Möjligheten till kortare lossningstider genom processkartläggning och tidsstudier av aktiviteter på godsmottagningen vid ett centrallager

(1)

Department of Science and Technology Institutionen för teknik och naturvetenskap

Linköping University Linköpings universitet

g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 n e d e w S , g n i p ö k r r o N 4 7 1 0 6 -E S

LiU-ITN-TEK-G--20/077--SE

Möjligheten till kortare

lossningstider genom

processkartläggning och

tidsstudier av aktiviteter på

godsmottagningen vid ett

centrallager

Thomas Nguyen

(2)

LiU-ITN-TEK-G--20/077--SE

Möjligheten till kortare

lossningstider genom

processkartläggning och

tidsstudier av aktiviteter på

godsmottagningen vid ett

centrallager

Examensarbete utfört i Logistik

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Thomas Nguyen

Handledare Christiane Schmidt

Examinator Stefan Engevall

(3)

Upphovsrätt

Detta dokument hålls tillgängligt på Internet – eller dess framtida ersättare –

under en längre tid från publiceringsdatum under förutsättning att inga

extra-ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

please refer to its WWW home page:

http://www.ep.liu.se/

(4)

TQLO10 Kandidatexamen i huvudområdet logistik Thong242@student.liu.se

Sammanfattning

Företaget i denna studie bedriver en lagerverksamhet åt ett detaljhandelsföretag och är i dagsläget i en expansionsfas då detaljhandelsföretaget öppnar upp nya butiker. Företaget planerar för ett nytt lager i framtiden men fram tills att ett nytt lager står klart ställer det tillfälligt högre krav på de nuvarande fem lager företaget förfogar över. Eftersom driftchefen upplever att containerlossningarna tar för lång tid att utföra genomfördes denna studie i syfte ge underlag för företaget att kunna korta ner

lossningstiderna för containrarna. Målet för studien var att utreda förbättringsmöjligheter på lossningsprocesserna samt kostnadsskillnaden mellan olika containerlossningar.

Företagets godsmottagning har kartlagts genom en fallstudie som baserades på intervjuer och

observationer. Kartläggningen visar bland annat att godsmottagningen har åtta portar för inkommande gods och att fem av dem är utrustade med transportband. Det framgick också att företaget använder två olika lossningsprocesser. Den ena används i portar med transportband och den andra i portar utan transportband (öppna portar). Tidsstudier genomfördes på båda lossningsprocesserna på åtta olika containrar, för att bland annat studera hur lossningstiderna för olika containrar skiljer sig åt. Tidsstudierna genomfördes också för att studera hur utförandetiden för de olika aktiviteterna i lossningsprocessen påverkas av containrarnas innehåll.

Efter tidsstudierna har kostnaderna för containerlossningarna beräknats. Resultaten visar att

kostnaderna varierade mellan de olika containrarna och att det kostade företaget mellan 1 258 kr och 5 453 kr. Kostnaderna för containerlossningarna delades även upp och studerades på lägre nivåer, det vill säga kostnad per färdigställd europapall samt kostnad per låda som lossades. Analysen av resultaten visar att containerlossningarna vid öppna portar generellt är billigare för företaget då lossningsprocessen kräver mindre ompackning och färre godsmottagare, trots att de innehöll fler och tyngre lådor.

I kombination med analysen av tidsstudierna, intervjuerna, observationerna och kartläggningen har sju problemområden för lossningsprocesserna identifierats. Dessa är hur lådorna är packade i

containrarna, fyllnadsgraden i containrarna, informationen om antal lådor på europapall, platsbrist, olika arbetsstrategier, placering av plastmaskiner samt de planerade lossningstiderna. Effekterna av dessa problemområden är bland annat att godsmottagarna behöver spendera onödig tid på att leta, sortera och packa om lådor samt att de vid olika tillfällen blir stillastående.

För att åtgärda problemområdena rekommenderades företaget till att genomföra olika förändringar. Främsta rekommendationen var att företaget skulle fokusera på att förbättra samarbetet med leverantörerna för att kunna få mer information och påverka hur lådorna packas i containrarna. Anledningen till rekommendationen var att många av de problemområden som identifierades kan undvikas genom det förbättrade samarbetet med leverantörerna. Vidare rekommenderades företaget till att implementera ett standardiserat arbetssätt samt undersöka möjligheten till att flytta

plastmaskinerna för att minska onödiga aktiviteter samt minska körsträckorna. Företaget

rekommenderades även till att se över containerlistorna så att informationen alltid stämmer överens med företagets system samt att skapa ett artikelregister så att godsmottagarna vet antalet lådor och hur de ska packas på europapallarna.

(5)

Abstract

The company in this study stocks products for a retail company and is currently in an expansion phase as the retail company opens new stores. The company plans for a new warehouse in the future, but until a new warehouse is built and the current five warehouses the company is operating must cope with the increased demand. The operation manager thinks that the container unloading takes too long, therefore, the purpose of this study was to provide the company with basis to shorten the unloading times. In this study, we aimed to investigate the potential for improvement in the unloading processes

and the cost difference between different container unloading’s.

The company's goods reception has been mapped through a case study, which was based on

interviews and observations. The mapping shows that the goods reception has eight ports, and five of them are equipped with conveyor belts. The company also uses two different unloading processes. One unloading process in ports with conveyor belts and the other in ports without conveyor belts (open ports). Time studies were conducted on both unloading processes on eight different containers, to include, among other things, how the unloading times for different containers differ. The time studies were also conducted to study how various activities in the unloading process was affected by the contents of the containers.

After the time studies, the costs for unloading the containers have been calculated. The results show that the costs vary between the different containers. The cost was 1 258 SEK at the lowest and 5 453 SEK at the highest. The study also included the cost per completed Euro-pallet and the cost per box that was unloaded. Analysis of results shows that containers unloaded at open ports are generally cheaper for companies as the unloading process requires less repackaging and fewer workers, even though the containers contained more and heavier boxes.

With analyses of the time studies, interviews, observations, and mapping, seven problem areas for the unloading processes were identified, which are how the boxes are packed in the containers, the degree of filling in the containers, information about the number of boxes on Euro-pallets, lack of space at the goods receiving area, different work strategies, placement of plastic machines, and planned unloading times. The effects of these problem areas are that the workers must spend unnecessary time searching, sorting, and repackaging the boxes and that workers are stationary on various occasions.

To address the problem areas, we recommended the company to implement various changes. The first recommendation was that the company should focus on improving the collaboration with the suppliers to be able to get more information and influence how the suppliers pack the boxes in the containers. It is also the main recommendation for the company because many of the identified problem areas the company can avoid by improved collaboration with the suppliers. Also, the company was

recommended to implement a standardized working method and investigate the possibilities for moving plastic machines to reduce unnecessary activities and driving distance. The company was also recommended to check the container lists so that the information always matches with the company system and to create an article register so that the workers know the number of boxes and how to pack them in the Euro-pallets.

(6)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1 1.1. Problembeskrivning ... 1 1.2. Mål ... 2 1.3. Syfte ... 2 1.4. Frågeställningar ... 2 1.5. Avgränsningar ... 3 1.6. Disposition ... 3 2. Metod ... 4

2.1. Kvantitativ och kvalitativ metod ... 4

2.2. Fallstudie ... 4

2.3. Litteraturstudie ... 4

2.4. Intervju ... 5

2.5. Observation... 6

2.6. Tidsstudie ... 6

2.7. Validitet och reliabilitet... 7

2.8. Tillvägagångssätt ... 8

2.8.1. Fas1 - Planeringsrapport ... 8

2.8.2. Fas 2 - Datainsamling och nulägesbeskrivning ... 8

2.8.3. Fas 3 – Analys och slutsats ...10

3. Teoretisk referensram ...11 3.1. Logistik ...11 3.2. Leveransservice ...11 3.3. Transport ...12 3.4. Logistikkostnader ...12 3.4.1. Lagerföringskostnader ...13

3.4.2. Lagerhållnings- och hanteringskostnader ...13

3.4.3. Transportkostnader ...13 3.4.4. Administrativa kostnader ...13 3.4.5. Övriga kostnader...13 3.5. Lager ...13 3.5.1. Godsmottagning ...14 3.5.2. Containerlossning ...15 3.6. Enhetslastprincipen...15 3.6.1. Container ...15 3.6.2. Lastpallar ...15

(7)

3.6.3. Fyllnadsgrad ...16

3.7. Standardiserat arbetssätt ...16

3.8. Arbetsmiljö ...17

3.9. Tidigare studier inom studiens ämnesområde...17

3.9.1. Effektiviseringsförbättringar av godsmottagningsprocessen ...17

3.9.2. Trade-off av fyllnadsgraden i containrar ...18

4. Nulägesbeskrivning ...19

4.1. Lagerutformning...19

4.1.1. Utformning av godsmottagning ...20

4.2. Processbeskrivning av containerlossning ...20

4.2.1. Processbeskrivning vid öppen port ...23

4.2.2. Processbeskrivning vid port med transportband ...24

5. Tidsstudier ...26

5.1. Aktiviteter och start- och stoppunkter...26

5.2. Resultat av tidsstudierna...27 5.2.1. Tidsstudie 1 ...28 5.2.2. Tidsstudie 2 ...30 5.2.3. Tidsstudie 3 ...32 5.2.4. Tidsstudie 4 ...33 5.2.5. Tidsstudie 5 ...35 5.2.6. Tidsstudie 6 ...36 5.2.7. Tidsstudie 7 ...38 5.2.8. Tidsstudie 8 ...39 5.3. Analys av tidsstudierna ...41 5.4. Identifierade problemområden ...46

5.4.1. Packningen av lådorna i containrarna ...46

5.4.2. Fyllnadsgraden i containrarna ...46

5.4.3. Information om antal lådor på europapall...46

5.4.4. Platsbrist ...47

5.4.5. Olika arbetsstrategier ...47

5.4.6. Placering av plastmaskinerna ...48

5.4.7. Planerad lossningstid...48

5.5. Kostnad för containerlossningarna ...48

5.5.1. Kostnad per container...50

5.5.2. Kostnad per europapall ...50

(8)

5.5.4. Sammanställning av kostnaderna för containerlossningarna ...50

6. Förändringsförslag ...52

6.1. Förbättrad samarbeta med leverantörer ...52

6.2. Lättillgänglig och tillförlitlig information ...52

6.3. Artikelregister ...53

6.4. Standardiserat arbetssätt ...53

6.5. Flytta på plastmaskinerna ...53

7. Diskussion ...55

7.1. Samhälleliga och etiska aspekter...55

7.2. Reflektion av studiens trovärdighet ...55

7.3. Vidare studier ...56

8. Slutsats ...57

(9)

Figurförteckning

Figur 1: Containerflöde mellan leverantör och företaget. ... 2

Figur 2: Översiktlig processkarta för företagets flöde. ... 3

Figur 3: Studiens tillvägagångssätt ... 8

Figur 4: Lagerutformning av lager H3 ...19

Figur 5: Aktiviteter för ansvarig godsmottagare vid en containerlossning ...21

Figur 6: Aktiviteter vid containerlossning i öppen port...23

Figur 7: Exempel på var pallar placeras utanför port 17, 18, 19 och 20.. ...24

Figur 8: Aktiviteter vid containerlossning i port med transportband...25

Figur 9: Exempel på var europapallar placeras utanför port 21, 22, 23 och 24...25

(10)

Tabellförteckning

Tabell 1: Svårighetsgrader och planerade lossningstider för containrarna enligt driftchefen. ...21

Tabell 2: Tidmätningarnas start- och stoppunkter ...26

Tabell 3: Konfidensgrad och risknivå för tidsstudierna ...28

Tabell 4: Resultat från tidsstudie 1...29

Tabell 5: Tidsstudie 1, förstudie för beräkning av antal nödvändiga tidmätningar, antal nödvändiga tidmätningar samt totalt utförda antal tidmätningar ...30

Tabell 7: Tidsstudie 2, förstudie för beräkning av antal nödvä ndiga tidmätningar, antal nödvändiga tidmätningar samt totalt utförda antal tidmätningar ...31

Tabell 10: Resultat från tidsstudie 4 ...34

Tabell 20: Genomsnittstider för packa rätt antal lådor på europapall ...41

Tabell 21: Genomsnittstider för borttagning av emballage ...44

Tabell 22: Genomsnittstider för säkring av europapall ...45

Tabell 23: Genomsnittstider för flyttning av europapall...45

Tabell 24: Kostnaden för containerlossningar na i tidsstudie 1-4 ...49

(11)

1

1. Inledning

Idag efterfrågar konsumenter snabba och smidiga köp av produkter (Lumsden, Stefansson &

Woxenius, 2019). Det kan innebära snabba leveranser vid näthandel eller hög produkttillgänglighet i traditionella butiker. Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) menar att dessa krav från

konsumenterna kan vara kostsamma och komplicerade för företagen att möta. För att kunna fortsätta leverera rätt produkt, på rätt plats och i rätt tid menar de att företagen ständigt behöver förbättra sin logistik. Författarna skriver att förbättringarna bland annat kan vara inom planering, inköp, inleverans, produktplock, packning eller utleverans.

I Halmstad bedriver ett företag en lagerverksamhet och förfogar över fem lager, som tillsammans ger en lageryta på över 225 000 m2 och 500 000 pallplatser (Företaget, n.d.). På grund av sekretess presenteras inte företagets namn i denna rapport. Företaget lagerför en detaljhandelsföretags hela sortiment och ansvarar för distribution ut till samtliga butiker i Sverige, Norge, Danmark samt Finland (ibid.). Lagren benämns som H1, H2, H3, H4 samt H5. Lager H1, H3 och H5 är belägna i anslutning till Halmstads hamn. Dessa tre lager tar främst emot produkter från Asien. I lager H2 lagerför företaget kemiska produkter med farliga egenskaper. Vid leveranser från Europa fraktas produkterna på lastbil och levereras främst till lager H4 som är beläget vid europaväg E6. Containrar lossas till största del för hand av företagets personal med hjälp av transportband för att sedan packas om på europapall för att lagerföras. I dagsläget finns det ingen struktur på hur leverantörerna ska packa produkterna, vilket innebär att H3 tar emot containrar vars innehåll består av flera olika produkttyper som många gånger ligger osorterade. Detta resulterar i längre lossningstider än vad som är planerat.

1.1. Problembeskrivning

Företaget fortsätter att expandera och planer för ett nytt lager finns, men fram tills att ett nytt lager står klart ställer det tillfälligt högre krav på nuvarande lager för att kunna möta efterfrågan. Detta innebär att företaget behöver se över sina processer. Företaget har genomfört förbättringsåtgärder vid

avdelningen för utgående gods, till exempel har företaget minskat utnyttjandet av utlastningsytan, den ytan godset står på i väntan på transport, genom att bland annat ändra packningsmetod av godset. Nästa steg är att se över godsmottagningen på lager H3. På avdelningen lossar personalen produkter ur containrar som ska lagerföras på ställage. I nuläget tar företaget emot containrar från Asien med innehåll som varierar kraftigt. En container kan innehålla en produkttyp och en annan 40

produkttyper. Lossningstiderna varierar beroende på produkttyp, antal produkttyper samt hur de är sorterade i containern. Företaget upplever att en del containrar har för långa lossningstider, speciellt de med flera och osorterade produkttyper. Företaget vill genomföra förbättringsåtgärder för att korta ner lossningstiderna men vet inte om förbättringsåtgärder är mest kostnadseffektivt att genomföra vid företagets godsmottagning eller om förändringar bör ske hos leverantörerna när produkterna packas i containerna. För att undersöka var i logistikkedjan förändringarna bör ske vill företaget göra en nulägesanalys som innehåller en jämförelse mellan olika containrars lossningstider och deras kostnader. I figur 1 visualiseras containerflödet, som startar hos leverantörerna och avslutas vid godsmottagningen på företagets lager.

(12)

2

Figur 1: Containerflöde mellan leverantör och företaget.

1.2. Mål

Målet med denna studie är att genomföra en nulägesanalys av containerlossningen på

godsmottagningen för att utreda förbättringsmöjligheter samt kostnadsskillnaden mellan olika containerlossningar.

1.3. Syfte

Syftet med studien är att ge underlag för företaget att kunna korta ner lossningstiderna för containrarna.

1.4. Frågeställningar

För att uppnå projektets mål har ett antal frågor formulerats.

1. Vilka aktiviteter sker vid containerlossning hos företaget idag? Frågan är till för att kartlägga aktiviteterna som sker vid containerlossningen.

2. Hur lång tid tar aktiviteterna att genomföra?

Denna fråga är utformad för att undersöka hur lång tid aktiviteterna tar att utföra och hur tiderna skiljer sig åt mellan containrar med olika innehåll.

3. Vad påverkar effektiviteten på aktiviteterna vid containerlossning?

Tredje frågan är till för är att undersöka om det finns brister kring aktiviteterna och att identifiera förbättringsområden.

4. Vad kostar det att lossa en container?

Sista frågan är utformad för att undersöka hur olika containrar med olika lossningstider påverkar kostnaden för containerlossningen.

(13)

3

1.5. Avgränsningar

Studien är avgränsad till godsmottagningen på företagets lager H3. Godsmottagningen börjar när containern öppnas och slutar när godset är färdigsorterade på intern lastbärare och placerade på anvisad yta vid godsmottagningsområdet. Processer som sker utanför godsmottagningen har därför inte undersökts, även om de kan påverkas av förändringar vid godsmottagningen. Anledningen är att fokuset ligger på containerlossningen, vilket inte inkluderar processerna utanför godsmottagningen. De processerna som genomförs i lagret och dess ordning illustreras i figur 2. Vidare omfattar studien inte containrar med produkter utan förpackningslådor och produkter som ankommer till företaget i lastbil.

Figur 2: Översiktlig processkarta för företagets flöde.

1.6. Disposition

I kapitel 2 beskrivs teori om metoder som har använts i denna studie. Kapitlet innehåller även en beskrivning om studiens tillvägagångsätt. Kapitel 3 består av teorin inom studiens ämne och används bland annat för att kunna besvara frågeställningarna. Vidare presenteras nuläget av företagets lager och vilka processer som utförs samt hur de utförs i kapitel 4. I kapitel 5 presenteras lossningstiderna för containrarna, tiden det tar att utföra de olika aktiviteterna vid containerlossningarna, vilka problemområden som identifierats samt kostnaden för att lossa de olika containrarna.

Förändringsförslagen för att motarbeta problemområdena presenteras i kapitel 6 och i kapitel 7 förs det diskussioner om samhälleliga och etiska aspekter av förändringsförslagen, studiens trovärdighet samt framtida studier inom ämnet. Sista kapitlet innehåller studiens slutsats och rekommendationer för företaget.

(14)

4

2. Metod

I detta kapitel beskrivs först metoderna som har använts för att besvara frågeställningarna, därefter presenteras tillvägagångssättet för studien.

2.1. Kvantitativ och kvalitativ metod

Eliasson (2013) skriver att kvalitativ metod kan användas för att få en djupare förståelse kring det område som undersöks. Enligt Patel och Davidson (2019) har den kvalitativa metoden fokus på

”mjuka” data, vilket är intervjuer, observationer och fallstudier. De skriver att kvalitativa metoden är till för att förtydliga och förstå människors upplevelser och för att besvara frågor som ”Vad innebär detta för undersökningsprocessen?”. Eliasson (2013) skriver att metoden är lämplig vid

undersökningar av varierande händelser och förhållanden.

Kvantitativ metod beskriver Eliasson (2013) som mer passande vid analyser av mätbara saker. Patel och Davidson (2019) tillägger att även statistiska bearbetningsmetoder är en kvantitativ metod och att metoden ska omfatta frågor som rör exempelvis mängd, frekvens, samband mellan variabler, orsak och verkan. Eliasson (2013) skriver att metoden också är lämplig vid analys av data som är insamlade genom intervjuer och enkäter med ja- och nej-frågor. Vidare förklarar Eliasson (2013) att det kan vara fördelaktigt att kombinera kvalitativ- och kvantitativmetod av den orsaken att metoderna kan

komplettera varandra.

2.2. Fallstudie

Enligt Ejvegård (2009) är det inte alltid nödvändigt att studera ett helt system för att kunna beskriva hur det fungerar. Han menar att en fallstudie kan utföras och samtidigt ge en bild av verkligheten. Ejvegård (2009) förklarar att en fallstudie innebär att en del av ett större system studeras djupgående, vilket Denscombe (2014) håller med om och tillägger att fallstudier kan utföras med olika syften. Ett av dem är för att upptäcka information, vilket innebär att forskaren studerar en situation ingående. Han menar att forskaren därefter kan beskriva situationen och dess aktiviteter detaljerat, göra en jämförelse med andra alternativ samt använda informationen för att få en bättre förståelse till varför de

observerade aktiviteterna utförs på ett specifikt sätt. Denscombe (2014) skriver att andra syftet är att undersöka en teori, det vill säga kontrollera om teorin stämmer överens med vad som händer i en verklig situation. Även om en fallstudie kan beskriva verkligheten menar Evjegård (2009) att en enstaka fallstudie inte beskriver hela verkligheten och att forskarna ska ta hänsyn till detta när slutsatserna ska dras. Denscombe (2014) skriver att en fallstudie kan kombineras med andra

forskningsmetoder, till exempel observationer och intervjuer. Han menar att kombinationen kan ge en bättre förståelse för det som studeras samt användas för att validera olika upptäckter.

2.3. Litteraturstudie

För att genomföra en studie krävs kunskap kring det studerade området och det kan inhämtas från bland annat böcker, rapporter och publicerade artiklar i vetenskapliga tidskrifter (Patel & Davidson, 2019). Enligt Patel och Davidson (2019) har det blivit allt vanligare att publicera digitalt men att källorna fortfarande ofta finns i tryckt form. Vidare menar Patel och Davidson (2019) att

sammanställningar av ett problemområde oftast finns i böcker och används många gånger för att samla kunskap om teorier och modeller utvecklade i sin helhet. Artiklar och rapporter innehåller istället de senaste rönen inom forskningsområdet (Patel & Davidson, 2019). Ejvegård (2009) skriver att litteratursökning kan genomföras via ett biblioteks databas och med hjälp av nyckelord kan

(15)

5

relevant och användbar litteratur hittas. Litteratursökningen kan dock resultera i en mängd olika träffar och det gäller att kunna sortera källorna (Patel & Davidson, 2019). Patel och Davidson (2019)

rekommenderar att initialt utgå från studiens syfte och fundera på vilket ämnesområde som är lämpligt för att kunna göra avgränsningar i sökningen. Vidare rekommenderar Ejvegård (2009) att läsa igenom litteraturens innehållsförteckning, sammanfattning och nyckelord för ytterligare sortera bort

oanvändbar litteratur och istället kunna fokusera på de relevanta.

2.4. Intervju

Intervju är en metod för datainsamling genom frågor (Patel & Davidson, 2019). Denscombe (2014) menar att metodens fokus är på självrapportering, till exempel vad människor säger att de gör eller vad de säger att de tror. Genomförbarheten för intervjuerna är en viktig aspekt vid beslut om att använda det som en metod i studien och det kan enligt Denscombe (2014) vara bra att överväga om det är möjligt att få kontakt med de eventuella respondenterna. Denscombe (2014) ger exemplet att personer

med ”viktiga” roller inom en verksamhet ofta har mycket att göra och det kan därmed bli svårt att hitta

en lucka i deras kalender.

En intervju genomförs vanligtvis under ett eller flera möten som bestäms i förväg (Denscombe, 2014). Under mötena jobbar intervjuaren och respondenten igenom frågorna som forskaren anser är relevanta till studien (ibid.). Enligt Patel och Davidson (2019) finns det två aspekter att ta hänsyn till vid

intervjuer. Den första aspekten handlar om standardisering av intervjuer, det vill säga hur mycket ansvar intervjuaren ska ha gällande utformningarna och ordningen av frågorna. Andra aspektens innebörd är att bestämma hur fritt respondenten ska få tolka frågorna. Även Denscombe (2014) nämner dessa två aspekter. Denscombe (2014) använder sig däremot av tre klassificeringar: strukturerade, semistrukturerade och ostrukturerade. Han skriver att en strukturerad intervju kan jämföras med ett frågeformulär men att intervjuaren ställer de förberedda frågorna ansikte mot ansikte till respondenten. Metoden är också utformad för att ge respondenten begränsade svarsalternativ (Denscombe, 2014). Under en semistrukturerad intervju menar Denscombe (2014) att intervjuaren fortfarande har en förberedd lista med frågor och ämnen som ska behandlas men är mer flexibel gällande ordningsföljden av frågorna samt ämnena. Han skriver att metoden tillåter respondenten att utveckla sina idéer och svara mer öppet. Ostrukturerade intervjuer beskriver Denscombe (2014) som en friare metod jämfört med de två andra. Han beskriver att intervjuarens uppgift är att introducera ett ämne men att fokus ligger på att låta respondenten fritt utveckla sina tankar utan att intervjuaren formar diskussionen med frågor. Enligt Descombe (2014) är en fördel med semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer att frågorna kan utvecklas och ändras under studiens gång. Intervjuerna behöver således inte vara uppbyggda av likadana frågor och kan anpassas för att följa upp nya undersökningsspår (ibid.).

Denscombe (2014) nämner även att intervjuer kan genomföras individuellt eller gruppvis. Han skriver att individuella intervjuer är vanligast och anledningen är att de är lätta att planera eftersom det endast är två personer som ska hitta en lucka i sina kalendrar som passar. En fördel med individuella

intervjuer är, enligt Denscombe (2014), att svaren endast kommer från en källa: respondenten. Det underlättar för intervjuaren att koppla idéer och tankar till specifika människor (Denscombe, 2014). Gruppvisa intervjuer är ett sätt att utöka antalet deltagare i studien, vilket ger fördelar i form av representativiteten i data (ibid.). Denscombe (2014) skriver att genomförandet av en gruppintervju kan i princip vara som vid en individuell intervju. Istället för ett svar per fråga kan en fråga generera två eller fler svar per intervju (ibid.).

(16)

6

2.5. Observation

Människor använder observation i vardagslivet som sin främsta metod för att samla information om omvärlden (Patel & Davidson, 2019). Patel och Davidson (2019) skriver att metoden även är en vetenskaplig teknik för att samla information. De lyfter dock att observationen i dessa sammanhang måste vara systematisk planerad och det gäller även registreringen av informationen. Patel och Davidson (2019) förklarar att en vanlig användning av observation är vid explorativa undersökningar och att kunskapen som samlas in vid dessa samband är grunden till vidare studier med andra

datainsamlingsmetoder. Vidare skriver författarna att observationer kan användas för att komplettera andra datainsamlingsmetoder inom en studie. Med hjälp av observation kan beteenden och skeenden studeras i en naturlig situation (Patel & Davidson, 2019). Det kan till exempel vara att någon saknar verbal kommunikation, vilket observationsmetoden kan identifiera (ibid.). Kylén (2004) nämner tre olika typer av observationer: fria observationer, mätningar och flöden. Han skriver att fria

observationer är måttligt styrda och att observatören redovisar det personen ser, som är relevant. Vidare förklarar han mätningar som en metod som ibland kan kräva speciell kompetens för att kunna hantera tekniska mätinstrument, till exempel om en bro ska förstärkas och belastningen på bron behöver undersökas. Detta kan genomföras med hjälp av mätinstrument som bland annat räknar antal fordon samt fordonens vikt (Kylén, 2004). Enligt Kylén (2004) kan flöden beskrivas med hjälp av en bild och en penna. Han skriver att observatören, med hjälp av pennan, kan rita hur det studerade objektet förflyttar sig inom ett område.

2.6. Tidsstudie

En tidsstudie beskriver Olhager (2013) som direkta analyser av ett arbete. Han skriver att syftet med tidsstudier är att bestämma den tid det tar för en specifik aktivitet att genomföras och att stoppur kan användas för tidmätningar. Han nämner även videoinspelning och tidsstudieblanketter som ett verktyg. Olhager (2013) förklarar att tidsstudier bör genomföras på väl integrerade aktiviteter och att dessa förekommer kontinuerligt, för att få ett trovärdigt resultat. Han tillägger att en mer detaljerad och noggrann beskrivning av ett arbete kan fås genom att dela upp arbetet i mindre olika aktiviteter innan en tidsstudie ska genomföras. Enligt Olhager (2013) kan tidmätningar utföras på två sätt. Första metoden nämner han som nollställningsmetoden och innebär att varje tidmätning startar på noll, varpå stoppuret alltid nollställs efter en tidmätning. Vid kontinuitetsmetoden skriver han att anteckning görs på den samlade tiden vid varje aktivitets slut och att de enskilda tiderna kan räknas ut i efterhand. Olhager (2013) anser att noggrannheten i tidsangivelsen för kontinuitetsmetoden är större jämfört med nollställningsmetoden. Han menar noggrannheten vid nollställningsmetoden beror på

tidsstudiemannens reaktionstid.

Enligt Olhager (2013, sid 145) kan tidsstudier genomföras på följande sätt:

”1. Bestäm tidsstudieobjekt, t.ex. ställtid eller stycktid för en operation.

2. Skatta medelvärde och standardavvikelse för objektet, baserat på t.ex. erfarenhet eller en förstudie. 3. Bestäm önskvärd noggrannhet i studien, i termer av konfidensgrad och risknivå.

4. Beräkna hur många observationer som krävs.

5. Gör nya beräkningar under tidsstudiens gång av antal observationer som krävs. Utnyttja data från redan gjorda observationer för att göra nya skattningar av medelvärde och standardavvikelse för objektet."

(17)

7

� = [(

k

_r)

σ

_t̅

]

2

där n = nödvändigt antal observationer k = konfidensgrad

r = risknivå

� = observerad standardavvikelse för tidsstudieobjektet t̅ = förväntat värde för tidsstudieobjektet

Olhager (2013) skriver att risknivån är den felandel av det verkliga värdet som accepteras i en tidsstudie. Han exemplifierar att ett företag har genomfört 10 observationer och kommit fram till att medelvärdet för att utföra aktiviteten är 24,6 minuter och standardavvikelsen är 3,3 minuter. Företaget vill att skattningen av tiden det tar att utföra aktiviteten som företaget erhåller, avviker som mest ±4 procent av den verkliga tiden med en konfidensgrad på 95% som motsvarar 1,96 standardavvikelser. Antalet nödvändiga tidmätningar blir 43 och beräknas på följande sätt.

� = [(

,

_{, )(}

,

_{, )}

]

2

=

2.7. Validitet och reliabilitet

Patel och Davidson (2019) skriver att validitet handlar om att veta vad som undersöks i en studie och att reliabilitet istället handlar om tillförlitligheten för tillvägagångssättet. Björkqvist (2012) beskriver validitet som att faktiskt mäta det som är avsatt att mätas, det vill säga att rätt saker mäts. Han skriver att validitet fokuserar på externa egenskaper och att dessa inte ska påverka studiens resultat. Ejvegård (2009) bekräftar vikten med att vara medveten om vad som ska mätas och att det är ett krav för att studien ska ha en hög validitet.

Denscombe (2014) skriver att tillförlitligheten handlar om att ett forskningsinstrument ska vara konsekvent om det skulle användas vid andra tillfällen. Han förklarar att tillförlitligheten kan testas genom att jämföra resultaten från två olika tillfällen men med samma forskningsinstrument. Enligt Denscombe (2014) bör resultaten från de olika tillfällena vara mycket lika. Björkqvist (2012) håller med om att tillförlitligheten kan testas genom att repetera undersökningen vid olika tillfällen och menar att reliabiliteten kan anses god om resultaten av de repeterade testerna blir desamma.

Patel och Davidson (2019) anser att en studie borde fokusera på både validitet och reliabilitet. Deras motivering är att validitet och reliabilitet förhåller sig till varandra och de förklarar genom att använda sig av regler. Ena regeln är att hög reliabilitet inte är en garanti för hög validitet. Patel och Davidson (2019) ger exemplet att om intelligens ska mätas och mätningen genomförs genom att ta ett måttband för att mäta huvudets omkrets. Det ger en hög reliabilitet för mätningen men betyder inte per

automatik att det är mer säkert att intelligens har mätts. Patel och Davidsons (2019) andra regel är att låg reliabilitet ger låg validitet. Deras motiveringen är att det är svårt att veta vad som undersöks om mätningen inte är tillförlitlig.

(18)

8

2.8. Tillvägagångssätt

I detta delkapitel beskrivs tillvägagångssättet som bestod av tre faser. Faserna illustreras i figur 3. Inledande fasen var planeringsrapporten. I andra fasen påbörjades nulägesbeskrivningen.

Litteraturstudier genomfördes i samband med intervjuer och observationer, därefter tidsstudier. Sista fasen omfattas av en analys och slutsats.

Figur 3: Studiens tillvägagångssätt

2.8.1. Fas1 - Planeringsrapport

I den inledande fasen sammanställdes en planeringsrapport, som innehöll studiens upplägg och det planerade tillvägagångssättet. Planeringsrapporten baserades på problemformuleringen, syftet med studien och frågeställningarna samt valet av den prelimära litteraturbasen.

Inledningsvis gjordes en preliminär litteraturstudie för att få en bredare och djupare kunskap inom problemområdet. För att söka efter relevant litteratur till studien användes Linköpings universitets biblioteks sökmotor Unisearch samt Google Scholar. Unisearch användes för att ta fram källor i form av böcker som fanns tillgängliga för lån vid Linköpings universitets bibliotek men också

vetenskapliga artiklar som var tillgängliga via webben. Google Scholar användes som ett komplement till Unisearch för att söka efter vetenskapliga artiklar. Litteratursökningar efter vetenskapliga artiklar har också utförts direkt i databasen Web of Science. Olika typer av sökord användes för att hitta relevanta artiklar inom det studerande området. Några exempel på sökord som användes är:

warehouse receiving goods, material handling warehouse, container unloading, och inbound logistics. För att besluta om en bok eller vetenskaplig artikel var relevant till studien genomfördes en

överskådlig granskning av litteraturen. Första steget var att granska titeln. Om titeln ansågs relevant var nästa steg att läsa igenom innehållsförteckningen av boken eller sammanfattningen av den vetenskapliga artikeln. Ansågs boken eller vetenskapliga artikeln fortfarande relevant bearbetades litteraturen grundligt. Litteraturstudien genomfördes under första och andra fasen.

2.8.2. Fas 2 - Datainsamling och nulägesbeskrivning

I denna fas startades processen för att kartlägga aktiviteterna på godsmottagningen hos företaget. En fortsatt litteraturstudie har genomförts av de valda metoderna och teorierna. Genomförandet av litteraturstudien i denna fas var densamma som beskrivs i kapitel 2.8.1.

Som nämnt i kapitel 2.1, är kvalitativa metoder till för att förtydliga och förstå människors upplevelser enligt Patel och Davidson (2019), därmed lämpliga för att samla in kvalitativa data över hur företagets processer vid godsmottagningen fungerar i nuläget. Detta genomfördes genom intervjuer.

(19)

9

beskrivningar på aktiviteterna vid godsmottagningen men även vilka problem de upplever att det finns vid containerlossningen. Semistrukturerade intervjuer användes, vilket innebär att frågorna var förberedda och respondenterna fick svara öppet. Den semistrukturerade metoden var lämplig eftersom det var viktigt att få utförliga svar på frågorna. Intervjuerna genomfördes 20 april 2020. Vid

intervjuerna användes ljudinspelning för att låta respondenterna svara i sin egen takt. Syftet var även för att minska risken för misstolkningar. Ljudinspelningarna bearbetades i efterhand och

transkriberades för att underlätta arbetet med materialet. Efter genomförd transkribering har även en så kallad respondentvalidering genomförts. Denscombe (2014) förklarar att respondentvalidering är när respondenten i efterhand får kontrollera om intervjusvaren är korrekt tolkat av forskaren. I kapitel 2.5 nämns att observationer kan genomföras för att komplettera andra

datainsamlingsmetoder, vilket författaren har gjort i detta steg. Den data som samlats in från observationerna jämfördes med data från intervjuerna för att bekräfta om verkligheten stämmer överens med det respondenterna upplever, till exempel identifierades aktiviteterna vid

containerlossning under observationerna och kunde därmed bekräfta respondenternas beskrivningar. Observationerna genomfördes också för att studera olika arbetssätt hos olika godsmottagare. Uppstod det funderingar kring processerna eller andra otydligheter ställdes det frågor till godsmottagarna som observerades för att öka förståelsen för processerna vid godsmottagningen och samtidigt minska risken för missförstånd. Observationer genomfördes vid flera tillfällen. Under första observationen, den 21 april 2020, observerade författaren godsmottagningen och olika containerlossningar. Nästa steg i studien var att observera olika containerlossningar och samtidigt undersöka tiderna för containerlossningarna samt olika aktiviteter som ingår i lossningsprocesserna. Detta genomfördes med en kvantitativ metod, som enligt Eliasson (2013) är mer passande vid analyser av mätbara saker. Anledningen till att genomföra tidsstudier på olika aktiviteter var för att få en mer detaljerad och noggrann beskrivning av lossningsprocessen. Anledningen var även för att kunna undersöka hur aktiviteterna tidsmässigt påverkas, beroende på antalet artikelnummer i containrarna samt om de låg blandat i containern. Intervjuer och observationer genomfördes innan tidsstudierna för att identifiera aktiviteterna vid containerlossningen och därefter kunna bestämma vilka aktiviteter som skulle ingå i tidsstudierna. Aktiviteterna som valdes var ”packa rätt antal lådor på europapall”, ”säkra europapall”,

”borttagning av emballage” (endast i öppen port) och ”flytt av pall med motviktstruck”. Dessa

aktiviteter studerades för att de är integrerade och förekommer kontinuerligt, vilket framgick under intervjuerna och observationerna.

Nollställningsmetoden har använts under tidsstudierna, det vill säga att varje tidmätning startar på noll. Trots att Olhager (2013) anser att noggrannheten för kontinuitetsmetoden är större än

nollställningsmetoden har nollställningsmetoden varit lämpligast för denna studie. Anledningen är att aktiviteterna inte alltid har skett direkt efter varandra och att flera tidmätningar av samma aktivitet ibland har behövts genomföras parallellt med varandra. Detta har skett genom en applikation på mobilen som gör det möjligt att använda ett flertal stoppur samtidigt.

Testmätningar genomfördes innan de faktiska tidsstudierna. Främsta anledningen till testmätningar var för att kunna bestämma start- och stoppunkter för tidmätningarna. Detta säkerställde att mätningarna utfördes på liknande sätt. Start- och stoppunkterna för tidmätningarna presenteras i kapitel 5.1. Testmätningarna utfördes också för att undersöka hur många tidmätningar författaren klarade av att hantera på egen hand. På grund av att studien genomförs ensam kan reliabiliteten för studien vara bristande. All datainsamling har genomförts av författaren själv och innebär en risk att data kan ha missuppfattats då den inte har verifierats med andra personer. En ytterligare konsekvens av att författaren har genomfört studien på egen hand är att antalet tidmätningar har blivit begränsade. Antalet nödvändiga tidmätningar som har beräknats genom formeln, som nämns i kapitel 2.6, har inte alltid kunnat utföras. Standardavvikelsen för tidsåtgången för aktiviteterna har varit för stor, vilket resulterade i ett för stort antal nödvändiga tidmätningar för att författaren skulle hinna med. Även om

(20)

10

författaren hade hunnit med att utföra fler tidmätningar hade det inte varit möjligt. Detta beror på att antalet tidmätningar som kunde genomföras för de olika aktiviteterna var begränsade vid varje lossningstillfälle. Ett exempel är att lådorna i en container tillsammans utgjorde 133 färdigställda pallar totalt. En förstudie på tidsåtgången för att färdigställa en pall visade att antalet nödvändiga tidmätningar var 178 stycken, vilket var omöjligt att uppfylla då det inte fanns tillräckligt med tillfällen (färdigställningar av pallar) att mäta. Samma begränsning uppstod för samtliga aktiviteter. För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt för samtliga tidsstudier har författaren använt Olhagers (2013) formel för antalet nödvändiga tidmätningar men som en riktlinje. Författaren har försökt att genomföra så många tidmätningar som möjligt på de aktiviteter som har en stor standardavvikelse och färre tidmätningar när standardavvikelsen är mindre. Standardavvikelsen baserades på en förstudie för varje ny tidsstudie och aktivitet.

Nästa steg i studien var att undersöka kostnaden för att lossa de olika containrarna. Data från tidsstudierna och en medellön för godsmottagarna, som företaget levererade, har använts för att beräkna kostnaderna för containerlossningarna.

2.8.3. Fas 3

– Analys och slutsats

När tidsstudierna var genomförda analyserades insamlade data från tidsstudierna tillsammans med data från intervjuerna och observationerna. Utifrån intervjuerna, observationer och analysen av tidsstudierna identifierades problemområden och därefter presenterades förändringsförslag för att eliminera problemområdena. Förändringsförslagen diskuterades utifrån ett samhälleligt och etiskt perspektiv, där bland annat fokuset var på arbetsmiljön och miljöpåverkan. Vidare diskuterades framtida studier inom ämnet.

(21)

11

3. Teoretisk referensram

I detta kapitel presenteras den teoretiska bakgrunden till problemområdet.

3.1. Logistik

Begreppet logistik är allmänt känt för att ha sitt ursprung från militär användning (Crocker, Jessop & Morrison, 2012). Logistiken användes till att förflytta material och soldater under krigsrörelserna (ibid.). Enligt Crocker, Jessop och Morrison (2012) ökade användningen av termen logistik och kom att användas inom affärssammanhang i större utsträckning, vilket Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) också nämner. Trots en större användning av termen logistik finns det olika definitioner av logistk (Crocker, Jessop & Morrison, 2012). En av definitionerna som Crocker, Jessop och Morrison (2012, sid 14) citerar från Institute of Logistics (IL) är följande.

”The process of managing the movement and storage of goods and materials from their source to the point of ultimate consumption.”

Fredholm (2006) beskriver begreppet logistik genom att dela upp begrepet i tre delprocesser; inbound logistics, production logistics samt outbound logistics (distribution). Fredholm (2006) skriver att inbound logistics är flödet från leverantör till egna företagets produktion och/eller lager och production logistics som styrningen och planeringen av produktionen och det egna lagret. Han beskriver outbound logistics som flödet från egna företaget till kunderna.

Jonsson och Mattsson (2016) beskriver logistik som läran om effektiva materialflöden och att logistik ger möjlighet för företagen till satsning mot en ökad konkurrenskraft samt ekonomisk vinst, som kan uppnås genom högre intäkter, mindre kostnader och hållbarhet. Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) är det viktigt för företagen att transportera produkterna till rätt plats, i rätt tid, samt i rätt kvalitet till så låga logistikkostnader som möjligt. De skriver att leverans till kunderna och lagring av produkterna underlättas när företagen planerar och strukturerar produktion och transport på

förhand. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) antyder att struktur och planering underlättar för företagen i framtiden att ställa om till nya arbetssätt vid en strukturförändring.

3.2. Leveransservice

Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) beskriver leveransservice som en viktig del i företagens relation med kunderna, där företagen har som mål att tillfredsställa konsumentens krav på leveransservice. För att åstadkomma en hög leveransservice är det viktigt med en väl fungerande distribution, produktion samt materialförsörjning. De skriver att leverans från företag till kund kan delas i tre faser; före leverans, under leverans samt efter leverans. Samtliga faser bidrar till att avgöra kundens syn på företaget (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013).

Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) skriver att det är viktigt att kunden, innan leverans, vet vilken leveransservice kunden kan förvänta sig. De menar att det är viktigt för företaget att ha rutiner vid ordermottagning, samt att vara flexibla för att hantera kundanpassade order. Även tillgänglighet i ett kunna svara på kundens frågor samt ge rätt information om pris om produkten är designad enligt kundens önskan är en viktig aspekt i företagens relation med konsumenterna (Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013).

Vidare menar Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) att det är viktigt att själva leveransen är gjord enligt överenskommen leveranstid, samt i rätt kvalité och till rätt leveransadress. Vid avvikelse eller

(22)

12

försening så ska kunden informeras tidigt samt få löpande information om leveransprocessen. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) skriver att tiden efter leveransen mestadels handlar om att erbjuda kunden reversdelar, reparationer, hantering av klagomål och returnerade produkter.

Tillgängligheten efter leveransen stärker företagens relation med kunder samt resulterar i bra rykte om att företaget sig om kunderna även efter leveransen (ibid.).

3.3. Transport

I början av 1900-talet var det vanligt att länen försörjdes med produkter som producerades i länet men idag är det vanligare med produkter från utlandet (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2014).

Anledningen är att handeln under senaste 100 åren har utvecklats till en mer global handel. Utvecklingen av handeln medför dock konsekvenser. Ett av dem är längre transportsträckor för produkterna (ibid.). För att företagen ska kunna ha en fortsatt hög leveransservice är en förutsättning ett bra transportsystem skriver Björnland, Persson och Virum (2003). Författarna menar att transporter är den mest förekommande logistikaktiviteten i logistikkedjan och att de är nödvändiga för att

produkter ska kunna levereras i rätt tid, till rätt plats.

Det sker förflyttningar i hela logistikkedjan och kan vara både extern- och interntransport (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2014). En externtransport kan vara flytt av produkter mellan leverantörernas fabriker och företagets lager, medan en interntransport är förflyttningar av produkter inom företagets lagerområde (ibid.). Olika former av förflyttningar innebär också att det finns olika transportmedel (Lumsden, Stefansson & Woxenius, 2019). Externa transporter kan vara i form av sjö- och

vägtransporter men också järnväg- och flygtransport (ibid.).

Storhagen (2018) skriver att sjötransport är den viktigaste transportmedlet när det gäller

interkontinentala transporter och att lastbil samt järnväg har en större roll vid transporter av kortare sträckor. Han menar att fördelen med sjötransport är möjligheten till transporter med stora volymerna av lågvärdigt gods. Detta intygar Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) och tillägger friheten på internationellt vatten som en ytterligare fördel. Vanligt förekommande gods vid sjötransport är malm, kol, olja och container (Storhagen, 2018).

Lastbilar används oftast vid kortare sträckor men avståndet kan variera och beror på vad för typ av gods som transporteras (Storhagen, 2018). En fördel med vägtransport är en hög flexibilitet när det gäller resursanpassning efter behovet. Vid längre transporter kan större och längre lastbilar användas och till kortare sträckor kan godset levereras med små och smidiga lastbilar (ibid.).

Järnvägstransporter är ett alternativ för transport på land och anses vara ett miljövänligare transportmedel jämfört med lastbil (Storhagen, 2018). Järnvägstransporter erbjuder även hög transportkapacitet och till en låg kostnad vid stora volymer (ibid.).

Ett annat transportmedel är flyget. Utvecklingen av flyget under 1900-talet har möjliggjort snabba interkontinentala transporter (Storhagen, 2018). Flygtransport anses mer lämpligt för vissa typer av gods, istället för sjötransport som både är långsammare och osäkrare när det gäller leveranstider (ibid.). Gods som är lättfördärvliga och är av högt värde är vanligt förekommande vid flygtransport (Lumsden, Stefansson & Woxenius, 2019).

3.4. Logistikkostnader

Jonsson och Mattsson (2016) skriver att förändringar i en verksamhets logistik påverkar flera kostnader. Det kan vara all t från fysiska hanteringen och förflyttningar till lagringen av produkter som bidrar till kostnader i form av personal-, material-, drifts-, lagrings- och avskrivningskostnader.

(23)

13

De skriver även att det kan tillkomma administrativa kostnader som är kopplade till planering och styrning av materialflöden. Vidare menar Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) att det är viktigt vid beslutsfattande att få med alla kostnader som påverkas eftersom vid de flesta förändringarna ökar vissa kostnader medan andra minskar. De menar att det är viktigt att se helheten, det vill säga totalkostnaden för logistiken.

Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) varierar kostnaderna som ingår i den totala kostnaden och beror på vilken typ av verksamhet som undersöks. De använder sig av en totalkostnadsmodell som består av lagerföringskostnader, lagerhållningskostnader/hanteringskostnader, transportkostnader, administrativa kostnader och övriga logistikkostnader.

3.4.1. Lagerföringskostnader

Lagerföringskostnader är de kostnader som uppstår när ett företag lagrar produkter i ett lager, till exempel kapitalbindning och riskkostnader, där riskkostnad är kostnad för produkter som inte kan säljas, svinn och kassationer (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). Kapitalbindning är en kostnad eftersom kapitalet inte kan användas på ett annat och bättre sätt (ibid.). Storhagen (2018) beskriver lagerföringskostnader som investerings- och riskkostnader som produkterna i lager medför.

3.4.2. Lagerhållnings- och hanteringskostnader

Storhagen (2018) skiljer lagerföringskostnaderna med lagerhållningskostnaderna genom att beskriva det sistnämnda som operativa kostnader kopplade med den fysiska lagringen. Oskarsson, Aronsson & Ekdahl (2013) kallar lagerhållningskostnader även för hanteringskostnader och menar att det är kostnader för att bedriva lagerverksamheten. Författarna förklarar att kostnaderna bland annat kan vara kostnader för lagerbyggnaden, lagrings- och hanteringsutrustningen som används i lagret, transporter inom lagret och lönen för lagerpersonalen.

3.4.3. Transportkostnader

Transportkostnader omfattar kostnader kopplade till transporter, både administration och utförandet av transporterna (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). Detta gäller transporter mellan ett företags egna anläggningar men också externa transporter. Transporter som sker inom en och samma anläggning omfattas däremot inte av transportkostnader, utan omfattas av lagerhållnings- och hanteringskostnader (ibid.).

3.4.4. Administrativa kostnader

Administrativa kostnader innefattar de kostnader som är kopplade till administrationen av logistiken inom verksamheten (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). Till exempel är det kostnader för ordermottagning, plockplanering och orderbehandling (ibid.).

3.4.5. Övriga kostnader

I övriga kostnader kan många olika kostnader ingå beroende på typ av verksamhet (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). Exempel på övriga kostnader är emballagekostnader, materialkostnader och informationskostnader (ibid.).

3.5. Lager

Ett jämt informations- och materialflöde är en förutsättning för att en logistikkedja ska fungera felfritt

(Giera & Kulińska, 2019). Möjligheten till säkra direkta leveranser till kunder är vad många företag

(24)

14

att produkterna placeras i ett lager. Detta gör det möjligt för företagen att säkra sina leveranser till kund och oftast kan leveranser ske samma dag eller dagen efter (ibid.). Storhagen (2018) nämner att främsta anledning till att hålla lager är att företagen ska kunna hitta balansen mellan tillgången och efterfrågan av produkter. Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) styrker detta och skriver även att det alltid finns ett skäl till att företag håller ett lager men att lagren generellt bör vara så små som möjligt. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) motivering till att bedriva ett lager är bland annat möjligheten till hög tillgänglighet av sitt sortiment, vilket i sin tur gör det möjligt att leverera direkt till kunden vid order.

Olhager (2013) skriver att det finns olika lagertyper som företagen bestämmer utifrån deras produkttyper. Han beskriver lagertyperna som förråd, produkter i arbete (PIA) och färdigvarulager (FVL). Han skriver att i förråden lagrar företag råvaror som ska förädlas och att lager som produkter i arbete innehåller produkter som är semi-förädlade och inväntar nästa process i förädlingsprocessen. I färdigvarulagren ska, enligt Olhager (2013), företag förvara färdiga produkter innan de distribueras vidare till återförsäljare eller direkt till kund. Vidare skriver Baker och Canessa (2007) att

utformningen av ett lager behöver vara rätt konstruerat för att lagret ska kunna bedrivas på ett kostnadseffektivt sätt. Författarna menar att detta är viktigt eftersom lagerkostnader till stor del är kopplade till hur lagret är utformat.

Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) skriver att produkter kräver hantering vid lagring och transport, det vill säga materialhantering. Författarna menar att utförandet på materialhanteringen påverkar kostnader och leveransservice och att företagen kan införa rutiner för att hålla nere kostnader för bland annat inlagring och plockning. Enligt författarna sker materialhantering både i lager och terminaler men att det utförs fler aktiviteter i ett lager. Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) förklarar att det beror på att terminaler inte lagerför produkter, vilket innebär en mindre process jämfört med en lagerverksamhet.

Enligt Oskarsson, Aronsson och Ekdahl (2013) finns det ett antal olika aktiviteter i ett lager. Första aktiviteten är när produkterna ankommer till lagret och tas emot på godsmottagningen (Oskarsson, Aronsson & Ekdahl, 2013). På godsmottagningen lossas produkterna och vid behov kan de behöva ompackas, till exempel om det är löst gods som behöver packas på pall för smidigare hantering. Produkterna kontrolleras också i samband med att lossning sker. Efter godsmottagningen ska produkterna flyttas till en lagerplats, vilket kallas för inlagring. Vilken lagerplats produkterna blir tilldelad beror på vilken metod företaget använder för produktplaceringen. En metod är närliggande buffert, vilket innebär att företaget väljer att lagra produkter i närheten av plockplatserna. Nästa aktivitet är omlagring som innebär att produkter flyttas från bufferten till plockplats. Detta är en viktig aktivitet eftersom påfyllningen behöver ske i tid för att undvika restorder. En ytterligare aktivitet på ett lager är plockning. Detta utförs genom att personal, utifrån sin order, tar ut produkter från lagerplatser. Plockning kan utföras på olika sätt. Ett sätt är plockaren till godset, vilket innebär att plockaren förflyttar sig, till exempel med truck, till plockplatsen och plockar produkterna. Det andra sättet är innebär att produkterna förflyttar sig till plockaren. Detta innebär oftast större investeringar i form av datorbaserade styrsystem men samtidigt minskar behoven av gångar i lagret. Efter plockning ska produkterna emballeras. Emballeringen är till för att skydda produkterna samt smidigare hantering. Därefter är produkterna redo för avsändning (ibid.).

3.5.1. Godsmottagning

När produkterna anländer till godsmottagningen skriver Jonsson och Mattsson (2016) att

mottagningsprocessen börjar med lossning av gods. I samband med lossningen sker en kvalité- och kvantitetkontroll av inkommande godset samt en inrapportering av att godset är mottaget. Eventuella avvikelser leder till reklamation. Författarna förklarar att kvalitetskontrollen även kan genomföras hos tillverkaren och tillägger att företagen kan genomföra stickprov för att säkerhetsställa att produkterna är i rätt kvalité och kvantitet. Efter godsmottagningen skickas produkterna vidare till lagret.

(25)

15

3.5.2. Containerlossning

Aronsson och Huge Brodin (2006) beskriver lossning av gods som en viktig del i transportflödet eftersom det är tidskrävande och kräver planering för att inte resultera i flaskhals. Stoyanov et al. (2016) skriver att containerlossningen oftast sker manuellt av godsmottagarna, vilket är ansträngande då godset kan vara tunga och svårhanterliga. Författarna menar att det finns stora hälsorisker när containerlossningen sker manuellt. Aronsson och Huge Brodin (2006) påpekar att planering av hanteringsutrustning är viktigt eftersom det är viktigt att personal har tillgång till rätt utrustning för alla typer av transportgods för att underlätta lossningsprocessen och godshanteringen, vilket i sin tur kan medföra i lägre kostnader och kortare lossningstider. Förutom planering av hanteringsutrustning, så är kapacitetsplanering minst lika viktigt ur personalens, leverans och kostnadsperspektiv menar Jonsson och Mattsson (2016). Vidare skriver Jonsson och Mattsson (2016) att företaget kan planera kapacitetsbehovet på både kort och lång sikt. På kort sikt kan de jämna ut lossningstillfällena genom att ange specifika lossningstider/slottstider till ankommande transport. På lång sikt finns det möjlighet att flytta personalen mellan lastnings- och lossnings avdelningen, därav medför detta utjämning av kapacitetsbehov.

3.6. Enhetslastprincipen

Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) skriver att det blir allt viktigare med standardiserade lastbärare på grund av utvecklingen av den globala handeln som innebär fler interkontinentala transporter. Istället för att anpassa hanteringsutrustning och transportmedel efter godset menar Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) att standardiserade lastbärare är vägen att gå. Motiveringen är tidseffektivitet och lönsamhet vid hantering och bättre skydd för godset. De understryker däremot konsekvensen, vilket kan innebära kapitaltunga investeringar på

hanteringsutrustning och integrerande system för samtliga aktörer i logistikkedjan för att kunna hantera lastbärarna.

3.6.1. Container

Innan containers uppfanns var det inte vanligt med global handel eftersom transporter av gods interkontinentalt inte var lönsamt (Levinson, 2006). Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) skriver att container är en av de mest betydelsefulla uppfinningar efter andra världskriget och beskriver containers som en större lastbärare. De menar att containern är konstruerad för att

ekonomiskt och smidigt kunna hanteras mellan olika transportmedel. Containers är oftast i storlekarna 20 fot (6 096 mm) och 40 fot (12 192 mm) (Lumsden, Stefansson & Woxenius, 2019).

Standardhöjden för containrarna är 8 fot (2 438 mm), vilket också motsvarar containrarnas bredd (ibid.).

3.6.2. Lastpallar

Under år 1949 startades ett samarbete mellan trucktillverkaren Toyota Material Handling och SJ som resulterade i en standardiserad lastpall, Europapallen (Runelandhs, 2019). Lastpallens syfte är att kunna bygga upp större transportenheter av styckegods för smidigare hantering skriver Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019), exempelvis blir det möjligt för gaffeltruckar att transportera godset. Detta bekräftar Aldaz-Carroll och Raballand (2007) när de skriver att huvudskälen till lastpallar är effektivisering av distribution, skydd för produkter samt en förbättrad effektivitet vid lagring. Standardiseringen av lastpallarna har även gjort det möjligt att upprätta både pant- och poolsystem. Pantsystemen beskriver Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) som ett system där företag kan nyttja lastpallarna mot en förbestämd summa som återbetalas vid återlämning av lastpallarna. I poolsystemet cirkulerar istället lastpallarna och kan användas av ett bestämt antal användare.

(26)

16

Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) skriver att de flesta europeiska produktförpackningars former och storlekar är anpassade efter europapallen och är en ytterligare följd av standardiseringen. Måtten för en europapall, även kallad för helpall, är 800 x 1200 mm. En halvpall har måttet 600 x 800 mm och används mest inom verkstadsindustrin påstår Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019). De skriver även att dessa lastpallar många gånger används som returpallar, vilket innebär att lastpallarna kan användas i flera omgångar.

Vidare skriver Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019) att det finns andra alternativ till

europapallen. Dessa går under namnet engångspall och är vanligtvis billigare. Engångspallen kan med fördel beställas i många olika mått. Konsekvensen är att engångspallen dimensioneras klenare än europapallen och precis som namnet antyder så används dessa för det mesta en gång (ibid.). Trots högre kostnad för europapallen ska det, enligt Lumsden, Stefansson och Woxenius (2019), fortfarande vara mer lönsamt att använda jämfört med engångspallen. Anledningen är att europapallen kan återanvändas i större utsträckning.

Enligt Aldaz-Carroll och Raballand (2007) är en nackdel med lastpallar av olika mått att det många gånger innebär ökade hanteringskostnader. De skriver om hur viktigt det är att tänka på hela

logistikkedjan vid standardisering av lastbärare. Författarna förklarar att om endast en exportör eller importör i ett land byter ut sina lastpallar till lastpallar med internationella mått och inte resten av världen, skulle det innebära en kostnad för att byta ut sina lastpallar mot de med internationella måtten men utan att ge någon direkt fördel. Produkterna på de internationella lastpallarna skulle fortfarande behöva packas om till lastpallar som exempelvis följer det mottagande företags standard. Aldaz-Carroll och Raballand (2007) ger även exemplet på standardiseringen av europapallen och containern., som gjordes separat. Detta har lett till att dimensionen av europapallen passar dåligt med containerns dimension.

3.6.3. Fyllnadsgrad

Fyllnadsgrad beskriver Dominic et al. (2000) som hur väl produkterna som transporteras fyller upp volymen i en transportenhet. Ett vanligt mått för fyllnadsgraden är procentenheter och kan beräknas genom att ta kvoten av produkternas volym och tillgänglig lastvolym eller genom att beräkna

produkternas vikt i förhållande till max tillåtna transporterad vikt för transportenheten (Dominic et al., 2000).

3.7. Standardiserat arbetssätt

För att göra det enklare att uppmärksamma utvecklingsmöjligheter och undvika onödiga

arbetsaktiviteter kan företag använda sig av ett standardiserat arbetssätt (Liker, 2004). Standardiserade arbetssätt beskriver Liker (2004) som repetitiva arbetsuppgifter och kan innebära mindre risk för fel. Standardisering handlar om att hitta bästa möjliga sätt att utföra en specifik arbetsuppgift just nu men det är viktigt att förstå att det inte betyder att detta sätt alltid kommer vara den bästa (Liker, 2004). Liker (2004) skriver att första steget av standardisering av arbetsuppgifter är att den nya metoden introduceras till personalen och standardiseras. Han anser att först när personalen är bekväm med den nya metoden, stabiliserad, kan förbättringar genomföras. Det är också viktigt vid införandet av nya standardiserade arbetssätt att inte bara till exempel avdelningschefer utformar och bestämmer de nya arbetssätten (Blücher, 2004), utan låta representanter från relevanta områden vara med och utforma de standardiserade arbetssätten (Liker, 2004). Alla representanter behöver inte vara med och utforma samtidigt (ibid.). Liker (2004) exemplifierar att logistikavdelningen och avdelningscheferna

tillsammans kan utföra det initiala standardiserade arbetssättet som sedan överlämnas till personalen vid det aktuella området för vidare utveckling.