Att lära in ute Fältstudier i det nya geografiämnet årskurs 7-9.

LÄRARPROGRAMMET

Att lära in ute

Fältstudier i det nya geografiämnet årskurs 7-9.

Emelié Karlsson Ingela Svensson

Examensarbete 15 hp Vårterminen 2011

Handledare: Mats Andersson

Linnéuniversitetet

Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap

Arbetets art: Examensarbete, 15 hp Lärarprogrammet

Titel: Att lära in ute – Fältstudier i det nya geografiämnet årskurs 7-9. Författare: Emelié Karlsson

Ingela Svensson

ABSTRAKT

Vi har i vårt arbete utfört en kvalitativ undersökning med mejlintervju som metod. Vi har undersökt vad geografilärare i grundskolans senare år anser om den nya kursplanen i geografi, och hur de tänker sig att omsätta det nyinförda begreppet fältstudier i sin framtida undervisning. Vi har tagit avstamp i den nya kursplanen i geografi, Lgr11, tidigare forskning inom området och relevant litteratur.

Vårt resultat visar att lärarna ställer sig odelat positiva till att det nu kommer att bli ett obligatoriskt moment med fältstudier inom geografiämnet. Dock befarar de vissa ekonomiska svårigheter och anser även att mer utbildning skulle behövas för att fältstudierna skall bli så meningsfulla som möjligt.

Nyckelord: geografi, geografiundervisning, lärare, grundskolans senare år, kursplan, fältstudier, mejlintervju

Learning Outdoors: Field Studies, A New Aspect of Geography, Sweden, Autumn 2011

With this thesis we have used a questionnaire through mail interviews as a method. We have investigated the new course criteria for geography teachers at the secondary comprehensive level, (seventh through ninth grade) along with their understanding of the changes in the curriculum to meet the upcoming aspects of field studies in their classes. We have used the written descriptions for field studies in the new curriculum in geography, Lgr 11, along with earlier research done within this sector as well as relevant literature pertaining to the topic.

Our results show that teachers who took part in our survey are overall satisfied with the new mandatory aspects of field studies in geography. They foresee economical difficulties in pursuing these objectives fully and are in agreement that they would require additional education* making possible a more meaningful experience in field studies for geography.

(* in-service programmes as part of a continuous professional development strategy for geography teachers)

INNEHÅLL

1  INTRODUKTION... 3  2  BAKGRUND ... 5  2.1  Definition av begrepp ... 5  2.1.1  Fältstudier ... 5  2.1.2  Läroplan... 5  2.1.3  Kursplan ... 6  2.1.4  Stadium... 6 

2.2  Geografiämnets historia i den svenska skolan... 7 

2.3  Den nya kursplanen i ämnet geografi... 9 

2.4  Tankar om fältstudier... 12 

2.5  Fältstudier för inlärning av geografiämnet ... 14 

2.6  Hur inlärning sker i skolämnet geografi ... 17 

2.7  Lärarens roll... 18  3  PROBLEMFORMULERING ... 20  3.1  Syfte... 20  3.2  Frågeställningar ... 20  4  METOD... 21  4.1  Undersökningsmetod... 21  4.2  Undersökningsgrupp... 22  4.3  Genomförande ... 22  4.4  Etiska överväganden... 23 

4.5  Trovärdighet och tillförlitlighet... 24 

4.6  Avgränsningar ... 25 

5  RESULTAT... 26 

5.1  Lärarens definition av begreppet fältstudier... 26 

5.2  Lärares uppfattningar om att arbeta med fältstudier... 27 

5.3   Hur fältstudier kan påverka eleverna... 27 

5.4  Undervisningsplanering inför Lgr 11 ... 28 

5.5  Svårigheter med att bedriva fältstudier... 29 

5.6  Fördelar med att bedriva fältstudier ... 30 

6  DISKUSSION ... 32 

6.1  De undersökta lärarnas uppfattningar... 32 

6.2  Hinder med fältstudier... 33 

6.2.2  Tidsbrist... 33 

6.3  Summering ... 34 

6.4  Förslag på fortsatt forskning... 35 

6.5  Didaktiska implikationer ... 35 

1

INTRODUKTION

Vi har under vår lärarutbildning vid Linnéuniversitetet båda studerat ämnet geografi som en av våra huvudinriktningar. Geografidisciplinen innehåller två grenar som traditionellt ansetts vara en aning rivaliserande. Det är å ena sidan den naturgeografiska grenen där man bland annat studerar hur endogena och exogena processer får landskapsformationer att uppstå och att vittra sönder. Å andra sidan hittar man den kulturgeografiska grenen som till exempel studerar hur städer, länder och världsekonomi struktureras och fungerar. Didaktikstudierna inom ämnet har gjort oss nyfikna på hur dessa båda grenarna kan integreras och framför allt hur man kan studera dem ute på fältet som en sammanhållen enhet.

Aktuellt just nu är ett stort förändringsarbete vad gäller både läro- och kursplaner. Regeringen med utbildningsminister Jan Björklund i spetsen vill göra stora förändringar inom skolvärlden och gav Skolverket år 2008 i uppdrag att uppdatera skolans nuvarande styrdokument. Målsättningen med detta är att skapa ett gynnsammare arbetsklimat i klassrummet samt att höja elevernas prestationer. I slutänden förväntas fler elever nå de högre betygsnivåerna. Resultatet av Skolverkets utredningsarbete har genererat helt nya läroplaner, både inom den obligatoriska såväl som inom den frivilliga skolan. Dessutom har varje ämne fått specifika kursplaner med formuleringar i fråga om centrala begrepp som skall ingå inom en treårsperiod av studier i ämnet. Alla dessa förändringar sjösätts inför höstterminen 2011 och aktiviteten bland lärare och skolledare ute på skolorna är stor för att hinna läsa in sig på vad alla förändringar kommer att innebära.

2

BAKGRUND

I litteraturgenomgången lyfter vi fram hur den svenska skolan och skolämnet geografi har utvecklats sedan folkskolan introducerades i vårt land. Vi vill med hjälp av aktuell forskning belysa om och hur fältstudier bedrivits i undervisningen och försöka koppla det till den nya kursplanen som börjar gälla från och med höstterminen 2011. Vi kommer även definiera viktiga begrepp rörande fältstudier och undervisning utomhus.

2.1

Definition av begrepp

De här begreppen använder vi oss av fortsättningsvis och de kommer att ha den innebörd som definieras nedan.

2.1.1

Fältstudier

Nationalencyklopedin (2011) definierar ordet fältstudier som att studera något i sin naturliga miljö till motsats mot att studera något teoretiskt eller i ett laboratorium. Boyle m.fl. (2007) definierar fältstudier i skolans värld som det moment i läroplanen som anger att klassrumsmiljön skall lämnas och att eleven skall samla sina erfarenheter och kunskaper i en annorlunda miljö som är aktuell för det område som studeras. Dessa båda definitioner är vad vi fortsättningsvis åsyftar när vi använder begreppet fältstudier i denna uppsats. Med fältstudier menar beredningsgruppen på Skolverket att det som skall studeras kan vara skolgården eller objekt i närområdet - det ska inte behövas busstransporter och omfattande arrangemang för att genomföra en fältstudie. Uppgifterna som eleverna skall ställas inför bör bli allt mer avancerade ju högre upp i skolåldern de kommer. I början av skolåren kan uppgiften vara att rita en karta över skolgården och i åk 9 kan en fältstudie bestå av insamling av empiri för att med hjälp av dator rita en karta över området och lägga till olika lager av data som insamlats (enkel GIS), Molin (2011).

2.1.2

Läroplan

läroplan, Nationalencyklopedin (2011). I uppsatsen kommer även de tidigare begreppen undervisningsplan samt normalplan att benämnas läroplan. När uppsatsen skrivs och fram till och med den 30:e juni 2011 gäller Lpo 94, ”Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet 1994”. Därefter sjösätts den nya läroplanen med benämningen Lgr 11, ”Läroplan för det grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011”.

2.1.3

Kursplan

Kursplanen är det styrdokument som utfärdas av Skolverket på uppdrag av regeringen och som ger riktlinjer om innehållet i ett specifikt skolämne, Nationalencyklopedin (2011). På grundskolenivå finns i rådande kursplan i ämnet geografi en beskrivning av de mål som varje elev förväntats ha uppnått efter det femte och det nionde läsåret. Dessa mål kallas för uppnåendemål. Dessutom anges i kursplanen de mål som eleverna skall sträva mot att nå, så kallade strävansmål. När den nya kursplanen i grundskolegeografi börjar gälla, försvinner dessa målbeskrivningar och ersätts med centrala begrepp som skall ingå på respektive stadienivå, regeringspropositionen 2008/09:87.

2.1.4

Stadium

2.2

Geografiämnets historia i den svenska skolan

Enligt Richardson (2004) infördes den allmänna folkskolan i Sverige år 1842, i enlighet med folkskolestadgan från samma år. Skolan har allt sedan dess varit föremål för en rad förändringar och reformer. Wennberg (1990) och Richardson (2004) menar dock båda att det geografiorienterande skolämnet har funnits med i undervisningen sedan folkskoleverksamheten startade. Under de första decennierna var det svårt att få tillgång i lämpliga lokaler och ämneskunniga lärare. De lärare som anställdes för uppdraget hade inga direktiv i fråga om läroplaner eller hur lång utbildningen skulle vara, men vilka kurser skolgången skulle omfatta gavs det direktiv om i folkskolestadgan. De kurser som skulle ingå var; läsning, skrivning, räkning, kristendomskunskap och biblisk historia, geografi, historia, naturkunskap, gymnastik och sång. Svagbegåvade eller fattiga barn kunde beviljas en ”minimikurs” (a.a.).

En ny folkskolestadga fastslogs år 1878. I den angavs en given läroplan samtidigt som ett beslut togs om att folkskolan skulle vara sexårig. Fortfarande var undervisningen helt frivillig och det gjordes ingen skillnad på hur många år eleven varit i undervisning. 1884 skärptes den lagda folkskolestadgan ytterligare och allmän skolplikt infördes. En enhetlig skola med sex avgränsade klassnivåer infördes. Först 1962 blev den nioårig. För att underlätta lärarutbildandet, indelades den även i tre stadier; lågstadiet, mellanstadiet samt högstadiet (Richardson, 2004).

med särskilda föreskrifter om kunskapskrav (a.a.). De nya kursplanerna innebär en rad förändringar från att tidigare ha innefattat uppnåendemål samt strävansmål (Lpo 94) till att nu i stället ge klarare direktiv om vad varje ämne ska innefatta. Sedan Lpo 94 genomfördes har återkommande kritik framförts av lärare så väl som av skolverket vad gäller målsystemet. Enligt regeringsproposition 2008/09:87 har lärare uppfattat kursplanernas strukturer som otydliga. Regeringens huvudsyfte med de nya läro- och kursplanerna är att fler elever skall bli godkända med de tydligare kunskapsmålen. Dessutom pekar man starkt på att varje skola skall vara en likvärdig skola för alla oavsett kön, familjebakgrund, eller bostadsort. Regeringens uppfattning är att de nya kursplanerna ska bli tydliga instrument för skolans planering och uppföljning av elevens kunskaper. Måldokumenten bör vara ordnade i en mer logisk och samlad struktur än vad som är fallet idag. Möjligheten att ge blockbetyg för de samhällsorienterande ämnena försvinner i och med den nya kursplanen, vilket betyder att betyg måste ges i vart och ett av ämnena samhällskunskap, religion, historia samt geografi (a.a.).

2010). För att förstå hur kulturer har utvecklats för att se ut som de gör idag, krävs både teoretiska studier såväl som noggrant dokumenterade inslag i vårt natur- och kulturlandskap. Dessa studier måste göras på plats för att ge ett fördjupat stoff och stor insikt om hur saker och ting förhåller sig (Widgren, 2006).

Kunskaper om rumsliga strukturer och dess betydelse kommer troligtvis bli än mer nödvändiga färdigheter för morgondagens arbetstagare då det efterfrågas mer och mer på arbetsmarknaden i dag. Vare sig det gäller regional samhällsplanering med infrastruktur och placering av offentliga lokaler, till globala perspektiv på klimatförändringar, livsmedelsproduktion samt valutaflöden (Fridfeldt & Molin 2010).

Enligt Kent (2000) bör man vara medveten om att läroplaner kontinuerligt ändras, inte bara i vårt land. Vad som skall ingå i geografiämnet skiljer sig åt mellan olika kulturer och mellan olika tidpunkter. För att försöka jämna ut skillnaderna och ta del av varandras forskningsresultat, bildades år 1990 IGU – International Geographical Union.

2.3

Den nya kursplanen i ämnet geografi

Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplanering i närsamhället. (Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan i årskurs 7-9 sid 67)

färdigställa kursplaner från politiskt håll. Landets yttersta experter med så heltäckande kunskaper som möjligt inom respektive ämne bör kontaktas och kontrakteras för att ingå i den delegation som får i uppdrag att utföra arbetet så noggrant och välformulerat som möjligt (a.a.).

Den kursplan som skall börja gälla i grundskolan från hösten 2011 började man från Skolverkets sida att arbeta med på senhösten 2008. Företrädare för ämnesinstitutionerna vid landets högskolor och universitet inbjöds till ett ämnesforum i december samma år. En rad frågeställningar diskuterades och sammanställdes senare av Lena Molin, Uppsala Universitet. Under våren 2009 anordnades ytterligare träffar med berörda parter och till hösten 2009 var sammansättningen på arbetsgruppen klar. De som ingick i arbetsgruppen var Lena Molin (ämnessamordnare), Uppsala universitet, Anders Fridfeldt, Stockholms universitet, Lisa Sjöström, Färila skola, Färila, Tomas Torbjörnsson, Forskarskolan i geografi, Uppsala universitet och Strömkullegymnasiet, Bengtsfors. Uppdraget blev färdigställt och slutredovisades till Skolverket i mitten av december 2009. När det gäller utformningen av de nya kursplanerna samt definitionen för de olika betygsstegen har Skolverket givit strikta direktiv. Regleringen gäller allt från vilka rubriker som skall ingå, hur strukturen skall se ut samt hur många ord som får användas. Detta för att ge en så enhetlig bild som möjligt av samtliga ämnes kursplaner (Fridfeldt & Molin 2010). Syftet med kursplanen i ämnet geografi för grundskolan delas upp i fyra olika delsyften valda med utgångspunkt i läroplansteori:

• geografi som vetenskap i kombination med värdefrågor • geografi för hållbar utveckling

• geografi som vardagskunskap • geografi för att förstå sig själv

2.4

Tankar om fältstudier

Dahlgren och Szczepanski (1998) anser att genom fältstudier skapas en direktkontakt med utemiljön, vilket hjälper till att skapa konkreta upplevelser som grundlägger erfarenheter och kunskaper hos eleverna. Det är en undervisningsmetod som ger oss olika sinnesintryck och bättre minnesbehållning och där med djupare kunskap. Enligt Szczepanski (2007) har undervisning utomhus sina rötter i antiken. Redan på 300- talet f.Kr. framhävde Aristoteles att vi människor utgår ifrån våra sinnen och praktiska erfarenheter av verkligheten för att uppnå kunskap. Vi skall få uppleva kunskap genom att använda oss av alla våra sinnen och med utgångspunkt från dem skapa praktiska kunskaper av verkligheten. Comenius betonade att den som får uppleva händelser med sina sinnen i utemiljö, får mer erfarenhet och kunskap vilket gör att lärandet blir mer givande. Utemiljön är en resurs som skall tillvaratas och inte bara läsas om och dras slutsatser ifrån. Med det menade han att lukter, känslor och agerande under själva undervisningstillfället ger mer bestående kunskap än enbart teoretisk kunskap. (a.a.)

Vidare nämner Starbinski (2002) att Rousseau utgår ifrån Comenius tankar om åskådningsundervisningsprincipen och de metoder som han använde för sinnesträning. Han poängterade vikten av elevens möte med verkligheten. Att skaffa sig kunskap med hjälp av böcker var enligt honom detsamma som att inte lära sig tänka förnuftigt, utan att enbart lära sig att lita på andras kunskaper. (a.a.)

I introduktionen till nyutgåvan av Ellen Keys bok "Barnets århundrade" (1996, första utg. 1900) poängterar Ola Stafseng att Key påpekade hur viktigt det är att vi har tillgång till en utemiljö. Vi har lätt att glömma teoretiska fakta men utemiljön gör att det blir lättare att förstå sambandet mellan den teoretiska kunskapen och den praktiska. Hon ansåg att fältstudier var utgångspunkten för lärande. Det är lättare för oss att se sambandet i utemiljön när den lyfter fram användbara sinnen och stimulerar vår kreativa fantasi. Eleven får bättre förutsättningar när hon är delaktig i lärandet och inte enbart erbjuds att ta in den kunskap som går att läsa sig till.

Under första halvan av 1900-talet präglades geografiundervisningen av de naturdeterministiska tankar som Ritter lagt grunden till, Molin (2006). Hans ståndpunkt var att alla svar kunde finnas i naturen och att det också var där människan skulle söka. Naturen var helt och hållet överordnad människan.

Szczepanski (2008) som är forskare inom undervisning utomhus och jobbar på Linköpings universitet tar i sin avhandling upp vilka uppfattningar lärare har om lärande och undervisning utomhus. Han har genomfört en kvalitativ studie baserad på intervjuer med lärare. Det visade sig i studien att undervisning utomhus är knuten till den fysiska miljön. Med den fysiska miljön menar han platsen där lärandet sker. De flesta lärarna i studien ser undervisning utomhus som värdefull för lärandet därför att det kan förmedla sinnesstimulering, tillförlitlighet och erfarenhet kopplat till elevernas teoriska kunskaper. De upplever att växelspelet mellan undervisning inomhus och utomhus är en pedagogisk tillgång och att flera sinnen aktiveras när undervisning bedrivs utomhus. Det ger eleverna bättre verklighetsuppfattning än om de enbart sitter och läser i böcker eller får kunskapen förmedlad via en lärare. Lärarna anser också att det är viktigt att eleverna får möjligheten att återkoppla sina teoriska kunskaper till praktiken. Några av lärarna nämner även hur det sociala klimatet mellan eleverna har en positiv effekt av lärandet utomhus.

”Taga de större barnen med sig ut på markerna/…/med naturen sjelf till bilaga, skulle nemligen läsningen blifva i dubbelt mått lärande och fängslande.” (Hultén s 75).

Ofta saknades dock åskådningsmaterial eller medel därtill. Ämnet blev allt för ofta i skolans begynnelse ett rent läsämne (Hultén, 2008). Dock fastslogs i undervisningsplanen från 1859, att exkursioner, besök på museer samt studier av elevernas närområden skulle vara självklara inslag i undervisningen (Molin, 2006).

2.5

Fältstudier för inlärning av geografiämnet

Enligt Dahlgren & Szczepanski (2004) är utemiljön en viktig kunskapskälla för lärandet därför att det finns ett rikt material för studier av dåtid, nutid och framtid i de flesta ämnena. Syftet med undervisning utomhus är att försöka öka tillförlitligheten, motivationen och elevens upplevelser av kunskapen inom ämnet. Genom undervisning utomhus får eleverna kunskaper där de kan förena sina teoretiska och praktiska erfarenheter i direkta upplevelser. De får därmed en helhetsupplevelse och en direkt kontakt mellan lärandet och föremålet för lärandet.(a.a.)

I dagens skola borde lärande utomhus ses som ett viktigt komplement till den traditionella pedagogiken, där lärandet oftast sker inom fyra väggar.(Dahlgren och Szczepanski 2004, sid. 9)

som vi alla är delaktiga i just här och just nu och som vi hela tiden omformar i en pågående process, blir eleven medveten om att det inte enbart är historien som spelar in för hur världen ser ut i dag, Jonasson (2011), Mondlane & Jansund (2003). På liknande sätt beskriver exkursionsgurun Perhans (1997) hur lärobokens ämnesteori först ger en bestående och användbar kunskap hos eleverna, när verkliga företeelser studeras i sin verkliga miljö.

Vidare nämner Szczepanski (1994) i sin rapport den tysta kunskapen, det vill säga den kunskapen som inhämtas genom egna erfarenheter i verkligheten och inte genom att läsa om den. Den tysta kunskapen upplevs bästa genom att eleverna får uppleva och studera olika objekt. Han nämner två olika modeller angående kunskap och lärande. Den konstruktivistiska modellen å ena sidan, som innebär att undervisningen och lärandet är fokuserad på sammanhanget och processen. Har man fältstudier som metod i denna modell är det viktigt att ha som utgångspunkt att ofta göra kopplingar till verkliga händelser eller objekt. Den empiriska modellen å andra sidan, innebär att det är viktigt att den teoretiska texten eleverna läser kommer i kontakt med erfarenheter av verkligheten, annars blir den teoretiska kunskapen ytlig och inte lika givande. Lärandet i denna modell innebär även att sambandets betydelse skapas utifrån vad eleven ser och hör. När elever får hantera olika typer av utrustning och undersöka konkreta material och platser, kommer deras förmåga att analysera och observera att utvecklas (Perhans, 1999).

utemiljö stärks elevens självförtroende och man utvecklar rationella och logiska intelligenser. Samspelet mellan dessa intelligenser hjälper eleverna att göra meningsfulla bedömningar och handlingar i vardagen.(a.a.)

Enligt Hannaford (1997 sid 50) lär vi oss först via våra sinnen, genom att vi utforskar och får erfarenheter av vår omgivning. När beröring kombineras med andra sinnena aktiveras mer av hjärnan, detta stödjer inlärningen. Därför är det viktigt att inlärningen sker både teoretiskt och praktiskt, för att kunna få djupare kunskaper inom geografiämnet. Hon anser att vi får djupare kunskaper genom att använda oss av alla våra sinnen. Szczepanski (2007) nämner också att det är undervisningen utomhus som förenar våra handlingar, känslor och tankar om ett ämne utifrån den kunskapen som vi har fått från teorin och det platsrelaterande lärandet. Fältstudier hjälper till att öka motivationen och fångar upp elevers intressen i ämnet.

Dahlgren & Szczepanski (2004) trycker på att undervisning utomhus är en viktig kontrast till de begränsningar som skolans väggar utgör. Med det menar de att man inte alltid är på plats där det verkligen händer. Med fältstudier får eleverna möjligheten att utforska händelsen i fysisk miljö. Brugge & Szczepanski (2007) hävdar att undervisning utomhus ska ses som en naturlig del i undervisningen och att det ska ses som ett komplement till den undervisning som ges inomhus. Eskilsson & Szczepanski (1999) nämner också att fältstudier kan uppmuntra eleverna att själva söka kunskap utanför skolan därför att de fysiska iakttagelserna skapar förutsättningar att uppfatta en helhet i lärandet.

en allt mer globaliserad värld, men mer forskning efterlyses (a.a.). Boyle m.fl. (2007) menar däremot att fältstudier är det absolut viktigaste momentet inom geografiämnet. De ställer den ekonomiska aspekten på sin spets och framför en kontroversiell tes. De menar att visserligen är genomförandet av fältstudier en tung post i en skolans budget, men det är även biblioteksavdelningen. Dessa två kanske skall ställas mot varandra för att se vilken av dem som bidrar mest till elevens inlärning? Fördelningen borde helt och hållet gå till posten för fältstudier.

Lidstone i Gerber & Chuan (2000) menar att resultatet av fältstudier är helt avhängigt av vilken pedagog som företar dem. Den pålästa, engagerade och praktiskt lagda läraren kommer att se strålande resultat hos sina elever efter avslutade fältstudier, medan den teoretiskt lagda läraren helt bör avstå från desamma då de blir helt meningslösa för eleverna.

2.6

Hur inlärning sker i skolämnet geografi

undersökningen eleverna betydelsefulla verktyg att ha med sig i framtida studier inom alla ämnen.

2.7

Lärarens roll

Olsson (1995) anser att dagens lärare borde variera sin undervisning mer därför att utemiljön är en plats där både elever och pedagoger kan inhämta kunskaper tillsammans. Szczepanski (2007) menar också att utmaningen ligger hos läraren som med sin pedagogiska bakgrund kan skapa innovativa och kreativa miljöerna för eleverna. På så sätt tar läraren tillvara på alla elevers kunskaper och talanger. Det är viktigt att läraren främjar mötet mellan teori och praktik, men för att kunna främja mötet behövs kunskaper i och om platsen där det platsrelaterade lärandet äger rum (a.a.)

Eskilsson & Szczepanski (1999) nämner att elever som har tillgång till en omväxlande miljö är friskare och koncentrerar sig bättre på lektioner än elever med mindre omväxlande miljö. Därför är det viktigt att läraren utvidgar och fördjupar sina kunskaper om omväxlande miljöer vid inlärning. Brugge & Szczepanski (2007) betonar att det är viktigt för både skolan och läraren att komma ifrån den traditionella undervisningen, med det menar de enbart den teoretiska undervisningen. Taktila upplevelser ger en viktig bas för elevernas behov av rörelse, sinnlig erfarenhet och inte minst för hjärnans stimulans. Vi kan använda oss av utomhusmiljön som ett pedagogiskt redskap, där vi kan arbeta ämnesöverskridande och se utemiljön som en lärandemiljö för eleverna. Utemiljön gör att eleverna möter det oförutsedda och det ostrukturerade och genom dessa möten skapas möjligheten för flexibel och anpassad inlärning. Som lärare i utomhusmiljön är de pedagogiska förutsättningarna att vi är öppna för nya idéer och att fördjupar vår kunskap inom ämnet. Läraren bör utnyttja utemiljön som en pedagogisk resurs, för elevernas lärande.(a.a.)

För att idag utveckla den utombaserade undervisningen krävs inte bara en utbildning av lärarkåren utan också att medel avsätts till skolverksamheten. (Dahlgren & Szczepanski 2004 sid. 11)

Dahlgren & Szczepanski (1998) nämner att fältstudier kan praktiseras på skolgården och parker i närområdet. Det är läraren som ska vara uppdaterad om området runt omkring skolan för att kunna utnyttja alla möjligheter för att kunna utföra undervisning utomhus. Roberts (2010) har med sin aktionsforskning tydliggjort vilken betydelse läraren har när det gäller elevers kunskapsinhämtning. Framgångskonceptet har två parametrar. Dels den kompetente lärarens förmåga att knyta kontakter med eleverna och hennes förmåga att känna av stämningar hos individer och grupper, dels att hon besitter god lokalkännedom. Båda är resultat av att läraren håller sig ajour med aktuell forskning inom området. Vidare menar Roberts (2010) att det för många elever är allt för abstrakt att förstå exempelvis miljö- och klimatfrågor enbart genom att studera kartor, grafer och diagram i klassrumssituationen. Först när de får handledning av sin lärare i verkliga miljöer kan sambanden knytas samman till en sammanhållen förståelse (a.a.).

Lai (2000) menar att den fältstudie som bristfälligt planerats i förväg både vad gäller teoretiska och praktiska detaljer, inte kommer att ge det bästa resultatet. Herrick (2010) nämner att läraren har ett stort ansvar för att göra tillfället så meningsfullt som möjligt, exempelvis genom att klart redogöra för eleverna i förväg vad som förväntas av dem. Då behöver inte ens dåligt väder eller andra oförutsedda händelser sabotera det förväntade resultatet. Perhans (1997) påpekar att studieobjekt skall väljas med omsorg. De ska vara väl avvägda i tid och i rum och de skall vara väl rekognoscerade av läraren i förväg.

3

PROBLEMFORMULERING

3.1

Syfte

Enligt Skolverket (2011) är fältstudier ett centralt begrepp som ska ingå i ämnet geografi i grundskolans senare år. Syftet med vår undersökning är att undersöka hur lärare uppfattar begreppet fältstudier och hur de planerar att använda fältstudier i sin kommande undervisning.

3.2

Frågeställningar

• Hur uppfattar undervisande lärare begreppet fältstudier?

• På vilket sätt tror lärare att fältstudier kan främja elevernas kunskapsutveckling?

• Hur planerar lärare att i framtiden arbeta med fältstudier i sin undervisning? • Vilka möjligheter och hinder uppfattar lärare att det kan finnas med denna

4

METOD

I metodkapitlet presenterar vi vårt tillvägagångssätt som vi har använt i studien. Vi kommer att beskriva vår valda metod, undersökningsgrupp, etiska överväganden och hur vi genomförde studien.

4.1

Undersökningsmetod

Respondenterna som undervisar i grundskolans senare år, tillsändes frågorna och fyllde själva i frågeformuläret. Syftet med denna metod var att skapa en uppfattning om hur lärare kommer att arbeta med begreppet fältstudier i ämnet geografi. Kvale (1997) skriver att en kvalitativ metod kan ”täcka både det faktiska planet och meningsplanet” (s.36). Han antyder också att man får mångsidiga beskrivningar och att man kommer mer på djupet av problemet. Trost (1997) skriver att det kvantitativa datainsamlandet handlar om sådant som man kan uttrycka i siffror och vårt syfte är inte att mäta några fakta i siffror som tid eller antal, utan att istället försöka få fram hur pedagogerna arbetar med fältstudier.

4.2

Undersökningsgrupp

Vår undersökningsgrupp bestod av nio stycken behöriga lärare i ämnet geografi på grundskolans senare år. Vi valde dessa lärare för att vi har varit i kontakt med dem tidigare under vår utbildning. Gruppen valdes ut i grundskolans senare år eftersom skolverket (2011) nämner ändringar i kursplanen angående fältstudier i utbildningen. Utifrån dessa ändringar ville vi se hur lärare har tänkt arbeta med fältstudier i sin undervisning i framtiden. Vi fick ett bortfall på två lärare som inte skickade tillbaka sina svar på frågeformuläret. I slutändan var det sju lärare som genomförde intervjun.

Vi valde att göra undersökningen i olika kommuner, just för att de inte har samma förutsättningar gällande till exempel ekonomi. Lärarna var fördelade fyra stycken i ena kommunen och tre stycken i en annan kommun. De arbetar inte under samma arbetsgivare och har därför inte samma riktlinjer att jobba utifrån. Starrin och Svensson (1994) säger att det inte finns någon särskild vetenskaplig metod, och inte heller någon ovetenskaplig, när man väljer hur urvalet skall göras. Det enda kriteriet är enligt dem att innebörden av urvalet mynnar ut i ett bra sätt att besvara frågeställningarna på.

4.3

Genomförande

avgränsa vilken kategori av respondenter vi var intresserade av. Vi kontaktade de tilltänkta respondenterna och presenterade vår tanke angående studien och frågade om de var intresserade av att delta i den. De som tackade ja fick information om att intervjufrågorna skulle tillsändas dem så snart de var korrigerade och godkända. När vi ansåg frågorna färdigkonstruerade genomfördes två provintervjuer med verksamma lärare som inte senare skulle ingå i studien. Provintervjuerna ledde till justeringar i frågorna 3 och 6. Det korrigerade frågeformuleringarna tillsändes handledaren för godkännande och ytterligare korrigeringar av frågorna 4, 5 och 8. Respondenterna fick sedan tillgång till frågorna och ombads att avge sina svar så snart som möjligt (se bilaga 1). Respondenterna var välkomna att kontakta oss under tiden de svarande på frågorna om det uppkom några frågor kring frågeformuläret. Då vi valde att lämna frågeformulären via mejl hoppades vi på ett stort gensvar från de deltagande pedagogerna. Vi valde denna metod för att lärarna själva skulle kunna välja tidpunkt att besvara dem samt att vi därför skulle få ett större deltagande. Trost (1997) säger att ordnade svarsmöjligheter bidrar till att de som skall svara ser undersökningen som mer värdefull och blir därmed mer benägna att svara. Han betonar också vikten av att både det personliga brevet och frågeformuläret skall se prydliga ut för att de som skall delta ska känna sig utvalda. När vi lämnade frågeformuläret till respondenterna förhörde vi oss även om möjligheten att få återkomma med eventuella följdfrågor om vi ansåg att vi behövde djupare svar på vissa frågor.

4.4

Etiska överväganden

Den som medverkar i en undersökning har rätt att få ta del av information om vad uppgifterna kommer att användas till och var de kommer att publiceras, (Vetenskapsrådet, 2011). Vi har noggrant informerat samtliga respondenter om att deras svar endast kommer att användas av oss i den här undersökningen. De svar de avger kommer att publiceras i densamma, men kommer inte att kunna knytas till någon enskild respondent. Examensarbetet kommer att redovisas både i tryckt form samt publiceras i DiVA. Respondenterna kommer att erbjudas tillgång till examensarbetet så snart det är godkänt och publicerat.

4.5

Trovärdighet och tillförlitlighet

I nyare metodiklitteratur, liksom i denna uppsats, byts de äldre begreppen reliabilitet och validitet ut mot de mer beskrivande och modernare orden trovärdighet och tillförlitlighet (Grønmo, 2006). Det är alltid komplexare att tala om trovärdighet i kvalitativa undersökningsmetoder (Denscombe, 2009). Vi hade ett begränsat urval respondenter som vi kunde återvända till för att få svaren de lämnat bekräftade eller kompletterade. Dock kan vi aldrig garantera att de inte ändrat sin uppfattning i någon fråga. Vidare kan de ha utvecklats inom det undersökta området och skulle därmed kunna svara annorlunda om de på nytt skulle ställas inför frågorna vid ett senare tillfälle (a.a.). Det som bidrar till undersökningens trovärdighet i sammanhanget är, att vi ägnat mycket tid till inläsning, till konstruktion och utprovning av frågeformulär, samt till bearbetning av data (a.a.). Samtliga respondenters svar har initialt kategoriserats av oss var och en för sig, för att sedan sammanställas av oss gemensamt. Detta för att få en så korrekt jämförelse och kategoritillhörighet av svaren som möjligt (Grønmo, 2006).

4.6

Avgränsningar

5

RESULTAT

Vi har genomfört en kvalitativ studie där nio lärare i grundskolans senare år blev tillsända frågeformuläret. Sju lärare svarade och det är det materialet vi använt oss av i vår studie. Lärarna kommer att benämnas med ett fiktivt namn som börjar på bokstaven G som i geografi. De presenteras även med antalet tjänsteår. I bearbetning av vårt insamlade material har vi analyserat resultatet med utgångspunkt utifrån vårt syfte, nämligen att undersöka hur lärare uppfattar begreppet fältstudier och hur deras framtida arbetssätt med fältstudier kan komma att se ut. Vi kommer i detta avsnitt presentera resultatet genom att kategorisera respondenternas svar. Med hjälp av citat från de utskickade frågeformulären, försöker vi tydliggöra den kategorisering av svaren som vi gjort.

5.1

Lärarens definition av begreppet fältstudier

De lärare som vi har intervjuat definierade samtliga begreppet fältstudier som att man lämnar klassrummet för att besöka eller undersöka något utanför eller inom skolans område.

Man lämnar klassrummet och studerar olika saker i naturen eller samhället. (Gunnar >30 år)

Intressanta studieobjekt som lärarna nämner är spår av inlandsisen, berg- och jordarter, landskapets utseende eller naturens krafter. Det kan även vara

miljöstationer, tidigare bebyggelse och nuvarande stadsplaneringen. En lärare skriver såhär

För mig betyder det att man studerar exempelvis landskapets utseende, dels det som är påverkat av naturens krafter (inlandsis, förkastningar m.m.) och dels det som är påverkat av människan (jordbruk, infrastruktur, städer). (Georg 10 år)

Lärarna nämner att det som studeras utomhus ryms både inom naturgeografin och inom kulturgeografin.

5.2

Lärares uppfattningar om att arbeta med fältstudier

Många av de tillfrågade lärarna visar ett stort intresse för att arbeta med fältstudier i sin undervisning och anser att det ska bli roligt och spännande när det införs i geografiämnet.

Mycket bra med konkretiseringar. (Greta > 30 år) Jag tycker det låter bra! (Gun 5 år)

Det tycker jag ska bli ett nödvändigt och roligt inslag i geografistudierna. (Georg 10 år)

Några av lärarna nämner att det är viktigt att både lärare och elever får möjlighet att lämna klassrummet och studera olika saker i samhället därför att det då skapas en förståelse av hur det ser ut utanför skolan.

Det kommer att gynna de elever som lär sig bäst när de får göra olika saker, istället för att enbart läsa om det i boken. (Gabriella >25 år)

Det är alltid lättare att förstå saker i ett större sammanhang. (Gerd 8 år)

Lärarna bedriver sparsamt med fältstudier i sin undervisning idag. Som skäl till detta anges tidsbrist och kostnader för att bedriva fältstudier. Någon av lärarna nämner att när de utför fältstudier brukar de ämnesintegrera för att kunna göra heldagsexkursioner och kunna fördela både undervisningstid och kostnaden. De tycker därför att det är värt att satsa på längre fältstudier så om dagsexkursioner. Därför att de tror att intresset höjs och även att eleverna minns mer om de får möjligheten att koppla sin inlästa teori mot verkligheten.

Just för att kopplingen verklighet gentemot kurslitteratur blir mer påtaglig då. Men det gäller att man läst om det som ska studeras innan man gör själva fältstudien. (Georg 10 år)

5.3

Hur fältstudier kan påverka eleverna

Det är viktigt att eleverna får möjligheten att koppla teori till verkligheten för att kunna få djupare förståelse av ett ämne.

Besök på plats för att stärka kunskapsinhämtande, flera dimensioner av samlad fakta. (Gösta >10 år).

En lärare nämner att det genom att studera företeelser eller fenomen både teoretiskt och i praktiken, skulle kunna generera att kunskapen stannar kvar hos eleven längre tid och på ett bättre sätt.

Naturligtvis är det bättre att se verkligheten och uppleva än teori. Förståelsen och långtidsminnet blir bättre för området. (Greta >30 år).

Positiva upplevelser främjar lusten och inlärningen. Det är viktigt att fältstudien blir positiv rent upplevelsemässigt, men det är också viktigt att förnyade relationer skapas mellan elever och mellan elever och lärare. Undervisning i en annorlunda miljö kan skapa goda förutsättningar för elever som annars kommer till korta i klassrumssituationen.

/…/ stärka sammanhållningen i en klass och att träffa eleverna i en ny miljö. (Gunnar >30 år).

5.4

Undervisningsplanering inför Lgr 11

När det gäller planeringar av höstterminens lektioner då den nya kursplanen börjar gälla, har de flesta lärarna inte kommit så långt. Många har inte hunnit skaffa sig kunskap om hur den nya reformen ser ut eller att fältstudier nu kommer att bli ett centralt begrepp i geografiämnet. De har därför inte tagit ställning till hur fältstudier på ett lämpligt sätt skall kunna integreras med den teoretiska undervisningen. Några av lärarna har i dag valt att lägga den största tyngdpunkten på naturgeografi i årskurs 7 och 8 och sedan i årskurs 9 går det mer över till kulturgeografi. Deras målsättning är att varje årskurs i framtiden ska få möjligheten att åka ut på fältstudier.

/…/ inte hunnit planera detta ännu, men målsättningen bör vara att det ska ske i varje årskurs enligt mig. (Georg 10 år).

kan bli ännu mer givande för eleverna. Det finns idéer och tankar om hur man kan göra mindre och inte så dyra fältstudier.

Där har vi börjat studera så smått, men inget konkret har formulerats än. (Gabriella > 25 år).

Det finns tankar om fältstudier hos lärarna och hur man kan använda närområdet i sin undervisning. Det är vissa lärare som skulle vilja ha mer utbildning om hur de kan utföra fältstudier i sin undervisning. De anser att det är svårt att veta hur de ska lägga upp undervisningen och hur de ska bedriva fältstudier.

/…/ också ett visst fortbildningsbehov för oss lärare. (Gunnar >30 år).

De har inte blivit erbjudna någon utbildning av skolan eller kommunen, däremot har en av lärarna gått en utbildning som hon själv ansökt om.

Jag var på kurs i höstas /…/på eget initiativ betalat av mitt fackförbund LR. (Gun 5 år).

Andra lärare anser att de har tillräckligt med kunskaper att bedriva fältstudier. De har antingen fått utbildning om detta under sin tid som lärarstuderande eller tidigare bedrivit fältstudier i sin yrkeskarriär.

Jag anser mig ha tillräcklig kunskap att genomföra fältstudier då det ingick en hel del av detta när jag utbildade mig inom ämnet naturgeografi (Gösta >10 år).

Jag tycker att jag har tillräckligt med kunskap i ämnet på grund av tidigare erfarenheter. (Gerd <10 år).

5.5

Svårigheter med att bedriva fältstudier

kostnaden inte blir så stor. Lärarna nämner även att det är viktigt att de själva har kunskaper om ställen i närområdet som de kan besöka och se på olika fenomen som spår av inlandsisen, tidigare bebyggelse och stadsplaneringen.

Några av lärarna anser att de inte har tillgång till ett närområde där de kan bedriva denna typ av studier utan måste i sådana fall resa i väg någonstans, vilket kostar pengar och tar upp tid från andra lektioner.

/…/ kännas lättare om man bodde i en större stad. (Gerd <10 år).

Vissa lärare anser att det är svårt att motivera till att få pengar till olika fältstudier. Kostnader är ett stort problem för många lärare när det gäller att utföra fältstudier. Det behövs resurser så som transport då klasserna ofta är stora och redskap (spadar m.m.).

Jag tror att det kommer att bli svårt att praktiskt genomföra det /…/ brist på pengar till exempelvis busstransport. (Gabriella >25 år).

Samma lärare nämner även att det blir svårt att göra längre resor eftersom det då inkräktar på andras lektioner och att lektionstid är dyrbar tid.

Det finns så många faktorer som påverkar oss, exempelvis scheman och avstånd. (Gabriella >25 år).

Flera av lärarna anger sin egen bristande kunskap i ämnet eller om närområdet som en svårighet när det gäller att bedriva fältstudier.

Förutom de besök jag gör så behöver jag kolla upp mera– kan inte närområdet så bra. (Gun 5 år).

Min egen bristande kunskap. (Gabriella > 25 år).

5.6

Fördelar med att bedriva fältstudier

eventuella kostnader för t.ex. fältstudier längre bort än närområdet nu när fältstudier blir ett kursmål.

Det är bra att det blir obligatoriskt, då det är av samma tyngd som experiment är för ämnet kemi. (Georg 10 år).

Genom fältstudier får eleverna möjligheterna att förverkliga det som de läser. Fältstudier är ett hjälpmedel som kan hjälpa många elever när de svårigheter med att förstå teoretiska texter. De anser att det är viktigt att eleverna får se den konkreta verkligheten, och att de får se den utanför skolans lokaler med frisk luft är bara positivt. Några av lärarna nämner också att fältstudier kan hjälpa till att stärka sammanhållningen i en klass. Att ämnet blir mer praktiskt ser lärarna som något bra.

Det är bra att geografiämnet blir ett mer praktiskt ämne. Det är bra att tvingas lämna klassrummet och studera ”verkligheten” (Gabriella >25 år).

6

DISKUSSION

Vi kommer i detta avsnitt föra en diskussion om respondenternas uppfattningar om begreppet fältstudier och deras framtida arbetssätt angående fältstudier. Diskussionen bygger på de resultat som vi fick fram i vår undersökning.

6.1

De undersökta lärarnas uppfattningar

Några av de forskare som vi refererat till tidigare i vår studie nämner att fältstudier är en viktig del i elevernas kunskapsinhämtande. Dahlgren & Szczepanski (1998) nämner att fältstudier är en undervisningsmetod som ger oss olika sinnesintryck och bättre minnesbehållning och därmed djupare kunskaper. Lärarna som vi har intervjuat har samtliga definierat begreppet fältstudier på ett liknande sätt som det definieras i Nationalencyklopedin och som vi själva valt att göra i arbetet med vår uppsats. Vi anser att fältstudier är ett bra komplement inom många teoretiska områden. Boyle m.fl. (2007) definierar fältstudier i skolans värld som det moment i läroplanen som anger att klassrumsmiljön ska lämnas och att eleverna ska samla sina erfarenheter och kunskaper i en annorlunda miljö som är aktuellt för det området som ska studeras. De lärare som ställt upp i vår studie anser att de kommande målen angående fältstudier kommer att underlätta för eleverna att förverkliga det de läser om. Genom att eleverna läser in sig på ett ämne och sedan får komma ut och se det i verkligheten fördjupas deras kunskaper inom ämnet. Detta är något som både lärare och forskare nämner om och om igen. De anser att det är viktigt att eleverna får tillgång till både teoretisk och praktiskt kunskap vid inlärning av ett ämne. Detta är också något som vi i vår kommande lärarroll kommer att ställas inför. Vi anser att det ska bli spännande att arbeta med fältstudier i ämnet geografi och att det kommer att bli lärorikt både för oss kunskapsmässigt och i planering av vår undervisningstid.

6.2

Hinder med fältstudier

Vissa lärare uttryckte dock snart farhågor över att skolans ansträngda ekonomi skulle sätta käppar i hjulen för att det skulle gå att realisera målen. Andra angav tidsbrist som ett skäl som skulle kunna vara försvårande.

6.2.1

Ekonomi

Det kan bli lättare att motivera varför medel ska tillsättas när fältstudierna skall bli en del i geografiämnet. Det behöver heller inte vara stora och avancerade fältstudier som genomförs, något som också Molin (2011) menar. Många meningsfulla fältstudier kan bedrivas inom rymden av ett lektionspass och kräver inte alls någon logistik av elever eller utrustning. Boyle m.fl. (2007) påpekar att fältstudier ställer den ekonomiska aspekten på sin spets. De menar att genomförande av fältstudier är en tung post i skolans budget. Precis som de flesta lärarna nämner styr ekonomin planeringen av undervisningen. Vidare nämner lärarna att det kan behövas mer utbildning och information till alla de lärare som inom några månader kommer att arbeta utefter den nya kursplanen och skall genomföra meningsfulla fältstudier inom ramen för sin lektionstid. Detta kan också komma att kosta en del pengar om lärarna känner sig osäkra att arbeta med fältstudier och behöver utbildning. Både Boyle m.fl. (2007) och Gerber & Chuan (2000) nämner att fältstudier är de absolut viktigaste momenten inom geografiämnet. Men att resultatet av fältstudier är helt avhängigt av vilken pedagog som företar dem. Pedagogen ska vara påläst, engagerade och praktiskt. Några av de lärare som vi intervjuade kände sig osäker på sin roll som lärare inom fältstudier, därför att de inte hade tillräckligt med kunskaper om undervisning utomhus.

6.2.2

Tidsbrist

som möjligt. Många av de lärare som var delaktiga i studien hade inte hunnit planera sin undervisning för kommande termin och lärarna känner sig stressade över den lilla tid som finns för planering. Några av lärarna känner till bra ställen i närheten av skolan och skulle kunna utnyttja dessa. Om möjligheten finns att ta ut klassen i närområdet och kanske kombinera besöket med andra ämnen så ökar förmodligen tillfällena då det blir av. Detta för att underlätta för den tidsbrist som finns i de olika ämnena. Som vi nämnde i resultatet när vi frågade om hur lärarna ställde sig till att det från och med nästa läsår ska ingå fältstudier i geografiämnet, visade det sig att några av respondenterna inte alls kände till det. Möjligheter med fältstudier

6.3

Summering

ämnet geografi. De menar att fältstudier ger eleverna möjligheten att utforska händelser i den fysiska miljön och direkt koppla den teoretiska kunskapen som de precis har läst till det som de får studera i den fysiska miljön. Brugge & Szczepanski (2007) påpekar skillnaden mellan att vara lärare i inomhusmiljö och i utemiljö. Inomhus har man fyra väggar som ett begränsat område medan man i utemiljön har ett större område, det gäller därför att vara flexibel som lärare. Många lärare anser att det ska bli spännande och roligt att undervisa med hjälp av fältstudier och de ser fältstudier som ett hjälpmedel i kommande undervisningstillfälle.

6.4

Förslag på fortsatt forskning

Om vi hade haft möjlighet hade vi velat undersöka vidare hur elever upplever fältstudier och om de själva känner att de fördjupar sin kunskap inom studerade områden när de studerar dem ute på fältet. Vi är även intresserade av hur kompetensutveckling och utbildning för verksamma lärare och lärarstudenter skulle kunna se ut för att ge så bra förutsättningar för fältstudier som möjligt. Ett annat intressant område är också hur alla elevers rätt att delta i fältstudier på lika villkor skall tillvaratas. Som Kent (2000) förutspår kommer kraven på framtidens lärare att öka när kursplanen får tillägg som lärare känner att de inte har tillräcklig kompetens att genomföra. Vad detta kan få för konsekvenser samt hur framtida lärareutbildningar och kompetensutvecklingar skulle kunna utformas är andra och viktiga frågeställningar.

6.5

Didaktiska implikationer

7

REFERENSLISTA

Boyle, Alan m.fl. (2007). Journal of Geography in Higher Education. Fieldwork is Good: the Student Perception and the Affective Domain. Vol 31. No 2 s. 299-317. Brügge, Britta & Szczepanski, Anders. (2007). Pedagogik och ledarskap.

Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet s. 25-52.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders. (2004). Rum för lärande: några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. Lund: Studentlitteratur, s. 9-23. Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (1997). Utomhuspedagogik: boklig bildning och sinnlig erfarenhet: ett försök till bestämning av utomhuspedagogikens identitet. Linköping: Linköpings universitet.

Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders. (1998). Outdoor education: literary education and sensory experience: an attempt at defining the identity of outdoor education. Linköping: Univ.

Denscombe, Martyn. (2007). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.

Destouni, Gia m.fl. (2010). Utbildningsdepartementets föråldrade världsbild kommer att prägla eleverna i nya grundskolan. Geografiska notiser. Nr 4. Tillgänglig 110330.

http://www.geografitorget.se/gn/nr/2010/bil/4-03.pdf

Dewey, John. (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur.

Dunphy, Alison & Spellman, Greg. (2009). International Research in Geographical and Environmental Education. Geography fieldwork, fieldwork value and learning styles. Vol 18. No 2 s. 19-28.

Eskilsson, Sven Olov & Szczepanski, Anders (1999). Vad är utomhuspedagogik? Här och nu! Universitetspedagogiska konferensen. Linköping: Centrum för universitetspedagogik, Universitet, s. 77-81.

Fridfeldt, Anders. (2011). Naturgeograf, Stockholms universitet. Personlig kommunikation 2011-05-06.

Fridfeldt, Anders & Molin, Lena. (2010). Modern geografi i skola och gymnasium - Nya styrdokument för grundskolan (Skola 2011) och gymnasieskolan (Gy 2011). Geografiska notiser. Nr 3. Tillgänglig 110404

http://www.geografitorget.se/gn/nr/2010/bil/3-04.pdf

Hannaford, Carla (1997). Lär med hela kroppen: inlärning sker inte bara i huvudet.Jönköping: Brain Books

Hartman, Sven (2004) Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur

Herrick, Clare. (2010). AREA. Lost in the field: ensuring student learning in the “threatened” geography fieldtrip. s. 108-116.

Hultén, Magnus. (2008). Naturens kanon – Formering och förändring av innehållet I folkskolans och grundskolans naturvetenskap 1842 – 2007. Stockholms universitet: Avhandlingar från Pedagogiska institutionen 145.

Jonasson, Mikael. International Education Studies. Framing Learning Conditions in Geograpyh Excursions. Vol 4. No 1 s. 21-29.

Kent, Ashley. (2000) Reflective practice in geography teaching. Trowbridge, Wiltshire: Cromwell press.

Key, Ellen (1996). Barnets århundrade. [Nyutg.] Stockholm: Informationsförlaget. Kursplan i geografi i grundskolan. Lgr 11. Samhällsorienterande ämnen – Geografi. Skolverket. Tillgänglig 110404.

http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/38/94/Geografi.pdf

Kursplan för geografi i grundskolan. Lpo 94. Samhällsorienterande ämnen – Geografi. Skolverket. Tillgänglig 110404.

http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3883/titleId/GE1010% 20-%20Geografi

Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lai, Chan Kwok. (2000). Affective-focused geographical fieldwork: What do Adventurous Experiences during Field Trips mean to Pupils? I: Gerber, Rodney & Goh, Kim Chuan (red.) Fieldwork in geography: reflections, perspectives and actions. Boston, MA: Kluwer Academic Publishers, s. 145-170.

Lidstone, John. (2000). Learning in the Field: an experience for teachers and students alike. I: Gerber, Rodney & Goh, Kim Chuan (red.) Fieldwork in geography: reflections, perspectives and actions. Boston, MA: Kluwer Academic Publishers, s. 133-144.

Molin, Lena. (2011). Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Uppsala universitet. Personlig kommunikation 2011-05-12.

Mondlane, Ulrika & Jansund, Bodil. (2003). Geografi – Didaktik – Praktik .

Interaktiva studier av förloppslandskapet. Göteborg: Kulturgeografiska institutionen. Nationalencyklopedin:

Grundskola. http://www.ne.se/grundskola, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-31.

Läroplan.http://www.ne.se/enkel/l%C3%A4roplan, Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-31.

Kursplan. http://www.ne.se/kursplan. Nationalencyklopedin, hämtad 2011-03-31 Olsson, Titti (1995). Skolgården: det gränslösa uterummet. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning i samarbete med Världsnaturfonden (WWF)

Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Perhans, Karl-Erik. (1997). Exkursionsboken. Stockholm: Liber. Perhans, Karl-Erik. (1999). Laborationsboken. Stockholm: Liber.

Regeringens proposition 2008/09:87. Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan. Utbildningsdepartementet. Tillgänglig 110330.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/11/72/69/514f5f8a.pdf

Richardson, Gunnar. (2004). Svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu. Lund: Studentlitteratur.

Roberts, Margaret. (2010). International Research in Geographical and Environmental Education. What is “evidence-based” practice” in geography education? Vol 19. No 2 s. 91-95.

Trost, Jan (1997). Kvalitativa intervjuer. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur

Szczepański, Anders (1994). Utomhuspedagogik: outdoor-environmental-education: begreppsdefinition samt kartläggning av ett utbildnings och forskningsområde: Sverige, Norden, internationellt. Linköping: Linköping Univ.

Szczepanski, Anders (2007). Uterummet: ett mäktigt klassrum med många

lärmiljöer. Utomhuspedagogik som kunskapskälla: närmiljö blir lärmiljö Att s. 9-37. Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Lic. avh. Linköping: Linköpings universitet.

Tillgänglig på Internet:

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Elanders Gotab

Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011 – God forskningssed. Tillgänglig 110428. http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/2011_01.pdf

Wennberg, Gösta. (1990). Geografi och skolgeografi Ett ämnes förändringar - En studie med exempel. Stockholm: Almqvist & Wiksell International.

Weståker, Maria. (2011). Utbildningsråd på Skolverket. Personlig kommunikation 2011- 05-06.

BILAGA 1

Följebrev

Hej!

Vi är två studenter som läser sista terminen av lärarprogrammet på Linnéuniversitetet i Kalmar. Vår examen kommer att gälla grundskolans senare år samt gymnasiet i bland annat ämnet geografi. Vi skriver nu på vårt examensarbete och har planerat att genomföra en undersökning bland geografilärare i grundskolans senare år. Det vi lägger fokus på i huvudsak är den nya kursplanen som kommer att börja gälla från höstterminen 2011 och i synnerhet det nyinförda begreppet ”fältstudier”. I den nu gällande kursplanen (Lpo 94) nämns ingenting om den typen av undervisning.

Utdrag ur Lgr 11 Geografi, centrala begrepp som skall inkluderas i grundskolans år 7 t.o.m. 9:

”Fältstudier av natur- och kulturlandskap, till exempel av samhällsplaneringen i närsamhället.”

Vi skulle vara väldigt tacksamma om du vill ta dig tid att besvara nedanstående frågor så noggrant och snabbt du kan. Ödsla inte din tid på att formulera långa svar, vi kontaktar dig igen om vi skulle behöva ställa några kompletterande frågor. Alla svar behandlas konfidentiellt och ingenting i den kommande uppsatsen kommer att kunna knytas till någon specifik respondent.

Vänliga hälsningar från Emelié Karlsson

Förslag på intervjufrågor

1. I den nya kursplanen för ämnet geografi ingår fältstudier som ett moment. Hur tänker du kring det?

2. Hur definierar du ordet fältstudier?

3a. Bedriver du idag några fältstudier inom ämnet geografi? I vilket/vilka moment i så fall?

3b. Har du tidigare bedrivit fältstudier inom ämnet geografi? Inom vilket/vilka moment genomfördes i så fall dessa? Varför har dessa i så fall upphört?

3c. Studeras/studerades kultur- respektive naturlandskap lika noggrant?

4. Vad tycker du är bra i samband med införandet av fältstudier i geografiämnet?

5. Anser du att det kan finnas några svårigheter med införandet av fältstudier i geografiundervisningen?

6. Tror du att arbetet med fältstudier skulle kunna främja och utveckla elevernas kunskaper? I så fall på vilket sätt?

7. Finns det något i omgivningen nära din skola som skulle vara lämpliga studieobjekt? Vad i sådana fall?

8. Om du hunnit planera inför kommande läsår, kommer då fältstudier att ingå i samtliga årskursers planering? I hur stor omfattning per årskurs i så fall? 9. Hur ställer sig ditt arbetslag till att arbeta ämnesintegrerat med fältstudier?

10. Har du blivit erbjuden kompetensutveckling i samband med införandet av de nya kursplanerna till hösten?

11. Hur viktiga är nedanstående påståenden för dig i din undervisningsplanering? Rangordna var och en av dem på en skala 1 till och med 5 där 1 är väldigt viktigt och 5 är inte alls viktigt.

• Ämnestradition (erfarenheter från din egen utbildning/äldre kollegor) • Elevers och föräldrars förväntningar

• Direktiv från skolledare och politiker • Styrdokumenten

• Läromedlen