I detta kapitel diskuteras samhälleliga och etiska aspekter av förändringsförslagen, en reflektion av studiens trovärdighet samt ytterligare studier inom detta ämne som kan vara av intresse att genomföra i framtiden för företaget.
7.1.
Samhälleliga och etiska aspekter
Som nämnt i kapitel 3.8 är arbetsmiljön enligt Broman (2019) en viktig etikfråga och genom rätt arbetsmiljö ska utförande av arbetsuppgifter bli bättre samt skapa en ökad trygghet under
arbetsprocessen. Genom att genomföra förändringsförslagen kan företaget, förutom att minska sina lossningstider, också förbättra arbetsmiljön för godsmottagarna, vilket är viktigt då Stoyanov et al. (2016) beskriver containerlossningen som ansträngande och att det finns stora hälsorisker när containerlossningen sker manuellt. Kan företaget exempelvis få leverantörerna att inte packa lådorna omlott skulle det bli mindre riskfyllt för godsmottagarna att skada sig, speciellt vid lyft över axelhöjd och lyft från golvet. Logistiksupport (2020) nämner att det är riskfyllt för godsmottagarna som arbetar vid transportbandet då de arbetar i närheten av motviktstrucken. När godsmottagarna arbetar med många olika artikelnummer behöver de oftast placera ut extra europapallar, vilket oftast leder till att det blir trångt på den redan begränsade ytan. Resultatet av sorterade lådor i containrarna skulle innebära att godsmottagarna arbetar med färre artikelnummer samtidigt. Detta leder till att
godsmottagarna inte behöver placera ut extra europapallar och därmed minimera risken för olyckor med exempelvis motviktstrucken.
Enligt Liker (2004) så ger standardiserade arbetssätt möjligheten att undvika onödiga arbetsaktiviteter men gör det också enklare för företaget att uppmärksamma utvecklingsmöjligheter. Tanken med att implementera standardiserade arbetssätt på godsmottagningen är för att minska risken för onödiga aktiviteter, men finns det ett problem med förändringsförslaget. Enligt Holmström (2014) har företag krav från Arbetsmiljöverket som innebär att de i största möjliga mån ska tilldela arbete till sin personal utan att utsätta dem för tröttande och farliga fysiska aktiviteter. Holmström (2014) menar att tunga lyft, drag och repetitivt arbete räknas som tröttande och farliga fysiska aktiviteter. Eftersom standardiserade arbetssätt innebär repetitivt arbete kan det bli problematiskt att genomföra förändringen.
Att ändra hur leverantörerna packar lådorna i containrarna kan innebära att färre lådor får plats i containern. Detta skulle resultera i att fler containrar behöver transporteras för att företaget ska kunna få samma mängd lådor levererade. Fler transporter bidrar bland annat till en ökad miljöpåverkan genom ett ökat utsläpp. Väljer företaget att packa fler lådor på engångspallar skulle det innebära en ökad användning av engångspallar och eftersom engångspallarna endast används en gång behöver det tillverkas nya inför varje leverans. En effekt av beslutet skulle vara ett ökat utsläpp då allt fler
engångspallarna tillverkas. Däremot minskar det på arbetsbelastningen på godsmottagarna om lådorna är packade på engångspallar då det innebär mindre ompackning av lådor och godsmottagarna kan undvika dem höga och låga lyften inne i containern. Att packa fler tunga lådor på engångspallar är även något som inflödeschefen (2020) påpekar som en åtgärd för att både förbättra ergonomin och effektiviteten av containerlossningarna.
7.2.
Reflektion av studiens trovärdighet
De data som samlades in genom tidsstudierna kan vara bristande då antalet nödvändiga tidmätningar, som beräknades med hjälp av Olhagers (2013) formel, inte alltid kunde utföras. På grund av detta
56
finns det en risk att medelvärdet från tidsstudierna inte speglar verkligheten. Anledningen till att antalet nödvändiga tidmätningar inte kunde utföras var på grund av att varje aktivitet vid varje enskild containerlossning endast utförs ett begränsat antal gånger. Ett alternativ för att genomföra de
nödvändiga tidmätningarna hade kunnat vara att utföra tidsstudier på fler containrar med liknande innehåll. Eftersom företaget hade ett lågt antal inkommande containrar under perioden som studien genomfördes fanns det inte tillräckligt med containrar för att genomföra fler tidsstudier på liknande containrar. Tidsintervallet för studien var även inte tillräcklig för att genomföra tidsstudierna i ett senare skede. För att uppnå en så hög trovärdighet som möjligt valde författaren att utföra så många tidmätningar som möjligt. Författaren utformade även tydliga start- och stoppunkter för
tidmätningarna för att säkerställa att mätningarna genomfördes på samma villkor. Observationerna och tidmätningarna genomfördes på nära håll, vilket kan ha påverkat
godsmottagarnas arbetssätt om de kände sig iakttagna. För att försöka motverka detta presenterade författaren sig själv och studien för godsmottagarna innan de började arbeta. Att observera på nära håll var fördelaktigt på det sättet att författaren kunde ta del av kommunikationen mellan godsmottagarna och därmed få en förklaring till olika aktiviteter godsmottagarna utförde. Då det uppstod frågor undvek författaren att ställa dem under pågående containerlossning, för att minska påverkan på lossningstiden så mycket som möjligt. Frågorna ställdes efter att containerlossningen var utförd. Det förekom däremot ett par gånger att författaren ställde frågor under lossningsprocessen, till exempel när godsmottagarna blev stillastående på grund av olika skäl och författaren inte visste orsaken till detta.
Då respondenterna blev meddelade innan genomförandet av intervjuerna finns det risk att
respondenterna planerade in vad som skulle och inte skulle nämnas. Det kan dock vara en fördel på det sättet att respondenterna verkligen fick tid att tänka igenom vad som behöver förbättras på godsmottagningen och kunde lyfta fram det under intervjun.
7.3.
Vidare studier
För att bygga vidare på denna studie kan det vara intressant att undersöka vilka extra kostnader som engångspallarna faktiskt innebär då studien endast har tagit hänsyn till personalkostnaden för
godsmottagarna. Det kan bland annat vara den extra kostnaden leverantörerna fakturerar för att packa lådorna på engångspallar men också vilka extra kostnader det medför för att företaget ska kunna ta emot engångspallar. Exempelvis ska engångspallarna och det extra träemballaget på engångspallarna återvinnas, vilket innebär extra hanteringskostnader.
I denna studie har endast de nuvarande lossningsprocesserna varit i fokus, vilket främst består av manuellt arbete. För framtida studier kan det vara intressant att undersöka möjligheten till att lossa containrar med hjälp av maskiner, speciellt om företaget planerar att expandera och bygga fler lager.
57