Nedan redovisas den information som inhämtats i form av samtal, intervjuer, observation samt en jämförelse mellan Rijksmuseum och Malmö museer.
Presentation av intervjuobjekt
Här beskrivs de två intervjupersonerna med namn och titel.
Ulrika af Wetterstedt, arkivarie på Malmö museer.
Magnus Waldenborn, museiintendent / kurator på Malmö museer.
Öppenhet, åtkomst och tillgänglighet
Magnus (Personlig kommunikation, 17 mars, 2021) nämner att museer har en eftersläpning när det kommer till det digitala katalogiseringsarbetet. Till skillnad från exempelvis bibliotek som har ett standardiserat sätt att förhålla sig till offentliggörande av material till allmänheten så har museer andra riktlinjer och intressen. Magnus beskriver vidare att Malmö museer först startade sin digitala katalogisering internt så att de anställda enklare skulle ha ordning på samlingarna.
Enligt både Ulrika och Magnus (Personlig kommunikation, 17 mars, 2021) är denna ordning en av deras största styrkor när det kommer till databasen Carlotta. Eftersom denna interna ordning var konstruerad till att vara just intern så har en av utmaningarna varit att tillgängliggöra den för allmänheten – det vill säga göra informationen begriplig för fler än bara museianställda. Magnus berättar att ytterligare en utmaning är att välja ut vilken information som kan anses vara relevant för allmänheten.
Grunden för åtkomst av dokumentation är graden av kvalitet i
indexering…Att man skapar relevanta sökingångar som är relevanta både för oss som tjänstemän och museikufar och för en allmänhet som står utanför museet… Söker man på en kaffekopp så är det en kaffekopp man vill ha…
Allting bygger ju på en slags antropologisk metod som utgår ifrån att vad är det du ser egentligen och hur beskriver du det?” och det är i grund och botten det vi arbetar med…
(Magnus, personlig kommunikation, 17 mars, 2021)
31
Magnus säger att statliga museer, kommunala museer och privata museer alla har sina egna agendor. Vid svar på frågan om hur Malmö museer arbetar för att främja öppenhet och åtkomst för sina digitala samlingar berättar Ulrika att Malmö museer arbetar löpande med
digitaliseringsarbete och föremålsfotografering. Det arbetas även med att höja kvaliteten på de bilder som finns på Carlotta, exempelvis historiska stadsbilder, för att skapa en högre
standardkvalitet på webbsidan. ”Grunden för åtkomst är relevanta sökingångar, indexering och dokumentation” berättar Magnus. Ulrika berättar att hon har ett önskemål om att implementera zoomfunktioner i bilderna, detta för att högkvalitativa bilder lämpar sig för detta och
användarna kommer troligtvis dra nytta av funktionen. Magnus beskriver en process som exempel på hur Malmö museer arbetar för att tillgängliggöra kulturarv: Om ett dödsbo skänks till Malmö museer ska varje enskilt föremål av intresse fragmenteras till den grad att man försöker finna relevant information om allt snarare än att kategorisera ett föremål som ”ägdes av Agda, 81”. Således blir arbetet stort rörande hur varje föremål ställer sig till historien och samtiden snarare än en enkel beskrivning om vem som ägde föremålet.
På frågan om möjligheten att publicera högupplösta bilder svarar Ulrika att de börjat ta högupplösta bilder på föremål men ej publicerat dessa än, men det kommer ske i framtiden.
Gällande publiceringen av högupplösta bilder finns det problematik i form av övergångs- och upphovsregler vilka försvårar processen. Ulrika beskriver vidare att detta är något som arbetas med aktivt i det dagliga arbetet och högupplösta bilder blir alltmer frekventa på Carlotta. I nuläget är det minsta kravet för arkivbilder på Carlotta 1000 x 1000 pixlar och maxgränsen 6000 x 6000 pixlar. Enligt Ulrika är det få bilder som kommer upp i denna upplösning. När de högupplösta bilderna publiceras på Carlotta ändras licenserna till ”public domain”.
”Vi bygger systematiskt upp samlingar av information vilket är navet i vår verksamhet, grunden för vår existens, vi är den enda institutionen som gör detta”(Magnus, personlig kommunikation, 17 mars 2021).
Malmö museers digitala arbete
Magnus berättar att Ulrika arbetar med Digikult, som är ett slags ”kulturarv i praktiken”.
Digikult arbetar för att skapa en dynamisk mötesplats för alla som är intresserade av kulturarv som digitaliseras (Digikult, 2021). Genom att närvara på konferenser och seminarier anordnade av Digikult blir deltagarna varse om nya idéer och tillvägagångssätt i det digitala
kulturarvsarbetet. Magnus berättar att en stor del av Malmö museers digitala arbete är att kvalitetssäkra mängder av information vilket kräver kunnig personal som kan expediera
32
kvaliteten. Han säger att det finns en absolut brist på personal för denna expediering. Dessutom slutade nyligen två anställda vars arbetsuppgifter inbegrep expedieringsarbete varför nu nya personer ska skolas in i verksamheten vilket kommer vara tidskrävande.
Vid frågan på vad som kan göras inom snar framtid för att förbättra responsivitet, tillgänglighet och flexibilitet på Carlotta svarar Magnus att allt är möjligt men att det handlar om ekonomi.
För att förbättra exempelvis responsiviteten måste något göras med webbgränssnittet. För att lyckas med detta krävs ett helhetsingrepp på webbplatsen vilket kommer vara en lång och dyr process. Responsiviteten är bara en liten del i en större utveckling och det är bättre att ta allt vid ett tillfälle säger Magnus. De berättar att det i nuläget diskuteras hur denna utveckling ska gå till och att det optimala hade varit om alla museer som samarbetar med Carlotta hade kunnat bidra till en gemensam pott pengar som kan ligga till grund för Carlottas förbättringsarbete. Allas önskemål bör tas upp för att skapa en helhetslösning som passar alla i Carlottagruppen. Vid påpekande av att webbsidan Carlotta inte anses säker av webbläsaren framkom det att både Magnus och Ulrika proaktivt arbetat för att detta problem skulle lösas. När detta talades om bestämde de båda ett möte där de skulle få klarhet i och lösa problemet.
Magnus berättar att de är delägare i Regis som är en ekonomisk förening som regionmuseet i Kristianstad, kulturen i Lund och Malmö museer äger tillsammans. Varje år investeras pengar i Regis som digitaliserar merparten av bilderna på Carlotta, ca 30 000 bilder per år. Det är Malmö museer som ger Regis uppdrag och därför kan de också bestämma vad dem ska göra.
På frågan om varför Malmö museer inte använder sig av DigitaltMuseum berättar Magnus att alla museer som använder sig av DigitaltMuseum har databasen Primus. Nordiska museet började på 90-talet implementera primus medan flera mindre museer började använda ett system som hette Sofie. Efter ett tag lämnade många museer Sofie eftersom Nordiska museet ansågs som en garant för att saker går rätt till, en form av traditionstyngd. Det finns dock ett
”inofficiellt” samarbete med DigitaltMuseum, Carlotta och andra forum som tillsammans diskuterar gemensamma frågor. Det finns teoretiskt sätt ett informationsutbyte som sedan dras nytta av lokalt. De flesta av dessa möten sker i Stockholm vilket gör att Magnus och Ulrika har begränsad deltagarmöjlighet. Magnus berättar att det fanns en mindre konflikt i startskedet av de olika databaserna men att denna ”barnsjukdom är läkt” och att det nu i stället sker ett inofficiellt informationsutbyte där samtliga parter gagnas.
Vid frågan på vilka de största hindren / möjligheterna är när det kommer till förbättringen av Malmö museers digitala arbete framkom det redan under det introducerande samtalet att en av de största styrkorna är ordningen i informationsdatabasen. De har en god intern struktur och
33
ordning som underlättar när det kommer till navigering och kartläggning av det digitala materialet. Förutom detta berättar Ulrika att de även har tydliga processer och riktlinjer som de standardiserat i sitt dagliga arbete vilket underlättar det digitala arbetet. De största hindren som finns är enligt både Magnus och Ulrika begränsningar gällande tid, resurser, pengar och personal. Om de fått mer resurser hade de kunnat testa nya saker, utfört omvärldsanalyser samt haft en mer kontinuerlig kontakt med allmänheten menar de. Vidare uppger de att det finns kompetensbrist i form av teknisk personal. Magnus berättar att den fysiska organisationen förutsätter den digitala och att detta samspel reglerar hur det digitala arbetet kan skötas.
Ytterligare hinder är att de inte hinner analysera hur tillgängligheten upplevs på deras webbplats på grund av resursbrist. Ulrika nämner att de använder sig av GLO10 för att ta in
användarperspektiven men att de saknar vanan att göra det regelbundet, vilket hon säger de kan bli bättre på. De försöker främja forskning med hjälp av studenter men även här finns det resursbrist. Magnus menar dock att de hade kunnat vara mer proaktiva i sitt samarbete med studenter.
Magnus berättar att Europeana11 nyttjar data om samlingar från Malmö museer och att Malmö museers databas är på tredje plats i Sverige gällande hur mycket material som används. Första plats har Nordiska museet. Detta hade kunnat vara ett argument för att mer forskning och ekonomiskt kapital skulle kunna doneras till Malmö museer men tyvärr finns det inte resurser och tid för att argumentera för denna sak enligt Magnus.
Engagera besökare
På frågan om hur Malmö museer kan engagera digitala besökare svarar Ulrika att de utvecklat en funktion i april 2018 på Carlotta som tillåter kommentarsmöjligheter. Tidigare har Malmö museer hänvisat besökare till mejlkontakt men nu finns det alltså ytterligare en funktion som kan bidra till allmänhetens engagemang. Möjligheten att skriva e-post till museet kvarstår och de anställda har en intern riktlinje att det bara får gå två dagar innan de ska ha svarat. Det är dessutom lagstiftat i kommunallagen att statligt ägda institutioner måste svara inom 48 timmar.
10 GLO är en metod som används i museisektorn för att sätta ord på de effekter som museiverksamhet ger och den nytta som individer kan ha av att engagera sig i den (Brown, 2007).
11 Europeana är ett initiativ från EU som integrerar och förvaltar det europeiska kulturarvet (Europeana, 2021).
34
Respondenterna ser hur deras bilder och annat material används i sociala medier som diskussionsunderlag. Ett exempel på detta är hur historiska bilder i Malmö stad används av lokala Facebook-grupper som diskuterar årtal, geografisk plats och annat som finnes intressant.
Magnus säger att Malmö museer har som uppgift att informera malmöbor och att det inte finns en strut som gallrar ut viss information utan att allt material i stället ska kunna användas på olika sätt i olika sammanhang. Magnus säger att ”det är ju att bygga dialog angående vårt arbete med ett gemensamt kulturarv”.
Vid frågan på om Malmö museer hade kunnat vara mer delaktiga på sociala medier för att främja allmänengagemanget svarar Ulrika att detta testats av andra verksamheter med negativ effekt. Detta för att det blir en form av myndighetsauktoritet som inte uppskattas av allmänheten och därför förhåller sig Malmö museer passiva i de yttre samtal som sker gällande deras
material. Samtidigt är Malmö museer gärna delaktiga i sina egna sociala medier, men andra grupper håller de sig ifrån. När det kommer till hur personer använder sig av Malmö museers material på andra kanaler svarar Magnus att de gärna får använda sig av materialet men att de ska visa källhyfs, det vill säga använda korrekt källhänvisning. De berättar att det finns ett växande allmänintresse för det som museet arbetar med men tyvärr finns det begränsade
resurser för att bemöta intresset. Det växande engagemanget kan dock fungera som ett argument för att inhämta fler resurser, det vill säga anställa mer personal.
När det kommer till om Malmö museer tänkt implementera tingens metod digitalt i form av workshops svarar Ulrika att hon är medveten om att workshops med tingens metod utförts av Taher (2020) och att dessa var lyckade. Det gavs ingen konkret information om dessa workshops kommer fortsätta men båda respondenter beskrev vikten av att engagera utomstående personer i museisamlingarna och hänvisade till att tingens metod använts i utställningen ”sjöfartsminnen” genom att besökare fick diskutera föremålen.
Magnus menar att det för ca 60 år sedan fanns en annan sorts respekt för museet, att man
”bugade och bockade för informationen”. I nutid har denna sorts kommunikation förändrats till en mer deltagande upplevelse som kan liknas med doktors- och lärarauktoritetsskiftet där eleverna eller patienterna har mer att säga till om. Detta gäller generellt mot myndigheter och myndighetsutövning säger Magnus. Han förklarar att detta delvis beror på att människor förstått sina medborgerliga rättigheter. Han beskriver vidare att Malmö museer aldrig haft ambitionen att besökare ska bocka för dem utan de alltid har tillhandahållit verktyg och information som ska underlätta för besökaren.
35
Offentligt engagemang eller nå marknadsföringsmålen
På frågan om hur Malmö museer kategoriserar sig själva enligt den kategorisering av digital museikatalogisering som Wiedemann et al. (2019) sammanställt, det vill säga de fyra olika användningsområdena - Offentligt Engagemang, Skydd av kulturarv, Främja forskning och Nå marknadsföringsmålen, svarar Magnus att de ser dessa fyra användningsområden som en godispåse där de tar lite av varje men att användningsområdet Nå marknadsföringsmålen känns längst bort. I stället för att enbart arbeta för att, likt ett vinstdrivande företag, tjäna pengar så är fokus istället att ständigt förbättra museets varumärke. Magnus säger att det handlar om att arbeta för ett varumärke som är positivt för den egna överlevnadens skull – att fortsätta vara relevanta. Han beskriver det som en kamp för existens och att varumärket ska fungera som en tillförlitlig garant.
…Om vi inte kan vara relevanta som ett gott, tydligt varumärke som Malmö museer, ja då är vi ute i kanten på att… Då har vi svårt att motivera varför vi existerar egentligen. Det är en kamp för existens det vi håller på med när det gäller själva marknadsföringsdelen, det kan man faktiskt säga…
(Magnus, personlig kommunikation, 17 mars 2021)
Magnus berättar vidare att det finns en resursbrist när det kommer till att varumärkesprofilera Malmö museer och att hans egna arbetsuppgifter gör att han inte jäktar med att utföra sådant arbete. Om det hade kunnat argumenterats för viken av att marknadsföra Malmö museer utifrån aspekter som exempelvis det ökande allmänintresset så hade Malmö stad möjligtvis anställt mer personal som kunnat arbeta med dessa frågor dagligen. Vidare beskriver de att de, till följd av att stå under lagen om offentlighetsprincipen, automatiskt faller inom användningsområdet offentligt engagemang.
Museet kan ses som ett bibliotek snarare än en detaljvaruhandelsaffär till följd av uppdraget att tillgängliggöra samt bevara. När det kommer till vattenstämplingar som finns på Carlotta så har detta att göra med upphovsrätt och Ulrika berättar att de aktivt arbetar med att försöka skriva över upphovsrätten till Malmö museer så de kan tillgängliggöra och höja kvaliteten på
materialet. Detta görs dock främst med nya avtal av bilder, de brukar inte arbeta bakåt men det händer.
36
Observation på Carlottagruppens möte
Det fanns viss diskrepans mellan Carlottagruppen och den externa arbetsgruppen gällande vad som går att göra, vad som behöver göras och vad som gjorts. Exempelvis hävdar den externa arbetsgruppen att det faktiskt går att öppna en specifik flik medan Lunds representant från Carlotta hävdar motsatsen. Till slut överbevisas Lunds representant att det faktiskt går att utföra och diskrepansen uppstod på grund av kommunikationsbrist.
Det samtalas mycket om den nya versionen av Carlotta, version 3.8. Denna version ska exempelvis kunna logga / definiera olika typer av händelser som sker av besökare, exempelvis hur många som klickat på en viss knapp, hur många som högerklickat på en högupplöst bild samt laddat ner den etcetera. Det sker diskussioner om vad som faktiskt är en högupplöst kontra lågupplöst bild och att detta förändras genom tiden. De går in på detaljer gällande vad som kan loggas och vad som inte kan loggas. I version 3.8 ska det gå att skriva en egen tagg, exempelvis hur många som bokmärkt en viss flik, för att få ut data och information om hur många besökare som gjort detta. Denna taggstyrningsfunktion ska implementeras i version 3.8. Många verkar se fram emot Carlottas nya version. Den externa arbetsgruppen diskuterar turordningen om vilka museer som ska få testa den nya versionen och Helsingborg tycktes mest lämplig. Tidsplanen diskuteras utifrån när detta kan påbörjas och då berättar den externa arbetsgruppen att det finns en bakläxa på installationspaketeringen men att den förbättrade versionen i stort sett är redo att testas.
Något som skapat missnöje hos Carlottagruppen är att det inte går att öppna upp PDF på webbsidan vilket den externa arbetsgruppen säger att de kan arbeta fram så att det kan implementeras till hösten. Vissa från Carlottagruppen nämner att de önskar mer utveckling back-end. En person från den externa arbetsgruppen säger att han bara ägnar 40 procent av sin tid för arbete med Carlotta men hade det funnits mer pengar hade han kunnat utföra mer. För att veta kostnaden för detta behövs dock en konkret plan. Följande är ett exempel på dialog som skedde gällande ekonomi, resurser och fler satsningar:
Medlem i Carlottagruppen: ”Hur är det med en ny webbsida?”.
Back-end utvecklare: ”Vi har inte gjort någonting om det så att säga”, Back-end utvecklare: ”Extrapengar för att kunna lägga in på en webbutvecklare”
37
Medlem i Carlottagruppen: ”Vi måste veta budgeten innan vi kan fråga om pengar”
Back-end utvecklare: ”Budget och tidsplan behövs för att implementera detta”.
(Personlig kommunikation, 26 mars 2021)
Det läggs tyngd på indexering och intern katalogisering för att göra materialet lättillgängligt och hanterbart för besökare. Carlottgaruppen vill dessutom anpassa sökfält och sökord till sidor som folk är mer vana vid, de nämner Zalando som exempel, för att göra materialet mer lättillgängligt och för att möta besökarnas förväntningar.
Jämförelse med Rijksmuseum
Inför denna jämförelse har en slumpmässig föremålsbild valts från respektive museers digitala databaser för samlingar. Tabellen diskuteras i kapitel 5.4.
Tabell 1: Jämförelse mellan Rijksmuseum och Malmö museer
Information Rijksmuseum Malmö museer
Objekt Hyperlänk Hyperlänk
Upplösning 5196 x 6374 pixlar 1000 x 611 pixlar
Kommentarsmöjligheter Ja Ja
Delningsmöjligheter Ja Nej
Zoom Ja Nej
Färg 24 bitars 24 bitars
Nedladdning Kan laddas ner genom knapp
Kan laddas ner genom högerklick
Responsiv Funkar smidigt på
mobil, läsplatta och
38 Information om tinget Tavlans titel,
beskrivning av tavlan, konstnärens namn, datumet för tavlan, material och teknik, ämne som tavlan tar upp, rättigheter, förvärv och rättigheter
Föremålets namn, beskrivning av föremålet,
förvärvsomständigheter, ägare och tidigare ägare, tillverkning, material och tillverkning,
Storlek 5,78 megabyte 38,8 kilobyte
Typ av fil JPG-fil JPG-fil
Snabbhet 4,3 sekunder för full laddningstid enligt GTMetrix12
5,3 sekunder för full laddningstid enligt GTMetrix
12 GTMextrix är en webbplats som mäter exempelvis prestanda och snabbhet för webbplatser (Gtmetrix, 2021).
39