Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Självständigt arbete 2 för grundlärare Fk-3 och 4-6, 15 hp
Briljant jämställt?
En läromedelsanalys av hur läromedel i svenska som andraspråk visar på jämställdhet mellan flickor och pojkar
Sofia Brink & Carolin Candan
Handledare: Henrik Román
Examinator: Tomas Persson
Sammanfattning
Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 visar på jämställdhet mellan flickor och pojkar. Det gör vi genom att analysera nio olika läromedel i svenska som andraspråk kvantitativt och två läromedel kvalitativt.
Det som framkom som ett särskilt intressant resultat av den kvantitativa innehållsanalysen är att två läromedel från samma förlag och i samma serie men utgivna olika år hade stora skillnader.
Skillnaderna i de böckerna är hur ofta flickor och pojkar framkommer i både text och bild. Det resultatet låg till grund för den kvalitativa text- och bildanalysen som riktades enbart mot dessa två böcker. Den analysen visar att det skett en viss förändring av hur man skildrar flickor och pojkar från Briljant svenska textbok 1 (Wikström, 2009) till Briljant svenska textbok 2 (Wikström, 2010). Briljant svenska textbok 2 (2010) har fler försök till normbrytande könsmarkörer och även neutraliserat typiska könsmarkörer från Briljant svenska textbok 1 (Wikström, 2009) till Briljant svenska textbok 2 (Wikström, 2010). Studien belyser även hur genus skapas och hur människan i nutid och historiskt sett skapar och förändrar strukturer som i olika grad frambringar orättvisa mellan män och kvinnor.
Nyckelord: könsmarkör, könsroll, kön, normer, normkritik, genusprocess, genussystem och läromedel
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Innehållsförteckning ... 3
Inledning ... 5
Bakgrund ... 6
Tidigare forskning ... 9
Jämställdhet i läromedel ... 9
Genus och jämställdhet ... 11
Sammanfattning av tidigare forskning ... 12
Teoretiska utgångspunkter ... 14
Kön och könsidentitet ... 14
Genusprocess ... 14
Genussystemet ... 15
Litterär analys ur ett genusperspektiv ... 16
Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter ... 16
Syfte och frågeställningar ... 18
Metod ... 19
Forskningsmetod ... 19
Kvantitativ innehållsanalys ... 19
Kvalitativ bild- och textanalys ... 20
Analysverktyg ... 20
Könsmarkörer ... 20
Kvinnliga och manliga egenskaper ... 20
Urval av läromedel ... 21
Den fördjupade studiens avgränsning ... 22
Arbetsfördelning ... 23
Validitet och reliabilitet ... 23
Generalisering och generaliserbarhet ... 23
Etiska överväganden ... 24
Analys och resultat ... 25
Kvantitativ innehållsanalys ... 26
Kvalitativ bild- och textanalys ... 28
Briljant svenska textbok 1 (2009) - Könsmarkörer ... 28
Briljant svenska textbok 1 (2009)- Egenskaper ... 29
Briljant svenska textbok 2 (2010) - Könsmarkörer ... 31
Briljant svenska textbok 2 (2010)-Egenskaper ... 32
Jämförande analys- Könsmarkörer ... 35
Jämförande analys- Egenskaper ... 37
Sammanfattning ... 37
Kvantitativ innehållsanalys ... 37
Kvalitativ text- och bildanalys ... 38
Diskussion ... 39
Könsmarkörer och egenskaper ... 39
Jämställdhet ... 40
Kritiskt förhållningssätt ... 41
Diskussion av metodval ... 42
Konklusion ... 44
Referenslista ... 45
Bilaga ... 49
Bilaga 1, Analysresultat från kvantitativa innehållsanalysen ... 49
Inledning
Svenska skolor har under de senaste åren berikats med elever från många olika länder och kulturer.
Under 2015 inkom nästan 163 000 asylansökningar och majoriteten av de asylsökande har medborgarskap i Syrien, Afghanistan och Irak (Migrationsverket, 2015). Det finns dock en skev fördelning mellan kvinnor och män i dessa länder inom hälsa, medbestämmande och yrkesdeltagande medan Sverige är ett av de länder som har jämnast fördelning i dessa avseenden enligt Globalis statistik från 2015 (Globalis, 2018).
En av oss har undervisat nyanlända ungdomar i svenska som andraspråk. Vid en lektion bad jag som lärare en pojke från Mellanöstern att sätta sig bredvid flickorna, han vägrade och gick ut ur klassrummet. Eleven förklarade sedan för mig att i hans hemland fick han som pojke inte sitta bredvid flickorna i klassrummet vilket kändes väldigt obekvämt för honom och därför valde han att inte delta på lektionen och gick ut. Denna incident var för mig som lärare helt ny då regler som dessa inte finns i Sverige.
I läroplanens övergripande mål och riktlinjer står det att “skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck i praktiska vardagliga handlingar” (Skolverket, 2017, s.12). Vidare ska skolan” aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter(...) och skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster”(Ibid s.8).
Jämställdhet mellan kvinnor och män är enligt oss ett ämne som talas om överallt, i politiken, i skolan, på arbetsplatsen och på fritiden. Förutsättningar för flickor och kvinnor i Sverige har med tiden förändrats till det bättre men det är en process som har tagit tid och som fortfarande pågår.
Flickor får idag gå i en likvärdig skola med pojkar och kvinnor har idag rösträtt. Barn som kommer till Sverige från länder som inte har samma jämställdhet mellan kvinnor och män får en bild av Sverige från många olika håll och perspektiv. Här spelar skolan och läromedlen en viktig roll.
Läromedel bör gå i linje med styrdokumentens värdegrund men det är också lärarens uppdrag att granska och välja böcker. Därför tycker vi att det är intressant att undersöka hur jämställdhet förmedlas i läromedel för elever med svenska som andraspråk. Att granska läromedel är för oss två ärarstudenter nytt men mycket intressant och därför har vi valt att genomföra en läromedelsanalys.
Genom att analysera läromedel kan läraren få syn på normer som påvisas i läromedlen och som finns i klassrummet för att kunna ifrågasätta dem.
Hur arbetet är uppdelat mellan oss beskrivs mer detaljerat i metodavsnittet.
Bakgrund
I början av 1900-talet gick barn i könshomogena skolor. Pojkar och flickor hade inte samma förutsättningar inom skolan, de skolades för olika roller som krävde skilda kunskaper. Med tiden förändrades samhället och de könsseparerade skolorna fick under senare delen av 1900-talet i stort sett samma undervisning. Inte förrän på 1960-talet började jämställdhet uppmärksammas i undervisningen och skolan vilket då gjorde att pojkar och flickor började få lika rättigheter och skyldigheter. Det innebar en stor förändring för skolan som blev riktigt tydlig när 1969-års läroplan kom ut (Lgr 69). Ett av skolans uppdrag har sedan dess varit att motverka traditionella könsroller (SOU, 2010:99, s.43).
Kvinnan gavs tidigare i samhället inte möjlighet att göra karriär, hennes roll var att ta hand om hemmet och barnen. Idag ska samhället och alla verksamma i skolan verka för att skapa lika villkor för flickor och pojkar samt kvinnor och män, men det är ett arbete som kräver mycket ansträngning och det är mönster som tar lång tid att förändra.
Idag har vi kommit långt med jämställdhetsfrågor i Sverige men det finns utvecklingsområden som till exempel den könssegregerade arbetsmarknaden (CEDAW, 2016).
I svensk skola finns mångkultur, elever som kommer från ett annat land och/eller elever som har föräldrar som kommer från ett annat land. Det finns könsnormer inom familjer som anses förutbestämda eller låsta där familjen är rangordnade utifrån kön och ålder där de unga är underordnade de äldre och kvinnorna är underordnade männen, den kulturen finns bland annat kring Medelhavet och i Central- och Sydasien men den kan även bevaras eller uppstå i Sverige (SOU, 2010:99, s.24).
De traditionella könsmönstren lever kvar över hela världen även i länder som Sverige där jämställdhetsfrågorna länge har stått i fokus. Flickor och pojkar behandlas ofta olika, pojkar som ofta bär blåa färger uppfostras att bli starka, modiga och aktiva medans flickor ofta bär rosa färger och ofta beskyddas och uppfostras att vara lugnare och mer till lags. Många föräldrar vill helt enkelt att deras barn ska framstå som just en pojke eller en flicka (Ambjörnsson, 2011, s.27)
På lärarutbildningen har vi varit ute på praktik och då har vi sett att lärare bemöter pojkar och flickor olika. Enligt oss hälsar lärare på olika sätt till flickor och pojkar. Till pojkar har de lärare vi mött på vår praktik hälsat på pojkarna på ett tuffare sätt med till exempel knytnäve mot knytnäve eller med en tuffare hälsningsfras som tjena, medan flickorna hälsas på med ett hej med ett mjukare tonläge och med ofta en efterföljande komplimang som “vilken fin tröja du har idag”. För att inte förmedla traditionella könsmönster som att pojkar är starka, modiga och aktiva och att flickor är omsorgsfulla, sårbara och passiva, är det viktig att tänka på hur vi bemöter eleverna. Det är också
lärarens uppdrag att arbeta normkritiskt, att ifrågasätta normer som finns i klassrummet och inte producera könsmönster (Skolverket, 2017, s.8).
Skolan ska vara en institution för normkritiskt arbete och eleverna ska uppmuntras och vägledas till att bli starka individer som går sin egen väg. Normer, vad som anses vara normalt i olika sammanhang, har alltid funnits och kommer alltid att finnas. Den viktigaste kunskapen en lärare kan förmedla till eleverna är den kritiska förmågan och det är lärare och andra verksamma i skolans uppgift att förmedla och ifrågasätta strukturer och normer. Eftersom eleverna vistas i skolan en längre tid har läraren genom reflektion makt att ifrågasätta normer och sociala processer (Björkman, 2015, s.155). Att arbeta utifrån en normkritisk pedagogik som lärare synligör nya synsätt som alltid kan utvecklas (Ibid, s.157).
Skolan är en plats där normer “görs” likväl som att skolan “gör” normer men det är inte bara i skolan som normer skapas, följs eller till och med bryts, överallt i samhället finns normer som ska följas. Normer lärs in och kan på så sätt också läras om, att arbeta för att förändra och utmana invanda normer kräver kontinuerligt lärande för att människor ska tänka och agera annorlunda. Ett obekvämt lärande, där lärare och elever utmanar sig själva genom att ifrågasätta normer som kan verka självklara kräver fördjupade insikter och arbete med sig själv. Det är en nödvändighet för att människor ska utmanas på djupet och det resulterar i förändrade tankar och handlingar. Därför måste lärandet periodvis vara utmanande och störande för att förändring ska kunna ske, vilket ingår i ett normkritiskt arbetssätt (Sörensdotter, 2015, s.142). Att förändra normer kan upplevas som svårt men historiskt sett har det skett förändringar och förskjutningar av normer i olika avseenden ( Ibid, s.135-136).
I detta sammanhang är läromedlen centrala. Den statliga läromedelsgranskningen lades ned för cirka 30 år sedan och ansvaret ligger idag hos lärarna att granska de läromedel som ska användas i undervisningen (Folkeryd & Geijerstam, 2013, s. 212). Om läraren ska arbeta normkritiskt i skolan, som en del i att förhålla sig till lagar och styrdokument, måste läraren också granska läromedlen och dess normbildning för att göra undervisning rättvis och förebygga att någon känner sig kränkt i klassrummet.
Läromedel har ett huvudsyfte vilket är att bidra till kunskapsinlärning hos elever men läromedel för årskurserna F-3 innehåller ofta både bilder och text som tillsammans och var för sig förmedlar olika budskap som kan uppfattas lika eller olika beroende på hur läsaren tittat på bilden och läst texten. En genomtänkt och pedagogisk text kan få fel innebörd genom bilder till texten som är stereotypa och förstärker normer (Eriksson, 2017, s.45). Genom stereotypa framställningar av bilder förstärks fördomar och förutfattade meningar. I genusstudier ifrågasätts på vilket sätt kvinnor och män framställs utifrån givna värderingar och normer ( Ibid, s.79). Vår läromedelsanalys
utgår från läsarens perspektiv och vi söker svar på frågan: Vad ger läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 för bild av jämställdhet mellan flickor och pojkar?
Tidigare forskning
I följande kapitel presenterar vi tidigare forskning som gjorts kring ämnet i vår studie. Det har gjorts ett flertal studier kring genus, kön, jämställdhet och svenska som andraspråk. Flera av dem är läromedelsanalyser. Vi har valt studier vars resultat varit relevanta för oss. Vi har delat upp den tidigare forskningen i två avsnitt: jämställdhet i läromedel, genus och jämställdhet.
Den forskning vi har använt oss av har vi sökt upp i databasen LIBRIS genom att använda sökorden; läromedel, jämställdhet AND skol*, och genus* AND skol, samt avgränsa sökningarna till avhandlingar. Vi har utifrån dessa sökningar valt ut några relevanta avhandlingsstudier.
Hirdman (1988) har vi kommit i kontakt med på lärarutbildningen, och vi har också tagit del av forskning om genus och genusskapande från litteraturlistor på kurser inom genusvetenskap. Denna forskning har i flera fall funnits med i forskningsöversikterna till de avhandlingsstudier vi studerat närmare.
Jämställdhet i läromedel
Angerd Eilard (2008) har gjort en läromedelsanalys på ett stort antal läroböcker i grundskolan från början av 1960-talet till början av 2000-talet. Studien granskar hur män, kvinnor, etnicitet och familjeförhållanden framställs. Studien visar en tydlig skillnad i framställningen av män och kvinnor över åren. I de senare läroböckerna framställs männen som milda, mer omtänksamma och emotionella än tidigare och kvinnorna är mer aktiva och starkare än förut (Ibid, s.410). Resultatet av studien visar att mannen haft en mer framträdande roll i läseboken men att framställningen av män och kvinnor har blivit mer jämlik med åren (Ibid).
Tidigare historieprofessorn, Ann-Sofie Ohlander gjorde 2010 en granskning av läromedel på uppdrag av Delegationen för jämställdhet. Studien som är relativt fristående men utgiven inom ramen för SOU, statens offentliga utredningar, är en kvantitativ läromedelsanalys med fokus på jämställdhet i läroböcker i ämnet samhällskunskap inom grundskola och gymnasieskola (Ohlander, 2010, s.7). Ohlanders resultat visar på brister i jämställdhet i alla läroböcker men i olika grad (Ibid, s.67). Studien påvisar att läroboken hon analyserat för skolans tidigare år är mest jämställd, en bidragande faktor är att huvudkaraktärerna i de böckerna är en pojke och en flicka. Ohlanders studie visar också att det är gymnasieböcker som är minst jämställda. Hon menar att en möjlig förklaring till det kan vara att läroböcker riktade till skolans tidigare år oftare har fiktiva karaktärer och därför är lättare att ”göra” jämställda. Hon menar också att det bör vara ett naturligt tillvägagångssätt att påvisa människors lika värde (Ibid, s.77).
Jörgen Mattlar (2008) har gjort en produktorienterad studie, som innebär granskning av läromedel, med läroböckernas innehåll i fokus. Han studerar läromedel i svenska som andraspråk på gymnasienivå. Studiens syfte är att belysa vilka uppfattningar och värderingar som förmedlas om samhället i Sverige. Studiens empiri är fem olika läroböcker som Mattlar analyserat utifrån aspekter som kön, etnicitet och klass (Ibid, s.11).
Ett intressant resultat som framkom i Mattlars analys är att läroböckerna har en stark manlig dominans och ett dominerande svenskt nationellt och eurocentrisk fokus. Dock var det en lärobok som skilde sig från de andra och som både hade fler etniciteter och en jämnare könsfördelning (Mattlar, 2008, s.79). Mattlar drar slutsatsen att läroböckerna är en arena för en politisk och ideologisk maktkamp, samtidigt som det är i enlighet med hur samhället ser ut. Han säger också att studien inte visar hur läroböcker väljs av lärare. Han påpekar att lärare noga måste reflektera över vad läroböckerna förmedlar, samtidigt som det är nästintill omöjligt att göra läroböcker ideologiskt neutrala då de alltid förmedlar någon form av ideologi (Ibid, s.197). Ansvaret ligger därför, enligt Mattlar, hos läraren att använda sin didaktiska kompetens för att svara upp mot undervisningens intentionella innehåll (Ibid, s.198).
Katrin Lilja Waltå (2016) har gjort en studie som har likheter med Mattlars studie. Hon undersöker vilka förutsättningar för kunskapsinlärning som skapas i läromedel. Lilja Waltå har granskat ett tiotal läroböcker i svenska som används på yrkesprogrammen. Det finns olika läroböcker för olika elevgrupper och studieinriktade gymnasieprogram har ofta andra läroböcker än yrkesinriktade program. Detta implicerar att det finns olika förväntningar för vad ämnet svenska ska innehålla för olika elevgrupper (Ibid, s.13). Lilja Waltå (2016) menar att skolan ska både utbilda och fostra en växande generation, den ska förbereda för kommande arbetsliv men också för själva livet. Läromedel är därför ett viktigt inslag inom skola och utbildning och kan för några elever vara de enda böcker de läst (Ibid, s.14). Läromedlen spelar alltså en viktig roll när det gäller förmedling av kunskaper, normer och värderingar. Som grund för hennes studie ligger frågor om vad som räknas som kunskap och hur och varför just den kunskapen ska tillägnas (Ibid, s.41). För att beskriva och analysera läroböckernas text- och uppgiftsurval använder sig Lilja Waltå av fyra olika perspektiv varav ett är genusperspektivet. Studien är främst kvalitativ men även kvantitativ genom att texter skrivna av antal män och antal kvinnor räknas och resultatet visar att 30 % av texterna är skrivna av kvinnor och 70 % av texterna är skrivna av män. Hon granskar också fördelningen mellan manliga och kvinnliga författare i antalet texter som skrivits i läromedlen och kommer fram till att i läroböcker avsedda för program där kvinnliga elever är i majoritet tar kvinnliga skribenter mer plats och i program där manliga elever är i majoritet domineras läromedlen i svenska av manliga skribenter. När författare uppmärksammas i text- och författarpresentationer uppmärksammas
manliga författare på ett rikare och nyanserat sätt och Lilja Waltå kommer fram till att fler män finns med i läromedlens läs- skrivuppgifter och att det i uppgifter som explicit uppmärksammar en fiktiv eller en faktisk persons uttalande, egenskaper eller agerande är det vanligast att den manliga karaktären lyfts fram (Ibid, s.245). Ett annat intressant resultat är att när faktiska män och kvinnor synliggörs i läs- och skrivuppgifter är det ofta män men aldrig kvinnor som har maktposition i samhället som lyfts fram (Ibid, s.246).
Genus och jämställdhet
Fanny Ambjörnsson (2003) har skrivit en avhandlingsstudie om hur genus, sexualitet, klass och etnicitet hör samman i vårt vardagliga liv hur vi talar, hur vi klär oss och i mycket annat. Hon har studerat flickor i övre tonåren på lektioner, på raster, på fester och när de skolkat. Ambjörnsson har studerat flickornas beteende och frågat dem om deras åsikter kring kvinnlighet, sexualitet och vad de betraktar som normalt för en tonårsflicka. Resultatet visar att normer ständigt omskapas och att klass, sexualitet och etnicitet spelar roll i skapandet av genus och att normalitet inte bara är en neutral beskrivning av ett genomsnittligt sätt att vara utan även en uppmaning om hur man bör vara (Ibid, s.299)
Fanny Ambjörnsson (2011) har också gjort en studie om vad den rosa färgen står för, hur den används och vilka betydelser den har i vår samtid. Ambjörnsson har intervjuat medelklassföräldrar med barn under ett år och hur de till sina barn kopplar färgen rosa. Hon kommer fram till att avståndstagande mot färgen rosa är en klassfråga och att alltför mycket rosa på sina barn många gånger signalerar fel smak och låg status. Att undvika färgen rosa blir i förlängningen ett sätt att skapa klass. Den rosa färgen skapar också, menar Ambjörnsson, uteslutningar och är många gånger något pojkar inte får tillgång till. Den rosa färgens kulturella kopplingar till kvinnlighet och manlig homosexualitet är enligt henne tydlig för männen i Ambjörnssons studie. Den signalerar enligt dem integritet, en vilja att vara annorlunda och att välja själv (Ibid, s.139)
Med hjälp av teoretiska verktyg som betonar att makt har en dubbel funktion av att begränsa och möjliggöra har Jenny Bengtsson (2013) undersökt hur föreställningar kring normalitet förekommer i det vardagliga praktikerna i skolans tidigare år. Bengtsson (2013) aktualiserar en rad normer som har med genus och sexualitet att göra, såväl som med ålder och skola (s.150). Det empiriska materialet är skapat genom intervjuer och observationer med elever och lärare i årskurs två och tre på två skolor. Bengtsson intresserar sig för hur skolans miljöer som till exempel omklädningsrummet och skolgården får betydelse för barnens skapande av normer i vardagliga förhandlingar om kön och sexualitet. Hon skriver om hur barnens sätt att skämta och skoja sätter upp ideal och gränser mot det beteende som inte är accepterat. Lärare sätter också upp gränser
men de gränserna skiljer sig mot barnens gränser. Studien visar på hur elever och lärare iscensätter och ifrågasätter olika förväntningar på hur man ska vara som barn, vuxna elever, lärare, flicka och pojke etc. Fokus i studien riktas på hur normer samverkar beroende på grupptillhörigheter i formella- och informella miljöer.
Ulla Forsbergs studie (2002) om könsroller i skolan fokuserar på hur flickor och pojkar i skolans årskurser F-6 utvecklar sina identiteter i samspel med varandra och med lärarna. Studien är genomförd vid två skolor där den ena skolan har övervägande svenska elever och den andra har etniskt blandade elever. Resultatet visar på att flickor och pojkar inte uppträder könsstereotypiskt hela dagen utan deras beteende skiftar. Forsbergs studie (2002) visar även på att pojkar intar en dominant ställning gentemot flickor och bland pojkarna syns maktskillnader tydligare än bland flickorna. Studien visar också att invandrarelever inte vill avvika från övriga elevers sätt att vara utan anammar de vanligaste könsmönstren som kamraterna uppvisar. Forsberg lyfter fram lärarna som viktiga förebilder och förmedlare av läroplanens etiska värden och i bland annat jämställdhet ger lärarna i Forsbergs studie överlag mer uppmärksamhet till pojkar än till flickor.
Sammanfattning av tidigare forskning
Eilards (2008) studie visar att männen har en framträdande roll i läroböckerna men att läroböckerna visar på ökad jämlikhet med åren. Det är ett intressant resultat eftersom vi i vår studie vill undersöka hur ofta flickor och pojkar avbildas i läromedlen men också hur läromedlen skildrar jämställdhet mellan flickor och pojkar. Mattlars forskningsresultat (2008) går i linje med Eilards (2008) och visar att från ett historiskt perspektiv dominerar männen i läroböckerna. Även resultatet i Ohlanders studie (2010) visar att läromedel inom samhällskunskap brister i jämställdheten. Däremot visar resultatet att läroböcker för de yngre åldrarna är mer jämställda än läroböcker för mellanstadiet och uppåt.
Forsbergs studie (2002) om hur barn i de tidigare åren utvecklar sin identitet går lite hand i hand med Bengtssons studie (2013) som fokuserar på föreställningar kring normalitet. Bengtsson (2013) har kommit fram till att elever och lärare har olika gränser kring vad som är kopplat till kvinnligt och manligt och hur man ska vara. Hur normer skapas i sociala och vardagliga miljöer har Bengtsson (2013) studerat. Hon har kommit fram till att lärare och elever har olika syn på hur man ska vara och därmed olika gränser utifrån sina ideal. Vår studie berör inte hur sociala miljöer påverkar elever och elevers syn på normer kring könsidentitet. Däremot kan läroböcker som förstärker markörer för ett kön påverka elevers syn på hur man ska vara utifrån sitt kön. Det är en mycket intressant ingång och vi berör det när vi analyserar två läroböcker djupare.
Hur kön framställs hänger ihop med hur kön uppfattas. Trots en mängd forskning kring genus och kön, om det skapas eller är biologiskt medfött är fortfarande en aktiv diskussion inom genusforskningen men är inte relevant för denna studie.
Vi har även ett stort intresse av ämnet svenska som andraspråk och genus- och jämställdhetsfrågor därför ville vi kombinera dessa vilket resulterade i denna uppsats. Det som skiljer den tidigare forskning redogord i vår studie mot vår studie är att den utgår från läromedel inom svenska som andraspråk riktade till elever i årskurser F-3, samt att det är relativt nya läromedel som analyseras.
Teoretiska utgångspunkter
I detta kapitel presenteras studiens teoretiska utgångspunkter. Inledningsvis förklaras vad kön och könsidentitet innebär eftersom det ligger till grund för genusproduktion altså hur genus skapas.
Produktionen av genus skapar processer i samhället. Processerna benämner Hirdman(2001) som genusprocess. Genom att förstå genusproduktion och genusprocess är det lättare att begripa innebörden av genussystemet som är huvuddelen av vår teoretiska utgångspunkt.
Kön och könsidentitet
Inom det västerländska tänkandet är världen indelad i två kön, kvinnligt och manligt, och detta har rötter långt tillbaka i tiden. De två könen är varandras motsatser och samhället och även strukturer byggs upp utifrån dem (Davies, 2008, s.9). Det finns forskning som betonar på skillnaderna mellan män och kvinnor, att de lär olika och kommunicerar på olika sätt, att hormoner gör oss till krigare eller omvårdare. Men denna typ av forskning har också ifrågasatts, bland annat för att vara alltför biologisk.
Många barn växer upp och uppfostras utifrån vilket kön de har och är en del av genusproduktionen. Barnen lär sig förstå betydelsen av att kunna klassa sig som antingen det ena eller det andra könet. Den fysiska skillnaden bland barn är i det flesta fall nästan obetydlig och knappt synlig. Det som gör att en individ tydligt kan klassificera sig som pojke eller flicka är klädsel, frisyr, talspråk, val av aktiviteter och färgval och det görs med hjälp av omgivningen och social interaktion (Davies, 2008, s.13).
Genusprocess
Genus bör enligt viss genusteori förstås som en effekt av situationer med olika handlingar och inte som en orsak till dessa handlingar. Det som definierar könet som kvinnligt eller manligt är därmed inte något som är biologiskt förankrat och för att genus ska vara övertygande behöver det regelbundet återskapas. Genusbegreppet handlar om sociala och kulturella processer som aldrig avbryts. Med andra ord handlingar, relationer, aktiviteter mellan kvinnor, mellan män och mellan kvinnor och män, det vi ser och det vi inte ser. Ett exempel som Ambjörnsson tar upp är att det räcker inte att sätta upp håret i en hästsvans, använda kjol eller fnissa med tjejkompisarna en gång för att betraktas som flicka utan det är en pågående process som ständigt måste återskapas. Dessa processer har genom historien formats och omformats (Ambjörnsson, 2003, s.12-13; Hirdman, 1988, s.53).
Under 1800-talet var skillnaden mellan att vara man och att vara kvinna stor. Under denna tid handlade det inte om att kvinnor inte fick utföra vissa saker utan att kvinnor inte kunde utföra dessa saker och inte heller borde kunna det. Kvinnan skulle sköta hemmet för det var den naturliga lagen i det mänskliga släktet (Hirdman, 2001, s.116).
Med tiden har det typiskt manliga och det typiskt kvinnliga, fyllts på med nytt innehåll vilket bland annat skapat institutionella lösningar som äldreomsorg och barnomsorg. Hirdman (2001, s.96) menar att situationer i samhället ständigt förändras men grunden vilar på fortplantningens praktiker och familjestrukturer.
Enligt Hirdman aktiverades genus i det tidigare samhället på ett okänt sätt och ju mer män och kvinnor var tillsammans i sociala situationer i samhället desto mer produktion av genus skapades (Hirdman, 2001, s.130). Processer inom genus sker kulturellt och genom social integration och i socialisering där kvinnan funnit sig i att ha en lägre social status.
Genusforskningen knyter i regel an till poststrukturalismen. Det är ett perspektiv som ifrågasätter strukturer och betonar på att språket har en unik betydelse för att kunna förstå verkligheten. Inom genusforskningen ifrågasätts de strukturer som finns och som utgår från språk och handlingar. Exempelvis har kategorin “man” på förhand inget givet innehåll och ger ingen föreställning av en man utan konstrueras av en helhet av uttryck som styr vår verklighetsuppfattning (Bergström & Boréus, 2012, s.29). Språk finns överallt, språket är socialt, det skapar förändringar och hjälper oss att förstå och förklara verkligheten. Språket gör att vi ser omvärlden subjektivt och situationsbundet och inte bara som en återspegling av verkligheten (Eilard, 2008, s.49).
Genussystemet
Hirdman (1988) menar att genussystemet är en ordningsstruktur av kön och att denna grundläggande ordning är förutsättningar för andra sociala ordningar (s.51). Genussystemet ska förstås som en struktur, som en beteckning på ett nätverk av processer, fenomen, föreställningar och förväntningar som tillsammans orsakar ett mönster och en regelbundenhet. Genussystemet har två logiker som grundar sig i att genom ett varierat språkbruk inte låsa fast tanken i en bestämd bild. Den ena logiken är tudelningen av kvinnligt och manligt. Den andra logiken är hierarkin att mannen är en norm. Det är männen som inom det mänskliga släktet utgör normen för det normala och allmängiltiga (Ibid).
Hirdman (1988) använder begreppet dikotomier som betyder isärhållning eller tudelning och menar att människan utvecklar dikotomier som medel och metod för att ordna och strukturera.
Isärhållningen av män och kvinnor är ingen uppfattning människan föds med utan är något som skapas kulturellt (s.52). Isärhållningen av kvinnor och män skapas genom förutfattade meningar rörande hur män och kvinnor ska bete sig, vilka kläder, frisyrer, färger kvinnor respektive män ska ha, vilka arbeten de ska jobba med, sporter och fritidsaktiviteter.
Varje samhälle och varje tid definierar kön och genus på olika sätt genom föreställningar om hur relationen mellan män och kvinnor ska vara, vad de ska arbeta med, vilka kläder de ska ha på sig, hur de ska uppföra sig etc. Föreställningarna i sig skapar nya segregeringar och nya hierarkier.
Generellt kan man säga att ju kraftigare isärhållandet mellan könen är desto självklarare och mindre ifrågasatt blir logiken att mannen är norm. Även motsatsen gäller. Ju mindre och svagare
isärhållning mellan kvinnor och män desto mer ifrågasatt blir mannen som norm (Hirdman, 1988, s.57). Isärhållandet bryts när kvinnor får lov att göra det männen gör och vice versa och ju mer de intellektuella komponenterna dominerar över de biologiska ju större förutsättningar finns det för förändring. När olikheter försvagas och likheter förstärks då strävar vi mot jämlikhet.
Isärhållningen mellan män och kvinnor har genom tiderna försvagats och skolan som samhällsfenomen har en viktig roll i detta.
Litterär analys ur ett genusperspektiv
En som har en studerat barnlitteratur med ett genusperspektiv är Maria Nikolajeva, hon beskriver i sin studie Barnbokens byggklossar berättartekniker i några moderna och äldre barnböcker och visar mönster i berättartekniker som skiljer barnboken från vuxenlitteraturen (Nikolajeva, 2017). Hon studerar hur författaren har lagt upp handling, personskildringar, berättarperspektiv och relationer över tid. Nikolajeva menar att forskare i tidigare studier av barnböcker nöjt sig med en beskrivning av könsroller och att den beskrivningen då utgått från könsstereotyper (Ibid, s.191). Det som enligt henne är relevant för en litterär analys är det socialt konstruerade genuset, inte det biologiska könet.
Hon menar att det socialt konstruerade genuset, även kallat performativt genus, innebär att flickor och pojkar handlar utifrån ett givet mönster. För att i en litterär analys bedöma vad som är maskulint och feminint betraktas det maskulina som norm och om inte elementet i texten specifikt skildras som kvinnligt uppfattar vi det omedvetet som normalvärde, det vill säga manligt (Ibid, 192- 193).
För att urskilja manliga och kvinnliga egenskaper har Nikolajeva (2017, s.193) gjort ett schema över egenskaper som anses som kvinnliga och manliga. Nikolajevas schema har vi valt att använda som analysverktyg i vår studie och det beskrivs noggrannare i metodavsnittet.
Sammanfattning av teoretiska utgångspunkter
Samhällets strukturer byggs upp i den historiskt förankrade tudelningen mellan det manliga och kvinnliga könet och många barns uppväxt och uppfostran präglas av vilket kön de tillhör. Den poststrukturalistiska teorin ifrågasätter strukturer och betonar att språket har en unik betydelse för vår förståelse av verkligheten. Språket är det som socialt skapar förändringar och hjälper oss att förstå och förklara verkligheten och det är de sociala processerna som skapar genus. Genussystemet har två logiker, den ena är att se mannen som norm och den andra är isärhållningen mellan kvinnor och män. Isärhållningen sker genom förutfattade meningar om hur män och kvinnor ska vara, se ut, vilka yrken de ska ha. Ju kraftigare som isärhållningen mellan könen fungerar desto självklarare och mindre ifrågasatt blir logiken att mannen är norm.
Män och kvinnor hålls isär genom strukturer som socialt konstruerar genus och går det inte att urskilja det maskulina eller det feminina i litterära personskildringar uppfattas personen utifrån normen som är det maskulina, vilket går i linje med Hirdmans (1988) två logiker.
För att undersöka om och hur läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 visar på jämställdhet mellan flickor och pojkar utgår vi ifrån ett poststrukturalistiskt inspirerat tänkande kring genussystemets två logiker.
Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv undersöka hur läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 visar på jämställdhet mellan flickor och pojkar.
Frågeställningar:
Hur ofta förekommer pojkar respektive flickor i utvalda läromedel i text och bild?
På vilka sätt skildras flickor och pojkar i utvalda läromedel?
Hur jämställda är läromedlen i Svenska som andraspråk för årskurserna F-3?
Metod
I detta kapitel presenteras studiens forskningsmetod. Vi presenterar även urvalsprocessen samt vilka avgränsningar som gjorts. Vi presenterar de läromedel som ligger till grund för studien och hur arbetsfördelningen varit uppdelad. Forskningsmetoden bygger på studiens syfte och forskningsfrågor.
Forskningsmetod
Avsikten med vår uppsats är att analysera läromedel i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 ur ett genusperspektiv för att undersöka hur de visar på jämställdhet mellan flickor och pojkar. För att besvara vår första forskningsfråga och översiktligt undersöka skillnader mellan flera olika läroböcker i svenska som andraspråk för årskurserna F-3 gjorde vi en kvantitativ innehållsanalys.
För att besvara våra två andra forskningsfrågor gjorde vi en kvalitativ bild- och textanalys av två av dessa läroböcker. En närmare presentation av läroböckerna följer (se urval av läromedel).
Kvantitativ innehållsanalys
Vår första analys är en övergripande kvantitativ innehållsanalys. En kvantitativ innehållsanalys innebär att undersöka hur stort utrymme exempelvis text- eller bildmängd ägnar åt olika innehållskategorier (Esaiasson et al, 2017, s.198). I vår analys används metoden genom att räkna hur ofta pojkar, flickor förekommer i text och bild samt hur ofta avbildade personer där kön inte går att definiera förekommer.
Den kvantitativa innehållsanalysen utgår från vår första forskningsfråga: Hur ofta förekommer pojkar respektive flickor i utvalda läromedel i text och bild? Det innebär att bilderna på personer i böckerna kommer att räknas och delas upp i pojkar, flickor och odefinierbara. Vi har också räknat hur många gånger flickor/pojkar, flicknamn/pojknamn, mamma/pappa, mormor/morfar, farmor/farfar, och så vidare förekommer i texten, det vill säga alla ord som kan kopplas till ett kön.
För att få fram hur stor andel av de totala orden i varje lärobok som innehåller ovanstående könskodade ord har vi dividerat dessa könskodade ord med det totala antalet ord i respektive lärobok. För att få fram andelen pojkar och flickor på bilderna har det gjorts på samma sätt som med texten. Antalet flickor har dividerats med det totala antalet avbildade personer i läroboken, antalet pojkar har dividerats med det totala antalet avbildade personer i läroboken, antalet odefinierbara har dividerats med det totala antalet avbildade personer i läroboken vilket ger andelar som skrivs ut i procent i respektive figur i analys och resultat delen. Den kvalitativa text-och bildanalysen baseras på resultatet av den kvantitativa analysen. Den kvantitativa analysen har sammanställts i ett diagram för att förtydliga resultatet som legat till grund för urvalet till den kvalitativa analysen.
Kvalitativ bild- och textanalys
Citatet “en bild säger mer än tusen ord” är det många som säger än idag. Allt beror på hur man tittar på bilden, vilka glasögon eller vilket perspektiv man vill lyfta fram. Bilden är ofta sammanlänkad med text och beroende på vad författaren vill visa kan bilden medvetet manipuleras eller redigeras för att förstärka budskap och värderingar (Eriksson, 2017, s.44-45). Text och bild i läroböcker för yngre elever eller andraspråkselever behöver ha en stark sammankoppling för att eleverna ska förstå texten så bra som möjligt. Genom att förstå kontext och text förstås också bilden. Eriksson menar att det är viktigt som läsare att ha förmågan att separera det bilden egentligen visar med bildens budskap. Hon menar att bildens budskap kan innehålla mycket mer än bara det bilden visar. Genom att studera bilden noggrant och titta på vad som syns i bilden men också i vilken kontext bilden är i kan göra att bilden förmedlar mer än bara det som syns (Ibid s.152).
En kvalitativ analys används för att fånga in delar i text och bild som anses viktigare än andra delar, delar som ligger dolt och endast kan tas fram med hjälp av analysverktyg (Esaiasson et al, 2017, s.211). Analysverktygen presenteras nedan. Med hjälp av dessa analysverktyg analyseras läromedlen utifrån hur de skildrar flickor och pojkar på bilderna och hur jämställda läromedlen Briljant svenska text bok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) är mellan flickor och pojkar. Vi anser att en kvalitativ analysmetod kommer att hjälpa oss att få svar på våra forskningsfrågor och passar därför vår studie.
Analysverktyg
Könsmarkörer
Hur vi har valt att definiera personer som flickor och pojkar i läroböckerna i vår analys har en vetenskaplig förankring i hur man såg på kvinnor och män förr i tiden. Historiskt sett var det kvinnans uppgift att pryda och inreda både hemmet och sig själv. Det var kvinnan som skulle se till att mannen när han återvände från sin arbetsdag möttes av ett vackert och välordnat hem med en vacker och välklädd hustru därför associeras hon med det brokiga, utsmyckade och färgglada (Ambjörnsson, 2011, s.135). Klänning, kjol, långt hår, brokigt, färgglatt och utsmyckning får i vår analys representera kvinnliga könsmarkörer och avsaknad av brokighet, utsmyckning och det färgglada, även kort hår får representera manliga könsmarkörer. Mörka kostymer och uniformer är något som definieras som manligt, de framhäver individens maktbefogenheter och signalerar regelföljande och social kontroll (Ibid, s.137).
Kvinnliga och manliga egenskaper
Litterära personer presenteras för oss i litteraturen genom text och bild hur de agerar, hur de talar och tänker och hur de ser ut. Läsaren gör en egen bild av personer i litteraturen genom att urskilja
genom att sätta ihop bitar av information och fylla i tomrum som text och bild lämnar (Nikolajeva, 2017, s.164).
Vi har studerat läromedel i svenska som andraspråk utifrån ett genusperspektiv och vill se hur dessa skildrar pojkar och flickor och dess gestalters förhållande till verkligheten. För att gör det möjligt utgår vi från könsstereotyper och med det innebär att pojkar och flickor, män och kvinnor beter sig som de förväntas att göra utifrån rådande normer (Nikolajeva, 2017, s.191).
För att bedöma hur stereotypa personer skildras har vi använt oss av ett schema som Nikolajeva presenterar i sin bok Barnbokens byggklossar (2017). Schemat visar på “kvinnliga” respektive
“manliga” egenskaper (Nikolajeva, 2017, s.192). Vi har använt oss av egenskaperna som schemat presenterat i den kvalitativa bild- och textanalysen av två läromedel i svenska som andraspråk för att ta reda på hur de framställer skildringar av manligt och kvinnligt. Vi har även analyserat yrken.
Yrken som anses vara manliga i analysen är yrken dom kräver uniform vilket kan kopplas till egenskaper som stark, hård och skyddande. Uniform enligt Ambjörnsson (2011) framhäver makt och social kontroll (s.137). Yrket veterinär anses vara ett kvinnoyrke i vår analys då det enligt oss kräver egenskaper som omtänksam, emotionell och omvårdande.
Schemat ser ut enligt följande:
Män/pojkar Kvinnor/flickor
starka vackra
våldsamma aggressionshämmade
känslokalla, hårda emotionella, milda
aggressiva lydiga
tävlande självuppoffrande
rovgiriga omtänksamma, omsorgsfulla
skyddande sårbara
aktiva passiva
analyserande syntetiserade
tänker kvantitativt tänker kvalitativt
rationella intuitiva
(Nikolajeva, 2017, s.193).
Urval av läromedel
De läromedel inom svenska som andraspråk för F-3 elever som vi har valt att analysera är:
· Språkis – Svenska för nyfikna A (Eriksson, 2008)
· Språkis – Svenska för nyfikna B (Eriksson, 2009)
· Briljant svenska textbok 1 ( Wikström, 2009)
· Briljant svenska textbok 2 (Wikström, 2010)
· Språkis - Svenska för nyanlända 1 (Eriksson, 2011)
· Språkis – Svenska för nyanlända 2 (Eriksson, 2011)
· Briljant svenska arbetsbok 3 (Emanuelsson & Gardell, 2012)
· Språkkraft Svenska för nyanlända åk 1-3 (Ojala, 2014)
· Svenskbiten START (Petrén, 2016)
Två av läromedlen Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) är textböcker och de övriga läromedlen är arbetsböcker. Böckerna har valts ut därför att de är läroböcker för elever i åldrarna 6-9 med olika kunskapsnivåer i svenska språket. Vi gick till Blåsenhusbiblioteket i Uppsala och lånade de läroböcker i Svenska som andraspråk som gick att låna en längre period.
Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) tar upp det centrala i kursplanerna inom både svenska och svenska som andraspråk som förlaget anser passa för elever med olika kulturell och språklig bakgrund. I Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) får läsaren följa de tre huvudkaraktärerna Mila, Ali och Emil. Varje bok riktar in sig lite mer på en av karaktärerna. Mila, Ali och Emil är tre vänner som går i samma skola och leker och busar ihop. I Briljant svenska text bok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) uppstår det problem för någon av karaktärerna och de andra hjälper alltid till att lösa problemet.
Briljant svenska text bok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) är uppdelade i kapitel med olika handlingar. I Briljant svenska textbok 1 (2009) består ett kapitel av ett dubbeluppslag medan en utveckling sker i Briljant svenska textbok 2 (2010) då boken inledningsvis har dubbeluppslagskapitel men senare har kapitel som är upp till fyra sidor långa.
Författare till Briljant svenska text bok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) är Bim Wikström, Birgitta Emanuelsson och Lovisa Gardell. Bim Wikström är speciallärare men har även författat sånger, böcker och andra texter för barn. Birgitta Wikström är lärare och har skrivit många läroböcker. Lovisa Gardell är provkonstruktör för nationella prov. Illustratör är Lou-Lou Pettersson, hon är konstnär och har illustrerat ett flertal läroböcker. Med godkännande från förlaget har vi i analysen tagit med några av bilderna från Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010).
Den fördjupade studiens avgränsning
Huvuddelen av vår studie har avgränsats till att analysera två läroböcker kvalitativt utifrån den kvantitativa analysen. De läroböcker är Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010). Båda läromedlen är publicerade av samma förlag, Gleerups Utbildning AB. Vi har valt att
samma författare, illustrerade av samma illustratör och publicerade av samma förlag men under olika år.
Arbetsfördelning
Arbetet har skrivits både enskilt och gemensamt. De inledande delarna har skrivits gemensamt såsom inledning och bakgrund. Metod och teoretisk utgångspunkt har också författats gemensamt.
Den tidigare forskningen har delats upp och Sofia Brink har då skrivit om Mattlar, Ohlanders forskning och Carolin har skrivit om Eilard, Lilja Waltå, Bengtsson, Ambjörnsson och Forsbergs forskning. Carolin Candan har analyserat Briljant svenska textbok 1 (2009) kvalitativt och kvantitativt.
Sofia Brink har analyserat Briljant svenska textbok 2 (2010) kvantitativt och kvalitativt. Därefter har analyserna sammanställts till en enhetlig text gemensamt. Övriga läromedel i den kvantitativa analysen har delats upp emellan oss.
Diskussionen har skrivits gemensamt och all text är bearbetad gemensamt.
Validitet och reliabilitet
I Metodpraktikan skriver Esaiasson (2017, s.58) att validitet inom forskning är att vi undersöker det vi påstår att vi undersöker. I vår studie undersöker vi hur jämställdhet framställs i utvalda svenska som andraspråk läroböcker och det har gjorts genom både kvantitativa- och kvalitativa analyser. I den kvantitativa delen har vi räknat avbildade personer i nio böcker och utgått från Ambjörnsson (2011) i hur hon beskriver könsmarkörer. Därefter har vi definierat hur vi har klassificerat personerna i böckerna. Är det personer som inte har typiskt kvinnliga eller manliga könsmarkörer så delas de in i gruppen odefinierbart. Att utgå från bestämda markörer för vad som anses vara kvinnligt respektive manligt i analysen gör att personerna i boken analyseras likvärdigt och studien får på så sätt högre validitet. Bergström och Boréus (2012) skriver att det är inte bara räkne- och metod undersökningar validitet hör till, utan även om hur man får svar på det man undersöker och om svar ens är möjligt. Det som kan påverka validiteten i analysen är vår tolkningsförmåga då både text och bilder ska tolkas (Esaiasson et al, 2017, s.30). Vår tolkning av kvinnliga och manliga egenskaper utgår från Nikolajevas schema (2017, s.193) som gör att vår tolkning blir begränsad inom en viss ram vilket stärker validiteten av den kvalitativa analysen.
Ett annat begrepp som hör ihop med validitet är reliabilitet. Det innebär att studien ska utföras med noggrannhet och precision. För att uppnå hög reliabilitet bör eventuella felkällor avlägsnas, tolkningen kan återigen ställa till det för vår undersöknings reliabilitet. Vi har däremot haft denna möjliga felkälla i åtanke genom att vara tydliga i användandet av våra analysverktyg.
Generalisering och generaliserbarhet
Vi kan inte dra några generella slutsatser utifrån analysen av Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) till de andra läromedlen inom svenska som andraspråk. Att
generalisera resultat handlar om vilka generella resultat som kan dras utifrån våra två analyserade läroböcker till de övriga läroböckerna i den kvantitativa innehållsanalysen (Esaiasson et al, 2017, s.158). Däremot är studien till viss del generaliserbar, då vi har varit tydlig i vår metod och använt oss av vetenskapligt förankrade analysverktyg. Det går att göra vår kvalitativa bild- och textanalys på andra läroböcker i svenska som andraspråk, men det skulle kunna leda till ett annat resultat.
Etiska överväganden
Forskningsetiska aspekter enligt Vetenskapsrådet (2002) rör fyra huvudkrav, nämligen samtyckeskravet, informationskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Dessa krav gäller studier som direkt eller indirekt handlar om individer, exempelvis observationer, intervjuer och enkäter. Innevarande studie omfattar texter och därmed är dessa huvudkrav inte relevanta. Det som däremot ska beaktas i en studie av det här slaget är av text-, käll- och analytisk karaktär. Hänsyn har därför tagits till vilka källor och vilka analytiska ingångar som använts och att användningen av data ska vara stringent.
Analys och resultat
I första delen av analysen och resultatet presenteras en kvantitativ innehållsanalys av antalet pojkar/flickor kvinnor/män som är avbildade i Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010). De personer som inte tydligt kan delas in under kategorin flicka/pojke eller man/kvinna är indelad under kategorin odefinierbart. Vi har även räknat hur många gånger som flicknamn/pojknamn, mamma/pappa, mormor/morfar, farmor/farfar framkommer i texten och de yrken där det skrivs vilket kön som yrkesutövaren har, exempelvis en kvinnlig polis eller en kvinnlig taxichaufför.
Efter den kvantitativa innehållsanalysen kommer en kvalitativ text- och bildanalys av Briljant svenska textbok 1 (2009) som är uppdelad i könsmarkörer och egenskaper. Därefter kommer den kvalitativa analysen av Briljant svenska textbok 2 (2010) som har lika uppdelning som analysen av Briljant svenska textbok 1 (2009).
Efter analyserna av läroböckerna var för sig följer en jämförande analys av båda böckerna och även den är uppdelad i könsmarkörer och egenskaper. Analys och resultatdelen avslutas med en sammanfattning som även presenterar de slutsatser vi har dragit utifrån resultaten.
Kvantitativ innehållsanalys
Figur 1, Ett diagram av hur många pojkar, flickor samt odefinierbara personer som avbildats i Briljant svenska textbok 1 och textbok 2.
Utifrån figur 1 kan vi utläsa att det är i Briljant svenska textbok 1 (2009), Språkkraft (2014) och Briljant svenska arbetsbok 3 (2012) som har störst andel pojkar på bilderna i läroböckerna. Vi kan också se att läroböckerna Språkis A (2008), Språkis B (2009) och Svenskbiten START (2016) är de läroböcker där flickor dominerar på bilderna. Det är också tre läroböcker som är relativt jämställda mellan andelen avbildade pojkar och flickor i läroböckerna, de är Briljant svenska textbok 2 (2010), Språkis 2 (2011) och Språkis 1 (2011). Språkis A (2008) är den lärobok som är äldst men har störst andel flickor/kvinnor på bilderna i boken.
Vi kan också se att den läroboken där skillnaden mellan pojkar och flickor är störst är Briljant svenska textbok 1 (2009). Den skiljer sig mycket från dess efterföljare i samma serie Briljant svenska textbok 2 (2010) som är en av de läroböcker som har minst skillnad mellan pojkar och flickor av de läroböcker vi har analyserat. Trots att detta är två läromedel från samma förlag i samma serie och trots att Briljant svenska textbok 2 (2010) bygger vidare på Briljant svenska textbok 1 (2009) så finns denna stora skillnad. Vi kommer att analysera den skillnaden grundligare i den kvalitativa analysen.
40,90% 34,60% 58,30% 49,40% 50% 45,50% 49,70% 50,40% 43,30%54% 50,10% 38,10% 48,50% 47,30% 49,60% 39,10% 43,60% 53,50%
5% 15,20% 3,40% 2% 2,60% 4,70% 11,10% 5,80% 3,10%
AVBILDADE FLICKOR OCH POJKAR I LÄROBÖCKERNA
Pojkar Flickor Odefinierbara
Figur 2, Ett diagram av hur stor del av orden i texten i som består av pojkar och flickor. Vad som även ingår i kategorin pojkar och flickor står utskrivet i inledningen av analysen. Under metodavsnitet och under rubriken kvantitativ analys står det hur vi kommit fram till andelarna.
Figur 1 visar att Språkis 1 (2011)har störst andel ord i texten som kopplas till flickor i texten men också störst andel pojkar i texten. Den boken som använder flest flickor och pojkar i texten är Språkkraft (2014).
Figur 2 visar att Språkis 1 (2011) har störst andel flickor och pojkar i texten totalt. Den boken som använder minst andel flickor och pojkar totalt i texten är Språkkraft (2014).
Utifrån figur 2 kan vi se att Språkis A (2008), Språkis B (2009), Språkis 2 (2011) och Språkis 1 (2011) är de läroböcker som oftare omnämner flickor i texten.
Briljant läroböckerna, både arbetsboken och de två textböcker har flest pojkar som omnämns i texten. Även utifrån denna analys är Briljant svenska textbok 1 (2009) den bok som har den största skillnaden mellan antalet omnämnda pojkar och flickor i texten. Figur 2 visar också att Briljant svenska textbok 2 är en av de mest jämställda läroböckerna i användandet av pojkar och flickor i texten. Svenskbiten Start (2016) och Språkis B (2009) omnämner flickor och pojkar mest sällan i texten. Briljant svenska textbok 1 (2009) och Briljant svenska textbok 2 (2010) skillnader tycker vi var intressant och har därför valt att analysera dessa två böcker närmare i en kvalitativ bild-och textanalys.
2,90% 1,60% 10,70% 7,50% 9,70% 3,80% 5,20% 0,70% 2,10%3,90% 2% 6,60% 6,90% 11,60% 5,50% 4% 0,50% 1,80%
POJKAR OCH FLICKOR I TEXTEN
Pojkar Flickor
Kvalitativ bild- och textanalys
Briljant svenska textbok 1 (2009) - Könsmarkörer
Båda böckerna har tre huvudpersoner två pojkar som heter Ali och Emil och en flicka som heter Mila. Genomgående i Briljant svenska textbok 1 (2009) kan vi se att flickornas kläder har mjuka, kurviga mönster som blommor, prickar eller vågor, det är också bara flickor som har smycken.
Flickorna skildras ofta i kjol, klänning och blusar. Vid endast en av bilderna (se bild 1) har en pojke ett motiv på tröjan, motivet är en eld med skarpa toppar som ser lite tuffare ut än blommorna och prickarna som flickorna har på flertalet av sina tröjor.
Bild 1 (Wikström, 2009, s.10)
Nästan alla flickor har långt hår, hårband eller en frisyr av något slag, uppklippt, page, flätor, tofsar eller hästsvans. Alla pojkar har kort hår, en del äldre män är kala på huvudet.
När Mila presenteras i boken finns en bild på Milas mamma och pappa (se bild 2), mamman har kjol och långärmad tröja, pappan har byxor och tröja med skjorta under så kragen visas.
Pappan beskrivs i texten som lång och mamman som kort, det är den enda beskrivningen som görs av mamman och pappan i texten. Eftersom boken är en nybörjarbok för lågstadiet finns inte mycket text men den korta texten som finns i kapitlet gör inget försök till att vara normbrytande.
När Ali och hans familj presenteras (s.10-11) ser vi Alis mamma och pappa med jeans, mamman har en röd skjorta och pappan en grön tröja, Alis mormor har en gul klänning och en huvudbonad i form av en hijab. Inom religionen Islam är det endast kvinnor som bär hijab. Här tycks vi se att boken visar på jämställdhet eftersom Alis mormor bär hijab men Alis mamma gör inte det, mamman har inga typiska könsmarkörer förutom uppsatt hår.
I kapitlet där Emil presenteras (s.12-13) syns på första uppslaget Emils gravida mamma med klänning, klackskor och rock men det syns inte att hon är gravid. Emils pappa har vita sjukhusbyxor och en vit sjukhusskjorta. På andra uppslaget sitter Emils mamma ner då ser man gravidmagen och hon har byxor och tröja.
I kapitlet Skriva mail (36-37) syns Emils farmor med lång rosa blus och förkläde.
Briljant svenska textbok 1 (2009)- Egenskaper
I kapitlet Förlåt (s.32-33) kommer Mila försent till skolan och hon ber läraren om förlåtelse. Kapitlet fortsätter med att Emil och Ali pratar mycket och högt vilket resulterar i att läraren måste säga till och då ber de om förlåtelse. I samma kapitel (s.33) börjar Ali och Emil att bråka. Texten förklara att de bråkar och bilder visar att dom slåss alltså är våldsamma och agressiva. Båda pojkarna börjar gråta och sen säger de förlåt till varandra vilket även visar att pojkarna kan vara emotionella och sårbara. Kapitlet visar på tre misstag som kräver en ursäkt. Två av tre misstag är gjorda av pojkarna varav ett är ett slagsmål. Hela kapitlet visar på könsstereotypiskt handlande där pojkarna visas som starka, våldsamma, aggressiva och rationella. Medan flickan framstår som mild, lydig och passiv.
Barnen bryter mot könsmönster genom att vi i Briljant svenska textbok 1 (2009) kan se pojkar hoppa rep, Emil och Ali baka tillsammans med Mila. Vi ser Emil som den rädda och svaga i ett kapitel (s.54-55) och vid flertal tillfällen ser vi Mila som slarvig och busig. De vuxna karaktärerna visas vid flertalet tillfällen i könsstereotypa roller. Ett kapitel i mitten av boken heter Skriva mejl (s.36-37), i det kapitlet ska Emil skriva mejl till sin farfar. På ena sidan av kapitlet (s.54) ser vi Emil som skriver på en dator vid ett skrivbord. På andra sidan (s.55) sitter farfar vid sitt skrivbord och skriver mejl till Emil. Farfar sitter vid skrivbordet en bit framför farmor som står bakom farfar och har en rosa blus, byxor och ett förkläde. Senare i boken är det även farmor som erbjuder barnen pannkakor. Mannen visas i kapitlet som den aktiva och analyserande medan kvinnan är mer passiv och omsorgsfull. I och med att farmor har ett förkläde visar det på att hon städat eller lagat/ska laga mat.
Vid två tillfällen är huvudkaraktärerna i affären och vid båda tillfällena är det en kvinnlig kassörska och en man som handlar. Vid ett kapitel (s.48-49) ska Mila få sitt rum målat, den som hjälper Mila är hennes pappa.
I kapitlet där Alis familj beskrivs görs ingen större skillnad på mamman och pappan. Föräldrarna beskrivs inte i texten och agerar lika på bilden i form av att de ser ut av att vara aktiva och sysselsatta, mamman pekar på fågeln i fönstret och pappan ger en banan till Ali. I texten beskrivs Alis mormor som mycket gammal och väldigt snäll, mormor sitter i soffan med en kopp i handen. Senare i boken är det mormor som hjälper Ali att laga mat till en fest.
Ali har två bröder som alla omnämns i text och bild. I uppslaget visas en bild på storebror med en innebandyklubba och en boll, och en bild med mamman, pappan, mormor och syskonen i vardagsrummet. På bilden med familjen i vardagsrummet ligger innebandyklubban och bollen på golvet och Alis lillebror bär på ett gosedjur i form av en orm.
Alis mormor beskrivs inte som muslim i texten men det förstår läsaren av att mormor har hijab, vilket är kodat som kvinnligt eftersom det endast är kvinnan som bär hijab inom islam. Briljant svenska textbok 1 (2009) tonar ner det könsstereotypiska genom att låta både mamman och pappan se sysselsatta och aktiva ut och inte låta mamman bära hijab.
Leksaker är också könskodade. En docka som ofta symboliserar omhändertagande är något som flickor oftast leker med. Alis lillebror visas med en orm.
I kapitlet där Emils familj beskrivs (s.12-13) visar texten att Emils mamma har en bebis i magen och jobbar i affär och Emils pappa jobbar på sjukhus.
Bild 2 (Wikström, 2009, s.12)
På första uppslaget står Emils mamma mindre rakryggad och bakom står Emils pappa med rak rygg. På andra uppslaget sitter Emils mamma ner då ser man gravidmagen. Pappan står upp med handflatorna i bordet. I och med att man ser den gravida mamman sittande och pappan stående
rakryggad, framställs kvinnan som passiv genom att hon sitter ner och han står upp. Om mannen legat på golvet, suttit mindre rakryggad på en stol hade bilden av det manliga och kvinnliga sett annorlunda ut.
Vid ett uppslag beskrivs Emils pappa som trött och man ser en bild på honom när han styr en barnvagn, och på samma uppslag cyklar Milas mamma medan Emils gravida mamma åker buss.
Uppslaget visar traditionella normer som bryts då pappan framställs som omsorgsfullt styrande av barnvagn och Milas mamma aktivt cyklande.
I kapitlet Vad vill du bli? (s.42-43) vill Emil bli rik, Alis pappa vill bli statsminister, Mila vill bli sotare och Alis mormor vill bli 100 år. Statsministrar har genom åren representerats av män, där ser vi inget försök till att vara normbrytande men Milas önskan att bli sotare som är ett mansdominerat yrke visar på ett jämlikt synsätt. Senare i boken ska Mila och Ali gå till doktorn, doktorn är en kvinna.
Briljant svenska textbok 2 (2010) - Könsmarkörer
Flickor har oftast byxor och kortärmad tröja. Ibland har den kortärmade tröjan puffärm och ibland några knappar vilket gör att det mer ser ut som en blus. Pojkarna har byxor och tröja, ibland krage på tröjan så det mer ser ut som en skjorta. Huvudkaraktären Emil har en fisk på sin tröja och
Bild 3 (Wikström, 2010, s.4)
Ali har ränder på sin tröja. En pojke har en nalle på tröjan. Kvinnorna har oftast byxor och tröja utan mönster, en kvinna har prickar på sin tröja.
Emils farmor har en klänning och det har även Milas gammelmormor. I kapitlet Vad gör du på din fritid (s.72-75) visas nio kvinnor och sju män. Fyra av kvinnorna har klänning, två av dom har klackskor. En man har förkläde för han gillar att baka pizza. Många arbeten presenteras i Briljant svenska textbok 2 (2010), då har kvinnor och män arbetskläder på sig som sjukhusrock och polisuniform.
Alla flickor i Briljant svenska textbok 2 (2010) har långt hår, ingen flicka har hårspänne eller hårband, några flickor har flätor eller tofsar i håret. Alla pojkar/män har kort hår en vuxen man visas med skägg.
Briljant svenska textbok 2 (2010)-Egenskaper
Briljant svenska textbok 2 (2010) två inleds med att de tre vännerna är tillsammans igen efter sommarlovet och barnen berättar vad de har lärt sig under lovet. Emil har lärt sig köra traktor med morfar, Ali har lärt sig gå på styltor och Mila har lärt sig simma. Både kapitel 1 och 2 (s.4-7) har fokus på prestation och tävling. Ali berättar i kapitel 1 att han lärt sig gå på styltor och när Mila berättar att hon lärt sig simma på rygg och mage säger Ali: ”Men jag kan simma i vatten”. Ordet men gör att Ali vill visa på att han också kan och att Ali hävdar att han är lika bra eller bättre än Mila. Tävling är något som enligt Nikolajeva (2017) kodas som manligt och syns i denna del av boken. Kapitel 2, Snabbast i världen (s. 6-7), inleds med att Emil, Mila och Ali mäter varandra. Emil är kortast och Mila är längre än Emil men kortare än Ali, för Ali är längst. I det kapitlet är det alltid en av pojkarna som är längst, snabbast eller tröttast. Mila är alltid i mitten, varken kortast eller snabbast. Vi ser återigen att en pojke visas som tävlande och aktiv och här kan vi se flickan som passiv då hon varken är längst snabbast eller tröttast.
I kapitlet Flytta ut och flytta in (s.8-9) ser vi en bild på en kvinna och en man som ska flytta, mannen står vid lastbilens förardörr och väntar på att kvinnan som bär flyttlådor ska komma med
en flyttlåda (se bild 5). Kvinnan är den som gestaltas som aktiv och mannen som den passiva. Där ser vi på en normbrytande gestaltning av mannen och kvinnan.
Bild 4 (Wikström, 2010, s.8)
I kapitlet Flytta ut och flytta in (s.8-9) får Mila, Ali och Emil en kompis som heter Oskar. Nu är de tre pojkar och en flicka som ofta leker ihop. Det tas in en ny karaktär i boken som är en pojke, han syns ofta eftersom han blir en del av gruppen. Det är intressant att det plockas in en pojke till som karaktär och med det borde Briljant svenska textbok 2 (2010) visa på mer pojkar bland ord och bilder men som den kvantitativa analysen har visat är Briljant svenska textbok 2 (2010) ändå en av läroböckerna som är mest jämställd.
I kapitel 7 Gå på styltor (s.16-17) ramlar Mila och bryter armen när hon ska gå på styltor, av fyra karaktärer där tre är pojkar är det flickan som ramlar och gör sig illa. Senare i boken i kapitel 10 Svårt träffar Mila en kompis som sitter i rullstol han heter Tore. Vi ser här två skadade gestalter av var sitt kön, inte i samma kapitel men vi tycker att Briljant svenska textbok 2 (2010) påvisar ett jämställt tankesätt i att visa på svaghet både för en pojke och en flicka. Vi ser inte hur och får inte förklarat i texten hur pojken skadat sig. När flickan skadar sig så beskrivs det både i text och bild.
Det finns tre kapitel som handlar om matlagning, i ett kapitel är det två flickor som gör smoothies (s.24-25). I ett annat kapitel hjälps alla åt i skolan med att baka pepparkakor (s.48-49).
Senare i boken bjuder föräldrarna på mat och fika och där är det både en man och en kvinna som serverar barnen (s.90-91). Av tre kapitel med inslag av matlagning visar två på aktivitet av både pojkar/män och flickor/kvinnor och ett kapitel med bara flickor.
I kapitlet Veterinär (s.32-33) är det en kvinna som är taxichaufför och en man som är veterinär.
Taxichaufför som yrke representeras oftast som män i och med att skildra taxichauffören som kvinna visar Briljant svenska textbok 2 (2010) försök till att bryta könsmönster i detta avsnitt. I samma kapitel ser vi ett annat könsmönster som bryts genom att visa veterinären Mohammed som på bild
