Den metod som vi använt oss av är observation med videokamera och intervju med integrerad videovisning med en pedagog. Att observera barns fria lek med hjälp av videokamera ser vi som fördelaktigt när det gäller att fånga barnens vardag och leksituationer så som de är. Det man måste vara medveten om är att den som observerar alltid påverkar det observerade sammanhanget med sin närvaro (Pramling Samuelsson och Lindahl, 1999). Vi märkte detta vid ett par tillfällen då barnen stördes av kameran men vi kan inte veta hur barnens lek påverkades av vår närvaro i andra avseenden. Det kan ha varit så att barnens lek påverkades mer än vi tror och det kan i så fall ha påverkat våra resultat.
När vi analyserade materialet var vi medvetna om de felkällor som kan uppstå när man analyserar videoobservationer. Rubinstein Reich och Wesén (1986) beskriver att risken är stor att man övertolkar och ser det man vill se även när det inte existerar. Det här tänkte vi på när vi analyserade och vi anser att pedagogens analysering av observationerna har minimerat risken för övertolkning. När vi analyserade hade vi en tanke om vad vi ville se och kan därför ha sett det i större utsträckning än vad det i verkligheten fanns. Vi förhåller oss därmed kritiska till våra resultat då vi anser att tolkningen beror på våra erfarenheter.
Enligt Pramling Samuelsson och Lindahl (1999) kan de observerade personernas beteende bland annat påverkas av vad de vet om avsikten med videoobservationerna.
vårt syfte med observationerna utan de visste bara att vi skulle komma och videofilma deras lek. När vi sen presenterade oss för barnen var vi noga med att bara berätta våra namn och att vi skulle videofilma.
När vi observerade använde vi oss av två videokameror och fick då ihop tillräckligt med material som vi kunde använda som underlag i vår undersökning. Observationerna var planerade att utföras under två förmiddagar men genomfördes under en förmiddag. Vi gjorde en avvägning om att vi hade tillräckligt med material eftersom vi hade stor variation i materialet och kunde redan under observationstillfället upptäcka mycket matematik i barnens lek. Vi analyserade först allt observationsmaterial och kunde redan i första skedet utläsa en del kategorier. När det sedan kom till att välja ut sekvenser som vi skulle analysera mer grundligt så valde vi ut fyra av tretton sekvenser. Vårt resultat baseras därmed på slutsatser från en knapp tredjedel av vårt empiriska material, vilket kan ha en viss inverkan på vad vi har kommit fram till. Vi valde fyra sekvenser som utspelade sig i olika rum och sammanhang för att variationen skulle framträda. Vi hade kunnat välja att bara analysera sekvenser från ett specifikt rum för att se vilken matematik som fanns i barnens lek i det rummet. Resultatet av vår undersökning blir direkt påverkad av vilka sekvenser vi valde ut. Sekvenserna blev underlag för intervju och analys.
När vi valde ut endast en del av vårt material bestämde vi vilka sekvenser som pedagogen skulle få ta del av. Om det hade varit pedagogen som hade fått välja sekvenser så är det möjligt att hon hade valt andra än vi gjorde. Det skulle kunna betyda att vi skulle kunna ha fått fram ett annat resultat och andra kategorier än de vi använde oss av.
Vi fick en annan infallsvinkel av vårt resultat när Kim kommenterade våra filmsekvenser och berättade vilken form av matematik hon såg i våra observationer. Pramling Samuelsson och Lindahl (1999) beskriver att tolkningen av det material som man har spelat in blir beroende av vem det är som tolkar. Olika personer riktar sin uppmärksamhet mot olika saker i en observation, vad det är man är intresserad av att se och vad det är man har för bakgrund är exempel på faktorer som kan påverka. Den pedagog som vi intervjuade och som fick ta del av vårt material hade bland annat matematik som huvudämne i sin lärarutbildning och var intresserad av matematik,
vilket kan ha påverkat vad hon upptäckte i våra observationer. Om pedagogen inte hade varit utbildad inom matematik så kan man tänka sig att hon inte hade sett lika mycket och hade hon dessutom inte varit intresserad av matematik så kunde det ha påverkat hennes uppmärksamhet under videovisningen. Pedagogen fick bara se videoobservationerna en gång medan vi såg dem flera gånger. Vi upptäckte nya saker varje gång och det hade säkert pedagogen också gjort om hon hade fått se det flera gånger. Det hade kunnat inverka på vårt resultat genom att vi möjligtvis hade fått fram ännu fler former av matematik.
En sak som vi borde ha tänkt på var att när vi testade diktafonen innan intervjutillfället så testade vi bara hur ljudkvalitén blev då vi satt som vi skulle sitta under intervjun. Vi skulle ha satt igång observationsmaterialet och testat diktafonen samtidigt för att se hur ljudkvalitén påverkades av ljudet från filmerna under intervjun. I efterhand har vi fått reda på att det inte gjorde något att vi glömde detta eftersom ljudet blev bra ändå, men det hade kunnat bli stora komplikationer för vårt fortsatta arbete om vi inte hade kunnat urskilja pedagogens röst i förhållande till filmerna under intervjun.
Pedagogens perspektiv var i hög grad berikande för vår undersökning och vårt resultat. Kim kom med synpunkter och upptäckte faktorer i våra observationer som vi inte hade upptäckt. Bland annat synliggjorde Kim den matematiken som barnen förmedlade genom sitt språk och det var något som vi vid tillfället inte hade iakttagit i någon större utsträckning. Det var i våra diskussioner med Kim som vi blev medvetna om att det var fördelaktigt att flera pedagoger tog del av observationerna. Vi kan i efterhand reflektera över hur det skulle kunna påverka vårt resultat om vi hade haft ännu en pedagog som fått ta del av materialet. Det hade kunnat ge vår undersökning ännu en synvinkel och därmed berikat våra resultat. Vi ser dock en komplikation i den här tanken då vi redan efter en intervju hade mer material än vad vi behövde som underlag. Om vi hade intervjuat en eller flera pedagoger utöver Kim så hade vi haft för mycket material att bearbeta vilket hade lett till att vår analysering av materialet hade blivit lidande.
Vi tog reda på Kims tankar kring vår metod i relation till vårt syfte och våra frågeställningar. Man kan i hennes kommentarer utläsa ungefär samma tankar som vi har när det gäller videoobservation för att upptäcka matematiken och vilken form av
precis som Kim säger ”inte ska behöva springa och leta efter grejerna” när man behöver dem. Vi diskuterade även efterarbetet och att arbeta med videofilm är en tidskrävande metod, det går inte att komma ifrån. Som verksam pedagog kan det vara svårt att hitta den tiden som behövs. Men samtidigt ser även Kim fördelar med att kunna visa videoobservationer på bland annat personalkonferenser och föräldramöten för att skapa förståelse för vad barnen förmedlar genom leken.