads universitet, 2006), http://www.diva-portal.org/kau/abstract.xsql?dbid=167. 200-203

23 ”Kulturpolitik”, Riksantikvarieämbetet, 2019, https://www.raa.se/samhallsutveckling/kulturpolitik/.

24 Cissela Génetay och Ulf Lindberg, Plattform Kulturhistorisk värdering och urval : grundläggande förhåll- ningssätt för arbete med att definiera, värdera, prioritera och utveckla kulturarvet (Riksantikvarieämbetet, 2015), http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:raa:diva-3451. 12

25 Génetay och Lindberg. 12

26 Riksantikvarieämbetet, ”Kyrkor”.

material. Kyrkorna är ett kulturarv som tillhör hela svenska folket och förvaltas av Svenska kyrkan. Riksantikvarieämbetet och Svenska kyrkan skriver i ett policydokument att kyr- kan är en byggnad som både är ett levande gudtjänstrum och ett ovärderligt kulturarv.²⁷

I lagens mening (KML) innefattas det materiella i begreppet kyrkliga kulturminnen, dvs kyrkobyggnader, kyrkotomter, kyrkliga inventarier och begravningsplatser. Detta begrepp blir underordnat det bredare begreppet kyrkligt kulturarv.

Benämningen kyrkomiljö har använts i rubriken på enkäten (Tyck till om Fröjel kyrko- miljö) och i frågorna har det handlat om kyrkan och kyrkogården (Vad betyder Fröjel kyrka och kyrkogård för dig?). Därför definieras kyrkomiljö i denna uppsats som kyrka med kyrkogård, då det är det besökarna har svarat på. I annan litteratur har oftast begrep- pet kyrkomiljö inneburit en bredare definition innefattande närliggande byggnader som är kopplade till kyrkan och hur kyrkan är beläget i dess omkringliggande miljö som kan studeras med kartor.²⁸

I denna uppsats undersöks en del av brukarperspektivet, nämligen besökares åsikter genom en enkät. Besökare här är samtliga som har besökt en kyrka och därmed besvarat enkäten, men inte personal som arbetar i kyrkan. Besökarna kommer delas in i tre olika besökskategorier som skiljer sig utifrån hur ofta de besöker kyrkan (regelbundet, årligen eller första gången).

Enligt FN-organet UNWTO (United Nations World Tourism Organization) definieras turism som ”människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin van- liga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften”.²⁹ Då enkäten inte har frågor angående bostadsort/land eller syftet med deras resa till Gotland, kan det ej fastställas om förstagångsbesökarna är turister eller inte, och begreppet turist kommer därmed inte användas i resultatdelen.

I uppsatsen kommer socken att användas trots att det i juridisk mening inte längre finns. På Gotland fick begreppet socken en stark ställning då det inte fanns eller heller nu finns byar. Kyrkan fick istället bidra med den centrala platsen och fick socknens namn istället för byns. Trots att begreppet försvann i juridisk mening 1995 lever det i allra högsta grad kvar i folkmun men även i fastighetsbeteckningar. Socknarna på Gotland bidrar med identitet och sammanhållning till invånarna och är en viktig del av Gotlands särart.³⁰

27 Schwanborg, Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av kyrkor. 6-8

28 Markus Dahlberg och Kristina Franzén, Sockenkyrkorna : kulturarv och bebyggelsehistoria (Riksantikva- rieämbetet, 2008), http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/300. 31-38

29 Tillväxtverket, ”Turismens begreppsnyckel”, text, 03 februari 2020, https://tillvaxtverket.se/statistik/tur- ism/vad-ar-turism---turismens-begreppsnyckel.html.

30 Karl-Allan Nordblom, ”Mer om Gotlands socknar – Helagotland”, HelaGotland.se, 11 september 2016, https://helagotland.se/insandare/mer-om-gotlands-socknar-13017958.aspx.

2. Det kyrkliga kulturarvet och turism

2.1 Vad påverkar bevarandet av det kyrkliga kulturarvet?

Flera faktorer/aktörer/instanser påverkar bevarandet av kyrkorna och dess inventa- rier. I figur 1 finns sammanfattat de olika

”aktörerna” och denna uppsats kommer, som tidigare beskrivet, fokusera på kyrko- besökarnas del. Hur de andra ”aktörerna”

påverkar kommer här kortfattat beskrivas som bakgrundsinformation. När ordet

”kyrka” eller ”kyrkobyggnad” hädanefter används i denna uppsats menas endast kyr- kor som ägs och förvaltas av Svenska Kyr- kan (SvK) och som omfattas av Kulturmil- jölagens 4kap (KML).

Svenska kyrkan, stiften och församlingarna

Finansieringen av vård och underhåll av det kyrkliga kulturarvet är i allra högsta grad be- tydelsefull och en förutsättning för bevarande. Sedan Svenska Kyrkans skilsmässa med staten vid millennieskiftet, ägs och förvaltas kyrkorna av Svenska kyrkans församlingar eller pastorat.³¹ I regeringspropositionen inför relationsändringen framgick det att detta skifte inte fick leda till försämrade förhållanden för vård och underhåll av de kulturhisto- riska värdena då bevarandet av dem är en angelägenhet för hela samhället.³² Då detta kra- vet framställdes var det inte rimligt att SvK skulle stå för hela kostnaden, varför Kyrkoan- tikvarisk ersättning (KAE) infördes och delas sedan 2002 ut vid kulturhistoriskt motive- rade kostnader i samband med vård och underhåll. Denna rätt till ersättning finns beskri- vet i §16 i KML 4 kap.

Fördelningen av KAE per stift beslutas av SvK. Det regelverk som används för denna fördelning är Villkor för kyrkoantikvarisk ersättning 1.1 (senast reviderad 2013). Detta re- gelverk togs fram av SvK i samråd med länsstyrelserna och Riksantikvarieämbetet i syfte att de kyrkliga kulturminnena ska förvaltas och bevaras på ett långsiktigt och hållbart vis.

Antikvarier på Stiftsnivå gör sedan förslag på fördelning av den tilldelade potten på stiftets kyrkor. Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet får möjlighet att yttra sig på fördel- ningen både på nationell och på stiftsnivå.³³

31 Rickard Isaksson, Tusen år till : glimtar från kulturarvet i Svenska kyrkan (Stockholm : Verbum ;, 2014). 8

32 Kyrkokansliet, ”Mötesplatser i tiden. Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikva- riska frågorna inför kontrollstationen 2019.” (Uppsala, 2018), https://www.svenskakyrkan.se/filer/Kyrkoantik- varisk%20ersättning,%20årsrapport%20för%202018%EF%BB%BF.pdf. 22

33 Kyrkokansliet. 41

Figur 8 Vad påverkar bevarandet av de kyrkliga kulturarvet?

Skapad av J Hall 2020.

När en församling ansöker om finansiering med KAE till ett vård- och underhållsprojekt gäller det aldrig hela kostnaden, vilket kräver en egeninsats av församlingen/pastoratet.

Drifts- och underhållskostnader för kyrkobyggnader och kapell uppgick år 2017 till drygt 2,1 miljarder kronor vilket är ca 13% av SvKs totala kostnader.³⁴ Huvudinkomsten för för- samlingarna/pastoraten är medlemsavgiften. SvK har därför stora ekonomiska utma- ningar framöver med ett ständigt minskande antal medlemmar. År 1972 var 95,2% med- lemmar och sedan dess har det minskat ner till 57,7% 2018, se figur 2.³⁵

Anledning till denna nedgång förklaras av SvK att barn sedan 1996 inte föds in i SvK automatiskt samt att äldre medlemmar samtidigt dör. En annan anledning tros vara att invandringen betyder att en större del av befolkningen tillhör en annan religion och därför blir andelen medlemmar lägre.

Gotland har en befolkning på ca 60 000 invånare. Av dessa är 65% medlemmar i Svenska kyrkan. Av de församlingar som ingick i denna studie ligger folkmängden på 5947 och medlemsandelen (71%) i denna grupp är högre än för hela Gotland (65%) och riksgenom- snittet (58%) (se Tabell 1). I dessa församlingar döper man också sina barn i högre ut- sträckning än både genomsnittet på Gotland och i riket, samt att man tappar något mindre medlemmar än Gotland och riket. Detta tillsammans visar att de som bor i dessa försam- lingar är mer knutna till och involverade i kyrkan än för Gotlands genomsnitt. 76% av avlidna på Gotland har en begravningsgudstjänst vilket är lite högre än rikets snitt på 71%.

34 Kyrkokansliet. 21

35Analysenheten Svenska Kyrkan, ”Statistik”, 31 mars 2020, https://www.svenskakyrkan.se/statistik.

Figur 9 Andel av Sveriges befolkning som är medlemmar i SvK per år. Uppgifter från 1981 saknas. Graf av J Hall efter siffror från Svenska kyrkan.

0 20 40 60 80 100

1972 1975 1978 1981 1984 1987 1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014 2017 2020

Andel av Sveriges befolkning som är medlemmar i

SvK

Tabell 3 Statistik över bland annat andel medlemmar, döpta barn och begravningar från 2018 ³⁶³⁷

Församlingar som ingick i

enkätstudien Gotland Riket

Total folkmängd 2018-12-31 5947 59 201 10 230 185

Andel medlemmar av folkmängd (%) 71,36 64,8 57,7

Procentuell medlemsförändring 2017-2018 (%) -0,44 -1,2 -1,6

Andel döpta barn av födda (%) 64,48 57,6 40,6

Avlidna under 2018 - 608 92185

Avlidna medlemmar 54 491 71573

Begravningar 51 460 65387

Andel begravningar av avlidna (%) - 76 71

Gotland har en unik ägar- och ansvarslösning där ansvaret för kyrkobyggnaderna samt fast inredning ligger hos Samfälligheten Gotlands Kyrkor och inte hos församlingar eller pastorat som är det vanliga i övriga stift. Varje församling har ansvar för sina kyrkors lösa inventarier. Samfälligheten får in pengar genom skatteintäkter från alla medlemmar i Visby Stift samt stiftsbidrag, utöver KAE.³⁸ En förutsättning för att få KAE är att det finns upprättat en vård- och underhållsplan per kyrka. Denna plan ska ”stödja en långsiktig för- valtning, med största möjliga nytta för kulturarvet”.³⁹

I ett policydokument upprättat av Svenska kyrkan och Riksantikvarieämbetet har det beslutats att kyrkorna utgör ett ovärderligt kulturarv som tillhör alla, samtidigt som det är ett levande gudstjänstrum.⁴⁰ Kyrkans miljöer lockar många i samhället, ej enbart kristna, av intresse eller bara att finna ett heligt rum, vilket är något SvK ser på med glädje, då enligt Luthersk teologi ska Guds gåvor komma alla människor till del.⁴¹

SvK har bland annat följande mål i förvaltningsansvaret⁴²:

” det är kyrkans ansvar att alla medborgare kan ta del av och använda det kyrkliga kul- turarvet”

”de kyrkliga kulturminnena ska i framtiden vara tillgängliga för var och en i minst samma utsträckning som vid relationsändringen år 2000”

”den kyrkoantikvariska ersättningen är ett redskap för att vårda och underhålla de kyrk- liga kulturminnena och säkra medborgarnas tillgång till kulturarvet”

36 Analysenheten Svenska Kyrkan.

37 ”Döda i Sverige”, Statistiska Centralbyrån, åtkomstdatum 14 maj 2020, http://www.scb.se/hitta-statistik/sve- rige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/doda-i-sverige/.

38 ”Samfälligheten Gotlands kyrkor”, 12 november 2019, https://www.svenskakyrkan.se/visbystift/defaul- taspxid652472.

39 Kyrkokansliet. 37

40 Ingrid Schwanborg, Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av kyrkor : en handledning för kulturmil- jövården och Svenska kyrkan (Stockholm: Riksantikvarieämbetet :, 2012). 6

41 Ett rum öppet för alla : Svenska kyrkans redovisning till regeringen angående de kyrkoantikvariska frågorna inför kontrollstationen 2014 (Uppsala: Svenska kyrkan, 2013).

42 Ett rum öppet för alla. 18

Figur 10 Första advent-mässa i Visby Domkyrka. En populär mässa som lockar många Visby-bor. Foto J Hall 2018-12-02

I Kyrkokansliets rapport ”Mötesplatser i tiden” kan man läsa⁴³:

”Genom överenskommelsen med staten preciseras roller och ansvar i arbetet med de kulturhi- storiska värdena. Svenska kyrkan har därigenom åtagit sig att ombesörja tillräcklig kompe-

tens att förvalta kulturminnena, och att hålla dem tillgängliga för allmänheten”

Statistik visar att de som fortfarande är medlemmar i Svenska kyrkan är det på grund av framför allt kyrkan och kulturarvet ⁴⁴, vilket visar på allmänhetens stora intresse för kyr- kan som ett kulturarv. Enligt SvKs rapport ”Ett rum öppet för alla” bör detta intresse för kulturarvet ses mer som en resurs och Svenska kyrkan kan bli bättre på att levandegöra dessa kulturmiljöer och göra dem välkomnade och tillgängliga. Samma rapport identifie- rar att det kommer krävas ett intresse, inte enbart från Svenska kyrkan, utan även från allmänheten för att en långsiktig förvaltning av de kyrkliga kulturminnena ska kunna ske.

Rapporten spår att detta intresse i framtiden kommer minska med kommande generat- ioner som är mer distanserade från kyrkan. Det kommer därför vara av yttersta vikt med kunskapsutveckling kring kyrkorna och de kulturvärden kyrkorna bär på samt tillgänglig- göra miljöerna för allmänheten. Då kan intresset för att bevara kulturvärden upprätthål- las. Medborgarnas intresse och delaktighet är därmed en viktig pusselbit för att kulturar- vet ska kunna bevaras, men även användas och hållas levande.⁴⁵

43 Kyrkokansliet. 22

44 Ett rum öppet för alla. 52

45 Ett rum öppet för alla. 53

Figur 11 Invändig restaurering av Stenkyrka Kyrka. Foto J Hall maj 2018

Lagstiftning, Länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet

Kyrkobyggnader och kyrkogårdar omfattas av Kulturmiljölagens (KML) 4:e kapitel. Enligt KML 4 kap §2 ska kyrkobyggnaderna ”vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde inte minskas och deras utseende och karaktär inte förvanskas”. Enligt KML 4 kap §3 har kyrkor som invigdes före utgången av 1939 ett extra högt skydd och ”får inte på något väsentligt sätt ändras utan tillstånd av länsstyrelsen”.⁴⁶ Totalt har Visby stift 99 kyrkor varav 98 av dem är skyddade med tillståndsplikt enligt KML 4 kap.⁴⁷ Det är Länsstyrelsen som har ansvar att besluta kring ändringar av kyrkor, inventarier och begravningsplatser utifrån gällande lagstiftning. Vid tillstånd ställs ofta motkrav att det ska finnas antikvarisk medverkan i projektet. Denna antikvarie anlitas antingen från länsmuseum, kommunalt museum eller privat konsult.⁴⁸

Plan och Bygglagen (PBL) har mer generella bestämmelser om varsamhet, hänsyn och förvanskningsförbud än KML vilket gör att PBL sällan används, men de gäller ändå på kyrkliga kulturminnen. Det går att skydda dessa kulturminnen med hjälp av detaljplaner och områdesbestämmelser, både interiört som exteriört.⁴⁹

Utöver KML och PBL har de Gotländska medeltida kyrkomiljöerna även pekats ut som ett riksintresse för kulturmiljövården enligt Miljöbalkens 3 kap §6, där det står att utpe- kade områden ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada natur- eller kulturmil- jön.⁵⁰

Riksantikvarieämbetets (RAÄ) roll är att stödja Länsstyrelserna i tillämpningen av Kul- turmiljölagen. De har också överinseende i kulturmiljövården i landet och är stödjande i frågor som rör förvaltning och vård- och underhållsfrågor. RAÄ samordnar och initierar olika forskningsprojekt som verkar för utvecklingen av kunskap kring metod och material inom byggnadsvård och konservering.⁵¹ Som beskrivet tidigare är både RAÄ och länssty- relsen med och har möjlighet att yttra sig om fördelningen av KAE på nationell nivå (RAÄ) och på stiftsnivå (länsstyrelsen).

Staten och regeringen

I en skrivelse från regeringen till riksdagen angående de kyrkliga kulturarvet står det att⁵²:

”det är av stor betydelse för alla i samhället att detta kulturarv bevaras, används och utveck- las för dagens och kommande generationer”

46 Riksdagsförvaltningen, ”Kulturmiljölag (1988:950) Svensk författningssamling 1988:1988:950 t.o.m. SFS 2019:864 - Riksdagen” (1988), https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssam- ling/kulturmiljolag-1988950_sfs-1988-950.

47 Kyrkokansliet, 2018, 86

48 Riksantikvarieämbetet, ”Vägledning - antikvarisk medverkan”, 08 januari 2014, http://samla.raa.se/xmlui/handle/raa/105.

49 ”Kyrkliga kulturminnen”, Boverket, åtkomstdatum 15 maj 2020, https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskaps- banken/Allmant-om-PBL/teman/kulturvarden/samordning-med-kulturmiljolagen/kyrkliga-kulturminnen/.

50 Riksdagsförvaltningen, ”Miljöbalk (1998:808) Svensk författningssamling 1998:1998:808 t.o.m. SFS 2020:75 - Riksdagen”, åtkomstdatum 15 maj 2020, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-for- fattningssamling/miljobalk-1998808_sfs-1998-808.

51 Riksantikvarieämbetet, ”Kyrkor”, Riksantikvarieämbetet, 10 april 2019, https://www.raa.se/kulturarv/byggna- der/kyrkor/.

52 Det kyrkliga kulturarvet [Elektronisk resurs], 2019, http://www.regeringen.se. 4

Då kulturarvet är till för hela befolkningen är det inte rimligt att Svenska kyrkans medlem- mar ska stå för hela kostanden för detta all- mänintresse. Staten bidrar således med KAE årligen sedan 2002. Mellan 2002-2009 ökade anslaget successivt och efter 2009 har det le- gat på samma nivå 460 miljoner kronor.

Detta betyder att anslaget har minskat något varje år, justerat för inflation.⁵³

I skrivelsen bedömer man (utifrån RAÄ och SvK bedömningar) att det kyrkliga kul- turarvet idag är välbevarat och att den kyr- koantikvariska ersättningen har en bety- dande eller avgörande roll i bevarandet. Där- emot pekar man på problematiken att de åt- gärder som får ersättning kanske inte är de mest angelägna samt att det finns en proble- matik där församlingar önskar ändringar av kyrkorummen som är önskade utifrån deras verksamhet, snarare än utifrån vårdande, an- tikvariska insatser.

Regeringen bedömer att det finns många utmaningar som det kyrkliga kulturarvet står inför som kan påverka både tillgängligheten och bevarandet. För att förhindra en negativ påverkan och fortsätta gynna tillgängligheten och bevarandet bör utveckling av använ- dandet av kyrkorummen inom Svenska kyrkans ram eftersträvas och understödjas av det offentliga kulturarvsarbetet (i den mån det är möjligt utifrån KML).⁵⁴

Regeringen och Svenska Kyrkan delar uppfattningen om att det kyrkliga kulturarvet är en grundbult i samhället som bidrar till gemenskap, skapandet av identitet och förståelse för vår tid och plats som alla andra kulturarv. Till skillnad mot andra kulturarv bidrar också de kyrkliga kulturarvet till en plats för existentiella frågor som kan ge oss människor känslan av ett gemensamt sammanhang. Kyrkorna bidrar med offentliga rum vilket är särskilt viktigt på landsbygden där andra liknande rum inte finns i samma utsträckning som i tätorter/städer.⁵⁵ Slutligen bedömer regeringen att staten och Svenska kyrkan till- sammans ska fortsättningsvis ta ansvar för det kyrkliga kulturarvet för att det ska bevaras, användas och utvecklas.

53 Det kyrkliga kulturarvet [Elektronisk resurs]. 9

54 Det kyrkliga kulturarvet [Elektronisk resurs]. 32

55 Det kyrkliga kulturarvet [Elektronisk resurs]. 37

Figur 12 Förslag på dekorationsmålning av bänkkvarter i Fardhems kyrka (tv) efter önskemål från församlingen om en ljusare färgsättning. Foto J Hall 2018-11-12

2.2 Turism och det kyrkliga kulturarvet

I en slutrapport angående målkonflikter mellan turism och bland annat kulturarv från ETOUR (European Tourism Research Institute) 2005, konstaterades att kulturarv och tur- ism har starka beröringspunkter och att kulturarv och kultur kan vara en förutsättning för att turism ska uppstå.⁵⁶ Enligt en utredning gjord av Regeringskansliet 2017 ”Ett land att besöka” som handlar om en samlad turismpolitik i Sverige, räcker det inte längre att se på kulturarvet som en resurs och som besöksmål utan kommersiella inslag. Kommersiell ut- veckling är enligt rapporten nödvändig av flera anledningar. Dels är det en del i regional utveckling men framför allt en förutsättning för ett långsiktigt bevarande.

”Kommersiell utveckling med kulturmiljöer som infrastruktur innebär samtidigt något mer än att skapa förutsättningar för bevarande och berättande. Det är också en del av utveckl- ingen av städer och landsbygder, där det handlar om att förstå och ta vara på företagandets kraft i sig och entreprenörskapets drivkrafter och möjligheten att skapa sysselsättning. Klokt

hanterat kan intressen för utveckling av företagande och sysselsättning och intressen för en hållbar utveckling av kulturarvet stärka varandra.”

Henrik Lindblad beskriver dock hur Svenska kyrkan har en annan syn, nämligen att kyr- kan är en levande och föränderlig verksamhet som tjänar och utvecklar samhället samt att det ska ske utan vinstintresse.⁵⁸

SoU-rapporten ”Ett land att besöka” från 2017 fastställer att Sverige ska arbete med turism- och besöksnäringen enligt FN:s Agenda 2030 med mål om social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Tillgänglighetsfrågor lyfts upp som viktiga och sägs kunna bidra med en ökad attraktion för både internationella och inhemska besökare.⁵⁹ Regeringsskri- velsen ”Det kyrkliga kulturarvet” konstaterar att kyrkornas öppethållande har minskats sedan 2000 och att det bör mötas med insatser då en öppen kyrka är en förutsättning för tillgängliggörande av det kyrkliga kulturarvet för alla som fysiskt kan besöka en kyrka.

Dock handlar tillgängliggörandet mer än att fysisk kunna komma in i en kyrka. Det hand- lar också om att förmedla kunskap om kulturarvet och skapa upplevelser för att bibehålla sin relevans i samhället, vilket Svenska kyrkan arbetar med. Genom kunskapsförmedling skapas delaktighet och intresse som kommer gynna både bevarandet, användningen och utvecklingen av de kyrkliga kulturarvet, samt innebära en potential för samverkan med det offentliga kulturarvsarbetet.⁶⁰ Svenska kyrkan ser att de kan använda kulturvärdena bättre och se dem som en potential i utvecklingsarbetet som ska gynna alla i samhället.

De ser att för att kunna förvalta kulturarvet på ett långsiktigt vis behöver intresset från kyrkan och allmänheten stärkas. För att bibehålla intresset behöver satsningar göras på tillgänglighet, kunskapsutveckling och kommunikation.⁶¹

56 Robert Pettersson och Bo Svensson, Målkonflikter mellan natur, kultur och turism i hållbart utvecklingsar- bete : slutrapport (Östersund: Turismforskningsinstitutet ETOUR, 2005), http://www.etour.se/down-

load/18.12ae2bc1059df0ac038000405/U+2005+29+tv%C3%A5.pdf. 18

57 Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring [Elektronisk resurs] (Re- geringskansliet, 2017), http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2017/12/sou- 201795. 305

58 Isaksson, Tusen år till. 10

59 Ett land att besöka - En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring [Elektronisk resurs]. 114

60 Det kyrkliga kulturarvet [Elektronisk resurs]. 29

61 Ett rum öppet för alla. 53