I detta kapitel presenteras förändringsförslag som har framställts utifrån analysen av resultaten i kapitel 5 med syftet att minska tiden för containerlossningarna. Vid framställningen av
förändringsförslagen har även respondenternas förslag på förändringar från intervjuerna har tagits med i beaktning.
6.1.
Förbättrad samarbeta med leverantörer
Då de flesta problemen mer eller mindre förekommer på grund av hur lådorna är packade i containern bör företaget främst fokusera på det. Enligt Bengtsson och Ohlin (2017) kan ett samarbete med leverantörerna bland annat ge möjligheten till att få leverantörerna att följa företagets specifikationer kring hur produkter ska packas. Genom att förbättra samarbetet med leverantörerna skulle företaget kunna undvika att lådorna ligger omlott, är osorterade i containern och styra vilka lådor som ska levereras på engångspallar. På detta sätt kan företaget minska lossningstiderna då det underlättar hanteringen av lådorna för godsmottagarna. Däremot bör företaget vara uppmärksam om hur
förändringarna påverkar kostnaderna, till exempel kan färre lådor i containrarna leda till att företaget behöver lägga fler order för att få samma mängd produkter levererade. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) skriver att administrativa kostnader innefattar kostnader för bland annat
ordermottagning och orderbehandling. Fler orderläggningar skulle därför kunna innebära ökade administrativa kostnader för företaget men också en ökad kostnad per produkt.
Skulle det vara att packningen inte går att ändra skulle ett förbättrat samarbete fortfarande vara lämpligt. Som nämnt i kapitel 3.5.2 menar Aronsson och Huge Brodin (2006) att företagen kan minska sina kostnader och lossningstider genom att planera hanteringsutrustningen vid lossnings av gods då det är viktigt för personalen att ha tillgång till rätt utrustning för alla typer av transportgods för att underlätta lossningsprocessen och godshanteringen. Samarbetet skulle kunna förbättra planeringen av containerlossningarna genom att leverantörerna tillhandahåller företaget med information om hur lådorna ligger packade i containern, till exempel hur många mix-pallar
containrarna innehåller eller om lådorna är sorterade efter artikelnummer eller inte. Baker och Canessa (2007) påpekar att utformningen av ett lager behöver vara rätt konstruerat för att lagret ska kunna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt och att det är viktigt eftersom lagerkostnader till stor del är kopplade till hur lagret är utformat. Med rätt information skulle företaget kunna planera hur mycket yta som behöver frigöras när containrarna ska lossas och på det sättet utnyttja den utformningen godsmottagningen har för att ge godsmottagarna bättre förutsättningar för containerlossningarna. Som Jonsson och Mattsson (2016) skriver är planering av kapacitetsbehovet viktigt, vilket företaget kan förbättra genom mer precisa planerade lossningstider. Därför bör företaget utveckla metoden för hur de planerade lossningstiderna bestäms. Förutom vikt och antal lådor bör företaget även ta hänsyn till hur lådorna är packade i containern.
6.2.
Lättillgänglig och tillförlitlig information
Precis som Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) skriver så sker lossning av produkter på
godsmottagningen och när produkterna ligger löst i containern behöver de packas om på lastpallar. På företaget förekommer det ofta att lådorna ligger löst i containrarna och därför behöver godsmottagarna packa om de på europapallar. Antalet lådor som ska packas på europapall varierar mellan de olika artikelnumren. I nuläget kan godsmottagarna ta reda på hur många lådor av ett artikelnummer de ska packa på en europapall genom datorn eller containerlistan. Eftersom godsmottagarna inte anser att containerlistan alltid är tillförlitlig, väljer de oftast att använda datorn. Nackdelen med datorn är att det
53
är mer tidskrävande metod och att datorn dessutom kan vara upptagen. För att undvika att godsmottagarna blir stillastående i väntan på att få informationen bör företaget kontrollera att informationen på containerlistorna faktiskt stämmer överens med företagets system. Genom korrekt och tillförlitlig information på containerlistorna kan godsmottagarna snabbt få informationen de behöver, utan att behöva fråga ansvarig godsmottagare om antalet lådor de ska packa på
europapallarna.
6.3.
Artikelregister
Utöver problemet med att godsmottagarna inte vet antalet lådor dem ska packa på europapallarna så händer det även, som nämnt i kapitel 5.4.3, att godsmottagarna inte vet hur lådorna ska packas för att få plats med rätt antal lådor på europapallarna. Problemet förekommer däremot inte lika ofta som problemet när godsmottagarna inte vet antalet lådor per europapall men eftersom godsmottagarna, speciellt vid containerlossning med transportband, är beroende av varandra för att kunna lossa containern är det viktigt för företaget att försöka eliminera onödiga aktiviteter som innebär att flera godsmottagare blir stillastående en längre tid. För att godsmottagarna inte ska behöva lyfta en och samma låda flera gånger, det vill säga onödiga lyft, när de försöker få plats med rätt antal lådor på europapallarna bör företaget undersöka möjligheten till ett artikelregister som visar hur lådorna ska packas på europapallarna. På det sättet kan företaget också reducera tiden godsmottagarna står stilla. Godsmottagarna kan istället knappa in artikelnumret i artikelregistret och exempelvis få en 3D-bild på hur lådorna ska packas på europapallen.
6.4.
Standardiserat arbetssätt
Genom att införa standardiserade arbetssätt på godsmottagningen kan företaget se till att
godsmottagarna arbetar med samma strategier och minska risken att godsmottagarna utför onödiga aktiviteter. Enligt Liker (2004) så ger standardiserade arbetssätt möjligheten att undvika onödiga arbetsaktiviteter men gör det också enklare för företaget att uppmärksamma utvecklingsmöjligheter. Som Liker (2004) även påpekar bör företaget låta olika representanter från relevanta områden på företaget vara med och utforma ett standardiserat arbetssätt. Företaget kan exempelvis involvera chefer, logistiksupport och godsmottagare för att få olika perspektiv utifrån olika erfarenheter och på det sättet komma fram till det bäst kända arbetssättet i dagsläget. Genom att införa rutiner för
materialhantering kan företag enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) minska kostnader för bland annat lagring.
Inflödeschefen (2020) berättar under intervjun att han upplever att samarbetet mellan godsmottagarna blir bättre när de får arbeta tillsammans några gånger och kan hitta sina strategier tillsammans. Genom att införa standardiserade arbetssätt behöver godsmottagarna inte på egen hand hitta en strategi som fungerar. Istället finns det en strategi de ska använda redan från början och på det sättet vet
godsmottagarna vad de förväntas att göra. Införande av standardiserade arbetssätt innebär däremot inte att samarbetet och utvecklingsarbetet behöver stanna upp, utan tvärtom. Som nämnt i ovanstående stycke blir det enligt Liker (2004) enklare att uppmärksamma utvecklingsmöjligheterna.
6.5.
Flytta på plastmaskinerna
Företaget bör undersöka möjligheten att flytta båda plastmaskinerna som står utanför ingående kontoret. I nuläget är körsträckorna till plastmaskinerna väldigt olika långa beroende på vilken port containerlossningen sker vid. Exempelvis har port 20 och 21 en kort körsträcka till plastmaskinerna
54
jämfört med port 17 och 24 som har en längre körsträcka. Att flytta pallarna osäkrade längre sträckor är riskfyllt då lådorna kan skadas om de ramlar av pallarna. Enligt Björnland, Persson och Virum (2003) är transporter nödvändiga för att produkter ska kunna levereras och är även den vanligaste logistikaktiviteten i en logistikkedja. Under intervjuerna framgår det också att godsmottagarna är beroende av motviktstrucken för att kunna utföra containerlossningen. Även om transporter är nödvändiga betyder det inte att långa körsträckor är nödvändiga, därför bör företaget försöka minska på körsträckorna. Företaget rekommenderas att undersöka en förflyttning av plastmaskinerna i syfte att jämna ut och korta ner körsträckorna. Undersökningen bör bland annat ta hänsyn till
utnyttjandegraden av de olika portarna. Exempelvis hade en rekommendation kunnat vara att flytta en av plastmaskinerna till ytan mellan port 18 och 19 och den andra plastmaskinen till ytan mellan port 22 och 23, förutsatt att samtliga åtta portar har lika hög utnyttjandegrad.
Visar undersökningen att förflyttningarna av plastmaskinerna inte är möjliga är ett alternativ för företaget att undersöka en investering av en portabel plastmaskin. Istället för att flytta pallarna till plastmaskinen kan godsmottagarna då flytta plastmaskinen till pallarna. Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) så består lagerföringskostnader bland annat av kostnader för produkter som inte kan säljas, svinn och kassationer, det vill säga riskkostnader. Genom att minska körsträckorna för truckföraren och därmed risken för att lådorna ramlar av pallen vid de långa körsträckorna, kan företaget eventuellt minska lagerföringskostnaderna.
55