4. LAGSTIFTNING OCH VÄGLEDNING
7.2 Slutsats
I studien valdes ett kvalitativt angreppsätt för att fokusera på hur idrottsytor beskrivs och fokus har därmed inte varit på hur många gånger ord eller teman återkom. Som nämnts tidigare får olika typer av idrottsytor ett varierat utrymme beroende på vilken organisation eller förvaltning som intervjuats eller representeras, vilket kan ses som naturligt. Generella skrivningar i plandokumentet om vad idrottsytor och fysisk aktivitet kan bidra till är vanligt förekommande, exempelvis sociala värden eller sociala mötesplatser. En fördjupad översiktsplan ska ge en övergripande bild över ett område och generella skrivningar var därmed något som förväntades, men det bidrar till att det kan vara svårt att göra utförliga tolkningar vad som menas med vissa uttryck.
Uppfattningen är generellt att kommunen påvisat en medvetenhet gällande de utmaningar som finns gällande planering av idrottsytor. När kommunen i framtiden växer med förtätning som utbyggnadsstrategi är ett rimligt antagande att ett ökat intresse att använda idrottsytor till andra användningsområden kan uppstå. Kommunen påpekar i intervjuerna att man är medvetna om detta. I plandokumentet framgår att bevarande och utveckling av idrottsytor står i fokus och att hänsyn tas till att befolkningen även i framtiden ska ha tillgång till platser och områden som möjliggör för idrottande, även om det finns ett fåtal undantag.
Utgångspunkten i studien var bland annat potentiella konflikter emellan förtätning och idrottsytor. Det har blivit påtagligt att några större konflikter hitintills inte har uppstått och att eventuella utmaningar mellan förtätning och bevarande således framförallt ligger i kommunens framtida planering. Det har under studiens gång dock blivit allt tydligare att när man specifikt undersöker Skellefteå kommun, har de stora geografiska avstånden i kommunen en betydande roll i planeringen. Det framgår att avvägningar och investeringar mellan stad och övriga orter och byar är en utmaning för kommunen för att säkerställa en god service för alla medborgare.
32 7.2.1 Fortsatta studier
En stor del av den svenska forskningen kring idrottsytor är skrivet av Johan Faskunger. Som en följd av det har Faskungers tidigare forskning i ämnet varit påtagligt och av stor betydelse i studien. Uppfattningen är, som Faskunger (2007) själv framhåller, att fler infallsvinklar och studier behövs i den svenska forskningen. I studien skulle även ett bredare
perspektiv av planering av idrottsytor kunnat belysts om fler kommuner inkluderats. Dock har studien visat hur en kommun vars mål är en
relativt hög befolkningstillväxt, planerar för idrottsytor och vilka
framtida utmaningar som kan följa med det, vilket även kan kopplas till många övriga kommuner i landet. För vidare studier skulle det även vara av intresse att genomföra en intervjustudie för att lyfta fram
allmänhetens intresse kring vilka idrottsytor som kommunens invånare önskar och att undersöka om tillgången till idrottsytor i kommunen i högre grad är anpassat för vissa grupper i samhället. Det skulle även vara intressant att undersöka hur underhåll, tillgång och tillgänglighet till idrottsytor ser ut i krympande kommuner.
8 REFERENSER
Book, K. (2007). Many small doors without doorkeepers. Svensk Idrottsforskning, 16(3/4), 33–37. Hämtad 2020-05-28 från
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Sma-dorrar-utan-dorrvakt.pdf
Book, K. (2012). Rörelser i staden Aktivitet på olika villkor i Malmö. Svensk idrottsforskning, (1), 30–32.
Boverket. (2007). Bostadsnära natur. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2007/b ostadsnara_natur.pdf
Boverket. (2012). Samhällsplanering som stimulerar till fysisk aktivitet. (Rapport 2012:22). Hämtad 2020-03-30 från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/sa mhallsplanering-som-stimulerar-till-fysisk-aktivitet.pdf
Boverket. (2013). Planera för rörelse. Hämtad 2020-03-30 från
https://www.boverket.se/globalassets/publikationer/dokument/2013/pl anera-for-rorelse.pdf
Boverket. (2019a). Så planeras Sverige. Hämtad 2020-04-02 från
33
Boverket. (2019b). Urbanisering. Hämtad 2020-04-02 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostad sforsorjning/flyttningar/urbanisering/
Boverket. (2020). Grönområde och park. Hämtad 2020-04-08 från
https://www.boverket.se/sv/PBL- kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/oversiktsplanen/op-modell-2.0/mark--och-vattenanvandning/gronomrade-och-park/
Bromark, N., Ögren Å. (2019). Plats för idrott bidrar till det hållbara samhället. Norran. 8 juli. Hämtad 2020-04-03 från
https://norran.se/asikter/debatt/plats-for-idrott-bidrar-till-det-hallbara-samhallet
Eriksson, B. (2018). Barns stillasittande är ett hot mot folkhälsan. Dagens samhälle. 5 september. Hämtad 2020-04-03 från
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/barns-stillasittande-ar-ett-hot-mot-folkhalsan-23714
Eriksson, B. (2017). Bygg inte bort folkhälsan. Dagens samhälle. 2 oktober. Hämtad 2020-04-03 från
https://www.dagenssamhalle.se/debatt/bygg-inte-bort-folkhalsan-18863
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (P. Larson, Övers. 2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Faskunger, J. (2007). Den byggda miljöns påverkan på fysisk aktivitet: en kunskapssammanställning för regeringsuppdraget “Byggd miljö och fysisk aktivitet”. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Faskunger, J. (2011). Spontanidrottsanläggningar och miljöer - en utmaning för samhällsplanering. Sveriges kommuner och landsting, Riksidrottsförbundet
Faskunger, J., & Sjöblom, P. (2017). Anläggningar och andra miljöer för idrott – när, hur och varför är de samhällsnyttiga? I Idrottens
Samhällsnytta (pp. 183–204).
Giles-Corti, B. & Donovan, R. (2002). The relative influence of
individual, social and physical environment determinants of physical activity. Social Science & Medicine, 54(12), 1793–1812.
34
Karusisi, N., Thomas, F., Méline, J., & Chaix, B. (2013). Spatial
accessibility to specific sport facilities and corresponding sport practice: the RECORD Study. International Journal of Behavioral Nutrition and Physical Activity, 10(1), 48. https://doi.org/10.1186/1479-5868-10-48
Limstrand, T. (2008). Environmental characteristics relevant to young people’s use of sports facilities: a review. Scandinavian Journal of Medicine & Science in Sports, 18(3), 275–287.
https://doi.org/10.1111/j.1600-0838.2007.00742.x
Limstrand, T., & Rehrer, N. (2008). Young people’s use of sports
facilities: A Norwegian study on physical activity. Scandinavian Journal of Public Health, 36(5), 452–459.
https://doi.org/10.1177/1403494807088455
Miljöbalk (SFS 1998:808). Stockholm: Miljö- och energidepartementet. Moen, O. (1992). Från bollplan till sportcentrum. Stockholm: Ljunglöfs Offset AB.
Naturvårdsverket. (2015). Styrning av bebyggelseutveckling, förtätning och utglesning (Rapport 6670). Hämtad 2020-04-02 från
https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6670-3.pdf?pid=16475
Plan- och Bygglagen (SFS 2010:900). Stockholm: Näringsdepartementet.
SCB. (2010). Karta över Sveriges kommuner. Hämtad 2020-05-08 från
https://www.scb.se/contentassets/1e02934987424259b730c5e9a82f7e7 4/kommunkarta09.pdf
SCB. (2019). Grönstrukturen i samtliga tätorter är kartlagd. Hämtad 2019-04-09 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/miljo/markanvandning/gronytor-i-och-omkring-tatorter/pong/statistiknyhet/gronytor-och-gronomraden-i-tatorter/
SCB. (2020a). Befolkningsprognos för Sverige. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/befolkningsprognos-for-sverige/
SCB. (2020b). Kommuner i siffror. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2482®ion2=
35
SCB. (2020c). Befolkningens medelålder efter region och kön. År 1998 – 2019. Hämtad 2020-04-02 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE 0101__BE0101B/BefolkningMedelAlder/
SCB. (2020d). Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 – 2019. Hämtad 2020-04-02 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE 0101__BE0101B/BefolkningMedelAlder/
SCB. (2020e). Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 – 2019. Hämtad 2020-04-01 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI 0810__MI0810A/LandarealTatortN/
Schantz, P. (2012). Fysisk aktivitet, hälsa och hållbar utveckling. Svensk
Idrottsforskning, 21(4), 32–33.
Skellefteå kommun. (u.å.-a). Kartor med kommunal information. Hämtad 2020-05-05 från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/Skellefte%C3 %A5.pdf
Skellefteå kommun. (u.å.-b). Frågor & svar om industrietableringar i bergsbyområdet. Hämtad 2020-04-09 från
https://www.skelleftea.se/naringsliv/mark-och-lokaler/fragor-och-svar-om-etableringar-i-bergsbyomradet
Skellefteå kommun. (2016). Fördjupad översiktsplan för Centrala stan. Del 1: Planförutsättningar. Hämtad från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/Planhandlin gar/Del%201%20F%c3%b6ruts%c3%a4ttningar%20antagande%20uppsl ag_F%c3%96P%20CS.pdf
Skellefteå kommun. (2020a). Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. Del 1: Förutsättningar. Hämtad från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/FO%cc%88P _Skelleftedalen_F%c3%b6ruts%c3%a4ttningar_Lagakraft_uppslag.pdf
Skellefteå kommun. (2020b). Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. Del 2: Planförslag. Hämtad från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/FO%cc%88P _Skelleftedalen_Planfo%cc%88rslag_Lagakraft_uppslag.pdf
Skellefteå kommun. (2020c). Den fördjupade översiktsplanen för Skelleftedalen. Bilaga: Handlingsplan. Hämtad från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/Handlingspl an_Skelleftedalen_2020_Lagakraft.pdf
36
Skellefteå kommun. (2020d). Den fördjupade översiktsplanen för
Skelleftedalen. Kartorna som ligger över uppslag från del 1. Hämtad från
https://www.skelleftea.se/Samhallsbyggnad/Sidor/Bifogat/F%c3%96P_ kartor2.pdf
SKL. (2014). Anläggningar för kultur, idrott och fritid. Hämtad 2020-04-09 frånhttps://webbutik.skr.se/bilder/artiklar/pdf/7585-459-5.pdf
Statens folkhälsoinstitut. (2010). Folkhälsopolitisk rapport 2010. Framtidens hälsa – allas ansvar. Hämtad 2020-04-01 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/5d2edf20c6f846cd 91a2f7d20361e200/r2010-16-folkhalsopolitisk-rapport-2010.pdf
Vetenskapliga rådet för hållbar utveckling. (2018). Människors hälsa i växande städer. Hämtad 2020-04-01 från http://www.sou.gov.se/wp- content/uploads/2016/06/rk_26106-Vetenskapsr%C3%A5det_nov-2018_webb.pdf
Westerlund, L. (2018). Ny vision för Skellefteå kommun 100 000 invånare. Norran. 26 april. Hämtad 2020-04-13 från
https://norran.se/affarsliv/ny-vision-for-skelleftea-kommun-100-000-invanare
Westerlund, L. (2019). Northvolt efterlyser många framtida
hyreslägenheter i Skellefteå. Norran. 6 november. Hämtad 2020-04-02
frånhttps://norran.se/artikel/1jd2o5xr
Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Andreas Fejes & Robert Thornberg (red.). Handbok i kvalitativ analys. (2.uppl s. 176–193). Stockholm: Liber.
Zethrin, N. O. (2018). Möjligheter till jämställd idrott; Kommunala
möjligheter i relation till statlig idrottspolitik. I Resurser, representation och ”riktig” idrott; Om jämställdhet inom idrotten. Centrum för
37