Vi har reflekterat över metodvalet för vår studie och anser att en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ text- och bildanalys är bra metoder för läromedelsanalyser som i vårt fall gav ett intressant resultat. Den kombinerade metoden kan även användas på läromedelsanalyser med andra inriktningar än den vi valt.
Syftet var att undersöka hur jämställdhet framställs utifrån ett genusperspektiv i läromedel i svenska som andraspråk och därför lämpar sig den kvantitativa innehållsanalysen för att jämföra de olika läromedlen som grund för ett urval till den kvalitativa text- och bildanalysen (Bergström
& Boréus, 2012, s. 87). För att besvara våra forskningsfrågor anser vi att metoden passade syftet med studien.
Empirin som användes i den kvantitativa innehållsanalysen var läromedel från 2008 och framåt och var de läromedel som fanns tillgängliga på Blåsenhusbiblioteket. Det hade varit intressant att istället göra en enkät till lärare som undervisar inom svenska som andraspråk och använder läromedel inom ämnet för att se vilket läromedel som används mest. Det hade gett oss en bild av vilka läromedel i ämnet som verkligen används. Användningen av de läromedel som ingår i vår studie vet vi inget om.
Studien har vissa begränsningar såsom att vi utifrån den kvantitativa innehållsanalysen gjort ett urval att analysera två läroböcker kvalitativt för att svara på vår forskningsfråga. Det gör att resultatet inte kan generaliseras för alla läromedel i svenska som andraspråk. En annan begränsning är att analysen utgår från vår tolkningsförmåga då många egenskaper och aktiviteter inte är vetenskapligt förankrade och utgår därför från vår tolkningsförmåga. Det innebär också att bilder på personer i böckerna som vi inte kunnat dela in i kvinna/man eller flicka/pojke utifrån våra scheman (se metodavsnitt) är klassade som odefinierbara. Vi har inte pratat med varken författaren eller illustratören vilket gör att de kan ha funnits en tanke kring jämställdhet i läroböckerna. De personerna som vi klassificerat som odefinierbara kan enligt författare eller illustratör vara definierade som kvinna/man eller flicka/pojke. Det gör att vårt resultat inte kan ses som en absolut sanning utan enbart som ett resultat utifrån vår tolkningsförmåga.
Analysen skulle kunna utgå från andra teoretiska utgångspunkter och kan då ge andra resultat. Studien skulle också kunna innefatta en kvalitativ text- och bildanalys av fler läromedel i svenska som andraspråk för att bredare synliggöra samband eller skillnader. Fler förslag på vidare forskning kommer att tas upp i vår konklusionsdel.
Konklusion
Resultatet i vår studie visar på att omslag och innehåll i böckerna har markörer och egenskaper som förstärker könsidentitet och stämmer alltså överens med Hirdmans ena logik att pojkar och flickor upplevs som varandras motsatser och att böckerna till viss del bygger på dolda värderingar. Det ser vi genom att böckerna vi analyserat sätter karaktärerna i könsstereotypa roller genom könsmarkörer och “kvinnliga” och “manliga” egenskaper, framförallt i den äldre generationen.
För att uppnå jämställdhet är det i huvudsak flickorna som ändrats genom att de förändrats med könsmönster som mer liknar pojkarnas men endast bland barn och yngre vuxna och inte bland äldre. Vi ser i böckerna yrken som förknippas med makt och hierarki, fritidsaktiviteter som präglas av aktivitet och tävling, egenskaper bland karaktärerna som är känslokalla, våldsamma, svaga, emotionella och omsorgsfulla. I vissa fall följer egenskaperna könsmönster och i vissa fall inte och vi ser i sin helhet många försök till att visa på jämställdhet utan förlöjliganden av könen. Att arbeta normkritiskt för att uppnå jämställdhet handlar om att först se på sig själv och på det som betraktas som äkta och börja ifrågasätta vad som faktiskt är sant (Björkman, 2015, s.178). Det är därför viktigt att ifrågasätta diskriminering och förtryck och inte att studera det som avviker för att där igenom inte stärka rådande normer.
Vår studie bidrar till att belysa för lärare hur jämställda några läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 är mellan pojkar och flickor, vilket ur ett jämställdhetsperspektiv kan underlätta val av läromedel för läraren.
Intressant vidare forskning i ämnet är att undersöka fler läromedel och analysera jämställdhet och hur det har förändrats över tid. Vi har inte jämfört hur äldre läroböcker inom svenska som andraspråk skildrar flickor och pojkar med nyare läroböcker i ämnet. Det skulle också vara intressant att analysera läromedlen utifrån ett intersektionellt perspektiv då även klass, etnicitet och sexualitet berörs. Det är intressant eftersom det finns många olika kulturer och etniciteter på svenska skolor idag. Något som framkom i den kvantitativa analysen är att flera äldre läroböcker dominerades av flickor vilket skulle vara mycket intressant att undersöka mer utförligt.
Vår studie har inte tagit hänsyn till individer som inte har någon könsidentitet och kan möjligtvis kännas som diskriminerande för dessa individer. Det är vi medvetna om och detta kan också vara ett ämne för vidare forskning.
Referenslista
Böcker
Ambjörnsson, F. (2003), I en klass för sig. Genus, klass och sexualitet bland gymnasieFlickor. Ordfront förlag: Stockholm
Ambjörnsson, F. (2011). Rosa den farliga färgen. Ordfront förlag: Stockholm
Bergström, G & Boréus, K. (2012). Textens mening och makt- Metodbok i samhällsvetenskaplig text och
diskursanalys. (Tredje upplagan). Studentlitteratur AB: Lund
Björkman, L. (2015). En skola i frihet - med “misstagens” hjälp. Ingår i Bromseth, J & Darj, F.
Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring. Danagård LiTHO AB: Ödeshög
Davies, B. (2008). Hur pojkar och flickor gör kön. Liber: Stockholm
Eisaiasson, P.,Gilljam, M., Oscarsson, H., Town, A. & Wängerud, L. (2017)
Metodpraktikan-konsten att studera samhälle individ och marknad (Femte upplagan). Wolters Kluwer Sverige AB:
Polen
Eriksson, Y. (2017). Bildens tysta budskap. (Andra upplagan) Studentlitteratur AB: Lund Folkeryd W, J. & af Geijerstam, Å. (2013) Ämnesinnehåll i en digital undervisningsvärld. Oslo:
Cappelen Damm
Hirdman Y. (2001), Genus- om det stabilas föränderliga former. Liber: Malmö Nikolajeva, M. (2017). Barnbokens byggklossar. Studentlitteratur: Lund
Sörensdotter, R. (2015). En störande, utmanande och obekväm pedagogik. Om queerteoriernas relevans för en
normbrytande undervisning. Ingår i Bromseth, J & Darj, F. Normkritisk pedagogik - Makt, lärande och strategier för förändring. Danagård LiTHO AB: Ödeshög
Läroplan
Skolverket, (2017) Läroplan för grundskolan förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.
Statens offentliga utredningar
SOU (2010:99) Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet och utveckling i skolan. Stockholm: Fritzes offentliga publikationer. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b719/contentassets/128cb1c062054e819f88f872a7bd7710/flick
or-pojkar-individer---om-betydelsen-av-jamstalldhet-for-kunskap-och-utveckling-i-skolan-sou-201099 [Hämtad 2018-03-29]
Artikel
Hirdman, Y. (1988). Genussystemet – reflexioner kring kvinnors sociala underordning” publicerades i Kvinnovetenskaplig tidskrift år 1988.
Tillgänglig: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1490/1303 [Hämtad:
2018-03-29]
Rapport
CEDAW. (2018). Slutsatser avseende Sveriges kombinerade åttonde periodiska rapport. CEDAW. Ohlander, A-S. (2010) Kvinnor, män och jämställdhet i läromedel i samhällskunskap. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49b719/contentassets/0af7da0958234a80873f29145a14f78c/kvinn or-man-och-jamstalldhet-i-laromedel-i-samhallskunskap-sou-201033. SOU.2010:33 [Hämtad: 2018-04-26]
Webbsida
Globalis. (2016). GII-Jämställdhet. Tillgänglig via: https://www.globalis.se/Statistik/GII-jaemstaelldhet [Hämtad 2018-04-26]
Gleerups. (2018). Briljant svenska textbok 1 & 2. Tillgänglig via: https://www.gleerups.se/40667328-product [Hämtad 2018-05-03]
Migrationsverket. (2015). Översikter och statistik från tidigare år. Tillgänglig via:
https://www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik/Oversikter-och-statistik-fran-tidigare-ar/2015.html [Hämtad 2018-04-26]
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Tillgänglig via:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [Hämtad: 2018-05-13]
Avhandlingar
Bengtsson, J. (2013). Jag sa att jag älskade han men jag har redan sagt förlåt för det: ålder, genus och
sexualitet I skolans tidigare år. Diss. Linköping: Linköpings Universitet.
Tillgänglig: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:647144/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2018-04-26]
Eilard, A. (2008). Modern, svensk och jämställd- om barn, familj och omvärld I grundskolans läseböcker
1962-2007. Diss. Malmö: Malmö högskola.
Tillgänglig: http://jamda.ub.gu.se/bitstream/1/225/1/eilard.pdf [Hämtad: 2018-04-26]
Forsberg, U. (2002). Är det någon "könsordning" i skolan?: analys av könsdiskurser i etniskt homogena och
etniskt heterogena elevgrupper i årskurserna 0-6. Diss. Umeå : Univ.
Tillgänglig: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A156240&dswid=2396 [Hämtad: 2018-04-26]
Lilja Waltå, K (2016). “Äger du en skruvmejsel?” litteraturstudiets roll i läromedel för gymnasiets
yrkesinriktade program under Lpf 94 och Gy 2011. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet.
Tillgänglig: http://hdl.handle.net/2077/45568 [Hämtad: 2018-04-26]
Mattlar, J. (2008). Skolbokspropaganda?: en ideologianalys av läroböcker i svenska som andraspråk
(1995-2005). Diss. Uppsala: Uppsala Universitet.
Tillgänglig: http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:172855/FULLTEXT01.pdf [Hämtad: 2018-04-26]
Läroböcker.
Emanuelsson, B. & Gardell, L..(2012). Briljant svenska arbetsbok 3. Gleerups utbildning AB:Malmö Eriksson, H. (2011). Språkis-svenska för nyanlända 1. Liber AB: Kina
Eriksson, H. (2011). Språkis-svenska för nyanlända 2. Liber AB: Kina Eriksson, H. (2008). Språkis-svenska för nyfikna A. Liber AB: Ungern Eriksson, H. (2009). Språkis-svenska för nyfikna B. Liber AB: Kina
Petrén, M. (2016) Svenskbiten START. Gleerups utbildning AB: Polen
Wikström, B.(2009). Briljant svenska textbok 1. Gleerups utbildning AB: Malmö Wikström, B.(2010). Briljant svenska textbok 2. Gleerups utbildning AB: Malmö