Syftet med denna studie var att synliggöra karaktärernas olika förhållningssätt i förhållande till katastrofhotet i verket Kometen kommer. Frågeställningarna som behandlades i analysen berör karaktärernas olika förhållningssätt, individuella problem samt karaktärernas roll i berättelsens handling. För att besvara dessa forskningsfrågor fastställdes först mitt synsätt på karaktärernas ontologiska status med hjälp av Nikolajevas (2004) karaktärsteori. Vidare har jag använt några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva och Kåreland (2015) som redskap i min analys. Resultatet av analysen visar att respektive analyserad karaktär i Janssons verk skildrar varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet. Karaktärernas individuella problem resulterar i sin tur i att deras livshållningar ställs på prov vilket i vissa fall leder till att karaktärerna genomgår en personlig förändring.
29
Nedan följer en avslutande diskussion om analysens resultat, mina egna reflektioner och insikter samt en kortare redogörelse för de didaktiska konsekvenser som kan uppstå i en klassrumssituation och förslag på vidare forskning.
9.1 Reflektioner
Att analysera de utvalda karaktärerna i Janssons bok Kometen kommer har varit väldigt intressant, givande och spännande. Genom mitt metodval som bestod av att fokusera på olika delar av texten genom en detaljerad läsning och försöka beskriva det jag iakttar har jag fått möjlighet att dyka djupare ner i verket och dess karaktärer än vad jag tidigare har gjort. Eftersom jag eftersökte tidigare forskning med relevans för denna studie innan analysarbetet påbörjades så kan det antas att jag till viss del blivit färgad av exempelvis resultat från tidigare studentuppsatser. Jag har i detta avseende reflekterat över att Gustavssons och Weilanders (2018) kortfattade analys av några karaktärer till viss del liknar mina iakttagelser. Enligt Gustavsson och Weilander är Muminmamman en karaktär som förnekar katastrofen,
Bisamråttan en domedagsprofet, Sniff är ängslig och Mumintrollet övermodig, vilket jag även har lyft fram i min egen analys. Detta kan innebära att jag agerat aningen subjektivt i min undersökning, eller att Jansson i sitt författarskap helt enkelt har lyckats renodla mänskliga beteenden så pass tydligt i sina karaktärer att deras individuella egenskaper och personligheter inte kan uppfattas på fler än ett sätt.
Som tidigare nämnt menar Westin (1988) att karaktärerna i Mumindalen är ”kamouflerade” figurer för mänskligt beteendemönster där figurerna framstår som rena ”typer”. Detta kan vara en förklaring till att min karaktärsanalys överensstämmer med Gustavssons och Weilanders beskrivning av figurernas hantering av katastrofen. Karaktärerna i verket framstår med andra ord som rena stereotyper och många av dem har få egenskaper vilket gör att dem blir lätta att applicera och förstå genom läsarens verkliga relationer och möten med människor i
omgivningen.
Resultatet av denna studie visar även att vissa karaktärer förändrar sitt förhållningssätt
gentemot katastrofhotet. Mumin och Sniff går bland annat från att vara passiva till att försöka finna en lösning på problemet. Snusmumriken har hanterat krisen avslappnat men börjar plötsligt förstå hans litenhet då naturen står över människan och det finns ingenting han kan
30
göra för att förhindra det som komma skall. Jag kopplar detta till Holmströms och Öhlunds (2009) slutsats om att Muminböckerna skildrar en natursyn där människan står över naturen, vilket jag inte anser är särskilt framträdande i Kometen kommer. Karaktärerna tycks uttrycka olika natursyner och vissa av dem förändrar även deras syn under verkets gång. Jag menar därmed att det blir lite hårdraget att hävda att verken uttrycker en natursyn som innebär att människan står över naturen, då varje karaktär har sin egen natursyn vilket bidrar till olika förhållningssätt gentemot den hotande katastrofen. Mumins och Sniffs förändrande
förhållningssätt kan beskrivas som att de går från en natursyn som innebär att naturen står över dem, det är ingen idé att agera i krisen för de kan inte styra över naturens krafter och karaktärerna blir således passiva. Detta övergår sedan till en syn som innebär att människan står över naturen som resulterar i att de agerar och uppsöker faran för att försöka förhindra den. Snusmumriken tycks istället förmedla att människan lever i symbios med naturen vilket senare förändras till att naturens krafter står över människan.
Genom min analys framgår det tydligt att Janssons berättelse om Mumindalen och komethotet är inspirerat av diverse katastrofer under den dåvarande krigstiden. I motsats till Widhes (2013) artikel om våld i barnlitteratur innehåller Kometen kommer däremot ytterst få våldsskildringar trots att den författades under det då pågående kriget. En pedagogisk förklaring till krigets våld uteblir således i verket och istället betonas att alla individer påverkas olika av hotet om undergång. Jansson tillåter däremot sina karaktärer att ha starka känslor som överensstämmer med den barndomsuppfattning Widhe skriver om i artikeln och som var nytt för denna tidsperiod. Genom karaktärernas olika förhållningssätt,
livsåskådningar och starka känslor får läsaren följa med på en spännande resa och
möjligheterna för läsarens identifikation är oändliga. Verkets budskap utgörs således av det är okej att alla människor är olika och därmed reagerar på skilda sätt när livet ställs på sin spets. Detta verk borde således kunna användas i en undervisningssituation för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället.
9.2 Kometen kommer i klassrummet
Analysen av verket visar att karaktärerna uttrycker flera olika förhållningssätt gentemot den hotande katastrofen och bör därmed vara väl lämpad att använda i ett undervisningssammanhang om katastrofer i samhället. I kursplanen för ämnet svenska (Skolverket 2011, s. 257) står det att eleverna ska få möjlighet att genom språket utveckla sin
31
identitet, uttrycka känslor och förståelse för hur andra människor tänker och känner för att kunna verka i ett samhälle där det bland annat förekommer olika livsåskådningar. Jag anser att Janssons verk Kometen kommer har goda möjligheter att användas i ett klassrum för att skapa rum för denna utveckling genom de förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i verket.
Som jag nämnde i inledningen kommer den obegripliga världen med diverse katastrofer allt närmare elevernas vardag. Just i skrivande stund är så gott som alla elever i våra svenska skolor på något sätt drabbade av den viruspandemi som nu sprids över jordens befolkning. Att som lärare skapa rum för att kunna hantera denna verklighet i klassrummet kan leda till elevernas identitetsutveckling och ökad förståelse för andra människors agerande vid hotande katastrofer. Genom att använda Janssons skönlitterära verk Kometen kommer i undervisningssammanhang får eleverna möta karaktärernas olika förhållningssätt, känslor och deras individuella problem som utspelar sig i förhållande till katastrofhotet. På så vis kan eleverna genom det skönlitterära verket få redskap till att reda ut den obegripliga världen runt omkring dem och således öka sin förståelse för såväl sitt eget- som andra människors agerande.
Kerstin Magnusson, Gun Malmgren och Jan Nilsson skriver i boken Att göra sin röst hörd (2013, s. 24–25) att det är viktigt att lärarens val av texter utgår från elevernas egna erfarenheter för att ett engagemang ska uppstå i läsningen. Vidare skriver dem att målet med elevernas läsning är att de ska kunna tolka texter för att uppnå ökade och fördjupade kunskaper om sig själva och sin omvärld (s. 25). Genom att i undervisningen diskutera och belysa frågor om katastrofer och människors olika sätt att hantera kriser kan eleverna få rum att uppnå dessa fördjupade kunskaper. Detta innebär att läraren behöver uppmärksamma frågor som ofta inte har något korrekt svar för att på så vis skapa ett klassrumsklimat där skilda åsikter, känslor och förhållningssätt kan framföras. På detta vis får eleverna ta del av varandras perspektiv och ett djupare lärande kan uppnås gällande den egna identiteten och ökad förståelse för andra människor.
Genom att föra diskussioner i klassrummet med utgångspunkt i Janssons verk och karaktärernas skilda förhållningssätt går undervisningen i enlighet med Skolverkets läroplan (2011, s. 10) där det står att eleverna ska få rum att uttrycka etiska ställningstaganden och kunna förstå och leva sin in i andra människor situationer. Kometen kommer bör därmed betraktas som ett pedagogiskt redskap som bjuder in den obegripliga världen i klassrummet och hjälper eleverna att förstå sig själva och andra i förhållande till katastrofhot och hanteringen av den. Verkets karaktärer tillåter
32
eleverna att möta skilda förhållningssätt, problem och perspektiv i en ny värld som trots allt är väldigt lik vår egen. Janssons sätt att framställa sina karaktärer som rena typer bidrar till att elever inom olika åldrar kan finna identifikation men även applicera Mumindalens figurer på personer i sin omgivning. Många av oss har under den rådande viruspandemin mött förhållningssätt som är slående likt Muminmammans förnekande av katastrofen eller Bisamråttans domedagsprofetia. Överallt i vårt samhälle finns dessa olika typer av människor med deras skilda förhållningssätt inför den hotande katastrofen och Janssons verk kan i detta sammanhang användas som ett redskap för att förstå dessa skilda perspektiv som cirkulerar i vår omvärld.
9.3 Förslag på vidare forskning
Denna studie har analyserat karaktärer i det skönlitterära verket Kometen kommer och synliggjort deras skilda förhållningssätt, individuella problem och roll i berättelsens handling i förhållande till katastrofhotet. Resultatet av analysen visar att verket bör vara väl lämpat för att användas i undervisningssammanhang i skolan för att belysa och diskutera frågor om katastrofhantering i samhället. För att vidareutveckla denna undersökning skulle en praktisk fältanalys kunna tillämpas som behandlar verket när det används i skolans mellanstadieundervisning om katastrofhantering. Exempelvis skulle detta kunna innebära en datainsamling bestående av intervjuer och klassrumsobservationer för att på så vis uppnå en fördjupad kunskap om hur väl verket når den tilltänkta läsaren. Genom att undersöka verkets praktiska användning i en undervisningssituation inom ämnet svenska kan en djupare förståelse uppnås gällande elevernas upplevelser och tankar av de analyserade karaktärerna och de skilda förhållningssätten. Genom att undersöka verkets praktiska tillämpning i klassrummet kan en djupare didaktisk kunskap om Kometen kommer och de analyserade karaktärerna uppnås i förhållande till temat katastrofer.
Avslutningsvis vill jag lyfta fram ett citat från boken Kometen kommer (Jansson 1968) som en symbol för samhällets faror som lurar i skuggan av tryggheten:
De tittade upp mot himlen. Det hade börjat skymma och kvällshimlen var dunkelröd. Mellan granarna lyste en liten röd gnista som liknande en stjärna. Men det var ingen stjärna. Den blinkade inte, den strålade inte. Den brann. (s. 79–80)
33
Referenser
Danielsson, Martina (2020). Första muminboken fyller 75 år. SVT nyheter: kultur. https://www.svt.se/kultur/tove-janssons-mumintroll-fyller-75 [2020-04-21]
Duner, Anna (2014). Trygghet och katastrof – Tove Jansson 100år.
http://www.signum.se/archive/read.php?id=5013 (Signum 4: 2014) [2020-04-15]
Garp, Elina (2011). Mumintrollet blir stor – En studie av Mumintrollets utveckling i Tove Janssons muminböcker. Uppsala universitet. [Studentuppsats.] Litteraturvetenskapliga institutionen, ht2011.
Gustavsson, Emil och Weilander, Johan (2018). Slutet är nära! Hållbarhet, klimatångest och hotet om undergång i skönlitteratur och läromedel för årskurs 4-6. Linnéuniversitetet. [Studentuppsats.] Avancerad nivå (grundlärarprogrammet), ht2018.
Jansson, Tove (1968). Kometen kommer. Helsingfors: Alfabeta Bokförlag AB.
Kåreland, Lena (2015) Skönlitteratur för barn och unga – Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur AB
Lundmark, Elin (u.å.) Tove Jansson. Stockholms stadsbibliotek.
https://biblioteket.stockholm.se/boktips/f%C3%B6rfattare-och-litter%C3%A4ra-genrer/tove- jansson [2020-04-01]
Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun och Nilsson, Jan (2013). Att göra sin röst hörd. Lund: Studentlitteratur AB
Nikolajeva, Maria (2004). Barnbokens byggklossar. Lund: Studentlitteratur AB
Schroeder, Kira (2020). Den första muminberättelsen i krigets skugga. Förlaget. https://www.forlaget.com/den-forsta-muminberattelsen-i-krigets-skugga/ [2020-04-21]
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2018). [2020-04-05]
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d48d/1553968042333/pdf3975 .pdf
34
Skolverket (2019). Skönlitteratur i klassrumsarbetet bidrar till etisk kompetens. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-
utvarderingar/forskning/skonlitteratur-i-klassrumsarbetet-bidrar-till-etisk-kompetens [2020-04-06]
Stenberg-Gustafsson, Nanna (2018). Tove Jansson – En unik, modig och mångsidig konstnär. Svenska Yle augusti.
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/08/09/tove-jansson-en-unik-modig-och-mangsidig-konstnar [2020-04-01]
Svensson, Amanda (2015). Stjärnsmällen i Mumindalen. Expressen: kultur. https://www.expressen.se/kultur/stjarnsmallen-i-mumindalen/ [2020-04-20]
Westin, Boel (1988) Familjen i dalen: Tove Janssons muminvärld. Stockholm: Bonnier
Westin, Boel (2013) Tove Jansson: ord, bild, liv. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Widhe, Olle (2013). Våldets pedagogik – Krig och lek i svensk barnboksutgivning vid 1960-
talets slut. (Tidskrift för litteraturvetenskap 43: 2013) [2020-05-14]
Öhlunda, Jeanette och Holmström, Emilia (2009). Barnlitteratur inom utbildning för hållbar utveckling- Ekokritisk textanalys av Tove Janssons böcker om Mumindalen. Uppsala
universitet [Studentuppsats.] Institutionen för utbildning, kultur och medier och institutionen för didaktik, ht2009.
Österlund, Mia. Lassén-Seger, Maria och Franck, Mia (2011) 'Glokal' litteraturhistoria – på
väg mot en omvärdering av finlandssvensk barnlitteratur. (Barnboken, 34:1, 18765) [2020-