Mottagandet i den svenska skolan

På mottagningskolan går elever från olika delar av världen, som har olika språk, kunskapsnivå, kultur, etnicitet, tradition, religion och värdegrund med varierande bakgrundskunskaper och erfarenheter. Nyanlända elever på mottagningskolan lär sig svenska språket och får inblick om det svenska samhället. De får grundläggande kunskaper om de olika skolämnen som de möter när de går vidare ut till de reguljära skolorna. Detta gör eleverna i ungefär ett år på mottagningskolan. Man tar hänsyn till elevernas tidigare kunskaper och skolerfarenheter. Fördelen med mottagningsskola är att nyanlända eleverna bekantar sig med den nya miljön, som är första steget inför integrering i den svenska skolan och det svenska samhället. Andra fördelen är att eleverna inte blir placerade direkt i ordinarieklasser, där risken är att inte utnyttja undervisningen på grund av brist i språket, utan lära sig det nya språket i en lämplig takt. Stöd i form av studiehandledning är också en annan fördel på mottagningskolan.

De intervjuade eleverna berättade att mottagningen på mottagningsskolan har varit positiv, samt introduktionssamtalen var mycket givande, för de fick berätta om deras skolbakgrund, de olika ämnen som de läste, vilka eventuella länder som de har bott i, vägen till Sverige och de olika språken som de behärskar. De har också berättat om att det andra samtalet litteracitets kartläggning som genomförs av studiehandledaren/modersmålsläraren där visar eleverna sina läs och skriv förmågor., samt tredje samtalet som var numeracite kartläggning där visar

eleverna sina kunskaper i matematiken. Samtliga intervjuade elever tycker att de blev bemötta på ett trevligt sätt och att personalen var mycket snälla.

Det är oerhört viktigt för pedagogerna att förstå nyanländas situation och innebörden av att lämna sitt land och flytta till ett annat. Det krävs många olika funktioner och kompetenser av pedagoger för att skapa lämpliga förutsättningar för lärandet. Elevernas olika svårigheter, behov, förutsättningar hemifrån och bemötandet är tecken som ger betydelse sa mt påverkar framgången. Det finns många faktorer som påverkar nyanlända elever i sitt lärande som anledningar till flykten, resans väg, och om de kom själva eller med familjen. De dåliga minnena som ensamkommande och familjer har ifrån hemlandet påverkar barnets trygghet, vilket i sin tur påverkar barnets lärande i skolan.” Jag har jätte svårt med att koncentrera mig på skolan, kan inte sluta tänka på det som hände med. […] ibland tror jag att det är en mardröm.” berättar Sami ” jag saknar mina föräldrar och mina syskon, jag ser de framför mig hela tiden” säger Said

Nyanlända elever har svårt med att lyckas i skolan och även att integrera sig i det nya samhället, detta beror ofta på psykosociala problem och inte bara språkbrister, detta lyfts fram i skolverkets forskningsöversikt (Skolverket, 2015).

Vi anser att det första mötet med den svenska skolan har en stor betydelse för elevernas syn på skolan eftersom det kommer att lämna ett positivt eller negativt tänkande om skolan hos eleven.

6.3 Hinder som nyanlända elever bemöter

Vår uppfattning av nyanlända elever som blev intervjuade på mottagningskolan är att de flesta har svårigheter med det svenska språket, detta beror på de stora skillnader som finns mellan svenska och arabiska språket i detta fall. Elever som kommer från Syrien och gick på kommunala skolor där har de inte lärt sig engelska tillräckligt och därför har lite kunskaper i engelskan. Andra elever som gick på privata skolor i Syrien eller i Irak har däremot bättre kunskaper i engelskan och har haft engelska som sitt första inlärningsspråk i de olika ämnena. Eleverna som gick på privata skolor upplever det svenska språket som ganska lätt jämfört med de som inte har lärt sig engelska tillräckligt i de kommunala skolorna i Syrien. Rama från Syrien har goda kunskaper både i tal och skrift på modersmålet, men har inga goda kunskaper

i engelska därför tycker hon att nu behöver hon läsa om från början för att lära sig ett nytt språk, ”det är inte lätt.[…] språket, dialekten och uttalet är mycket svåra.”säger Rama .Att ha kompisar från samma land som har samma språk, kan vara en utmaning, för de har samma motivation när de lär sig ett nytt språk. Ensam kommande pojkarna som är mellan 15-16 har svårare inlärningssituationer jämfört med de andra som har sina vårdnadshavare med. De har upplevt traumatiska händelser som sitter i minnet som inte kan glömmas bort. De dåliga minnena som de har påverkar deras trygghet, koncentration och inlärning av det nya språket. ” Jag har sömn problem, kan inte sluta tänka på allt som hände mig, därför är jag trött på morgonen.” berättar Ahmed. I en forskning lyfter skolverket fram lärarnas behov av stöd både i det pedagogiska och i det psykosociala arbete i samband med arbete med traumatiserade barn (Skolverket, 2015)

Ensamkommande elever känner sig som offer och vilse, detta syns tydligt. Dessa barn behöver stöd och hjälp för att bearbeta de tragiska händelser från början med en specialpedagog, kurator och även en modersmålslärare som kan vara en trygghetskälla för eleverna. ” Jag känner mig glad och trygg när modersmålsläraren kommer, jag kan uttrycka mig fritt hon förstår mig, förstår hur jag tänker, förstår mina känslor.” säger Ahmed.

”Det hade inte fungerat utan studiehandledaren” berättar Sanna. De intervjuade elever la

vikten också på studiehandledarna som betraktades som viktigt stöd i klassrummet. Fem av sju elever har uttryckt sig så här ” utan modersmålsläraren klarar vi inte de svåra ämnena”. Nyanlända elever är i stort behov av studiehandledarens hjälp och stöd särskilt i SO/NO och svenskan vid skolstarten. För där har de stora svårigheter att förstå de olika instruktioner, frågor och läxor som läraren frågar efter i klassrummet. Bunar (2010) talar om vikten av modersmålslärarens roll när det gäller resultaten i skolan.

Kamratskap är mycket viktigt för nyanlända elevers skolgång och prestation. De utmanar och stimulerar varandra när de deltar i olika aktiviteter, arbetar tillsammans på lektionen eller när de umgås med varandra på rasterna. Ofta väljer eleverna sina kamrater från samma land som de själva.” Jag känner mig trygg när jag umgås med andra som kommer från mitt land, eftersom vi har gemensamma upplevelser ” berättar Hassan. I sin studie menar Skowronski (2013) att de sociala relationerna leder till en gemenskaps känsla samt skapar tryggheten hos eleverna inför varandra.

Vi kan sammanfatta detta med att några elever upplever det svenska språket som svår medan för de andra är det inte svårt beroende på deras förkunskaper i engelska språket, vilket underlättar kommunikationen med lärarna. Vi anser att nyanlända elever är också i behov av att komma i kontakt med det svenska språket via personer som har svenska som modersmål.” hur ska jag kunna lära mig svenska, när jag inte umgås med svenskar?” säger Sami. Den sociala relationen kan vara nyckeln för att lära sig det svenska språket fortare vilket i sin tur underlättar samt påskyndar både mötet med och ingången till det svenska samhället. Zachrison (2014) lyfter fram vikten av de sociala relationer och dess betydelse för att lära sig ett nytt språk.