Vi kommer i detta avsnitt föra en diskussion om respondenternas uppfattningar om begreppet fältstudier och deras framtida arbetssätt angående fältstudier. Diskussionen bygger på de resultat som vi fick fram i vår undersökning.
6.1 De undersökta lärarnas uppfattningar
Några av de forskare som vi refererat till tidigare i vår studie nämner att fältstudier är en viktig del i elevernas kunskapsinhämtande. Dahlgren & Szczepanski (1998) nämner att fältstudier är en undervisningsmetod som ger oss olika sinnesintryck och bättre minnesbehållning och därmed djupare kunskaper. Lärarna som vi har intervjuat har samtliga definierat begreppet fältstudier på ett liknande sätt som det definieras i Nationalencyklopedin och som vi själva valt att göra i arbetet med vår uppsats. Vi anser att fältstudier är ett bra komplement inom många teoretiska områden. Boyle m.fl. (2007) definierar fältstudier i skolans värld som det moment i läroplanen som anger att klassrumsmiljön ska lämnas och att eleverna ska samla sina erfarenheter och kunskaper i en annorlunda miljö som är aktuellt för det området som ska studeras. De lärare som ställt upp i vår studie anser att de kommande målen angående fältstudier kommer att underlätta för eleverna att förverkliga det de läser om. Genom att eleverna läser in sig på ett ämne och sedan får komma ut och se det i verkligheten fördjupas deras kunskaper inom ämnet. Detta är något som både lärare och forskare nämner om och om igen. De anser att det är viktigt att eleverna får tillgång till både teoretisk och praktiskt kunskap vid inlärning av ett ämne. Detta är också något som vi i vår kommande lärarroll kommer att ställas inför. Vi anser att det ska bli spännande att arbeta med fältstudier i ämnet geografi och att det kommer att bli lärorikt både för oss kunskapsmässigt och i planering av vår undervisningstid.
När vi frågade om hur lärarna ställde sig till att det från och med nästa läsår ska ingå fältstudier i geografiämnet, visade det sig att några av respondenterna inte alls kände till det. Spontant uttryckte samtliga entusiasm inför att det i de nya kursplanerna blir så tydligt att det skall ingå fältstudier inom geografiämnet.
6.2 Hinder med fältstudier
Vissa lärare uttryckte dock snart farhågor över att skolans ansträngda ekonomi skulle sätta käppar i hjulen för att det skulle gå att realisera målen. Andra angav tidsbrist som ett skäl som skulle kunna vara försvårande.
6.2.1 Ekonomi
Det kan bli lättare att motivera varför medel ska tillsättas när fältstudierna skall bli en del i geografiämnet. Det behöver heller inte vara stora och avancerade fältstudier som genomförs, något som också Molin (2011) menar. Många meningsfulla fältstudier kan bedrivas inom rymden av ett lektionspass och kräver inte alls någon logistik av elever eller utrustning. Boyle m.fl. (2007) påpekar att fältstudier ställer den ekonomiska aspekten på sin spets. De menar att genomförande av fältstudier är en tung post i skolans budget. Precis som de flesta lärarna nämner styr ekonomin planeringen av undervisningen. Vidare nämner lärarna att det kan behövas mer utbildning och information till alla de lärare som inom några månader kommer att arbeta utefter den nya kursplanen och skall genomföra meningsfulla fältstudier inom ramen för sin lektionstid. Detta kan också komma att kosta en del pengar om lärarna känner sig osäkra att arbeta med fältstudier och behöver utbildning. Både Boyle m.fl. (2007) och Gerber & Chuan (2000) nämner att fältstudier är de absolut viktigaste momenten inom geografiämnet. Men att resultatet av fältstudier är helt avhängigt av vilken pedagog som företar dem. Pedagogen ska vara påläst, engagerade och praktiskt. Några av de lärare som vi intervjuade kände sig osäker på sin roll som lärare inom fältstudier, därför att de inte hade tillräckligt med kunskaper om undervisning utomhus.
6.2.2 Tidsbrist
De lärare som inte har kunskap eller utbildning i fältstudier kan tycka att det känns som ett jobbigt moment och att det krävs mycket extra planering. Lärare måste hålla sig uppdaterade om området runt omkring skolan för att kunna utnyttja alla möjligheter när de utför sin undervisning utomhus. Alla moment som faller utanför traditionell klassrumsundervisning tar mycket av lärarens tid och engagemang i anspråk. Lai (2000) nämner att om fältstudier som inte planeras noggrant i förväg både vad gäller teoretiska och praktiska detaljer, kommer generera ett sämre resultat. De nämner även att läraren har ett stort ansvar för att göra tillfället så meningsfullt
som möjligt. Många av de lärare som var delaktiga i studien hade inte hunnit planera sin undervisning för kommande termin och lärarna känner sig stressade över den lilla tid som finns för planering. Några av lärarna känner till bra ställen i närheten av skolan och skulle kunna utnyttja dessa. Om möjligheten finns att ta ut klassen i närområdet och kanske kombinera besöket med andra ämnen så ökar förmodligen tillfällena då det blir av. Detta för att underlätta för den tidsbrist som finns i de olika ämnena. Som vi nämnde i resultatet när vi frågade om hur lärarna ställde sig till att det från och med nästa läsår ska ingå fältstudier i geografiämnet, visade det sig att några av respondenterna inte alls kände till det. Möjligheter med fältstudier
6.3 Summering
Lärarna anser över lag att det är en stor fördel att kunna knyta samman teoretiska med praktiska moment i geografiämnet. De ser att de skulle kunna förankra kunskaper hos sina elever på ett djupare plan, samtidigt som fältstudietillfällena kan göra att läraren får möjlighet att lära känna både sina elever och skolans närområde på ett annat sätt. Vissa elever kan visa helt andra sidor i en miljö utanför klassrummet vilket i sin tur kan leda till att läraren upptäcker nya förtjänster hos eleven som inte kommit till uttryck tidigare. Undervisning skall ju ske på ett sådant sätt att alla elever får tillgång till den på ett sätt som gynnar dem och fältstudier kan då vara en metod som passar vissa av eleverna mycket bättre än den undervisning som bedrivs inomhus. Precis såsom Dahlgren & Szczepanski (2004) nämner är utemiljön en viktig kunskapskälla för elevernas lärande därför att det finns rikt med material för att studera dåtid, nutid och framtiden. De nämner också att när eleverna läser en text går de miste om viktiga insikter och upplevelser som eleverna får när de lär sig i utemiljö. Genom fältstudier får eleverna möjligheten att utforska händelser i fysisk miljö. Vi som kommande lärare anser att det viktigt att kunna göra undervisningssätten så många som möjliga och verkligen försöka utnyttja de resurser som vi har i närområdet för att kunna utveckla eleverna kunskaper. Hannaford (1997) nämner att vi lär oss först via våra sinnen, genom att vi utforskar och får erfarenhet av vår omgivning. Hon anser att vi får djupare kunskaper genom att eleverna får använda sig av alla sina sinnen. Några av de lärare som vi har intervjuat nämner hur viktigt de anser att det är att eleverna får möjlighet att använda alla sina sinnen. De ser fältstudier som en möjlighet för eleverna att utöka sina kunskaper i
ämnet geografi. De menar att fältstudier ger eleverna möjligheten att utforska händelser i den fysiska miljön och direkt koppla den teoretiska kunskapen som de precis har läst till det som de får studera i den fysiska miljön. Brugge & Szczepanski (2007) påpekar skillnaden mellan att vara lärare i inomhusmiljö och i utemiljö. Inomhus har man fyra väggar som ett begränsat område medan man i utemiljön har ett större område, det gäller därför att vara flexibel som lärare. Många lärare anser att det ska bli spännande och roligt att undervisa med hjälp av fältstudier och de ser fältstudier som ett hjälpmedel i kommande undervisningstillfälle.
6.4 Förslag på fortsatt forskning
Om vi hade haft möjlighet hade vi velat undersöka vidare hur elever upplever fältstudier och om de själva känner att de fördjupar sin kunskap inom studerade områden när de studerar dem ute på fältet. Vi är även intresserade av hur kompetensutveckling och utbildning för verksamma lärare och lärarstudenter skulle kunna se ut för att ge så bra förutsättningar för fältstudier som möjligt. Ett annat intressant område är också hur alla elevers rätt att delta i fältstudier på lika villkor skall tillvaratas. Som Kent (2000) förutspår kommer kraven på framtidens lärare att öka när kursplanen får tillägg som lärare känner att de inte har tillräcklig kompetens att genomföra. Vad detta kan få för konsekvenser samt hur framtida lärareutbildningar och kompetensutvecklingar skulle kunna utformas är andra och viktiga frågeställningar.
6.5 Didaktiska implikationer
Det vår studie visar är att lärare generellt ställer sig positiva till det inslag i undervisningen som fältstudier innebär. Dock känner sig flera av dem osäkra och anser sig ha otillräckliga kunskaper för att bedriva dem på ett meningsfullt sätt. Det vore önskvärt om lärare som bedriver fältstudier i sin undervisning kunde få ägna någon del av sin fortbildningstid till att själva få guidning i närområdet av den skola där de är verksamma. Diverse yrkesroller skulle kunna bistå i en sådan fältstudie. Biologer, ornitologer, geologer, planarkitekter, lantmätare eller arkeologer, bara för att nämna några. Andra som kan vara behjälpliga är hembygdsföreningar, historieintresserade och släktforskare. Vi tror att mycket hjälp finns att få på närmare
håll än vad man först kan tänka sig. Att gå ut och studera på egen hand är tidsödande och det är inte säkert att man hittar det man söker efter. Glöm inte heller bort pensionerade kollegor som säkert skulle uppskatta att få dela med sig av sin genom ett helt yrkesliv förvärvade kunskaper. Så utnyttja alla upptänkliga resurser och var ödmjuk. Tillsammans utbildar vi morgondagens vuxna.