Syftet med denna studie var att ur ett pedagogperspektiv beskriva hur en regelbunden musikverksamhet på fritidshem kan se ut, vilka praktiska faktorer som påverkar denna, och hur pedagoger kan skapa förutsättningar för elevers meningsskapande. Frågeställningarna som skulle besvaras var: hur har fritidshem byggt upp sina musikaktiviteter och vilka praktiska faktorer krävs för en fungerande musikaktivitet på fritidshem? Samt: hur beskriver pedagoger sitt arbete med att skapa förutsättningar för elevers meningsskapande genom musikaktiviteter på fritidshem? Gällande den första frågeställningen, som är av en beskrivande karaktär, ger pedagogerna en bild av hur de har byggt upp musikaktiviteten, vilka resurser som används och vilka aktiviteter som fungerar på fritidshem. Pedagogerna beskriver pedagogens betydelse för elevers kunskap likt Mars (2016) resultat kring behovet av pedagogen som för kunskapen framåt. Pedagogerna diskuterar även nyttan av att påbörja musikaktiviteter vid elevers förförståelse som kan jämföras med Ferm Thorgersens (2009) och Ward-Steinmans (2006) resultat. Forskningen kring lokaler och hur fritidshem behöver vara kreativa i hur lokalerna används (Holmberg, 2011; Ward-Steinman, 2006) förstärks också utifrån pedagogernas beskrivningar då de beskriver bristen på lokaler som ett problem men att pedagoger måste vara kreativa i användandet av befintliga lokaler.
Den andra frågeställningen, gällande pedagogernas arbete för att skapa förutsättningar för meningsskapande, diskuteras inom olika områden genom pedagogernas beskrivningar. Huvudresultaten är att pedagogerna beskriver den frivillighet som fritidshem erbjuder som en fördel för meningsskapande i musik i förhållande till musikundervisningen i skolan. Detta resultat stämmer även in med Thorgersens (2013) diskussion kring fritidshemmet position mellan skola och fritid och hur det kan vara en fördel för meningsskapande. Pedagogerna är alla även överens om att påbörja musikaktiviteter för elever i en tidig ålder för att ge elever meningserbjudanden som bygger på pedagogernas erfarenheter och kunskaper i musik och på så sätt ge eleverna möjligheter att skapa referenser, teckensystem och kunskapsrepresentationer i förhållande till musik. Studiens resultat visar även hur teckensystem kan vara varierande och hur pedagogerna använder sig av gehör som lärandemetod och att teckensystem som notskrift inte nödvändigtvis behövs som en resurs i fritidshemmets musikaktiviteter. Detta kan jämföras med Mars (2016) avhandling som jämför gehörslärande med ett mer textbundet lärande.
40
Resultaten som rör meningsskapande besvarar också min frågeställning kring meningsskapande och hur det kan ses ur olika perspektiv. Resultaten påminner om Bamfords (2009) globala studie som pekar på musiken som meningsskapande i sig men även som medel för andra kunskapsområden. Pedagogerna lyfter meningsskapande i hänseenden som praktiskt utövande, psykosocialt mående, likt Bamfords (2009) och Ward-Steinmans (2006) resultat.
Det som framstår som det mest tydliga resultatet kopplat till just fritidshem och som bör utforskas ytterligare är den aspekten att samtliga pedagoger lyfter vikten av att få upptäcka musik under frivilliga former och att fritidshemmet har en fördel där i jämförelse med den reguljära musikundervisningen. Förvisso lyfter Thorgersen (2013) fritidshemmets möjlighet att ge eleverna utrymme till musikaliskt experimenterande i sin placering mellan skola och fritid, men att samtliga pedagoger uttalade frivilligheten som så avgörande var överraskande. Jag hade förväntat mig att pedagogerna skulle uttrycka vissa svårigheter med att förhålla sig till den frivillighet som fritidshem kan innebära. Exempelvis att inte veta vilka eller hur många elever som kommer till musikaktiviteterna eller att inte kunna genomföra musikaktiviteter utifrån en tanke om elevens progression från gång till gång skulle kunna beskrivas som en svårighet.
Ett resultat som jag tolkar som tudelat är att pedagogerna upplever sig vara så fria i sitt skapande av aktiviteterna. Tudelat på grund av den positiva aspekten att pedagogerna upplever sig fria i sitt musikledarskap men negativt utifrån att detta också innebär att pedagogerna ensamma bär på den kunskap som krävs för att bedriva musikaktiviteter på fritidshem. Kanske är det också det som gör att musikaktiviteter är ovanliga då de som utför dem agerar som separerade öar utan några direkta mallar att följa vid behov. Det kanske även är svaret på varför jag upplevde en svårighet i att hitta informanter till min studie. Det skulle vara intressant att följa någon slags projekt eller nätverk som försöker samla den kunskap och de erfarenheter som finns och utifrån exempelvis ett sociosemiotiskt förhållningssätt skapa sin egen kunskap kring hur musik på fritidshem kan se ut.
Kritik som kan lyftas mot studiens resultat kring fritidshems unika möjlighet att skapa ett musikaliskt meningsskapande utifrån frivillighet, är hur relevant studien blir i ett sammanhang där det saknas utbildade pedagoger och än mer utbildade musikpedagoger. Studien blir kanske
41
inte intressant för alla de fritidshem som kämpar med att hitta tillräckligt med arbetskraft från vecka till vecka och som inte kan påbörja regelbundna aktiviteter då det alltid saknas personal. Den eventuella kritiken besvaras med att en del av lösningen på problem med resursbrist är att locka fler pedagoger eller blivande pedagoger genom att beskriva vilka specifika verksamheter som fritidshem kan innehålla. Att helt enkelt vara transparent med hur fritidshem arbetar och vilka unika möjligheter fritidshemmets arena kan medföra. Att inte utforska områden på grund av att ingen ändå hinner genomföra det är inte ett framgångsrikt och utvecklande koncept. Det var även anledning till ansatsen med studien; att undersöka fritidshem med befintliga musikaktiviteter, att ur ett forskningsperspektiv lyfta att det finns fritidshem som gör det och att fortsatt forskning kan bygga vidare på de erfarenheter som fritidshem med musikaktiviteter bär på.
42
Referenser
Ackesjö, Helena, Nordänger, Ulla Karin & Lindqvist, Per. (2016). "Att jag kallar mig själv för lärare i fritidshem uppfattar jag skapar en viss provokation": Om de nya grundlärarna med inriktning mot arbete i fritidshem. Educare - Vetenskapliga Skrifter [serial online]. 2016;(1): s.86-109.(Hämtad161130).
https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016. 1.pdf
Alvehus, Johan. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber AB.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur AB.
Bamford, Ann. (2009). The Wow Factor – Global Research Compendium on the Impact of the
Arts in Education. 2:a upplagan. Münster: Waxmann Verlag GmbH.
Brising, Elisabeth R. (2016). Tonsäkra fritidshemmen. Tidningen Fritidspedagogik. (Hämtad 170109) http://tidningenfritidspedagogik.se/tonsakra-fritidshemmen/
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2:a rev. upplaga). Malmö: Liber AB. Falkner, Carin & Ludvigsson, Ann. (2016). Fritidshem och fritidspedagogik - en
forskningsöversikt, Forskning i korthet, 2016; (1). Lund: Sveriges Kommuner och Landsting Kommunförbundet Skåne. (Hämtad 161129).
http://kfsk.se/larandeocharbetsliv/barn-och-utbildning/fou-skola/forskning-korthet/
Falthin, Annika. (2015). Meningserbjudande och val. En studie om musicerande i
musikundervisning på högstadiet. Doctoral Thesis / Malmö Academy of Music, University of
Lund och Kungliga Musikhögskolan Stockholm (Hämtad 170326).
http://kmh.diva-portal.org/smash/get/diva2:808183/FULLTEXT01.pdf
Ferm Thorgersen, Cecilia. (2009). Ömsesidig nyfikenhet och respekt: fenomenologisk didaktik som utgångspunkt för musikundervisning i grundskolans lägre åldrar, Nordisk
Musikkpedagogisk Forskning. (Hämtad 161129).
https://brage.bibsys.no/xmlui//bitstream/handle/11250/172225/Thorgersen_2009.pdf?sequenc e=1
43
Haglund, Björn. (2016). Fritidshemmets vardagspraktik i ett nytt diskursivt landskap. Educare
- Vetenskapliga Skrifter [serial online]. 2016;(1): s.86-109. (Hämtad 170123).
https://www.mah.se/upload/FAKULTETER/LS/Publikationer/EDUCARE/Educare%202016. 1.pdf
Hartman, Jan. (1998). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB
Hofvander Trulsson, Ylva. (2010). Musikaliskt lärande som social rekonstruktion. Musiken
och ursprungets betydelse för föräldrar med utländsk bakgrund. Doctoral Thesis / Malmö
Academy of Music, University of Lund. (Hämtad 170109).
http://lup.lub.lu.se/record/1662979/file/1666479.pdf
Holmberg, Lena. (2011). Styrningen av fritidshemmet. I Pihlgren, Ann S. (red.).
Fritidshemmet – fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund:
Studentlitteratur AB. 51-64.
Jewitt, Carey. (2010). Didaktik som multimodal design. I Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.). Design för lärande. 2:a upplagan. Stockholm: Norstedts, 242-252.
Kress, Gunther & Sidiropoulou, Charalampia. (2010). Klassrumsdesign. I Rostvall, Anna- Lena & Selander, Staffan (red.). Design för lärande. 2:a upplagan. Stockholm: Norstedts. 108-117.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB. van Leeuwen, Theo. (2005). Introducing social semiotics. New York: Routledge. Lärare. Svenska Akademins ordbok. (Hämtad 170124)
http://www.saob.se/artikel/?show=l%C3%A4rare&unik=L_1519-0162.2E80&pz=3 Magnusson, Petra. (2014). Meningsskapandets möjligheter. Multimodal teoribildning och
multiliteracies i skolan. Doctoral Thesis / Malmö Högskola, Fakulteten för lärande och
samhälle (Hämtad 170325).
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:892864/FULLTEXT01.pdf
Mars, Annette. (2016). När kulturer spelar med i klassrummet - En sociokulturell studie av
ungdomars lärande i musik. Doctoral Thesis / Luleå University Of Technology (Hämtad
44
Pedagog. Svenska Akademins ordbok. (Hämtad 170124).
http://www.saob.se/artikel/?seek=pedagog&pz=1#U_P425_101802
Pihlgren, Ann S. (2011). Inledning och presentation. I Pihlgren, Ann S. (red.). Fritidshemmet
– fritidslärarens uppdrag på fritidshemmet och i skolan. Lund: Studentlitteratur AB. 17-27.
Rohlin, Malin. (2013). Fritidshemmet som verksamhetsområde. I Rohlin, Malin (red.).
Meningsskapande fritidshem – en studio för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur AB.
13-31.
Selander, Staffan (2010). Tecken för lärande – tecken på lärande. Ett designteoretiskt perspektiv. I Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.). Design för lärande. 2:a upplagan. Stockholm: Norstedts. 28-44.
Selander, Staffan & Kress, Gunther. (2010). Design för lärande – ett multimodalt perspektiv. Stockholm: Norstedts.
Selander, Staffan & Rostvall, Anna-Lena (2010). Design och meningsskapande – en
inledning. I Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.). Design för lärande. 2:a upplagan. Stockholm: Norstedts. 13-27.
Skolinspektionen. (2010). Kvalitet i fritidshem. (Kvalitetsgranskning Rapport 2010:3). Stockholm: Skolinspektionen. (Hämtad 170109).
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsg ranskningar/2010/fritidshem/rapport-kvalitet-fritidshem.pdf
Skolverket (2011 rev. 2016). Läroplan För Grundskolan, Förskoleklassen Och Fritidshemmet
2011 : Reviderad 2016, n.p.: Stockholm : Skolverket : Wolters Kluwer [distributör], 2016
(Mölnlycke : Elanders Sverige), Malmö University Library Catalogue, EBSCOhost, (Hämtad 161129) http://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2 Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf2575.pdf%3Fk%3D2575
Thomsson, Heléne. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Thorgersen, Kjetil. (2013). Musik som estetisk kommunikation i fritidshemmet. I Rohlin, Malin (red.). Meningsskapande fritidshem – en studio för multimodalt lärande. Lund: Studentlitteratur AB. 57-79.
45
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad 170124).
Ward-Steinman, Patrice Madura. (2006). 'The Development of an After-School Music Program for At-Risk Children: Student Musical Preferences and Pre-Service Teacher
Reflections', International Journal Of Music Education, 24, 1, pp. 85-96, ERIC, EBSCOhost, (Hämtad 161129). http://ijm.sagepub.com.proxy.mah.se/content/24/1/85.full.pdf+html