Nedan diskuteras inhämtad information som redovisats i resultatavsnittet med relevant teori.
Tabell 1 diskuteras ytterligare.
Digital katalogisering
Hackney och Picard (2018) skriver att problematik kan uppstå i arbetet med digital katalogisering av samlingar och när besökare engageras i samlingarna. Detta eftersom terminologin och objektklassificeringen blir mer påtagliga om något skulle vara felaktigt.
Magnus (Personlig kommunikation, 17 mars, 2021) nämner att den största styrkan Malmö museer har genom Carlotta är ordningen av de digitala samlingarna. Magnus och Ulrika (Personlig kommunikation, 17 mars, 2021) berättar samtidigt att denna ordning främst
underlättar för medarbetarna internt när de navigerar kring de olika bilderna och föremålen. En utmaning inför framtiden är hur de på bästa vis kan förenkla navigeringen för besökare. Även om den allmänna inlärningen bidrar till demokratiseringen så måste museerna själva välja ut vad som kan tänkas vara av intresse för allmänheten (Anderson et al., 2018). Magnus nämner att en utmaning Malmö museer står inför är att välja ut information som anses intressant för
allmänheten. Detta tyder på att han har kännedom och kunskap om utmaningar som rör den digitala katalogiseringen. För att skapa offentligt engagemang krävs det att materialet som publiceras får gehör från besökarna annars fyller det bara upp tomrum vilket annat, mer relevant, material hade kunnat göra. Magnus belyser att grunden för åtkomst av dokumentation är graden av kvalitet i indexeringen.
Den digitala katalogiseringen, eller den systematiska uppbyggnaden av kunskap som Magnus nämner det, är centralt i Malmö museers verksamhet. Både Hackney och Picard (2018) och Anderson et al. (2018) betonar vikten av att välja relevant material att visa för allmänheten och Magnus håller med om detta. Troligtvis leder sådant arbete till större engagemang för besökare.
Engagera besökare
Att se relevansen i besökarens tankar och synpunkter är något som blivit alltmer viktigt när det kommer till inlärning och kommunikation inom museer. Tidigare var museer mer auktoritära och förmedlade information utan särskild åtanke på besökarens personliga förutsättningar i form av exempelvis kultur eller förmåga (Hooper-Greenhill, 2000). Magnus beskriver att relationen
40
till museer präglades av en annan typ av respekt för ca 60 år sedan. Nu är kommunikationen mer ömsesidig. Besökarens perspektiv tycks alltså ha uppvärderats. Museibesökares förändrade vanor på grund av digitaliseringen har skapat ett skifte i hur museum ser på konceptet
museibesök. Deltagande upplevelser håller på att bli mer och mer värdefulla, både på plats och online. Museer har på grund av detta börjat söka fler vägar för att inkorporera utomstående personers utbyte av information (Johnson et al., 2015). Malmö museer tacklar dessa utmaningar genom att fokusera på att göra information och data begriplig för allmänheten. Magnus nämner genomgående vikten av att hitta relevanta sökingångar för människorna och att kvalitet kontra kvantitet är en relevant diskussion i digitaliseringsarbetet. Detta för att det spelar ingen roll om de har 10 000 bilder av någonting om det inte kommer fram till besökaren vad det faktiskt är.
En annan funktion som kan bidra till att engagera besökare är kommentarsfunktionen.
Malmö museer har en öppen inställning till hur deras material används i sociala medier. Hood och Reid (2018) skriver att sociala medie-grupper representerar en ny möjlighet att engagera allmänheten vilket kan bidra till nyttiga kulturarvsdiskussioner. Malmö museer är gärna aktiva på sina egna sociala medie-kanaler och uppskattar när människor laddar ner och återanvänder deras material för att själva publicera det, så länge det finns korrekt källhantering. Denna inställning borde vara till Malmö museers fördel då det visar på öppenhet i offentligheten samt att om fler personer delar och återanvänder deras material så exponeras också Malmö museer och Carlotta vilket kan bidra till fler besökare.
Genom att uppmuntra besökare att dela bilder från museibesöket på sociala medier ökade National Gallery of Denmark sin räckvidd med 2500 procent (Johnson et al., 2015). När museer börjar öppna igen efter Covid-19-pandemin så borde denna sorts uppmuntran gagna Malmö museer. Genom att placera inbjudande fotomöjligheter på exempelvis utvalda platser i Malmö slott kan de uppmuntra besökare till att dela sitt besök på sociala medier. Hood och Reid (2018) beskriver nämligen hur digitalt berättande och dokumenterande på sociala medier skapar engagemang hos deltagarna vilket leder till att kulturminnen växer och bevaras. Museer kan rimligtvis ta vara på denna möjlighet genom att kontakta engagerade besökare för att ta del av deras specifika historia kring ämnen som museet vill belysa.
41
Vilken typ av museiverksamhet utövar Malmö museer?
Med utgångspunkt i kategoriseringen av Wiedemann et al. (2019) faller Malmö museer inom kategorin offentligt engagemang. Detta sker naturligt eftersom museet är lagstadgat att tillgängliggöra allt material enligt offentlighetsprincipen men också för att de vill engagera offentligheten genom att vara transparenta och visa upp allt de kan. Kategorin beskrivs som fördelaktig när det kommer till att öka synligheten i offentligheten vilket leder till
allmänengagemang. Besökare kan själva bidra till kulturarvet genom diskussioner, kommentarer och delningar vilket också ökar engagemang. Wiedemann et al. (2019) hävdar att denna strategi är den bästa vägen att gå och när det kommer till varumärkesprofileringen, som Magnus
genomgående beskriver som en av de viktigaste delarna i verksamheten, så kan detta antas vara applicerbart på Malmö museer. Sveriges museer skriver att de vill släppa på museernas eget tolkningsföreträde och i stället bjuda in till fler perspektiv genom att använda sig av tingens metod (Sveriges museer, 2018). Tingens metod har använts som underlag i intervjufrågorna för att exemplifiera hur museer kan engagera utomstående i sina samlingar. Magnus och Ulrika beskriver att Malmö museer vill engagera utomstående och vill att museets auktoritet ska åsidosättas för att främja och finna andras perspektiv, även om det inte nödvändigtvis sker genom tingens metod. Tingens metod användes i oktober 2020 genom att Malmö museer lät besökare diskutera sjöfartsminnena i utställningen för att utforska nya relationer till föremålen (Malmö museer, 2021).
Open Knowledge Foundation (2021) beskriver öppenhet utifrån tre nyckelfunktioner - tillgänglighet och åtkomst, återanvändning och omfördelning och universellt deltagande.
Malmö museers material är fritt att ladda ner, däremot är delar av materialet vattenstämplat på grund av upphovsrätt. Innehållet på Carlotta är tillgängligt för allmänheten men webbplatsens design, prestanda och struktur lämnar en del att önska. Exempelvis finns det problem i form av dröjsmål med omdirigering på webbsidan samt faktumet att webbplatsen inte är säker. Det sker ingen diskriminering gällande vem som får använda Malmö museers material vare sig det är studenter eller kommersiella företag vilket visar på att de står för ett universellt deltagande.
Samtidigt berättar Magnus att de gärna samarbetar mer med studenter vilket kan tolkas som lutning åt kunskapsfrämjande snarare än kommersialism.
Ett genomgående tema i intervjuerna med Magnus och Ulrika gäller resurser, eller brist på sådana, och ekonomi. Det finns en röd tråd i samtalen, både i intervjuerna och på observationen:
bristen på ekonomi och resurser och att det behövs fler satsningar. För att lyckas implementera
42
nya funktioner och förändringar som bidrar till det offentliga engagemanget och även till museiverksamheten krävs ekonomiskt kapital. Eftersom Malmö museer är en av flera
museiverksamheter som arbetar med Carlotta krävs gemensamma beslut på en nationell nivå för att genomföra särskilda förändringar på webbsidan. Dessa förändringar ska sedan utföras av Regis som är en ekonomisk förening som digitaliserar samlingarna. Det läggs en kostnad varje år för att deras arbete ska kunna genomföras och om större förändringar ska kunna ske så krävs det en ännu större kostnad.
I observationen av Carlottagruppens möte så framkom en sådan ordväxling gällande just detta.
Personer från Carlottagruppen vill ha mer utveckling back-end och då säger en av utvecklarna att han bara spenderar 40 procent av sin tid med Carlotta och om han hade fått mer pengar skulle fler uppdateringar kunna implementeras. Det visar sig att det som Magnus och Ulrika berättade under intervjun stämmer, det behövs en gemensam pott från alla representanter i Carlottagruppen för att kunna utveckla webbsidan. Det behövs exempelvis extrapengar för att hyra in en webbutvecklare som hade kunnat modernisera webbplatsen, och för detta behövs det frågas om pengar, och för att det ska kunna frågas om pengar behövs budget och tidsplan.
Affärsmodeller för att ge stöd åt aktiviteter för museer online förväntas att framträda i takt med att museer mognar i sitt digitala koncept (Hooper-Greenhill, 2000) och detta är förhoppningsvis något som Malmö museer kommer få erfara inom snar framtid.
Malmö museers och Carlottagruppens arbete styrs av ekonomi och är tidskrävande vilket verkar skapa missnöje hos de anställda. Magnus förklarade att det är delägarna i Regis som ger dem uppdrag och därför kan det tänkas att kommunikationen delägarna emellan borde effektiviseras för att spendera pengarna rätt. I kommunikationen tycks andra problem också uppstå. I
resultatkapitlet skildras ordväxling på Carlottagruppens möte där missförstånd uppstod på grund av bristande kommunikation.
Jämförelse mellan Rijksmuseum och Malmö museer
Ulrika säger att Malmö museer arbetar för att tillgängliggöra ännu fler högupplösta bilder. I nuläget fotograferas föremålen högupplöst men bilderna är ännu inte publicerade för
allmänheten. Det handlar framför allt om att det är ett stort arbete att byta ut alla bilderna, beslut måste tas med fotografen som tagit dem samt problematik i form av övergångsregler och upphovsregler. Ulrika säger dock att det finns underlag för att alla föremålsbilder ska vara
43
högupplösta och på sikt kommer de att utföra detta. Maxgränsen för arkivbilder är 6000 x 6000 pixlar och det lägsta pixelantalet är 1000 x 1000 pixlar och när fler högupplösta bilder
publiceras blir hemsidan förmodligen mer tilltalande för besökaren. Detta stärks av Navarrete (2019) som beskriver hur museer kan varumärkesprofilera sig online genom att skapa full tillgänglighet av bilder med hög kvalitet på sin webbplats. I tabell 1 valdes en av Malmö museers föremålsbilder och till skillnad från arkivbilder har dessa inget minimumkrav på 1000 pixlar varför upplösningen kan vara lägre. Magnus lägger tonvikt på Malmö museer som varumärke för att styrka deras relevans och existensberättigande. Detta motiverar att lägga resurser på publicering av högupplösta bilder på Carlotta som med fördel enkelt ska kunna laddas ner, kommenteras på och delas.
Hackney och Picard (2018) skriver att Rijksmuseum använder sig av olika
standardkomponenter som till exempel kontextuell information om upphovsmakaren och verktyg som gör att besökarna själva kan redigera i verken. Även om Carlotta inte uppvisar alla de funktioner som Rijksmuseum har så finns det stora likheter i deras uppvisande av material vilket framkommer i tabell 1. De mest märkbara skillnaderna gäller upplösningen på bilderna / föremålen och designen på webbplatsen. Ulrika säger att många av Malmö museers föremål redan är fotograferade i hög kvalitet och väntar på att publiceras, så snart är inte detta heller en märkbar skillnad. Själva designen på webbsidan kan underlätta tillgängliggörandet av material, exempelvis genom tydliga kommentars- och nedladdningsmöjligheter. Det kan exempelvis implementeras en knapp för nedladdning istället för högerklick på bilden.
44