Det här kapitlet avser att summera resultatet som framkommit i arbetet med denna studie. I resultatdiskussionen relaterar vi till det teoretiska ramverket och den tidigare forskning som har presenterats i studien och i metoddiskussionen görs en kritisk granskning kring tillförlitlighet och valet av metod för studien.
6.1 Resultatdiskussion
I resultatet och analysen av studien har det framkommit att införandet av begreppet undervisning i den senaste revideringen av förskolans läroplan förefaller leda till en gynnsam utveckling för förskolan. Samtliga respondenter uttrycker att de ser positivt på införandet av begreppet och välkomnar det. Oavsett vilken position och yrkesroll inom utbildningsverksamheten respondenterna innehar så strävar alla efter att skapa en likvärdig förskola och att kunna ge alla barn lika förutsättningar. Många gånger är det resurserna som styr, såväl ekonomiskt som personalmässigt, men till sin hjälp för att kvalitetssäkra verksamheten har respondenterna tillgång till rapporterings- och uppföljningssystem samt regelbundna kvalitetsdialoger som förs på alla nivåer inom utbildningsverksamheterna. Analysen visar på att i en förskola med god kvalitet bör de som är bäst utbildade ansvara för att bland annat barns lärande och utveckling främjas på bra sätt. Liknande resultat framkom i studien av Renblad och Brodin (2012) där förskolechefer tolkar sitt ansvar till att ge förskollärarna de förutsättningar som behövs för att kunna arbeta med strävansmålen i läroplanen. Det är förskollärarna som har ansvaret för att läroplanens mål uppfylls och förskolecheferna behöver stötta dem i att kunna göra det. Resultatet av deras studie visade även på att en god kvalitet i förskolan bidrog till barns välbefinnande och hälsa vilket även framkom i vår studie då respondenterna uttryckte vikten av att ge barnen kvalitet utifrån deras behov och intressen.
Samtliga respondenter i vår studie är överens om att det är bra att ansvaret för undervisning och utbildning tydliggörs och tillskrivs förskollärare i den kommande
35
revideringen av förskolans läroplan, det medför en slags försäkran i att kompetent personal tar ansvar. Det framkom också att inte vem som helst kan undervisa i förskolan, det krävs en viss kompetens för det. Respondenterna menar att genom att tydliggöra ansvaret för undervisning höjs statusen för förskollärarprofessionen och därigenom ökar respekten för yrkesrollens kompetens. Det ligger i professionen att kunna ta ansvar och med rätt förutsättningar är det möjligt att uppnå strävansmålen anser de.
Utifrån att rätt förutsättningar och resurser finns till hands visar vårt resultat även på vikten av att ha tillit till pedagogernas kompetens. Med ett tydligt ledarskap inom organisationen, som ser möjligheter och tillhandahåller resurser, blir det möjligt att prestera utifrån sin kompetens och kunna leva upp till förväntningarna i sin yrkesroll. I den pågående forskningsstudien av Vallberg Roth et al. (2018) synliggörs att förskollärarna framhåller betydelsen av just organisationens möjliggörande för utveckling, uppdrag och ansvar för professionen. Gemensamt för förskollärare och förskolechefer i studien av Vallberg Roth et al. (2018) är betoningen på tydlighet, dels i kommunikationen mellan olika nivåer inom organisationen dels en tydlighet när det gäller vilka förväntningar som behöver utvecklas och tydliggöras. Tydlighet var något som framkom även i vår studie, vikten av tydlighet i organisationen, i ansvaret för undervisning, i strävansmålen. Att inom arbetslaget arbeta mot tydliga och gemensamma mål anser respondenterna skapar en större förståelse och samhörighet och, sett ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, så skapas den sociala verkligheten utifrån rådande förhållanden och förutsättningar.
Genom att synliggöra föreställningar kring huruvida undervisningsbegreppet kan komma att förändra förskolans uppdrag synliggörs även vilka kriterier som kan förväntas av förskollärare, såsom kompetens och ett tydligt ansvar. Även vad som förväntas av förskolan som organisation framkommer, såsom fördelning av resurser och kvalitetssäkring av verksamheten. Därigenom bidrar den här studien till att skapa en större förståelse för yrkesrollen i förhållande till begreppet undervisning.
36
6.2 Metoddiskussion
Vår studie bygger på en kvalitativ metod som innebär att lägga vikt vid innebörder och samband (Alvehus, 2013). I insamlandet av empiri använde vi oss av semistrukturerade intervjuer till vilka vi använde en intervjuguide med öppna frågor. Vi var aktiva lyssnare under intervjuerna och vi gav respondenterna möjlighet till att utveckla sina resonemang med hjälp av följdfrågor, vilket Alvehus (2013) menar tyder på ett genuint intresse från personen som intervjuar. Det fanns dock en svårighet i att analysera respondenternas svar vid följdfrågor eftersom följdfrågorna skiljde sig åt beroende på resonemangen i övrigt. Intervjuerna genomfördes i miljöer som var välbekanta för respondenterna. Bryman (2011) framhäver att platsen för intervjun bör vara en lugn, ostörd miljö där ingen annan kan höra vad som sägs under intervjun. Eftersom merparten av intervjuerna genomfördes på respektive respondents arbetsplats bidrog det sannolikt till att respondenterna kände sig mer bekväma inför intervjusituationerna, vilket var vår avsikt. Alvehus (2013) menar att det finns både för- och nackdelar med att använda sig av och spela in intervjuer. Ibland kan intervjuer begränsa respondentens frispråkighet, något som vi inte fick intryck av att det gjorde hos våra respondenter. För oss var det en trygghet i att intervjuerna spelades in då det gav oss en möjlighet till att gå tillbaka och lyssna vid oklarheter under transkriberingen.
Transkriberingarna genomförde vi i så nära anslutning till de avslutade intervjuerna som det var möjligt. Enligt Alvehus (2013) är transkriptionen det första steget i analysen och i vårt arbete med att omvandla tal till text tog vi i skrift hänsyn till både betoningar på ord samt pauser som kunde uppstå. En viss redigering av utskrifterna från transkriberingen har gjorts då återkommande upprepningar av enstaka ord har utelämnats, utan att innebörden har gått förlorad. Vi är medvetna om att vårt urval av intervjupersoner inte är generaliserbart men utifrån vårt syfte och våra frågeställningar anser vi att urvalet av intervjupersoner blev högst relevant för studien.
Trots att studien är avgränsad på olika sätt har materialet gett oss ett bra underlag till en ökad kunskap för resultatet som framkommit och likaså anser vi att de inledande frågeställningarna har besvarats.
37
6.3 Vidare forskning
I föreliggande studie ville vi höja blicken till att synliggöra hur personer med ledande befattningar inom förskoleorganisationen resonerar kring att begreppet undervisning införs i förskolans läroplan. Undervisning i förskolan är för många förknippat med krav och prestationer och vi ville med vår studie försöka få en uppfattning kring begreppets betydelse i de yttre nivåerna för ledarskap och styrning inom förskolan. Det fanns en svårighet i att hitta relevant forskning och i att få tag på rätt personer som hade möjlighet att delta men vi anser att studiens syfte har uppnåtts och vi har fått en större inblick i nuvarande samhällsdebatt kring förskolan. Vi anser att det inte är enbart individen, det vill säga förskolläraren, som bör vara utbildad, kvalificerad och professionell utan även systemet där förskolläraren ingår behöver vara kompetent och kunna ta tillvara förskollärares kompetenser. För att vi som blivande förskollärare ska kunna utveckla vår profession vidare behöver vi vara i fas med och följa utvecklingen i samhället. Vidare forskning, anser vi, skulle behövas kring hur förskolan som institution skulle kunna få ta större plats i samhället, både organisatoriskt och politiskt, för att få bättre möjligheter till att lyckas med ett uppdrag som är i ständig förändring.
38
7. Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Berger, Peter L. & Luckmann, Thomas (1998). Kunskapssociologi: hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet. 2. uppl. Stockholm: Wahlström & Widstrand Brodin, Jane & Renblad, Karin (2015). Perspektiv på kvalitet i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, Alan (2013). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Börjesson, Mats (2003). Diskurser och konstruktioner: en sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur
Dahlgren, Lars Qwe & Johansson, Kristina (2015). Fenomenografi. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl. Stockholm: Liber, ss. 162–175.
Danielsson, Sebastian G (2018). Otydliga roller i läroplansförslag. Tidningen Förskolan. https://forskolan.se/otydliga-roller-i-laroplansforslag/
[2018-03-08]
Eriksson, Anita (2014). Förskollärarens förtydligade ansvar - en balansgång mellan ett demokratiskt förhållningssätt och att utöva yrkeskunskap, Journal of Nordic Early Childhood Education Research, 7(7), ss. 1–17.
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/576/793 [2018-04-09]
Giddens, Anthony & Griffiths, Simon (2007). Sociologi. 4., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hatch, Mary Jo (2002). Organisationsteori: moderna, symboliska och postmoderna perspektiv. Ny, svensk utg. Lund: Studentlitteratur
Helte, Stefan (2018). Lärarförbundet om läroplansförslaget för förskolan: ”Vi är besvikna”. Lärarnas tidning. https://lararnastidning.se/lararforbundet-om- laroplansforslaget-for-forskolan-vi-ar-besvikna/
39
Jonsson, A., Williams, P., Pramling Samuelsson, I. (2017) Undervisningsbegreppet och dess innebörder uttryckta av förskolans lärare. Forskning om undervisning och lärande, 5(1): 90–109
Tillgänglig på internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-16593 [2018-05-17]
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation? verktyg för lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan Lpfö98 [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket
Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Diss. Stockholm: Univ., 2004
Payne, Malcolm (2015). Modern teoribildning i socialt arbete. 3., svenska utg. Stockholm: Natur & kultur
Regeringen (2010). Regeringens promemoria, U2010/4443/S. Förslag till vissa förtydliganden och kompletteringar till förskolans läroplan. [Online] Tillgänglig via: www.regeringen.se
[Hämtad 2018- 04-06].
Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande [Elektronisk resurs] Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Socialmedicinsk Tidskrift. 89 (4–5), ss. 416–424. URN: urn:nbn:se:hj:diva- 20121
Tillgänglig på Internet: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-20121 Skolinspektionen [Elektronisk resurs]. (2016).
40
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-
uppdrag.pdf [2018-04-04]
Skollagen, Sverige (2017). Skollagen (2010:800): med lagen om införande av skollagen (2010:801). Åttonde upplagan Stockholm: Wolters Kluwer
Skolverket (2018). Undervisning i förskolan - en kunskapsöversikt [Elektronisk resurs].
Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=3932 [2018-04-04]
Vallberg Roth, Ann-Christine; Holmberg, Ylva; Palla, Linda; Stensson, Catrin & Tallberg Broman, Ingegerd. (2018). Undervisning och sambedömning i förskola: Förskollärares och chefers skriftliga beskrivningar år 2016. Malmö: Malmö University. Tillgänglig på Internet:
https://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/24496/2018-01-
27%20%20Rapport%20-%20reflektionsdokumentet.pdf?sequence=3&isAllowed=y [2018-04-03]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer- inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: https://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
41
Bilaga 1: Informationsbrev
LÄRANDE OCH SAMHÄLLE BARN-UNGA- SAMHÄLLE Datum: 2018-04-11Hej. Vi är två förskollärarstudenter från Malmö Universitet som nu i termin sex skriver vårt examensarbete, där vi vill undersöka förhållandet mellan det senaste förslaget till revidering av Förskolans läroplan, och ledningspersonal på olika nivåer inom
kommunen. Fokus kommer att ligga på begreppet undervisning och vilken betydelse det har för förskolans yttre organisation, som vi avser är förskolechefer och politiska ledamöter från bland annat utbildningsnämnden.
Vi skulle därför uppskatta om ni har möjlighet att bidra till vårt arbete och deltaga i en intervju angående detta.
Intervjun räknar vi med kan ta en timme att genomföra och vi kan även behöva kontakta er efteråt för kompletteringar eller förtydliganden av intervjun. Plats och tid för
intervjun bestämmer ni helt själva men vi ser gärna att de blir under vecka 16, 17 eller 18. Intervjun kommer att dokumenteras med ljudinspelning, och efteråt skickar vi en sammanfattning av transkriberingen till er för att stämma av att allt är rätt uppfattat. Studien genomförs enligt gällande etiska forskningsprinciper. Dessa sätter bland annat följande krav på studier:
- Informationskravet: Deltagare i studien ska få veta vad studien handlar om, att deltagandet är frivilligt och vilka moment som ingår i studien
På förskollärarutbildningen vid Malmö universitet skriver studenterna ett examensarbete på sjätte terminen. I detta arbete ingår att göra en egen vetenskaplig studie, utifrån en fråga som kommit att engagera studenterna under utbildningens gång. Till studien samlas ofta material in vid förskolor, i form av t.ex. intervjuer och observationer. Examensarbetet motsvarar 15 högskolepoäng, och utförs under totalt 10 veckor. När examensarbetet blivit godkänt publiceras det i Malmö universitets databas MUEP (http://dspace.mah.se/handle/2043/599).
42
- Konfidentialitetskravet: Deltagandet är anonymt och insamlat material ska förvaras så ingen obehörig kan komma åt dem.
I denna studie innebär ovanstående anonymitet att en fullständig avidentifiering garanteras och att bara vi, vår handledare och uppsatsens examinator kommer att ha tillgång till materialet.
Om det är något ni funderar över så är ni välkomna att kontakta oss på mail: XXX@hotmail.com, XXX@hotmail.com eller tel: xxxxxxx.
Vår handledare på Malmö Universitet heter Linda Palla. Hon har det övergripande vetenskapliga ansvaret och kan vid eventuella frågor kontaktas via mail:
linda.palla@mau.se
43
Bilaga 2: Intervjuunderlag
Intervju
Informera om att vi följer de etiska principerna, nyttjandekravet som innebär att vi endast kommer att använda denna intervju i syfte för vårt arbete, konfidentialitetskravet innebär att vi har tystnadsplikt och personliga uppgifter kommer att avidentifieras, samtyckeskravet innebär att du när som helst kan ta tillbaka din medverkan och att du har rätt att ta del av materialet ifråga.
1. Presentation av syftet med studien.
2. I läroplanen som nu revideras införs begreppet undervisning. Hur uppfattar ni detta begrepp?
3. Anser ni att en revidering av läroplanen kommer att leda till en ökad kvalitet i förskolan? På vilka sätt? Likvärdig förskola? Hur?
4. Ligger det rätt i tiden med att införa undervisning i läroplanen. Är förskolorna redo?
5. Kommer det att förändra förskolans uppdrag? På vilka sätt? 6. Vad är kvalitet i förskolan och kan man mäta kvalitet i förskolan? 7. Hur tror ni att undervisningen i förskolan kommer att förankras hos förskollärarna ute i verksamheten? Vilken bild av vart "vi" är på väg? 8. Hur mycket "skola" ska förskolan vara?
9. Vad händer med lek-och omsorgsbegreppen? 10. Påverkar skolans resultat förskolans verksamhet? 11. Något ni vill tillägga?