I nedanstående avsnitt kommer det föras en diskussion angående examensarbetets metod och resultat. Avslutningsvis kommer det presenteras en slutsats angående det resultat som framkommit i examensarbetet.
7.1 Metoddiskussion
.
En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer användes i detta examensarbete. Den kvalitativa metoden används i syfte att komma så nära personers egna upplevelser av det område som önskas undersökas (Bryman, 2011). Eftersom syftet med examensarbetet var att undersöka yrkesverksammas uppfattningar ansåg författarna att en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer var bäst lämpad. Författarna anser att metodvalet har underlättat då det i intervjuerna upplevdes som att intervjupersonerna talade öppet samt utifrån sina egna uppfattningar och erfarenheter. Föregående ligger till grund för det resultat som framkommit och anses förenligt med examensarbetets syfte.
Diskussion har förts angående examensarbetets val av metod. Den kvalitativa metoden har inte som avsikt att kunna generalisera det resultat som framkommer (Bryman, 2011). Däremot skulle en kvantitativ metod kunnat bidra med ett mer generaliserbart resultat och detta skulle då kunna appliceras på fler skolor. Detta har inte varit examensarbetets avsikt, valet av en kvalitativ metod har ansetts förenlig med examensarbetets syfte. Resultatet genom den kvalitativa ansats som tillämpats i detta examensarbete utgör endast en bild av verkligheten och kan inte svara för en helhet.
Fem av intervjuerna ägde rum på respektive intervjupersons kontor. Tanken var att det kunde underlätta att utföra intervjuerna i en miljö där intervjupersonerna kände sig hemma (Aspers, 2013). Författarna till detta examensarbete upplever att valet av plats för intervjuerna bidrog till att intervjupersonerna kände sig trygga, vilket öppnade upp för dialog. En av intervjuerna utfördes via internettjänsten Skype eftersom en fysisk intervju inte kunde genomföras. En fördel att utföra intervjun via Skype och inte över telefon var att intervjupersonen och författarna tillika intervjuare kunde se varandra. Att kunna se varandra bidrar till att det finns möjlighet att läsa av varandras ansiktsuttryck och kunna reagera om något i ansiktsuttrycket tyder på exempelvis osäkerhet eller förvåning (Bryman, 2011; Aspers, 2013). Författarna till detta examensarbete upplever dock att intervjun via Skype kan ha påverkat utfallet.I de minnesanteckningar som författades efter denna intervju kan konstateras att intervjuaren upplevde samtalet som stressat och att det fanns en ovana vid användandet av Skype som hjälpmedel hos
intervjuaren. Trots detta är författarnas uppfattning att resultatet inte har påverkats nämnvärt av denna intervju, eftersom det material som kunnat utvinnas av
intervjun har varit användbart i examensarbetets resultat och analys. Intervjupersonerna har bestått av yrkesverksamma inom elevhälsan på en gymnasieskola som en av författarna hade kännedom om sedan tidigare. Att ha kännedom om yrkesverksamma sedan tidigare kan öka chanserna för att få personer att ställa upp på intervju (Bryman, 2011). Detta har förenklat kontakt med yrkesverksamma som berör examensarbetets område. Att komma i kontakt med yrkesverksamma inom socialt arbete kan vara tidsödande, vilket
examensarbetets författare har besparat sig i detta arbete genom kontakter på området. Samtidigt kan denna kontakt med yrkesverksamma påverka de svar som
utvunnits genom intervjuerna, då det finns en relation mellan intervjupersonerna och den som intervjuar. Denna relation kan hämma intervjupersonen, då svaren kan utformas i enlighet med vad intervjupersonen tror att intervjuaren vill höra (Bryman, 2011). I detta examensarbete har båda författarna agerat intervjuare vid samtliga intervjuer. Detta är ett medvetet val från författarnas sida eftersom den ena författaren inte haft någon kännedom eller relation alls till de
yrkesverksamma på den berörda gymnasieskolan och denna författare har då kunnat hålla sig mer neutral i intervjuerna. Författarna upplever att samtliga intervjuer präglades av en professionalitet och att relationen inte hämmade intervjuerna.
Intervjupersonerna bestod av fem kuratorer och en psykolog. Att urvalet inte bestod av enbart kuratorer har berott på att elevhälsan på den berörda
gymnasieskolan endast har fem anställda kuratorer. Valet att inkludera
psykologen gjordes på grund av att psykologen med sitt psykologiska perspektiv är den profession som har mest likheter med kuratorernas psykosociala
perspektiv. Författarna anser att valet av att inkludera elevhälsans psykolog inte har påverkat resultatet, eftersom samtliga intervjupersoner varit samstämmiga i sina svar. Samtidigt har det påverkat hur intervjupersonerna skulle benämnas i examensarbetet. För att underlätta att inte behöva skriva ut intervjupersonernas olika professioner i examensarbetet har benämningen yrkesverksamma använts. Detta kan tyckas vara en diffus benämning då begreppet yrkesverksamma kan inkludera fler professioner än de tilltänkta för det förevarande examensarbetet. För att tydliggöra benämningen yrkesverksamma har denna definierats i examensarbetets definitionstabell. Vid inkluderandet av psykologen har författarna behövt beröra det psykologiska fältet trots att detta inte är direkt förenligt med socialt arbete, vilket är det fält som huvudsakligen berörs i examensarbetet.
Under intervjuerna var det flertalet intervjupersoner som ansåg att frågorna som ställdes var svåra att besvara. Intervjufrågorna upplevdes ibland som
komplicerade och invecklade vilket tenderade till att intervjupersonerna inte riktigt förstod vad frågorna innebar. Enligt Bryman (2011) anses en provintervju vara fördelaktigt då intervjuaren kan upptäcka svårigheter med frågorna i
intervjuguiden. Resultatet skulle kunna ha sett annorlunda ut om intervjuguiden mer djupgående hade analyserats och testats genom provintervjuer.
7.2 Resultatdiskussion
.
Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur yrkesverksammas förutsättningar har sett ut i arbetet med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter i skolan. Vidare önskades ge en inblick i vilka möjligheter och
begränsningar yrkesverksamma upplevde sig ha i elevhälsans gemensamma arbete med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter.
Resultatet har analyserats utifrån teorierna om handlingsutrymme och samverkan. Användandet av dessa teorier har underlättat identifierandet av de
yrkesverksammas förutsättningar att hjälpa elever med neuropsykiatriska svårigheter. De valda teorierna har uppmärksammats av författarna genom tidigare forskning på området, i vilken det framkommit att samverkan och yrkesverksammas handlingsutrymme kan ha betydelse i elevhälsoarbetet. Vad som har framkommit i resultatet är att båda teorierna varit applicerbara i förhållande till vad intervjupersonerna gett uttryck för. Det har visat sig att
kunskap, kompetens och erfarenhet samt att arbeta mot gemensamma mål med andra är av vikt i yrkesverksammas arbete med elever som uppvisar
neuropsykiatriska svårigheter. De nämnda faktorerna är faktorer som diskuterats i teorierna, vilka har bidragit till att kunna besvara examensarbetets frågeställningar och syfte. Samtidigt kan författarna ha tolkat svaren i intervjuerna i ljuset av teorierna. Eftersom teorierna valdes innan intervjuerna ägde rum kan det ha påverkat utfallet. Val av andra teorier, alternativt att välja teorier efter utförandet av intervjuerna skulle kunna ha gett ett annat resultat.
Resultatet visar på att det inte finns några betydande skillnader i det stöd och den hjälp som yrkesverksamma bistår med till en elev som har en neuropsykiatrisk diagnos i jämförelse med en elev som enbart uppvisar liknande symptom och beteende. Det har framkommit att detta beror på att de yrkesverksamma anser sig ha tillräcklig kunskap och kompetens att möta elever med denna problematik. Det görs ingen skillnad mellan en elev som har en diagnos och en elev som enbart uppvisar liknande symptom och beteende, utan det som de yrkesverksamma utgår ifrån är beteendet i sig. Det är beteendet som ligger till grund för hur stödet och hjälpen utformas. Samtidigt har av resultatet framkommit att yrkesverksamma har erfarenhet av att en diagnos i vissa fall kan underlätta. Med diagnosen följer vissa utarbetade riktlinjer och strategier för vad som är verksamt för elever med
diagnosen i fråga, exempelvis diagnosen ADHD eller diagnoser inom Autismspektrum. En ställd diagnos kan underlätta för all personal inom
gymnasieskolan då diagnosen kan förklara och ge en ökad förståelse för elevens beteende. Yrkesverksamma menar att de genom en ställd diagnos ges bättre förutsättningar att hjälpa eleven att förstå dennes beteende. Detta kan i sin tur bidra till att de yrkesverksammas får ökade förutsättningar att utforma rätt stöd och hjälp till eleven.
Vidare visar resultatet på att yrkesverksammas förutsättningar att ge hjälp och stöd till elever med neuropsykiatriska svårigheter, oavsett om en diagnos är ställd eller inte, påverkas av samverkan. Såväl samverkan inom skolan som med aktörer utanför skolan och med föräldrar har en betydande roll i arbetet med dessa elever. Samverkan inom skolan och mellan dess professioner fungerar enligt de
yrkesverksamma på ett tillfredsställande sätt. Det finns utrymme för de olika professionerna inom skolan att samverka och professionerna kompletterar varandra med dess olika kunskaper och kompetenser. Samverkan med andra aktörer utanför skolan upplevs av de yrkesverksamma fungera bristfälligt. Detta på grund av att organisatoriska faktorer inte möjliggör för att samverkan ska kunna ske. I arbetet med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter utgör samverkan en förutsättning för ett framgångsrikt arbete. Samverkan är med andra ord en avgörande faktor för att eleverna i fråga ska få det stöd och den hjälp som de är i behov av.
Författarna till detta examensarbete har genom resultatet kunnat utläsa att det finns en underliggande ambivalens vad gäller elever med neuropsykiatriska svårigheter. Å ena sidan uppger yrkesverksamma att en neuropsykiatrisk diagnos inte har betydelse för utformandet av stöd och hjälp. Å andra sidan har det
framkommit att det i vissa fall kan underlätta med en neuropsykiatrisk diagnos för att utforma rätt stöd och hjälp till eleven i förhållande till om eleven enbart skulle uppvisa liknande symptom och beteende. Det som framkommit i intervjuerna är att de yrkesverksamma är medvetna om denna ambivalens och att det förts en diskussion om det är nödvändigt med en diagnos för att elever ska få rätt stöd och
hjälp inom den berörda gymnasieskolan. Eftersom stöd och hjälp kan utformas till eleven oavsett om denne har en neuropsykiatrisk diagnos eller inte, menar
författarna till detta examensarbete att den rådande ambivalensen i förhållande till en diagnos inte påverkar eleven nämnvärt.
Yrkesverksammas arbetssätt med elever med neuropsykiatriska svårigheter inom den berörda gymnasieskolan kan sättas i jämförelse med vad som av tidigare forskning på området framkommit. Av den tidigare forskningen framgår att det varit brist på tydliga riktlinjer vad gäller arbetet med elever som uppvisar
neuropsykiatriska svårigheter. Det har även framkommit att personal inom skolan inte använder sig av varandras olika kunskaper och kompetenser samt att det uppföljande arbetet kring elever med neuropsykiatriska svårigheter har varit bristfälligt (Backlund, 2007; Hjörne & Säljö, 2013; Ekström, 2000). Elevhälsan på den berörda gymnasieskolan upplevs av författarna till detta examensarbete
därmed vara i framkant vad gäller deras arbete med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter. Elevhälsans yrkesverksamma har tydliga rutiner kring arbetet med dessa elever. Vidare visar de på en medvetenhet vad gäller de tillgångar och brister som de besitter. Dessutom arbetar de yrkesverksamma tillsammans inom elevhälsan. På grund av detta uppfattar författarna att de yrkesverksamma i förevarande examensarbete har goda förutsättningar att hjälpa elever med neuropsykiatriska svårigheter, oavsett om eleven har en diagnos eller enbart uppvisar liknande symptom och beteende.
7.3 Slutsats
. .
Det som framkommit i detta examensarbete är att det kan ta lång tid för elever med neuropsykiatriska svårigheter att få rätt stöd och hjälp från början, vilket kan ha en stor påverkan på hur dessa elever kommer kunna nå kunskapsmålen i skolan. En anledning till att yrkesverksamma inte kan sätta in rätt stöd och hjälp till elever med neuropsykiatriska svårigheter från början, kan vara brist på samverkan med andra aktörer utanför skolan. Att ha en god samverkan med exempelvis BUP, som är specialister inom det neuropsykiatriska området, och grundskolan, som är en viktig aktör som berör elevens skolgång sedan tidigare, skulle kunna underlätta för yrkesverksamma i arbetet med eleverna i fråga. Om rätt stöd och hjälp sätts in i ett tidigt skede kan detta bidra till positiva effekter i elevernas skolmiljö, som på sikt kan frambringa goda förutsättningar i elevens framtida liv.
8. REFERENSER
Aspers P, (2013) Etnografiska metoder: Att förstå och förklara samtiden. Helsingborg, Liber AB.
Backlund Å, (2007) Elevvård i grundskolan - Resurser, organisering och praktik.
Rapport i Socialt arbete, nr 121.
Bryman A, (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm, Liber AB. Danermark B, (2007) Samverkan - himmel eller helvete?. Malmö, Gleerups AB. Danermark B & Kullberg C, (1999) Samverkan - Välfärdsstatens nya
arbetsform. Lund, Studentlitteratur.
Ekström B-M, (2000) Diagnos ADHD/DAMP - vad händer sedan? - En kvalitativ
studie över vad som händer efter diagnos för elva barn som utretts och fått neuropsykiatrisk diagnos. Stockholm, Ormbergs Tryck.
Flygt M, (2017) Kraftig ökning av diagnoserna adhd och autism.
>https://www.svt.se/nyheter/lokalt/sodertalje/kraftig-okning-av-diagnoserna- adhd-och-autism<HTML (2018-04-27).
Gillberg C & Gillberg C, (2015) ADHD. I: Gilberg C, Råstam M, Fernell E, (Red)
Barn- och ungdomspsykiatri (Tredje utgåvan). Stockholm, Natur & Kultur.
Gillberg C, (2015) Autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande
tillstånd. I: Gilberg C, Råstam M, Fernell E, (Red) Barn- och ungdomspsykiatri
(Tredje utgåvan). Stockholm, Natur & Kultur.
Herlofson J, (2014) MINI-D 5 - Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Halmstad, Bulls Graphics AB.
Hjörne E, Säljö R, (2013) Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling
om normalitet i den svenska skolan. Lund, Studentlitteratur AB.
Lipsky M, (1980) Street-Level-Bureaucracy. Dilemmas of the Individual in Public
Services. New York, Russel Sage Foundation.
Löfberg A, (1990) Kunskapsproduktion och lärande i arbetet. I: Aronsson, G, Berglind, H, (Red) Handling och handlingsutrymme (Första upplagan). Lund, Studentlitteratur.
Nohrstedt L, (2011) Sven leder centrum för adhd och autism.
>https://specialpedagogik.se/sven-leder-centrum-for-adhd-och-autism/< HTML (2018-04-26).
Psykiska sjukdomar och syndrom samt beteendestörningar [Internet]. Stockholm: Socialstyrelsen. [Citerad 2018-05-15]. Tillgänglig från: http://socialstyrelsen.se/Statistik/statistikdatabasen/
Riksförbundet Attention (2017) Det finns så mycket kunskap om NPF, kan inte
begripa varför den inte når ut till skolorna - en undersökning om hur barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har det i skolan och hur det påverkar familjen. >http://attention.se/wp-content/uploads/2017/07/rapport-skolenkat- 2017_attention.pdf< PDF (2018-04-23).
Riksförbundet Attention (2018) Om NPF. >http://attention.se/npf/om-npf/< HTML (2018-05-07).
Sandberg A, (2017) Funktionsnedsatta barn far illa i skolan.
>https://www.dagenssamhalle.se/debatt/funktionsnedsatta-barn-far-illa-i- skolan-17635< HTML (2018-04-23). Skollagen 2010:800. Skolverket, (2018) Skolverket. >https://www.skolverket.se/skolutveckling/larande/nyanlandas- larande/information-till-nyanlanda-elever/gymnasieskola-1.236765< HTML (2018-05-05).
Socialstyrelsen, (2010) Barn som tänker annorlunda - Barn med autism,
Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Västerås, Edita
Västra Aros.
Socialstyrelsen, (2013) Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Västerås, Edita Västra Aros.
Socialstyrelsen, (2014) Vägledning för elevhälsan. Falun, Edita Brobergs.
Svensson K, Johnsson E & Laanemets L, (2008) Handlingsutrymme-
Utmaningar i socialt arbete. Stockholm, Natur & Kultur.
Utbildningsdepartementet, (2017) Specialpedagogisk kompetens i fråga om
neuropsykiatriska svårigheter.
>http://www.regeringen.se/49571d/contentassets/beacab7a3f55464d823e626 385030fca/specialpedagogisk-kompetens-i-fraga-om-neuropsykiatriska- svarigheter.pdf< PDF (2018-05-15)
Vetenskapsrådet, (2017) God Forskningssed.
>http://www.file:///C:/Users/HP/Downloads/God-forskningssed-2017.pdf< PDF (2018-05-10).
BILAGA 1
2018-04-13
Informationsbrev
Tack för att du ställer upp på intervju!
Syftet med vårt examensarbete och anledningen till att vi valt att ta kontakt med dig är för att vi vill undersöka yrkesverksamma inom elevhälsan och deras förutsättningar i arbetet med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter i skolan. Examensarbetet syftar även till att ge en inblick i vilka möjligheter och begränsningar dessa upplever sig ha i elevhälsans arbete med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter.
Ditt deltagande i studien är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta ditt deltagande utan närmare förklaring.
I denna studie eftersträvar vi konfidentialitet vilket innebär att det material som utvinns från intervjun endast kommer behandlas av examensarbetets författare och vår handledare. Du kommer i detta examensarbete att avidentifieras, vilket
innebär att både du och din arbetsplats kommer att vara anonyma och inte kunna kopplas till resultatet för detta examensarbete.
Examensarbetet kommer efter färdigställande att publiceras på Muep, Malmö Universitets databas.
Vid frågor eller funderingar är ni välkomna att höra av er till oss! Rebecca Larsson Mail: XXXXXX Telefon: XXXXXX Ebba Falk Mail: XXXXXX Telefon: XXXXXX
Tack på förhand!
BILAGA 2
Semistrukturerad intervju
Socialt arbete: Examensarbete, 15 hp
SC163b
(Innan vi sätter igång måste vi säkerställa att vår intervjuperson samtycker till att intervjun kommer att spelas in med hjälp av våra telefoners inspelningsfunktion.)
Sammanhangsmarkering
Vi (Ebba och Rebecca) skriver nu under vårterminen 2018 vårt examensarbete i socialt arbete och har valt att ta kontakt med er för att ni inom er verksamhet utför arbete med ungdomar som misstänks ha eller har en neuropsykiatrisk diagnos. Syftet är att undersöka yrkesverksamma inom elevhälsan och deras förutsättningar i arbetet med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter i skolan. Vidare önskas ge en inblick i vilka möjligheter och begränsningar dessa upplever sig ha i elevhälsans gemensamma arbete med elever som uppvisar neuropsykiatriska svårigheter.
För kännedom så kommer vi i detta examensarbete att fokusera på just ungdomar som antingen har en neuropsykiatrisk diagnos eller ungdomar som inte har en diagnos men som uppvisar liknande symptom och beteende.
Intervjun är förväntad att ta 30–45 minuter.
Intervjun och dess svar kommer att behandlas med försiktighet. Du kommer att vara anonym som intervjuperson i vårt examensarbete med hänsyn av etiska aspekter.
Du som intervjuperson har när som helst under intervjun rätt att avsluta intervjun.
Du har även efter intervjun rätt att dra dig ur och dra tillbaka det material som vi utvunnit från intervjun.
Vi vill redan nu tacka för att just du valt att ställa upp på intervju för vårt examensarbete.
Innan vi startar upp intervjun vill vi stämma av med dig som
intervjuperson om du har några frågor eller funderingar innan vi börjar?
Bakgrundsfakta
Ålder Kön Utbildning
Hur länge har du arbetat på denna arbetsplats? Hur har ditt tidigare arbetsliv sett ut?
Intervjuguide
Yrkesverksammas uppfattning av neuropsykiatriska diagnoser och liknande symptom och beteende
Hur ser utbredningen av neuropsykiatriska diagnoser ut på er skola? o Är detta en vanligt förekommande problematik hos era elever? o Är det vanligt att de elever ni kommer i kontakt med redan har en
ställd diagnos eller är det vanligare att ni remitterar vidare om detta? Upplever du att det är viktigt att en elev får en neuropsykiatrisk diagnos
om eleven uppfyller kriterier för detta? o Om ja, varför?
o Om nej, varför inte?
o Vem kring eleven upplevs vara mest drivande till att eleven ska bli diagnostiserad?
Vad är det som gör att du misstänker att en elev har en neuropsykiatrisk diagnos?
Arbetssätt
Hur får ni kännedom om en elev som uppvisar symptom och beteenden som misstänks bero på en neuropsykiatrisk diagnos?
o Vad är det första du gör när ni får kännedom om detta?
Hur ser processen ut från det att ni får kännedom tills dess att ni kan ge eleven en insats, stöd och/eller hjälp?
o Vad är ditt ansvar och dina arbetsuppgifter?
o Vem är mest drivande i en sådan process kring eleven för att denne ska få stöd och hjälp?
Hur ser det stöd, den hjälp och de insatser ut för en elev som har en neuropsykiatrisk diagnos?
o Hur ser det ut för en elev som inte har en ställd diagnos men som uppvisar liknande symptom och beteende?
o Upplever du att det är lättare att utforma stöd och hjälp till en elev som har en ställd neuropsykiatrisk diagnos i förhållande till en elev som enbart uppvisar liknande symptom och beteende?
o Kontakt med andra aktörer kring eleven? Samverkan?
Kunskap/kompetens inom yrkesområdet
Upplever du att det är lättare att ge stöd och hjälp till en elev som har en ställd neuropsykiatrisk diagnos i förhållande till en elev som inte har en ställd diagnos men uppvisar liknande symptom och beteende?
o Om ja, varför? o Om nej, varför inte?