Syftet med studien var främst att undersöka om förekomsten av bekämpningsmedel i dricksvatten från enskilda brunnar ger ökad påverkan av bekämpningsmedel för brunnsägare. Genom att analy-sera om bekämpningsmedlen förekom i deras urin, kunde projektet undersöka om personerna var mer utsatta än andra befolkningsgrupper.
Av de substanser som för närvarande kan analyseras i både vatten och urin kunde inget samband konstateras. För flera av ämnena som kunde konstateras i deltagarnas urin kunde motsvarande sub-stans inte hittas i brunnsvattnet. Detta innebär att exponeringen troligen kommer från andra källor.
Studien fann inte heller något samband mellan andelen bekämpningsmedel som förekom i vatten och hur många bekämpningsmedelsrester som hittades i deltagarnas urin.
Detta kan tyda på att halter av kemiska bekämpningsmedel som har uppmätts i brunnarna utgör en låg andel av total human exponering jämfört med exponering från andra källor. Brunnsägare, som dagligen använder dricksvattnet från egen brunn, har därmed ingen betydelsefull bekämpningsme-delsexponering från dricksvatten utöver det som de får från andra källor.
Av enkäten framgick det att merparten av deltagarna intog hela sitt dagsbehov av dricksvatten från brunnsvattnet. Trots att intaget av brunnsvatten var högt, innehöll endast två urinprover detekter-bara halter av det ämne som även påvisades i brunnsvattnet, vilket tyder på låg exponering via brunnsvatten. I enkäten har deltagarna fått uppskatta sitt intag och inte mäta sin vattenkonsumtion.
Detta medför en viss osäkerhet, på grund av att det inte framgår vilken mängd brunnsvatten perso-nen har druckit och inte heller hur stort intaget av andra drycker är. Det sker även ett vattenintag genom andra källor (t.ex. juice, mjölk och mat). Därmed är det svårt att veta hur stor exponeringen för brunnsvatten hos deltagarna har varit.
Det går inte att utesluta att det kan finnas ett samband mellan bekämpningsmedel i brunnar och användarnas urin. Analysmetoderna är begränsade och omfattar än så länge bara ett fåtal substan-ser. Endast sex bekämpningsmedelsrester i vatten kunde jämföras med exponeringsbiomarkörer i urin och endast två av dessa förekom i vattenproverna. För de vanligast förekommande bekämp-ningsmedelsresterna i vattnet (BAM och atrazin samt dess nedbrytningsprodukter) fanns det inga metoder att mäta i urin. Två av de vanligast förekommande substanserna i urin (klormekvatklorid och mepikvat) studerades inte i vattnet. För att kunna närmare undersöka ett eventuellt samband mellan förekomst av bekämpningsmedel i dricksvatten från brunnar och rester i urin, krävs metoder för att analysera fler bekämpningsmedelsrester i framför allt urin, men även vatten.
Hittills har laboratoriet vid Arbets- och miljömedicin i Lund kunnat utveckla analysmetoder för 12 exponeringsbiomarkörer. Anledningen är dels att det inte finns analysmetoder för andra medel och dels för att vissa av de tillgängliga metoderna är alltför okänsliga (Littorin et al. 2011). Utveckling av nya analysmetoder för fler exponeringsbiomarkörer i urin kan leda till noggrannare studieresultat.
När det gäller halterna av BAM och atrazin, är risken för hälsopåverkan från de enskilda substanserna mycket liten. Trots att halterna i flera fall överskred riktvärdena för tjänligt dricksvatten, var de upp-mätta halterna av atrazin mycket små jämfört med WHOs hälsobaserade riktvärden.
Flera av de substanser, som hittades i urinproverna men inte omfattades av analyserna av vattenpro-verna, förekommer troligen inte i grundvattnet. Exponeringen kommer troligen från andra källor. En jämförelse av urinproven och de kompletterande enkäterna visade att konsumtion av vin, vindruvor och russin orsakade högre halter av ETU, 3,5-DKA och TCP i deltagarnas urin. Det stämmer överens med tidigare studier som Arbets- och miljömedicin har genomfört.
Tidigare studier har visat att mat är den främsta exponeringskällan för människor som inte arbetar med bekämpningsmedel. I många andra länder används kemiska bekämpningsmedel vid odling av frukter och grönsaker och ungefär hälften av vårt intag av frukter och grönsaker importeras från andra länder (Littorin och Lindh 2008). I Sverige används fortfarande vissa kemiska retarderingsme-del vid odling av många grödor exempelvis råg samt i prydnadsväxtodling (Littorin et al. 2011). Detta kan förtydliga att den viktigaste källan till exponering är maten. Därmed är det tveksamt om dricks-vatten kan ge något märkbart tillskott till brunnsägarnas exponering, med hänsyn till de mycket låga halter av kemiska bekämpningsmedel som förekommer i brunnsvatten.
Studien syftade även till att jämföra brunnsägarna med en allmänbefolkning från tre skånska städer när det gäller förekomst av exponeringsbiomarkörer i urinen. Detta med hänsyn till att en stadsbe-folkning använder kommunalt vatten till dricksvatten och kommunalt vatten förväntas ha betydligt lägre halter av kemiska bekämpningsmedel jämfört med vattnet från enskilda brunnar som är mer utsatta för kontaminering via kemiska bekämpningsmedel. Det är känt att dricksvatten från enskilda brunnar är mer kontaminerat med kemiska bekämpningsmedel jämfört med kommunalt vatten (Stigsdotter, 2008). De låga halterna av bekämpningsmedel i kommunalt vatten har bekräftats av analyser från Ringsjöverkets utgående vatten.
Resultatet visade att det fanns skillnader mellan landsbygdsbefolkningen brunnsägare och allmänbe-folkningen (stadsbeallmänbe-folkningen). Mot bakgrunden att kommunalt vatten kan förväntas innehålla låga halter av bekämpningsmedel och brunnsvatten oftare är kontaminerat, kan man förvänta sig se skill-nader mellan brunnsägare och stadsbefolkning när det gällde förekomst av exponeringsbiomarkörer i urinen. Stadsbefolkningen, som använder kommunalt dricksvatten, förväntas ha färre biomarkörer i urinen.
Studien visade att det inte går att hitta något mönster för de undersökta exponeringsbiomarkörerna.
Brunnsägarna hade högre halter av två substanser, medan allmänbefolkningen hade högre halter av tre. Detta gör det svårt att bestämma vilken befolkningsgrupp som har exponerats mer för kemiska bekämpningsmedel genom dricksvatten. Det är inte heller givet att förekomsten av biomarkörerna i urinen kan kopplas till halter av bekämpningsmedlen i dricksvattnet. Därmed kan skillnaderna mellan de två valda befolkningsgrupperna inte förklaras utifrån sambandet mellan förekomst av bekämp-ningsmedel i dricksvattnet samt förekomst av exponeringsbiomarkörer i urinen.
På grund av att matintaget utgör den främsta exponeringskällan för de flesta människor, kan skillna-derna mellan stadsbefolkningen och brunnsägarna i stort sett motiveras utifrån kostvanor och even-tuellt vinkonsumtion.
Anmärkningsvärt var att 3-PBA (en metabolit till pyretroider) förekom oftare i brunnsägarnas urin än i allmänbefolkningens. 64 % av brunnsägarna påvisade substansen 3-PBA. Analyserna av vattenpro-verna omfattade inte 3-PBA eller pyretroider, men på grund av det är låg risk att ämnet förekommer i
grundvatten är det troligt att exponeringen kommer från andra källor. Orsaken till att brunnsägarna hade en hög halt av 3-PBA är oklar.
En förklaring kan vara att förutsättningarna vid provtagningarna har varit olika på grund av exempel-vis hur utvecklade analysmetoderna har varit. En andra förklaring kan vara slumpen, men det kan även bero på skillnader i exponeringen, det vill säga att grupperna utsätts olika mycket för pyretro-ider.
Pyretroider är syntetiskt framställda insekticider som används både för hemmabruk och av jord- och skogsbruk. Effekterna på människors hälsa varierar mellan substanserna, däremot är flera pyretro-ider skadliga för bland annat vattenlevande organismer. I tabellen nedan listas några pyretropyretro-ider som såldes under 2011 och vilket användningsområde som substanserna är godkända för.
Verksamt ämne Användningsområde
Alfacypermetrin Mot skadeinsekter i olika odlingar
d-Alletrin Mot mygg
Beta-Cyflutrin Mot skadeinsekter i olika odlingar
Deltametrin Mot bland annat skadeinsekter spannmålslager och mot myror på ute-platser.
Esfenvalerat Mot skadeinsekter i olika odlingar
Lambda-Cyhalotrin Mot bland annat skadeinsekter på barrträdsplantor samt mot bitande och sugande insekter i olika odlingar
Permetrin Mot bland annat bitande och stickande insekter på häst samt mot röta och träförstörande insekter.
Tau-Fluvalinat Mot skadeinsekter i odlingar av bland annat stråsäd, potatis och ärtor.
På grund av det breda användningsområdet är det svårt att finna en specifik källa till exponering för pyretroider när det gäller brunnsägare. Exempelvis kan personer exponeras indirekt genom besprut-ning av åkrar eller genom att använda insekticider hemma. Dessutom hittas rester av pyretroider vid kontroller av livsmedel (Jansson et al. 2011).
Under 2010 genomförde Arbets- och miljömedicin en studie där personer boende på landsbygden fick lämna urinprov både när åkrarna intill deltagarens bostad nyligen hade besprutats och inte be-sprutats. Resultatet antydde att prover som togs i samband med att åkrarna besprutades hade ökade halter av det ämne som främst användes vid besprutningen (Littorin 2011). På grund av detta kan man undra om att brunnsägarna exponeras för pyretroider genom bland annat besprutning av åkrar eller om användningen av substanserna är vanligare hos brunnsägare jämfört med en allmänbefolk-ning. Fortsatta studier får undersöka om besprutning av åkrar eller hemmabruk ökar halten av 3-PBA mer än de som bor nära åkrarna.
Genom att jämföra analysresultaten för brunnarna i projekten 2005 och 2010 syftade Miljöförvalt-ningens studie till att undersöka förändringar i halterna av bekämpningsmedel. Resultaten visade att förändringarna av enskilda bekämpningsmedel och totalhalt varierade mellan brunnarna. Eftersom förändringarna skiftade mellan brunnarna, gick det inte att se några gemensamma tendenser.
Utifrån Socialstyrelsens rekommenderade riktvärden för halter av bekämpningsmedel i dricksvatten för enskilda vattentäkter bedömdes färre brunnar som otjänliga. Detta kan tolkas som en positiv Tabell 6. Pyretroider som såldes i Sverige 2011.
utveckling men bör inte generaliseras eller överskattas. Eftersom det är många parametrar som kan påverka uppmätta halter av kemiska bekämpningsmedel i enskilda brunnar, är det svårt att jämföra analysresultat över tid. Huvudorsaken till läckage är oftast otäta brunnar och otäta brunnskonstrukt-ioner som gör att bekämpningsmedlen som kan finnas lagrade i marken når brunnsvatten. Läckage från ytvatten kan också orsaka höga halter av bekämpningsmedel särskilt under vinterhalvåret då kan regnvatten och snövatten rinna ner i brunnen. Kemiska bekämpningsmedel kan också flyttas genom grundvatten och hamna i dricksvattenbrunnar (Stigsdotter, 2008). På grund av dessa anledningar kan halter av kemiska bekämpningsmedel i brunnen variera relativt snabbt under några veckor till några månader vilket kan leda till vilseledande och inkorrekta resultat vid provtagningstillfället.
Under perioden mellan Miljöförvaltningens undersökningar har analysmetoderna utvecklats och detektionsgränserna har sänkts. Nya analysmetoder med lägre detektionsgränser medförde att lägre resthalter kunde påvisas i fler av de brunnar som undersöktes 2010. För att kunna följa trender över tid och jämföra resultaten med större säkerhet, är det nödvändigt att kunna analysera substanserna med låga spårhalter.
Liknande utveckling har skett inom analyser av urinprover. Mellan Arbets- och Miljömedicins studie av en allmänbefolkning från 2005-2007 och studien av brunnsägare 2010 har analysmetoderna ut-vecklats och förfinats. Metodutvecklingen medför att analysresultaten blir mer noggranna med tiden.
Precis som med vattenanalyserna kan urinanalyserna påverkas av många parametrar och på grund av detta ska jämförelserna mellan befolkningsgrupperna tas med viss försiktighet. Utvecklade metoder bidrar till att öka noggrannheten och pålitligheten i resultaten.