I detta avsnitt kommer vi att diskutera resultatet vi kom fram till i vår studie. Alla våra informanter upplevde bemötandet i skolan som mycket vänligt, vi anser att första möte med skolan är avgörande för eleverna samt det kommer att påverka deras tänkande om den svenska skolan positivt. Eleverna har olika uppfattningar samt upplevelser när det kommer till mötet med det svenska språket. Några elever tycker att det svenska språket är svårt medan andra tycker att det är lätt detta beror på deras tidigare språkkunskaper. Svårigheterna med det svenska språket enligt eleverna är språkets uppbyggnad som skiljer sig mycket från deras språk som är arabiskan, olika ljuduttal som finns varken i engelskan eller arabiskan. Andra svårigheter som eleverna bemöter är inte bara språkliga utan även när det gäller kunskaperna i de olika ämnena som i SO och NO.
Utifrån elevernas svar ser vi att de inte har fått tillräckligt med information kring syftet med kartläggning. Det är oerhört viktigt för eleverna att få en förförståelse om att kartläggningsprocessen genomförs för att skolan vill ta reda på elevernas tidigare kunskaper och fylla på det som eleverna saknar för vidare kunskapsutveckling, samt är syftet att anpassa undervisningen utifrån det individuella behovet., och inte ute efter brister vilket var elevernas uppfattning. I intervjun kom det fram av flera elever att de känner sig oroliga eftersom de inte kunde svara på en hel del inom SO ämnen exempelvis, trots att de hade goda kunskaper i ämnet i hemlandet. Med detta menas att kunskaperna i ämnet varierar beroende på i vilket land eleverna har fått sina kunskaper, eftersom varje land anpassar sin undervisning ute ifrån samhällets normer och behov. Elevernas missuppfattning påverkar dem negativt, de kommer att förlora sitt självförtroende och intresse för lärandet, vilket kan leda till ett misslyckande. Vår tolkning av resultatet är att kartläggningen inte är tillräcklig för att få en mångsidig bild av eleven eftersom eleverna har många starka sidor men fick ingen möjlighet att visa dem. Genom att planera undervisningen utifrån elevernas tidigare kunskaper och värdesätta det, då ges eleverna möjligheten att prestera bättre och verkligen visa vad de kan, det är då man får en bättre och flersidig bild på elevernas kunskaper. Nyanlända elever är i behov av att visa sina tidigare inhämtade kunskaper för att kunna bygga på de för vidare utveckling. Samt är dessa elever i behov av att bemötas av lärare som bedriver sin undervisning med fokus på det som främjar deras språk och kunskapsutveckling.
En annan faktor som skapar oro hos eleverna är utslussningen från mottagningskolan till ordinarie skola, dessa elever behöver mer tid på sig för att lära sig det svenska språket och att lära sig de normer som det nya samhället vilar på. Bunar (2010) nämner att det är av stor vikt att kommunerna förbereder de nyanlända elever innan de blir inslussade i en reguljär klass. Enligt Thomas och Collier (2002) tar det mellan 3-8 år för att tillägna sig ett språk för att klara skolarbetet på den nivån som krävs. Enligt eleverna på mottagningskolan där alla är nyanlända elever vilket ger eleverna en trygghetskänsla samt en gemenskapskänsla, det gör inget om man uttalar fel men på den ordinarie skolan bör man behärska svenskan för att klara sig. Av sådana skäl ser vi att skolorna är i behov av både att omorganisera mottagandet av nyanlända elever och att främja en skola som inkluderar alla elever. Vi anser att nyanlända elever behöver umgås med jämnåriga som talar svenska för att få möjlighet att utveckla deras språk, med å andra sidan behöver de träffa andra nyanlända (landsmän) för att känna sig trygga.
De nyanlända eleverna har rätt till god utbildning och en trygg miljö som stimulerar deras kunskapsutveckling precise som alla andra elever. Varje dag ökar detta behov av skolorna eftersom antal nyanlända elever ökar ständigt.
I vår studie hade vi endast som syfte att lyfta fram nyanlända elevers synpunkter utifrån deras synvinkel, vi som forskare har försökt att vara neutrala men till en vis del så har vår tolkning av resultatet haft en inverkan på resultatet. Resultatet hade kanske sett annorlunda ut om vi hade intervjuat lärarna och fick med deras syn på nyanlända elevers lärande. Ett annat faktum som kan ha påverkat resultatet och som nämndes tidigare är att en av oss arbetar på mottagningskolan och känner eleverna, och därför har eleverna antingen varit öppna när de svarade eller kanske har varit lite blyga och inte uttryckt sig fritt, därför resultatet kunde kanske sets helt annorlunda ut om studien genomfördes av någon annan.
7.1 Vidare forskning
Detta är en studie ur ett elevperspektiv som ett förslag till vidare forskning ser vi att det skulle vara intressant att undersöka föräldrarnas syn på den svenska skolan och deras kunskaper om deras barns skola i hemlandet. Man kan även undersöka hur samarbetet med föräldrarna påverkar elevernas skolframgång.
Referenser
Axelsson, M. (1999). Skolframgång och minoritetsstatus: Skolan - en kraft att räkna med. Axelsson, M. (Red.), Tvåspråkiga barn och skolframgång - mångfalden som resurs: Rinkeby språkforskningsinstitut.
Birgitta Garme (Red.), Att läsa och skriva – forskning och beprövad erfarenhet. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Bouakaz, Laid & Bunar, Nihad (2015). Diagnos: (red.), Nyanlända och lärande – mottagande och
inkludering, s. 263–290. Stockholm: Natur & Kultur.
Bunar, Nihad. (2010). Nyanlända och lärande: En forskningsöversikt om nyanlända elever i den
svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bunar, Nihad. (2015). Nyanlända och lärande – mottagande och inkludering. Stockholm: Natur & Kultur.
Doverborg, E. Pramling, N. & Pramling Samuelsson, I. (2013). Att undervisa barn i förskolan. Stockholm: Liber.
Elmeroth, Elisabeth (2008). Etnisk maktordning i skola och samhälle. Lund: Studentlitteratur. Elmeroth, Elisabeth (2010). Alla lärare är språklärare I Pirjo Lahdenperä & Hans
Lorentz (Red.), Möten med mångfaldens skola – interkulturella arbetsformer och nya
pedagogiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur.
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Hyltenstam, Kenneth. (1996). Tvåspråkighet med förhinder. Lund: Studentlitteratur. Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (2004). Förord. I Kenneth Hyltenstam & Inger Hyltenstam, Kenneth (2007). Modersmål och svenska som andraspråk. I Annette Ewald
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kästen-Ebeling, Gilda, and Tore Otterup (2014). En bra början: mottagande och introduktion av
nyanlända elever. Lund: Studentlitteratur
Ladberg, Gunilla (2003). Barn med flera språk: tvåspråkighet och flerspråkighet i familj, förskola,
skola och samhälle. 3.uppl. Stockholm: Liber
Lindberg, Inger (2013), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Ringquist, Anne Charlotte (2006), Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Liber, IBSN: 91-47- 07809-X, Tredje upplagan 2.
Skolverket SKOLFS, (2006), Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet. Lpo 94.
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. (Lgr 11). Stockholm: Fritzes.
Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning: nyanlända elevers sociala spelrum i "en skola för
alla": Lunds universitet. Lund.
Thomas, W.P., & Collier, V.P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority
students' long-term academic achievement. Santa Cruz, CA: Center for Research on Education,
Diversity and Excellence, University of California-Santa Cruz (351 pp.)
Wellros, Seija (1992). Ny i klassen- om invandrarbarn i den svenska skolan. Kristianstad: Gleerups Zachrison, Mozhgan (2014). Invisible voices: understanding the sociocultural influences on adult
migrantsʼ second language learning and communicative interaction. Doktors avhandling. Linköping:
Webreferenser Kunskapskravet i modersmål, 2011 http://www.skolverket.se/sok?page=search&website=&q=kunskapkrav+i+modersm%C3%A5l%2C+2 011&search=S%C3%B6k Migrationsverket.se http://www.migrationsverket.se/download/18.2bbf7de914c17a2ed2650ab/1436792364446/Aktuellt+o m+ensamkommande+barn+och+ungdomar+juni-juli-augusti+2015.pdf
Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever- rätten till en god utbildning i en trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3. Stockholm: Skolinspektionen.
www.skolinspektionen.se
Skolverket, forskning. http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/relationer-
larande/samarbete-med-foraldrar-framjar-nyanlandas-larande-1.242219
Skolverket, modersmål. http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-
kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/moe?tos=gy&subjectCode=moe&lang=sv
Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning
https://www.upplandsvasby.se/download/18.326e1e8114c9f65c08e214c/1431009200207/06.1+Riktlin jer+f%C3%B6r+nyanl%C3%A4nda+elevers+utbildning.pdf
Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/malmo/elever-ska-spridas-ut-i-malmo/