Vi har genomfört en kvalitativ studie där nio lärare i grundskolans senare år blev tillsända frågeformuläret. Sju lärare svarade och det är det materialet vi använt oss av i vår studie. Lärarna kommer att benämnas med ett fiktivt namn som börjar på bokstaven G som i geografi. De presenteras även med antalet tjänsteår. I bearbetning av vårt insamlade material har vi analyserat resultatet med utgångspunkt utifrån vårt syfte, nämligen att undersöka hur lärare uppfattar begreppet fältstudier och hur deras framtida arbetssätt med fältstudier kan komma att se ut. Vi kommer i detta avsnitt presentera resultatet genom att kategorisera respondenternas svar. Med hjälp av citat från de utskickade frågeformulären, försöker vi tydliggöra den kategorisering av svaren som vi gjort.
5.1 Lärarens definition av begreppet fältstudier
De lärare som vi har intervjuat definierade samtliga begreppet fältstudier som att man lämnar klassrummet för att besöka eller undersöka något utanför eller inom skolans område.
Man lämnar klassrummet och studerar olika saker i naturen eller samhället. (Gunnar >30 år)
Intressanta studieobjekt som lärarna nämner är spår av inlandsisen, berg- och jordarter, landskapets utseende eller naturens krafter. Det kan även vara
miljöstationer, tidigare bebyggelse och nuvarande stadsplaneringen. En lärare skriver såhär
För mig betyder det att man studerar exempelvis landskapets utseende, dels det som är påverkat av naturens krafter (inlandsis, förkastningar m.m.) och dels det som är påverkat av människan (jordbruk, infrastruktur, städer). (Georg 10 år)
Lärarna nämner att det som studeras utomhus ryms både inom naturgeografin och inom kulturgeografin.
När man undersöker något utanför skolan, såväl bergarter som miljöstationer. (Gun 5 år).
5.2 Lärares uppfattningar om att arbeta med fältstudier
Många av de tillfrågade lärarna visar ett stort intresse för att arbeta med fältstudier i sin undervisning och anser att det ska bli roligt och spännande när det införs i geografiämnet.Mycket bra med konkretiseringar. (Greta > 30 år) Jag tycker det låter bra! (Gun 5 år)
Det tycker jag ska bli ett nödvändigt och roligt inslag i geografistudierna. (Georg 10 år)
Några av lärarna nämner att det är viktigt att både lärare och elever får möjlighet att lämna klassrummet och studera olika saker i samhället därför att det då skapas en förståelse av hur det ser ut utanför skolan.
Det kommer att gynna de elever som lär sig bäst när de får göra olika saker, istället för att enbart läsa om det i boken. (Gabriella >25 år)
Det är alltid lättare att förstå saker i ett större sammanhang. (Gerd 8 år)
Lärarna bedriver sparsamt med fältstudier i sin undervisning idag. Som skäl till detta anges tidsbrist och kostnader för att bedriva fältstudier. Någon av lärarna nämner att när de utför fältstudier brukar de ämnesintegrera för att kunna göra heldagsexkursioner och kunna fördela både undervisningstid och kostnaden. De tycker därför att det är värt att satsa på längre fältstudier så om dagsexkursioner. Därför att de tror att intresset höjs och även att eleverna minns mer om de får möjligheten att koppla sin inlästa teori mot verkligheten.
Just för att kopplingen verklighet gentemot kurslitteratur blir mer påtaglig då. Men det gäller att man läst om det som ska studeras innan man gör själva fältstudien. (Georg 10 år)
5.3 Hur fältstudier kan påverka eleverna
Samtliga tillfrågade respondenter anser att fältstudier hjälper eleverna att stärka sitt kunskapsinhämtande och utveckla sina tankar om ämnet de studerar. Flera lärare nämner att de kommande målen angående fältstudier troligtvis kommer att underlätta för elever att förverkliga det som de läser. Genom att läsa in sig på ett ämne och sedan få komma ut och se det i verkligenheten ökar elevernas kunskap inom ämnet.
Det är viktigt att eleverna får möjligheten att koppla teori till verkligheten för att kunna få djupare förståelse av ett ämne.
Besök på plats för att stärka kunskapsinhämtande, flera dimensioner av samlad fakta. (Gösta >10 år).
En lärare nämner att det genom att studera företeelser eller fenomen både teoretiskt och i praktiken, skulle kunna generera att kunskapen stannar kvar hos eleven längre tid och på ett bättre sätt.
Naturligtvis är det bättre att se verkligheten och uppleva än teori. Förståelsen och långtidsminnet blir bättre för området. (Greta >30 år).
Positiva upplevelser främjar lusten och inlärningen. Det är viktigt att fältstudien blir positiv rent upplevelsemässigt, men det är också viktigt att förnyade relationer skapas mellan elever och mellan elever och lärare. Undervisning i en annorlunda miljö kan skapa goda förutsättningar för elever som annars kommer till korta i klassrumssituationen.
/…/ stärka sammanhållningen i en klass och att träffa eleverna i en ny miljö. (Gunnar >30 år).
5.4 Undervisningsplanering inför Lgr 11
När det gäller planeringar av höstterminens lektioner då den nya kursplanen börjar gälla, har de flesta lärarna inte kommit så långt. Många har inte hunnit skaffa sig kunskap om hur den nya reformen ser ut eller att fältstudier nu kommer att bli ett centralt begrepp i geografiämnet. De har därför inte tagit ställning till hur fältstudier på ett lämpligt sätt skall kunna integreras med den teoretiska undervisningen. Några av lärarna har i dag valt att lägga den största tyngdpunkten på naturgeografi i årskurs 7 och 8 och sedan i årskurs 9 går det mer över till kulturgeografi. Deras målsättning är att varje årskurs i framtiden ska få möjligheten att åka ut på fältstudier.
/…/ inte hunnit planera detta ännu, men målsättningen bör vara att det ska ske i varje årskurs enligt mig. (Georg 10 år).
En lärare nämner också att det underlättar planeringar om man samarbetar med det arbetslag som undervisar samma klasser eller har någorlunda lika schema. Då kan fältstudierna ämnesintegreras och det drar ner kostnaden samtidigt som fältstudierna
kan bli ännu mer givande för eleverna. Det finns idéer och tankar om hur man kan göra mindre och inte så dyra fältstudier.
Där har vi börjat studera så smått, men inget konkret har formulerats än. (Gabriella > 25 år).
Det finns tankar om fältstudier hos lärarna och hur man kan använda närområdet i sin undervisning. Det är vissa lärare som skulle vilja ha mer utbildning om hur de kan utföra fältstudier i sin undervisning. De anser att det är svårt att veta hur de ska lägga upp undervisningen och hur de ska bedriva fältstudier.
/…/ också ett visst fortbildningsbehov för oss lärare. (Gunnar >30 år).
De har inte blivit erbjudna någon utbildning av skolan eller kommunen, däremot har en av lärarna gått en utbildning som hon själv ansökt om.
Jag var på kurs i höstas /…/på eget initiativ betalat av mitt fackförbund LR. (Gun 5 år).
Andra lärare anser att de har tillräckligt med kunskaper att bedriva fältstudier. De har antingen fått utbildning om detta under sin tid som lärarstuderande eller tidigare bedrivit fältstudier i sin yrkeskarriär.
Jag anser mig ha tillräcklig kunskap att genomföra fältstudier då det ingick en hel del av detta när jag utbildade mig inom ämnet naturgeografi (Gösta >10 år).
Jag tycker att jag har tillräckligt med kunskap i ämnet på grund av tidigare erfarenheter. (Gerd <10 år).
5.5 Svårigheter med att bedriva fältstudier
Lärarna vi intervjuat befarar att resurser och tidsbrist kan sätta oönskade begränsningar när det gäller att bedriva fältstudier. Om möjligheten finns att ta ut klassen i närområdet och kanske kombinera besöket med andra ämnen så ökar förmodligen möjligheten att göra det oftare. Om lärarna hade haft mer resurser såsom tid, pengar och om ämnet fått mer stöd, hade fältstudier troligtvis bedrivits mer frekvent idag. Ekonomin är i dag det största problem för lärarna när de planerar sin undervisning och speciellt när de ska planera aktiviteter som faller utanför den ordinarie klassrumsundervisningen. Det är lättare att motivera fältstudier om
kostnaden inte blir så stor. Lärarna nämner även att det är viktigt att de själva har kunskaper om ställen i närområdet som de kan besöka och se på olika fenomen som spår av inlandsisen, tidigare bebyggelse och stadsplaneringen.
Några av lärarna anser att de inte har tillgång till ett närområde där de kan bedriva denna typ av studier utan måste i sådana fall resa i väg någonstans, vilket kostar pengar och tar upp tid från andra lektioner.
/…/ kännas lättare om man bodde i en större stad. (Gerd <10 år).
Vissa lärare anser att det är svårt att motivera till att få pengar till olika fältstudier. Kostnader är ett stort problem för många lärare när det gäller att utföra fältstudier. Det behövs resurser så som transport då klasserna ofta är stora och redskap (spadar m.m.).
Jag tror att det kommer att bli svårt att praktiskt genomföra det /…/ brist på pengar till exempelvis busstransport. (Gabriella >25 år).
Samma lärare nämner även att det blir svårt att göra längre resor eftersom det då inkräktar på andras lektioner och att lektionstid är dyrbar tid.
Det finns så många faktorer som påverkar oss, exempelvis scheman och avstånd. (Gabriella >25 år).
Flera av lärarna anger sin egen bristande kunskap i ämnet eller om närområdet som en svårighet när det gäller att bedriva fältstudier.
Förutom de besök jag gör så behöver jag kolla upp mera– kan inte närområdet så bra. (Gun 5 år).
Min egen bristande kunskap. (Gabriella > 25 år).
5.6 Fördelar med att bedriva fältstudier
Som vi tidigare nämnde tycker många lärare att det ska bli spännande och roligt att bedriva fältstudier i sin undervisning. I dagens läge bedriver fem av sju av de tillfrågade lärarna i någon mån fältstudier i sin undervisning men de ser positivt på att det inslaget i undervisningen kommer att öka. De lärare som bedriver fältstudier idag har tillgång att utföra studierna i ett närområde, vanligtvist brukar de då studera spår från inlandsisen. Många lärare tror att det kommer att bli lättare att motivera
eventuella kostnader för t.ex. fältstudier längre bort än närområdet nu när fältstudier blir ett kursmål.
Det är bra att det blir obligatoriskt, då det är av samma tyngd som experiment är för ämnet kemi. (Georg 10 år).
Genom fältstudier får eleverna möjligheterna att förverkliga det som de läser. Fältstudier är ett hjälpmedel som kan hjälpa många elever när de svårigheter med att förstå teoretiska texter. De anser att det är viktigt att eleverna får se den konkreta verkligheten, och att de får se den utanför skolans lokaler med frisk luft är bara positivt. Några av lärarna nämner också att fältstudier kan hjälpa till att stärka sammanhållningen i en klass. Att ämnet blir mer praktiskt ser lärarna som något bra.
Det är bra att geografiämnet blir ett mer praktiskt ämne. Det är bra att tvingas lämna klassrummet och studera ”verkligheten” (Gabriella >25 år).
Lärarna nämner att kopplingen mellan verkligheten och kurslitteraturen blir mer påtaglig genom fältstudier, vilket lärarna ser som något positivt. Eleverna läser in sig på ett ämne innan de utför själva fältstudien och tillsammans med sina klasskamrater kan de öka sin kunskap inom ett ämne. Som lärarna tidigare nämnt är fältstudier bara positivt för undervisningen och att det ska bli kul att utveckla olika idéer kring fältstudier.