I vårt diskussionskapitel diskuterar vi vår empiri utifrån den teori, den litteratur och det tillvägagångssätt som vi har använt oss av. Det består också av en resultatdiskussion och de slutsatser vi kan dra av den. Inom ramen av detta kommer vi att belysa om vi har fått svar på våra frågeställningar:
• Hur lär sex stycken pedagoger i skolår 1 barn att läsa och skriva?
• Vilka metoder, tillvägagångssätt och material använder sig pedagogerna av för att lära barn att läsa och skriva på ett, enligt dem, lustfyllt sätt?
Sist i detta kapitel tar vi upp frågor som inte har rymts i detta arbete, men som man skulle kunna forska vidare kring.
6.1 Teori- och litteraturdiskussion
Vi har, som tidigare tagits upp, valt Vygotskijs teorier om vardags- och vetenskapliga begrepp samt den proximala utvecklingszonen. Dessa två delar av hans teorier hade vi tankar om, före vi genomförde vårt undersökningsarbete, att de skulle kunna vara relevanta för vår undersökning. Vi är medvetna om att dessa inte är de enda och därmed kan vi bara se vår undersökning ur ett perspektiv. Med andra perspektiv och teorier hade vi kunnat få fram annan information som också hade kunnat vara intressant för vår undersökning. Beroende av examensarbetets omfattning valde vi att begränsa oss till nämnda delar. Vi fann de delar vi har valt användbara för att pedagogerna gav oss många insikter i hur de arbetar för att lära barn att läsa och skriva. En viktig förutsättning för detta är att man som pedagog tar hänsyn till, och i sin undervisning utgår ifrån, att barn befinner sig på olika nivåer och behöver stöd i olika situationer. För att kunna möta barnen på deras nivå betonade pedagogerna att man måste utgå från barnens erfarenheter och förkunskaper vilket Vygotskij menar är en viktig del i arbetet med att låta barnens vardagsbegrepp och de vetenskapliga begreppen mötas. Genom att välja de här två delarna av Vygotskijs teorier har vi fått ett fungerande fokus för vår undersökning.
Det område av litteratur som behandlar läsning och skrivning är omfattande. Därför har vi fått göra en begränsning i vårt litteraturval för att det ska vara relevant utifrån våra frågeställningar. Den litteratur vi har använt behandlar tillvägagångssätt för att lära barn att läsa och skriva, om lustfylldhet samt andra förutsättningar för att kunna lära barn att läsa och skriva. Vi tycker att litteraturen har svarat upp mot de förväntningar vi hade på den och de behov vi haft för vår undersökning. Den har varit bra i den utsträckning att den har gett oss bredd då vi funnit flera olika infallsvinklar på hur man kan lära barn att läsa och skriva. Den har även gett oss ett djup då flera författare tagit upp samma synsätt och fokus vilket gjort den litteraturen trovärdig. Ett annat val vi har gjort är att endast läsa in oss på två ytterligheter av synsätt på metoder, ett analytiskt och ett syntetiskt synsätt. Vi har inte lagt så stort fokus på enskilda metoder eftersom vi har velat ha två sidor att sätta i relation till varandra.
6.2 Metoddiskussion
Vi tycker att intervjuer var ett bra sätt för att få ta del av pedagogernas synsätt på hur de lär barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Under intervjusituationen kunde vi be dem att utveckla, förklara och ge exempel det som rörde våra frågeställningar. Vi har upplevt att intervjuerna någorlunda höll samma kvalité men att vi fick be några av intervjupersonerna utveckla och förtydliga sina resonemang mer. Om vi inte hade gjort detta hade vi inte fått fram det material som vi har fått. Sett till alla intervjuer sammantaget har vi fått ett rikt material och har därmed inte behövt återkomma till intervjupersonerna för att komplettera.
Vårt urval har varit bra för vår undersökning då alla intervjupersoner har haft mycket att tillföra oberoende av deras yrkeserfarenhet. De har berikat vår studie med olika infallsvinklar utifrån vilka olika verksamheter de har erfarenheter av och vilka barn de har mött i sitt yrke. Vi är dock medvetna om att vi bara fått våra intervjupersoners syn på ämnet. Det finns en möjlighet att vi hade fått andra svar och därmed sett fler variationer om vi hade valt att intervjua pedagoger verksamma i andra typer av områden, med annan utbildning eller av annat kön.
6.3 Slutsatser och resultatdiskussion
• För att lära barn att läsa och skriva nämner pedagogerna ett antal förutsättningar som är betydande. En av de viktigaste förutsättningarna är att undervisningen är lustfylld. En annan betydelsefull faktor är vilken elevgrupp man möter och vilka förkunskaper som finns i denna grupp. Dessa delar påverkar i sin tur det innehåll pedagogerna väljer för att lära sina elever att läsa och skriva.
• Innehållet i pedagogernas undervisning kan utgöras av olika metoder. Vi har sett att den metoden som våra intervjupersoner i störst utsträckning använder är LTG, eller valda delar av denna. Vi har även lagt märke till att ljudningsmetoden används i mindre utsträckning, då främst vid bokstavsinlärning.
• En betydligt större variation och idérikedom finns i pedagogernas val av övriga tillvägagångssätt. Pedagogernas val av tillvägagångssätt upplever vi bygger till en viss del på att anpassa undervisningen till varje individ samt att göra det lustfyllt. En slutsats vi kan dra är att samtliga av våra intervjupersoner vill ge sina elever många och olika upplevelser av läsning och skrivning. En viktig del i detta är högläsning samt att använda skönlitteratur som en resurs i undervisningen.
Vi har lärt oss mycket om olika sätt att lära barn att läsa och skriva. Inom ramen för att lära barn att läsa och skriva finns det flera saker att vara uppmärksam på. Som pedagog bör man försöka att anpassa undervisningen till barnens förmågor och intressen. Innan vi genomförde vår undersökning sa våra erfarenheter oss att lusten är en viktig drivkraft för barns lärande. Vår studie har styrkt vår uppfattning eftersom flera av pedagogerna, samt den litteratur och forskning som vi tagit del av, delgett oss en liknande uppfattning. Det gäller även att kunna plocka delar från till exempel metoder och material för att få ett fungerande tillvägagångssätt för sin unika elevgrupp.
6.4 Förslag till fortsatt forskning
Ett perspektiv som vi saknar i vår undersökning är hur pedagogernas undervisning tas emot av eleverna. Detta skulle vi kunna göra genom att observera undervisningssituationer samt intervjua eleverna om deras upplevelser. Vi hade också tyckt att det varit intressant att undersöka om det finns en skillnad i hur man lär barn att läsa och skriva beroende på vilket område skolan ligger i. Om vi hade velat göra en
sådan studie hade vi fått ha en annan och större urvalsgrupp. Vi hade också fått ta del av annan litteratur och forskning.
Referenslista
Allard, Birgitta, Rudqvist, Margareta & Sundblad, Bo (2001). Nya Lusboken. En bok om läsutveckling. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Avrin, Minna (2003). Bumerang, Börja skriva. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Avrin, Minna (2004). Bumerang, Utvecklas som läsare. Malmö: Gleerups Utbildning
AB.
Boström, Lena & Wallenberg Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor. Jönköping: Brain Books AB.
Björk, Maj, Liberg, Caroline & Sandström, Inger (1995). Vi läser och skriver
tillsammans. Språkutvecklande arbete för den tidiga läs- och skrivundervisningen. Stockholm: Natur och Kultur.
Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Hagnäs, Siw (1995). Utveckling av de språkliga funktionerna, Tal Läsning Skrivning. Malmö: WISC-Förlaget.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1999). Dyslexi från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen. Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsförlaget i
Kullberg, Birgitta (2004). Lust- och undervisningsbaserat lärande – ett teoribygge. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lagrell, Kerstin (2000). Växa i skrivandet. Om förhållningssättet till de yngre barnens
skrivutveckling. (Svenska i utveckling, FUMS rapport nr 199). Uppsala: Uppsala universitet.
Lagrell, Kerstin (2002). När tecknen får mening. I Garme, Birgitta (red.) (2002). Språk på väg: om elevers språk och skolans möjligheter (s. 113-128). Uppsala: Hallgren & Fallgren.
Larson, Lotty, Nauclér, Kerstin & Rudberg, Lili-Ann (1992). Läsning och läsinlärning. Lund: Studentlitteratur.
Leimar, Ulrika (1977). Arbeta med LTG en handledning. Lund: LiberLäromedel. Liberg, Caroline (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur. Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2003). God Läsutveckling. Kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och Kultur
Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva. En kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nyman, Ingela & Gatu-Rehnberg, Agneta (2004).System för elevers språk- och skriftspråksutveckling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Repstad, Pål (1999). Närhet och distans – Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Stockholms Universitet, Pedagogiska institutionen.
Skolverket (2003). Rapportnummer 221. Lusten att lära - med fokus på matematik. Nationella kvalitetsgranskningar 2001 – 2002, Stockholm: Skolverket.
Smith, Frank (2000) Läsning. Stockholm: Liber.
Strömquist, Siv (1993). Skrivprocessen teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Ann-Katrin (1995). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (1998). Barnet, språket och miljö. Lund: Studentlitteratur. Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: CE Fritzes AB. Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Vygotskij, Lev S (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos. Witting, Maja (1985). Metod för läs- och skrivinlärning. Solna: Ekelund. Åge, Laila (1995). Leka Läsa Skriva. Solna: Ekelund.
Skolverket (2005.12.16). Svensk läsundervisning i ett internationellt perspektiv. http://www.skolverket.se/publikationer?id=187
Skolverket (2005.12.16). Läsa för lust och lärande - Litteraturdidaktik och pedagogisk bedömning.
http://www.skolverket.se/sb/d/555/a/1914;jsessionid=9892343BC5A3B858FD47A9 470A390FFD
Bilaga A
Intervjuguide
Personen
• Berätta om din utbildning och lärarerfarenhet
• Hur skulle du beskriva ditt förhållande till läsning och skrivning?
Hur lär sig barn att läsa och skriva?
• Ser du det som att läsning och skrivning hänger samma eller ser du det som två fristående fenomen?
• Ser du något som är specifikt för läsning? • Ser du något som är specifikt för skrivning?
• Hur går du tillväga för att lära dina elever att läsa? Berätta hur • Hur går du tillväga för att lära dina elever att skriva? Berätta hur • Ser du det tillvägagångssättet som lustfyllt? På vilket sätt då? • Tror du att det är lustfyllt för alla barn?
• Om inte? Hur gör du det lustfyllt för de barn som inte tycker det är lustfyllt? • Vilka läsinlärningsmetoder känner du till?
• Vilka skrivinlärningsmetodert känner du till? • Vilken/vilka tillämpar du? Varför?
• Varför just den? Vilka är just den metodens fördelar? Vilka är den metodens nackdelar?
• Ser du några fördelar med de metoder du inte tillämpar? Vilka och varför? • Ser du några nackdelar med de metoder du inte tillämpar? Vilka och varför?
Om du bortser från olika läs- och skrivinlärningsmetoder och vad som ingår i dem, ser du något annat som viktigt för att lära barn att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt? • Vad? och varför?
• Anser du att den miljö barnen ingår i spelar någon roll för att kunna lära barnen läsa och skriva?
• Om jag, i så fall vad och på vilket sätt?
• Anser du att klassrumsklimat har betydelse för att kunna lära barnen läsa och skriva?
• Vilket förhållningssätt tror du som pedagog är viktigt att ha till eleverna för att skapa goda förutsättningar för att lära barn att läsa och skriva?
Bilaga B
Malmö 2005.11.21
Hej!
Vi är två studenter som går vår sista termin på lärarutbildningen i Malmö. Vi håller på att arbeta med vårt examensarbete som kommer att handla om hur lärare arbetar för att barn ska lära sig att läsa och skriva på ett lustfyllt sätt. Syftet med vårt val av
undersökningsområde är att vi vill erhålla kunskaper och färdigheter inför vår
kommande yrkesroll. Ert deltagande är av stor vikt då era tankar och synsätt kommer att vara en viktig del av vårt material. För att kunna ta del av dessa kommer vi genomföra en intervju per pedagog under ca 1 timmes tid. Intervjuerna kommer att genomföras på en tid och plats som passar er under vecka 48. Eftersom vi ovana intervjuare deltar båda för bästa resultat. Vi kommer att använda oss av bandspelare som ett hjälpmedel. Våra huvudteman i intervjun kommer att vara:
• Hur tror du att barn lär sig att läsa och skriva?
• Beskriv hur du går tillväga för att lära dina elever att läsa och skriva. • Vad anser du att lustfylld undervisning är?
Vi garanterar fullständig anonymitet. Det är bara vi som kommer att lyssna på banden och banden förstörs då arbetet är slutfört. Önskar ni läsa utskrifterna från er intervju kommer dessa att finnas tillgängliga.
Med vänliga hälsningar Helene Nilsson
Johanna Petersson
Har ni frågor är ni välkomna att kontakta oss: Helene Nilsson