• No results found

4. LAGSTIFTNING OCH VÄGLEDNING

7.1 Diskussion

7.1.1 Hur planerar och arbetar en kommun vars mål är att växa, för idrottsytor?

Det har i intervjun som genomförts med tjänstemannen vid Skellefteå kommuns planavdelning framkommit att idrottsytor ses som ett utvecklingsområde inom planeringen. En av orsakerna till detta kan vara att kommunen hitintills inte ställts inför särskilt påtagliga markkonflikter gällande bevarande och exploatering av befintliga idrottsytor. Det har såldes funnits utrymme för ny bebyggelse i befintliga planer utan att större konflikter och diskussioner uppstått. En av anledningar till detta kan vara att kommunen under en längre tid haft en relativ konstant befolkningsmängd, även om befolkningstillväxten har tilltagit i framförallt tätorten under de senaste åren. De kommunala tjänstemännen konstaterar dock att man börjat se tendenser att idrottsytor kan vara attraktiva för framtida bebyggelse och att det därav behövs en tydligare framtida planering för sådana ytor. Det är något som även betonas i plandokumentet (Skellefteå kommun 2020c). Vid potentiellt framtida

28

förändringar som kommunen inte tidigare varit vana vid, såsom en procentuell hög befolkningstillväxt under relativt få år, framgår därav att utmaningen kommer att bli större. Planeringen behöver dock ta hänsyn till många olika faktorer och scenarier då det finns en ovisshet kring hur och i vilken takt utvecklingen i kommunen kommer att ske.

Vid en eventuell befolkningstillväxt utöver de 80 000 invånare som kommunen i dagsläget har planerat för, reste den fysiska planeraren en fråga över vad som kommer att hända med de ytor som idag betraktas som grönytor och som i framtida planer kan behövas användas för andra ändamål. En fråga som är relevant och kan stå i konflikt med kommunens mål att alla invånare ska ha maximalt 300 meter till en grönyta. Det finns dock möjligheter, som tjänstemannen från kultur- och fritidsförvaltningen förklarade, att titta och lära sig av positiva och negativa exempel gällande idrottsplanering från kommuner som under lång tid har haft en befolkningstillväxt. Gällande dialogen kring idrottsytor har det beskrivits att den förs på flera olika nivåer, dels mellan kommunens planavdelning och andra förvaltningar inom kommunen, dels emellan kultur- och fritidsförvaltningen och idrottsföreningar. Faskunger och Sjöblom (2017) menar att dialogen mellan utövare och potentiella utövare behöver förbättras. Det är något som även poängterades av tjänstemannen från kultur och fritidsavdelning. Om dialogen i hög grad endast finns mellan idrotts- samt motionsföreningar och kommunen finns risker att utbudet inte blir representativt för invånarna. Som Book (2007) och Faskunger och Sjöblom (2017) skriver, finns en påvisad skillnad i nyttjandet av idrottsytor beroende på faktorer som exempelvis kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar. En utökad dialog kan därmed förbättra beslutsunderlagen gällande de ekonomiska prioriteringar och avvägningar som behöver göras.

7.1.2 Hur behandlas idrottsytor i den fördjupade översiktsplaneringen för Skelleftedalen?

Precis som Faskunger (2007), Faskunger och Sjöblom (2017), Limstrand (2008) och Book (2012) belyser även kommunen att människor fysiska aktivitetsnivå påverkas av omgivningen. Utifrån teoriöversikten samt analysen av plandokumentet framgår att det finns en medvetenhet hos kommunen hur de vill möjliggöra för individer att utöva idrottsliga aktiviteter. Det betonas att fysisk aktivitet är viktigt både ur sociala aspekter samt hälsoaspekter och att en planering som strävar efter att möjliggöra för fysisk aktivitet för alla grupper är nödvändig.

Det har visat sig att idrottsytor som inkluderas i det som benämns som den gröna infrastrukturen såsom rekreations- och grönområden får mest utrymme i plandokumentet. Den organiserade idrotten och dess anläggningar ges ett mer begränsat utrymme. Det kan ses som naturlig

29

prioriteringsordning och kan ha att göra med att den organiserade idrotten inte berör lika många invånare och att huvudansvaret för planeringen av ytor som berör den organiserade idrotten främst innehavs av andra förvaltningar inom kommunen. Grönytor och grönområden har även flera användningsområden som exempelvis dagvattenhantering. Att dialogen gällande idrottsytor mellan olika förvaltningar finns med i den översiktliga planprocessen skapar dock förutsättningar att idrotten ges utrymme tidigt i planeringen. Även om det finns ett fåtal undantag så kan det generellt konstateras att kommunen lägger stor vikt vid bevarandet av idrottsytor såsom rekreationsområden, grönområden och idrottsplatser, ytor som riskeras tas i anspråk vid förtätning (Boverket 2013). Dock finns det som nämnts ovan, exempel på en idrottsyta där det föreslås en exploatering med bostäder. Det skulle kunna ses som ett tecken på att idrottsytor som framförallt är lokaliserade centralt i staden i framtiden kan vara attraktiva för andra användningsområden vid en växande befolkning.

7.1.3 Hur ser tillgången till idrottsytor ut i kommunen idag?

Att Skellefteå är en stor kommun till ytan har också visat sig vara en utmaning för planeringen av idrottsytor. Åsikter har förts fram att anläggningar är lokaliserade på ”fel ställen” där nyttjandegraden är betydligt lägre än i de centrala delarna i kommunen. Avvägningen var framtida idrottsytor bör lokaliseras för att tillgodose alla kommunens invånare framstår som en utmaning med de relativt stora avstånden som finns mellan kommunens orter, byar och samhällen. Ekonomiska prioriteringar blir därav oundvikligen en stor del av kommunens idrottsplanering då en ökad konkurrens kan uppstå, dels mellan olika sektorer, dels mellan olika delar av kommunen.

Enligt Faskunger och Sjöblom (2017) är konjunkturer och kommuners budget något som i hög grad påverkar investeringar gällande idrottsytor. Som framkommit i ett flertal intervjuer och även i plandokumentet kommer med en ökad efterfrågan på mark, nya industrietableringar och infrastruktursatsningar även ekonomiska avvägningar att behövas göras. En oro att ekonomiska medel till idrotten därav kommer att minska ses därför av vissa representanter som en risk. Gällande grön- och rekreationsområden har resultatanalysen visat att tillgången idag kan bedömas som god. Utmaningen är som nämnts tidigare, att säkerställa att sådana områden finns i närheten för så många invånare som möjligt även i framtiden. Att värdesätta dessa vardagliga och enkla idrottsytor som exempelvis grönytor och bostadsnära idrottsplatser är särskilt viktigt för grupper i samhället med en begränsad mobilitet (Book 2012).

30

7.1.4 Vilka faktorer påverkar och främjar möjligheter till fysisk aktivitet? Utöver den byggda miljön har flera aspekter visat sig påverka människors fysiska aktivitetsnivå. Det har i studien blivit tydligt att det inte är tillräcklig med enbart en väl planerad byggd miljö för att tillgodose och skapa miljöer som stödjer fysisk aktivitet utan flera aspekter behöver uppfyllas för att nå väl fungerande och stimulerande idrottsytor. I kommunens planering beskrivs närhet och tillgänglighet och användarbarhet som viktiga faktorer för fysisk aktivitet, även om inte alltid de specifika orden används. Individuella preferenser och den sociala- och byggda miljön påverkar således alla individers fysiska aktivitet, något som tidigare forskning visat (Giles-Corties & Donovan, 2002). Det räcker därmed inte att en idrottsyta finns inom ett nära avstånd om exempelvis invånare inte är intresserade av den idrott som kan utövas på platsen eller om området upplevs som otryggt.

Alla typer av idrottsytor kan givetvis inte vara lokaliserade i alla stadsdelar. Som studien har visat är de individuella preferenserna en stor faktor gällande den fysiska aktiviteten. Med det menas att en tennisintresserad person troligen väljer att utöva tennis även om närheten (den byggda miljön) kan vara ett hinder. Genom att sträva efter att invånare har både närhet till idrottsytor och att tillgänglighet samt användarbarhet uppnås för alla grupper i samhället såsom äldre, barn och funktionsnedsatta skapas dock goda förutsättningar för ett nyttjande av dessa miljöer. Förbättrad information och en ökad rörelse av människor genom fler bostäder i närområdet för att öka tryggheten är några exempel som ges för att nå en sådan utveckling i Skelleftedalen.

7.1.5 Rekommendationer

Det som kan konstateras är att en medvetenhet är av betydelse för att främja möjligheter till fysisk aktivitet och att fysisk aktivitet har goda effekter på människors hälsa, vilket är fördelaktigt på sikt för både individer och kommuner (Statens folkhälsoinstitut, 2010). Även om inte det är reglerat i PBL hur långt avståndet bör vara till en idrottsyta står det att det inom eller i nära anslutning till områden med sammanhållen bebyggelse ska finnas lämpliga platser motion (SFS 2010:900). För att ta hänsyn och undersöka hur sådana områden blir passande för idrottsaktiviteter är det därför av betydelse att aktörer som har god kunskap inom sådana frågor är aktiva i planprocessen. Detta gäller både olika förvaltningar inom kommuner, idrottsförbund, och framförallt boende i närområden. Det framstår därför att en utökad dialog utgör ett grundläggande fundamentet i kommunens planering. I studien har det framkommit att exempelvis kön, ålder och socioekonomiska aspekter påverkar den fysiska aktivitetsnivån. Att det finns en medvetenhet kring

31

detta gällande framtida idrottsytor och utvecklingen av befintliga är därför av stor vikt. Om idrottsytor och dess omgivning upplevs som trygga, användbara, tillgängliga och inkluderande kan en hållbar idrottsplanering bedrivas som gynnar både den fysiska och psykiska hälsan för en så stor del av befolkningen som möjligt. Oavsett individers kön, ålder och socioekonomiska förutsättningar.

Related documents