Nyanlända elevers syn på kartläggning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Examensarbete

15 poäng

Nyanlända elevers syn på kartläggning

Newly arrived students views about mapping of their previous

knowledge

Talar Nouri

Mona Amawi

Lärarexamen: 210 poäng

Examinator: Johan Cato

Hösttermin 2015

Handledare: Laid Bouakaz

Sammanfattning

Syftet med vår studie är att undersöka nyanlända elevers uppfattning om kartläggning av deras tidigare kunskaper. Samt undersöka nyanlända elevers syn på den svenska skolan. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sju nyanlända elever på en mottagning skola. Alla dessa elever är arabisk talande och kommer från Syrien och Irak. Tre av dem är ensamkommande och resten kom med sina familjer. Eleverna har gått olika länge på mottagning skolan och har olika syn på skolan. Intervju frågorna baserades på elevernas syn på mottagning, kartläggning, samt hinder och möjligheter i skolan. Resultatet visar hur mottagning och kartläggning skötts med fokus på nyanländas inhämtade tidigare kunskaper i sina gamla skolor.

Eftersom de flesta nyanlända elever har olika skolbakgrund, språk och kultur, så varierar undervisnings metoder och utslussnings tid. Studien visar också hur nyanlända upplevde sin skolstart, inlärning av det svenska språket och utslussning till sina ordinarie klasser i hemskolan.

En slutsats av arbetet visar vikten av att verksam personal i skolan ska vara medvetna om hur nyanlända elever upplever sin skolsituation. Kompetensutveckling behövs för all personal som arbetar med mottagning, kartläggning och undervisning ur ett interkulturellt förhållningssätt.

Förord

Det har varit oerhört intressant och lärorikt att fördjupa oss i nyanlända elevers syn och upplevelser i den svenska skolan. Först och främst vill vi rikta ett stort tack till de barn och ungdomar som deltog i vår studie och ställde upp på intervjuer, utan er hade det inte varit möjligt att genomföra denna studie. Vi vill tacka vår handledare Laid Bouakaz på Malmö Högskolan för all stöd och hjälp vi fick under studiens gång. Vi vill även tacka Melinda Malmström som ställde upp och korrekturläste våra texter. Till sist vill vi framföra ett stort tack till våra familjer för att ni stöttade oss under arbetets gång. Utan er hjälp och stöd hade uppsatsen inte blivit till.

Innehållsförteckning

Förord ... 1

1.Inledning ... 3

1.1 Syfte och frågeställningar ... 5

1.2 Centrala begrepp ... 5

 Nyanlända elever. ... 6

 Modersmålsundervisning. ... 6

 Studiehandledning. ... 6

2. Litteratur översikt... 6

2.1 Nyanlända elever i Sverige ... 7

2.2 Hinder som nyanlända elever bemöter ... 8

2.3 Ensamkommande nyanlända elever ... 9

2.4 Mottagning och Kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper ... 10

2.5 Synen på lärande mellan olika länder ... 14

3. Interkulturell pedagogik som ett redskap för nyanlända ... 15

3.1 Skolorna som första mötesplats med det svenska samhället ... 16

3.2 Utslussning av nyanlända elever ... 18

3.3 Modersmålsundervisning ... 19

3.4 Samverkan med modersmålslärarna i skolan ... 20

3.5 Studiehandledning ... 20

4. Metod ... 22

4.1 Val av metod ... 22

4.3 Urval ... 23

5. Genomförandet ... 24

5.1 Bearbetning av data ... 24

5.2 Etiska övervägande ... 25

6. Resultat och Analys ... 26

6.1 Presentation av intervjuade elever... 26

6.2 Mottagandet i den svenska skolan ... 27

6.3 Hinder som nyanlända elever bemöter ... 28

6.4 Ämneskunskap utveckling ... 30

6.5 Nyanlända elevers syn på Kartläggningen ... 31

6.6 Elevernas förväntningar ... 32

6.7 Skillnader och likheter ... 33

7. Diskussion ... 35

7.1 Vidare forskning ... 36

Bilaga 1 ... 40

Bilaga 2………41

1.Inledning

Den senaste flyktingströmmen till Europa i allmänhet och till Sverige i synnerhet, för med sig ett stort antal flyktingbarn och ungdomar i olika skolåldrar.

De flesta av barn och ungdomar som kommer till Sverige, föredrar att stanna i Malmö. Fram till november månad har cirka 1200 elever tagits emot i grundskoleförvaltningen i Malmö, varav 25 % är ensamkommande. Eleverna är jämt fördelade över stadierna, men de ensamkommande är framför allt högstadieelever enligt Mosaikskolans statistik(2015).

De nyanlända eleverna har ofta gått på olika skolor och har olika skolerfarenheter. Deras tidigare kunskaper och uppfattningar om skolan och lärande kan vara en utgångspunkt för hur läraren i Sverige kan planera sin undervisning. (Bouakaz; Bunar, 2015).

Dessa elever har rätt till att få en likvärdig utbildning enligt läroplanen för grundskolan, Lgr11. Nyanlända barn och ungdomar är en grupp som har ökat rejält i Malmö. År 2014, skrevs det in ungefär 662 nyanlända barn och ungdomar på olika skolor i Malmö. Dessa 662 barn och ungdomar kommer från olika länder och har olika erfarenheter och förutsättningar (Sjövall, 2015). De flesta av dem är ensamkommande barn som kommit hit utan föräldrar eller annan legal vårdnadshavare, vilket ställer stort krav på skolor och kommuner (Bunar, 2010 s.17).

År 2010 gjorde forskaren Nihad Bunar en forskningsöversikt om nyanlända och skolan. Han ansåg att det behövs ett internationellt forskningscenter för båda nyanlända och lärande för att samla gjorda kunskaper och erfarenheter inom samma områden. Bunar la vikten på att skapa en skolintroduktion med ett holistiskt perspektiv kring nyanländas tidigare skolgång, kultur, livssituation och hälsa. Han argumenterade vidare för att utbildningen av nyanlända elever präglats av ”tafatthet, förvirring, icke vetenskapligt grundade experiment och faktisk inkompetens” (Bunar, 2012 s.6).

Under 2015 har Malmö tagit emot och skrivit in drygt 700 elever i grundskolan fram till mitten av september. Detta ska jämföras med det att under hela 2014 skrevs in drygt 670 elever.

Sydsvenskan publicerade en artikel om nyanlända elever i Malmö ( 15/10, 2015) med

uppgifter om att skolor har tagit emot ungefär 839 elever under de senaste åtta veckorna. Det motsvarar tolv hela skolklasser. Det beskrivs också att situationen i Malmö skolor just nu är extrem. Jämfört med år 2014, så var det åtta skolor som tog emot nästan hälften av eleverna i årskurs (1-6) på skolorna Sofielundsskolan, Örtagårdskolan och Holma skolan. Detta beror på bostadssegregationen och eftersom huvudprincipen var att eleverna får gå på den närmaste skolan till hemmet.

”Nu måste alla skolor öppna sina klassrum och ta emot nyanlända ” (Malmös Skolkommunalråd). Han påpekade också att det inte bara är vissa kommuner som ska ta emot och visa ett flyktingengagemang, utan alla skolor i Sverige ska bli delaktiga och ta ett medmänskligt ansvar. Nyanlända elever som har landat i Malmö får informationen om det fria skolvalet vilket betyder att de har rätt att välja skola i mån om plats. Trots detta ser verkligheten annorlunda ut och det är i stort sett närhetsprincipen som råder.

Lärarna i de olika skolorna har en viktig roll och det är en stor pedagogisk utmaning i bemötande och undervisning av dessa elever för att främja deras språk och kunskapsutveckling. Dessa nyanlända elever förväntas inom kort tid komma i kapp sina jämnåriga kamrater i ordinarie klasser och få undervisning i de olika ämnena på ett språk som de inte behärskar, samt i en annan kultur som är främmande för dem. Majoriteten av dessa elever har dessutom kommit som flyktingar från krigsländer, tillsammans med sina föräldrar eller ensamma. En del ungdomar har kommit till skolan direkt efter att ha lämnat sitt land, en del har tillfälligt bott i andra länder med stor osäkerhet och oro om framtiden. Nyanlända elever kan vara barn och ungdomar som kommer till Sverige i grundskolan, gymnasiet, särskolan eller gymnasiesärskolan (Skolverket 2008). Det finns idag mer än 150 språk hos elever från många olika kulturer. Skillnaderna mellan skolor är också stora; en del skolor är mångkulturella medan andra har bara några få eller inga elever alls med utländsk bakgrund. Bunar (2015) påpekade i sin bok att nyanlända elever möts av strukturella hinder i skolan och en del av lärarna har låga förväntningar på deras skolresultat, vilket beror på att de bedöms

från vad de saknar och inte från vad de kan och har med sig. Nyanlända elever har en stor utmaning framför sig, det förväntas att de lära sig det nya språket, tillägna sig nya kunskaper som är relaterade till de olika skolämnena och snarast anpassa sig till det nya samhället och den nya kulturen.

Det har framkommit under många år av statistik och studier av elever med utländsk bakgrund att ett misslyckande i skolan är vanligt förekommande, eftersom nyanlända elever inte har fått den utbildning de har rätt till (Skolinspektionens rapport, 2009). Därför har skolverket nu satsat och lagt fokus på nyanlända elever och deras situation i den svenska skolan.

I början, är nyanlända eleverna i behov av att språk- och ämnesmässigt komma i kapp med sina jämnåriga svenska klasskamrater. Därför är utformningen av lämplig utbildning för de nyanlända eleverna svår. Det dyker upp många intressanta frågor med tanke på det stora antalet flyktingbarn som kommer: De olika kommunerna har olika förutsättningar för att ta emot de nyanlända, vilket gör att de metoder som används för att ta emot de nyanlända eleverna varierar kraftigt. Skolornas möjlighet att skapa goda möjligheter för en bra mottagning och kartläggning av elevernas förkunskaper är väldigt varierande (Bunar, 2015). Denna studie kommer att belysa mottagning och kartläggning av nyanlända elever ur elevernas perspektiv samt vilka svårigheter nyanlända elever möter i den svenska skolan.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att ta reda på de hinder som nyanlända elever möter i den svenska skolan samt hur nyanlända elever uppfattar kartläggning/ bedömning av deras tidigare inhämtade kunskaper.

 Vilka hinder möter nyanlända elever?

 Hur upplever nyanlända elever kartläggningen av sina tidigare kunskaper?

1.2 Centrala begrepp

I den här delen av studien kommer vi att gå genom några centrala begrepp som nyanlända elever, modersmålsundervisning, studiehandledning och utslussning av nyanlända elever.

 Nyanlända elever. Begreppet nyanlända elever betyder barn eller ungdomar som kommer till Sverige under sin skoltid och vistas i Sverige under olika villkor och förhållanden. Skolverket (2008) förklarar begreppet av nyanlända elever, de som har ett annat språk än svenska och kan inte och förstår inte svenska. "Nyanländ" räknas den elev som stannat i Sverige upp till fyra år.

 Modersmålsundervisning. Ordet modersmål betyder det språk som barnen har lärt sig tala i hemlandet. Elever vars vårdnadshavare har ett annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning i sitt första språk. Kravet är att eleven dagligen talar modersmålet hemma eller om han har baskunskaper i språket (Skollagen 7, 2011).

 Studiehandledning. Studiehandledning betyder inlärning på två olika språk. Eleven har rätt att få stödet på sitt modersmål för att kunna tillgodogöra sig ämnesundervisningen. Studiehandledning sker under elevens skoltid.

2. Litteratur översikt

I dagens värld är människor i behov av att lära sig ett nytt språk, större ä n någonsin tidigare. Orsaken till detta är den aktuella gigantiska internationella migrationen. Migrationens skäl kan vara krig, ekonomisk obalans, politisk orolighet, eller andra orsaker. Det är faktorer som gör att människor flyttar till ett nytt land med nytt språk, ny kultur och annorlunda traditioner. Den kraftiga tillströmningen av nyanlända elever kräver av skolorna att både ändra och förbättra mottagandet och arbetssättet. Utbildningsdepartementet gav i uppdrag till en arbetsgrupp att ge förslag på hur man ska ge nyanlända elever bättre utbildning. Arbetsgruppen fick även utreda hur skolförfattningar bör utformas så att de nyanlända eleverna kan integreras i den svenska skolan och utveckla sina kunskaper genom att få studiehandledning på modersmålet och att lära sig svenska (Utbildning för nyanlända DS, 2013:6)

2.1 Nyanlända elever i Sverige

I det här avsnittet kommer vi att skriva om den forskning som behandlar nyanlända elever i Sverige. Bunar (2010) beskriver i sin forskning tre faktorer som kan ingå för att betrakta en elev som nyanländ. Nyanländ elev är den som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid, som har ett annat språk än svenska och har inga kunskaper i det svenska språket. Nyanlända barn och ungdomar har olika skolbakgrund och erfarenhet med sig, en del har erfarenhet av skolgången, en del har inga. En del kommer från trygga länder, andra har traumatiska krigsupplevelse från hemlandet. Trots att antalet nyanlända elever dubblats de senaste åren, har nyanländas situation i skolan inte utvecklats rejält (Bunar, 2010). Skolinspektionen kom fram i sin rapport (2009) att skolorna i Sverige fortfarande har svårigheter att ge alla elever, oberoende av bakgrund en likvärdig utbildning.

Nyanlända elever i Malmö kommun i högstadieåldern, årkurs7-9 hamnar först på mottagningskolan. Yngre elever (4-6) börjar på andra skolor i sina närområden i förberedelseklasser.

Bland alla dessa nyanlända barn finns en stor variation i deras skolbakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och yrkesbakgrund, ekonomiska förhållanden, status, familjeförhållanden, bostadsområde mm. Oavsett ankomstorsak och de nämnda variationerna har barnen dock alla en sak gemensamt: de är nyinvandrade i Sverige och nybörjare i den svenska skolan. Dessa två faktorer påverkar barnen, deras familjer samt skolpersonal och innebär både svårigheter såväl som möjligheter för dem alla (Bunar, 2010).

Nyanlända elever får undervisning i ämnena svenska som andra språk, modersmål och stöd i form av studiehandledning på modersmålet vid mottagningen. Skolinspektionen (2009) har påpekat i rapporten kritiska synpunkter som visar att elevernas tidigare erfarenheter och kunskaper inte har kartlagts vid mottagningen.

Bunar (2015) tillägger i att kommunerna är skyldiga att ordna en skolplacering en månad efter asylsökande barn har anlänt till kommunen. Tiden varierar upp till flera månader av olika skäl. Dessa barn faller antingen mellan stolarna på grund av olika brister, eller för att föräldrarna av olika skäl inte vill att barnet ska gå i skolan. Nyanlända barn som har kommit till Sverige utan papper, har rätt att gå i skolan sedan juli 2013. Både asylsökande och papperslösa barns position i relation till utbildningssituationen, har försvagat på grund av deras migration och status.

2.2 Hinder som nyanlända elever bemöter

Det första hinder som möter nyanlända elever är språket. De flesta nyanlända elever som kommer från Syrien saknar grundläggande kunskaper i engelska språket, vilket påverkar inlärning av svenska språket för att svenska och engelska är släktspråk. Svårigheten kan bero på att arabiska språket har ett helt annat alfabet som skiljer sig mycket från det svenska alfabetet. Bristen på svenska språket kan leda till en negativ syn på att nyanlända elever inte anser sig vara svenskar. Många nyanlända elever anser också att de saknar ett tydligt engagemang i det svenska samhället utanför mottagningskola, för att de sällan fått möjligheten att prata svenska med personer i och utanför mottagningskolan. Att behärska det svenska språket kan vara ett viktigt verktyg för att inkluderas i samhället.

På mottagning skolor eller förberedelse klasser barnen har lätt att hitta sig, de känner sig trygga och glada i skolan för de flesta elever har kommit från krig länder, där de har samma bekymmer, traumatiska upplevelser, samma språk och kultur och går i en skola där de lär sig ett nytt språk.

Barnen på mottagningskolan brukar hitta kompisar som är från samma land eller samma folkgrupp. En del söker andra barn som har liknande svåra upplevelser eller andra söker barn som talar ett annat språk än sitt modersmål, för att lära sig det nya språket snabbt.”Förberedelse klassen förstås som att ”vara hemma”, en känsla av frihet skapas genom att kroppen och platsen samman smälter.” (Nilsson, 2015,s.37) .

En del elever beskriver läget på förberedelse klassen som att de fick basen i pyramiden under tiden de haft undervisning där. De flesta elever påpekar att språket lärs bäst genom sociala kontakter med svensktalande elever, vilket de saknar på sina förberedelseklasser.

Det andra hindret för nyanlända är de trauman som barn har som kommer från krigsländer. De är mycket påverkade av sina upplevelser, de behöver en längre tid av trygghet och möjlighet för bearbetning. De flesta blir försenade i sin utveckling och i att hitta sig själva. Detta innebär att de inte har den mogenhet för att lösa eller undvika konflikter. Detta syns tydligt när de inte klarar att utrycka sig verbalt vid konflikter i skolan. En del lärare ansåg att vissa elever hade mer aggressivt beteende, medan andra reagerar med mycket mer inåt agerande beteende. Det är oerhört viktigt att lärarna visar hänsyn till barnens olika beteenden och visar förståelse för dem, samt stödja elevernas svårigheter. De flesta pedagoger på

mottagningskolan är överens om vad nyanlända behöver vid ankomsten till det nya landet. Det är inte bara språk, utan också hur de ska kunna lära sig att klara sig bra i skolan och i samhället. Lärarna som arbetar med nyanlända elever bör ha tillräcklig förkunskap om elevernas kultur, bakgrund och att tolka meningen av svensk frihet, att lära barnet att ta ansvar för sig själva och för sina studier. Föräldrarna behöver också en tydlig förklaring och information om samhällets uppbyggnad och komponenter.

Den största oron för de nyanlända eleverna är vid skolstarten i ordinarie skola. Att börja skolan är som ett nytt steg in i samhället. Dessa barn har börjat i sina ordinarie klasser med enbart svenskundervisning i de olika ämnena. Vissa av nyanlända barn beskriver skolstarten med en känsla av utanförskap och isolering. Det finns en stor oro och rädsla hos dessa barn efter att de har fått veta att de ska börja i ordinarie klasser. Det är ett nytt steg in i det nya samhället, där de träffar en hel ny undervisnings miljö. Om dessa elever inte möts av välkommande, respekt och acceptans i sina ordinarie skolor, försämras elevernas prestationer i skolan (avhoppet från gymnasiet kan vara mer än 95 procent), (Bunar, 2010s.107). Språket i sig är inte bara den enda faktorn i ett eventuellt utanförskap, utan det är mycket annat. Eleverna som fick börja i ordinarieklasser beskriver en tillvaro som är tyst, ensam och otrygg. Även studiehandelnings stödet minskade i den ordinarie undervisningen. Den integrerade verksamheten måste ha välutbildade lärare, som kompletteras med åtgärder om de nyanlända som utsätts för fysisk segregation. De skolor som tar emot nyanlända och där mottagandet fungerar bra, präglas av en öppenhet och välkommande atmosfär, fokus inte bara på inlärning av det nya språket, utan också utveckling av elevernas modersmål.

2.3 Ensamkommande nyanlända elever

Ensamkommande barn, kallas de barn som har kommit som asylsökande utan föräldrar eller någon annan vuxen som är under 18 år. Ensamkommande flyktingbarn är hänvisade till en myndighet som delas med Migrationsverket och kommunen och som ger en god mans omsorg till varje ensamkommande flyktingbarn. Anledning till att man flyr ifrån sitt hemland kan vara olika, men det gemensamma är att man flyr i hopp om att få ett bättre liv. Ensamkommande barn som kommer till Sverige bär med sig bagage i form av förlust av anhöriga, traumatiska händelser eller krig. De har lämnat bakom sig sitt land, kultur och sitt sociala nätverk som familj och vänner. En bra skola, ett bra boende och ansvarsfulla vuxna kan vara riktig stöd

och hjälp för dessa barn. De vanligaste förekommande ursprungsländerna för ensamkommande är Syrien, Afghanistan och Somalia. Majoriteten av de ensamkommande är mellan 15-16 år. Antal ensamkommande under 2015 som sökt asyl i Sverige var totalt 4040. Den 21 juni var det 6374 asylsökande ensamkommande barn som är inskrivna i migrationsverket mottagningssystemet. (Migrationsverket, 2015)

Denna ökning av ensamkommande barn ledde till platsbrister av boende och familjehem i de olika kommunerna, samtidigt som stor press skapas på mottagningskolor i Sverige.

2.4 Mottagning och Kartläggning av nyanlända elevers tidigare kunskaper

I skollagstiftning finns ännu inte preciserat hur mottagandet av nyanlända elever ska ske. Det finns idag två huvudsakliga organisatoriska modeller för mottagandet av nyanlända på grundskolenivå: förberedelse och direktintegrering. Åk (1-3) hänvisas direkt till ordinarieklasser, åk(4-6) hänvisas till förberedelseklasser i grundskolan och i åk(7-9) hänvisas eleverna till mottagningskolan i Malmö. ”I båda formerna är kartläggning av elevernas tidigare skolgång, dvs en inventering av elevens tidigare kunskaper och erfarenheter, av yttersta vikt för en bra skolstart. Andra viktiga faktorer är studiehandledning på elevernas modersmål, modersmålsundervisning, socialt stöd samt samverkan med vårdnadshavare”. (Bunar, 2015.s.16). Skolans första träff med elever och vårdnadshavare har stort betydelse för hur en fortsatt kontakt som kommer att ske i framtiden. Det är mycket viktigt att just vid detta tillfälle låta föräldrarna komma till tals samt ta del av deras tankar, idéer och förväntningar på den svenska skolan.

När en elev skrivs in i skolan möter han en skolledare, klasslärare, skolsköterska, specialpedagog och modersmålslärare/tolk med sin familj på introduktionssamtal på mottagningskolan. Vid detta tillfälle får skolan en översiktlig bild av elevens tidigare skolgång, hälsa, språk och andra länder som eleven vistats i under sin resa till Sverige. Det är viktigt att all personal i skolan tar till vara och visar respekt och intresse för elevernas erfarenhet av skolan. Eleven och vårdnadshavaren får en bild av det svenska skolsystemet, skolans innehåll och arbetssätt. All information om hur skolan fungerar i Sverige, är viktig upplysning, särskilt när det är stora skillnader med elevens ursprungsland. De nyanlända eleverna har säkert andra kulturella erfarenheter som är osynliga och som kan vara förvirrande i den svenska skolan. Nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper kan vara svårt att

beskriva och överföra just vid första träffen. Med hjälp av modersmålslärare/studiehandledare kan eleven och vårdnadshavaren får bättre möjlighet att berätta om dessa skillnader eller om elevens egen historia. Om skolan har personal med utländsk bakgrund, så kan detta leda till en värdefull tillgång för både föräldrarna och skolan.(Riktlinjer för nyanlända elevers utbildning, 2015).

Kartläggning är det andra steget vid mottagning av nyanlända elever på mottagningskolan. Det är studiehandledare/modersmålslärarens uppdrag att testa elevernas förstaspråk. Litteracitets kartläggning visar elevernas förkunskaper i läsning och skrivning, medan numeracitet visar elevernas förkunskaper i matematiken. Syftet med kartläggning är att lärarna i de olika ämnena ska få en bild av var den nyanlända eleven befinner sig i sin språkkunskap utveckling, för att i efterhand kunna ta beslut om elevens klassplacering.

Genom samtalen under skolintroduktionens kartläggning, visas barnets starka sidor, samt barnets svårighet och behovet av stöd och vilka insatser som behövs för att skolgången ska bli bra. Kartläggnings syfte visar inte bara barnens kunskapsnivå, utan den ska vara vägledande av den fortsatta undervisningen.

I de olika kommunerna i Sverige finns det en verksamhet som står för välkomnandet av de nyanlända eleverna. Med tanke på detta kom idén att se vad de nyanlända eleverna har för kunskaper och erfarenhet med sig i mötet med den svenska skolan. Den svenska skolan har ett förfarande som kan beskrivas som en slags skolintroduktion i tre delar: kartläggning, förberedelseklass och den reguljära undervisningen. Om alla dessa tre delar tillsammans formar en obruten kedja så kommer de nyanlända elever att få den bästa introduktionen till skolgången i Sverige ( Bergendorff, 2014 s.38 ).

Arbetslagen i skolan tar emot den nyanlända eleven med sin vårdnadshavare till kartläggningsdelen för att göra introduktionssamtal vid ankomsten. Introduktionssamtal syftar till att lära känna den nyanlände eleven med vårdnadshavare. Samtalet inkluderar baskunskaper från gamla skolan i hemlandet, närsamhället och familjens bakgrund och livssituation, samt vilka önskemål familjen har. Barnets kognitiva utveckling om språk och kunskap kartläggas via (litteracitet kartläggning). Personalen som arbetar med kartläggning är pedagoger, studiehandledare/modersmålslärare och socionomer. Genom samtalen som utgörs under skolintroduktionens kartläggning, visas barnets starka sidor, samt barnets svårigheter och behov av stöd och vilka insatser som behövs för att skolgången ska bli bra.

Kartläggningen visar inte bara barnens kunskapsnivå, utan den ska vara vägledande för den fortsatta undervisningen.

”Modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmål bör även ha syftet att kartlägga och dokumentera dessa kunskaper samt att utveckla dem”.( Skolverkets rapport till mål och riktlinjer för nyanlända, 2007)

Vad som sker i kartläggningen visar elevens starka och svaga sidor i frågan om förmågor och faktiska ämneskunskaper. För att eleven ska lyckas, så måste ”det gamla” synliggöras och kan befrukta ”den nya ”. Överlämning till förberedelseklassens personal är oerhört viktig eftersom, kartläggningen ska ligga till grund för planering av undervisning av eleven. (Bergendorff, 2014, s.39).

Axelsson, Bunar och Bouakaz (2015) betonar kartläggningens betydelse som en viktig faktor för en likvärdighet i utbildningen. Bouakaz och Bunar konstaterar att osäkerheten finns hos rektorn och andra lärare om vad som förväntas i förhållande till kartläggning. Skolpersonalen som jobbar i skolan, ser kartläggning som ett problem än att se den som en resurs för kommande planeringen. Bouakaz & Bunar citerar rektorn:

”Kartläggning är ett stort och omfattande arbete som kräver resurser, kompetens och väldigt mycket träning av dem som jobbar med det. Det tar mycket längre tid än man tror att ta reda på vad eleverna kan och inte kan eftersom elever kommer från olika delar av världen med olika skolbakgrunder och olika syn på kunskap”. (Bouakaz, 2015 s. 278).

Axelsson (2015) påpekar i sin forskning ”att kartläggning av elevernas bakgrund ska utgå från elevens livserfarenhet, utbildningshistoria, intressen, styrkor och ambitioner”. Detta stämmer överens med Bouakaz & Bunar (2015) tankar om kartläggnings syfte, de menar att kartläggning behöver inte bara handla om elevens kunskaper i undervisningssammanhang, utan andra erfarenheter som har format elevens ”läridentitet”(Bunar 2015,s.268). Läridentitet handlar om elevens tidigare erfarenheter från olika skolsystem, samt hur elevens kunskaper överförs och hämtas i den sociokulturella kontext som eleverna befinner sig i.

Att göra kartläggning för nyanlända elever innebär att man som pedagog utgår från elevens erfarenhet och referensramar. Detta påpekas i kunskapskraven för ämnet modersmål.

”Dessutom kan eleven utifrån egen erfarenhet och referensramar föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om texternas tydligt framträdande budskap. Eleven kan utifrån egna referensramar och erfarenheter på ett enkelt sätt beskriva och resonera” (Skolverket 2011).

I dagens läge bedöms nyanlända elever på olika sätt med hjälp av olika material/ underlag, men än idag finns det inga krav på skolorna att bedöma elevernas tidigare kunskaper. Däremot från och med 2016 kommer skolverkets nationella bedömningsmaterial att bli klart vilket består av tre olika delar:

• Steg 1: elevens bakgrund och erfarenheter

• Steg 2: elevens användande av skriftspråk i olika sammanhang (litteracitet) och av matematiskt tänkande (numeracitet)

• Steg 3: elevens kunskaper i de olika ämnena, samt förståelse och förmåga till problemlösning.

Från första, januari 2016 kommer det nya lagändringar för mottagande av nyanlända elever att träda i kraft. Den nya kartläggningen kommer att visa elevens skriftspråksanvändning och läsförståelse. Det visar i vilken årskurs elevens skolrelaterade språk befinner sig i, samt vilken stöd eleven behöver för att utveckla sitt läsande och skrivande. Läsförståelsefrågorna testar elevens förmåga att läsa på, mellan och bortom raderna. Elevens läsförståelse prövas också genom att återberätta eller beskriva textens innehåll. (skolverkets nya kartläggning, 2016). Kartläggning måste vara ett brett arbete så att lärarna i de olika ämnena behöver få insikt i vad och hur eleverna lärt sig, för att kunna förstå elevernas tänkande i de olika ämnena samt stödja elevernas lärande.

Sandel & Hassanpour (2012,s.102) påpekar på en framgångsrik kartläggning som utgår från följande förutsättningar:

 Huvudman och rektor har kunskap om vad mottagande, kartläggning och introduktion av nyanlända elever innebär.

 Lärare i skolans alla ämnen och andra stöd som är involverade i kartläggningen har kompetens i vad kartläggning syftar till.

 Lärare och andra resurspersoner har särskilt avsatt tid i schemat för kartläggning, för att kunna snabbt möta behoven när elever anländer under terminen. Det ska vara tillräcklig tid för kartläggning.

2.5 Synen på lärande mellan olika länder

Bouakaz & Bunar (2015), påpekar i en forsknings studie att synen på lärande och kunskap kan skilja sig tydligt åt mellan olika länder. Detta påverkar lärarens arbetssätt, förhållningssätt och vilka material som används i undervisningen. I Irak och Syrien pratar man inte så mycket i undervisningssammanhang om betydelse av samarbete eller vikten av att utveckla elevens förmåga. Elever som uttrycker sina tankar och idéer, kan betraktas som kritiska i sin hållning, medan det är förmågor som svenska skolan arbetar med för att eleverna ska utvecklas som människor. Även synen på läsning kan skilja sig åt mellan olika länder. Målet med läsning i vissa länder kan vara att lära sig utantill, att memorera innehållet, medan i svenska skolor betonar man förmågan att läsa mellan raderna och att granska texten kritiskt. Det är därför oerhört viktigt att alla lärare på skolorna är medvetna om hur det påverkar elever att ha med sig vissa referensramar som skiljer sig från svenska referensramar i den svenska skolan. Här har modersmålslärarna en viktig roll genom att informera övriga lärare om dessa skillnader vid kartläggning. På detta sätt kan eleverna utveckla sina förmågor som de kan använda i de övriga ämnesundervisningen.

Bouakaz & Bunar (2015) tillägger att de nyanlända syriska elevernas mottagande och inkludering på svensk skola, visar sig att det finns skillnader mellan Syriskt skolsystem och Svenskt skolsystemet. Elever som flyttar från en skola i Syrien till en svensk skola får därmed många och stora utmaningar för att lära sig nya språket, samt förlorar det bekanta sociala nätverket. Det är en stor förändring att vara en elev i hemlandet till att bli en flykting och nyanländ elev i Sverige, detta innebär förväntningar och positionering i skolans interna hierarkier. (Bouakaz,2015).

Klasslärarna i Mellanösternländerna tenderar att använda sig av föreläsningsorienterade lektioner, där de undervisar ord och begrepp utifrån bestämda läroböcker. Bedömningar görs utifrån prov och examinationer. Elevernas uppgift ligger mest på att memorerar fakta, och inte reflektera eller diskutera i grupper. Detta står i kontrast till vårt inlärnings- och bedömningssystem i Sverige, som fokuserar på interaktivt lärande i form av grupparbete. Skolor i Mellanösternländerna uppfattas som auktoriteter som representerar staten, följer kursplaner och lärarnas planeringar är inte förhandlingsbara .” Allt är givet i förväg och

lärarna måste följa de statliga lektionsplaneringarna utan att försöka ändra på något (Bouakaz,2015 s.275).

En del syriska elever beskriver hemlandsskolor som bestämda normer och regler, där elevernas kritiska tänkande saknades. Eleverna får inte lov att fråga eller ändra undervisnings normer i skolan, deras uppgift är bara att inhämta kunskaper. De läridentiteter som eleverna har med sig ifrån sina hemländer, präglas som normer och inlärningsstilar som i den svenska skolan betraktas som konservativa. Det är dessa stilar och kunskaper som behöver kartläggas och värdesättas för nyanlända elevers utbildning i Sverige. Eleverna uppfattade skolans arbetssätt och låga krav som ett hot mot deras utbildningsaspirationer. För att hitta lämpliga undervisningsmetoder som ligger på elevernas nivå, krävs det ett effektivt samarbete med all personal i skolan med klasslärare, skolhälsoteam, studiehandledare och modersmålslärare. De nyanlända eleverna beskriver den gamla skolan som, odemokratisk med stränga lärare, men att det var en riktig skola som fokuserade på kunskapsinhämtning och lärande. I jämförelse med dagens mottagningskola, så är det ingen riktigt skola, för alla är trevliga och hjälpsamma. Här börjar eleverna göra en koppling mellan den gamla och det nya. Eleverna är medvetna om att de gamla skolorna att hänsyn inte tagits tillvara om elevernas kritiska tänkande, som eleverna nu fostras till i de nya svenska skolorna. Detta kan leda till konflikt som påverkar elevernas lärande och kunskapsinhämtning. (Bouakaz, 2015 s. 287).

3. Interkulturell pedagogik som ett redskap för nyanlända

För att nyanlända elever ska lyckas bra i skolan krävs det ett medvetet arbete som är baserat på interkulturellt förhållningssätt, samarbete mellan skolan och vårdnadshavare, kunskaper om flerspråkigt lärande och en väl engagerat rektor som är medveten om uppdragit.

Eftersom de flesta av nyanlända elever har upplevt traumatiska händelser i sina hemländer, ställs det höga kravet på lärarna i bemötandet med nyanlända. För detta krävs en vilja från lärarna att skapa en interkulturell miljö. Det ställs också krav på lärarna i de olika skolorna att förändra sin verksamhet och skaffa nya arbetsmetoder som utgår från elevernas livssituation, kultur och språk.

Ett interkulturellt förhållningssätt innebär enligt (Elmeroth, 2008) ett erkännande och ett positiv bemötande av elever på en skola.

En viktig uppgift för skolan enligt Elmeroth, (2008,s.78) är ”att utjämna skillnader och sociala orättvisa, inte att reproducera klyftor”. Detta innebär att vi reflekterar över och söker förändringar i dagens arbete. Ett interkulturellt förhållningssätt kräver att elevernas erfarenhet erkänns som värdefull för utbildningen. Nyanlända elever kommer till skolan med olika erfarenheter och tankestrukturer, detta innebär att undervisningen ska utgå från elevernas värld och inte från skolans. Ett exempel på strukturell diskriminering i utbildningen, är när eleven hamnar i svårigheter i språket, så söker man problemet hos eleven istället för att söka i systemet. Myndigheten har börjat uppmärksamma segregationseffekter, heterogena elevsammansättningar och social uteslutning. Skolutvecklingsmyndigheten har kommit fram till att föreställningen om ett monokulturellt, enspråkigt samhälle finns kvar och de tvåspråkiga elever ses fortfarande som undantag i skolan.

Elmeroth (2008) påpekar också i sin bok ”att kursmaterialet i svenska som andra språk, ofta är anpassat efter svensk kultur och dess miljöbeskrivningar, detta är ett hinder eftersom materialet ska utgå ifrån att hjälpa eleverna att lära sig ordförståelse på svenska”. Om läraren inte visar uppmärksamhet och intresse för elevernas erfarenhet i materialets innehåll, bidrar de till att de inte kan ta till sig stoffet och utveckla det svenska språket. Slutligen betonar Elmeroth på att nyanlända elever utvecklar det nya språket betydligt lättare när de befinner sig i en rik språkmiljö.

3.1 Skolorna som första mötesplats med det svenska samhället

Skolorna med allt som innebär, nytt språk, sociala kontakter med andra barn, nya lärare och nya skolsystem, var centrala för de nyanlända eleverna när det är dags att börja det nya livet i Sverige. Introduktionen i den svenska skolan varierar beroende på elevernas väntetid innan de började på förberedelseklassen (FB) /mottagningskolan. Några barn berättar om skolstarten som en känsla av utanförskapet, andra berättar att skolstarten var en ganska enkel process. Människor i hela världen skiljer sig inte så mycket från varandra, för vi har samma grundläggande behov. Vi tänker och reagerar annorlunda beroende på vilken kultur vi har. ”För att man skall kunna förstå andra bättre är det viktigt att man förstår sig själv”. (Ringqvist, 2006 s.58).

Skolorna i Sverige styrs av skollagen, läroplanen och kursplanen. Skolans viktigaste uppgift är att förmedla grundläggande värden på vilken samhället vilar. Skolans uppdrag är att öka förståelse för människor som har en annan kultur. ”Förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder” (Lpo94 s. 8).

I skolan får nyanlända elever den första kontakten med den svenska kulturen samt med svenska språket. Kulturmöte kan leda till flera möjligheter till ett nytt utbyte, men kan också leda till många svårigheter som missförstånd eller kulturkrock. Krockar mellan två grupper som har olika värderingar kallas kulturkrockar. Läraren har en viktig roll i skolan genom att underlätta nyanländas bemötande i skolan, samt hur vi alla arbetar i skolan för att hantera kulturmöten och undvika kulturkrock. Lärarna bör ha full förståelse och kunskap för att kunna undervisa och möta nyanlända som har olika kulturella bakgrunder. Det är oerhört viktigt och intressant att ta reda på hur lärarna möter dessa elever, samt hur eleverna bemöter varandra och vuxna i en mångkulturell skola.

Wellros (1992) påpekar i sin bok att ”nyanlända eleverna kommer från olika länder och bär med sig olika kulturer, språk och identitet”. Dessa barn har lärt sig ett värdesystem och ett annat tankesystem genom ett annat språk. Enligt Wellros har dessa barn fått undervisning på ett helt annat sätt som kan bli konstigt för barnen att helt plötsligt få kunskap och information på ett helt annat sätt inom kort tid.

Wellros menar i sin bok, att om en elev bär slöja i skolan, så är det ovanligt i skolan. För dessa elever är det kanske också ovanligt när svenska elever bär keps på huvudet eller har piercingar i kroppen. Detta kan vara en kulturkrock mellan olika grupper. Författaren har gett många exempel där svenska elever ser konstigt på nyanlända elever i klassen, där många tycker att det nya är annorlunda, att de inte förstår så mycket, har konstiga lekar eller att de vägrar att vara med på vissa saker. Den största svårigheten för de nyanlända eleverna är trots allt, språket. En lärare berättar hur orolig hon blir över barnen som sitter tysta i klassrummet för att de inte förstår något, för de tycker att det är för svårt att förstå läraren och klasskamraterna. Dessa barn känner sig alltid utpekade i skolan. Wellros beskriver också i sin bok om hur religioner påverkar barnens skolgång på något viss. Hon skriver om en förälder som kom till skolan upprörd över att dottern skulle ha fest i skolan, efter skoltid med många killar. Ett annat exempel är en kille som ska spela en pjäs i skolan, där hans mamma blev upprörd och inte vill att pojken ska slösa sin tid på en pjäs, utan han istället kan lära sig

matematik. Kontrasten i livsförutsättningar mellan det gamla hemlandet och det nya är med andra ord stora.

3.2 Utslussning av nyanlända elever

Utslussning kallas ofta den successiva övergången som sker när eleven börjar delta i och följa den ordinarie klassens verksamhet. Hur länge och hur ofta eleven går till den ordinarie klassen är individuellt. Detta beror på elevens individuella behov och förutsättningar. Det finns ingen riktig mall för klasslärarna för hur utslussning ska gå till, utan det är lärarnas yrkeserfarenhet och bedömning som avgör när eleven ska börja slussas ut till ordinarie klass. Många skolor i Malmö har riktlinjer för hur länge eleverna ska gå i FB klasser. Det kan komma nyanlända elever till FB klasser som saknar någon tidigare skolbakgrund och som därför behöver mer stöd innan de börjar slussas ut. Skolornas ekonomiska resurser kan avgöra och påverka elevernas utslussningstid. Antalet elever i FB klasser är begränsade och när det kommer nya elever, så måste någon av de gamla slussas till ordinarie klass på grund av platsbrist. Eleverna som går i FB klassen börjar slussas ut till de praktiska ämnena först, som ett steg in till det ordinarieklassen. Idrott och bild kan vara bra ämnen att börja med. Så småningom kan eleverna slussas ut successivt i de övriga ämnena. Det framgår också i utredningen att eleverna slussas ut för tidigt från Mosaik (Malmö Stad, 2014 s.5f). Skowronski (2013) som intervjuat elever i förberedandeverksamhet innan Mottagningskolan öppnade belyser hur en stegvis utslussning gjorde denna process lättare för eleverna. Hölls de kvar för länge i den förberedande verksamheten var också avståndet större mellan eleverna i förberedandesverksamhet och i den ordinarie utbildningen (Skowronski,2013, s.169). Att eleverna slussas ut för tidigt till ordinarie utbildning tycks alltså inte vara rätt väg att gå om vi ser detta förslag i bakgrund av Skowronskis avhandling.

Faktumet att behålla eleverna en längre tid på mottagningskolan, skulle få eleverna att minska sin nervositet inför utslussning samt bytet av skolan. Längre tid på mottagningskolan gör eleverna mer delaktiga och har lättare att engagera sig i samhället.

Kommunikationen mellan klasslärarna och läraren i FB/mottagningsskola är oerhört viktig, för att rätt beslut tas när eleverna ska utslussas till ordinarie klasserna. Bristen på kommunikationen, kan leda till att eleverna skickas tillbaka till FB klasser. Anledning enligt lärarna kan vara att eleverna inte har tillräckliga kunskaper för att delta i ämnesundervisningen.

3.3 Modersmålsundervisning

Modersmålsläraren har stort betydelse för att barnet ska känna sig trygg i den nya skolan. För nyanlända elever, är det mycket viktigt att träffa en person som har sa mma språk, kultur och tillhörighet för att förstå skolans nya regler. Modersmålsläraren måste ha goda kunskaper både i svenska språket, svensk kultur och i sitt modersmål för att hjälpa eleverna att engagera sig i det nya samhället. Syftet med modersmålsundervisningen är att främja nyanlända elevers utveckling i det svenska språket och vara ett tvåspråkigt stöd som har två kulturer. Andra syften med modersmålsundervisning, är att förstärka barnets identitet och självkänsla. Att ha ett utvecklat modersmål underlättar andraspråksinlärning, eftersom eleven kan överföra nya språkliga beteckningar till sitt utvecklade begreppsförråd (Hyltenstam, 2007).

Hyltenstam beskriver att problemet i skolan är att eleverna från början befinner sig i olika stadier. Vissa förstår svenska bra och har lätt att anpassa sig i skolan och skaffar sig svenska kompisar, medan andra inte har det lika lätt och behöver hjälp att uttrycka sig. En del kan knappt några ord på svenska. Författaren påpekar att andraspråkselever behöver ansträ nga sig för att lära sig det nya språket. Han menar att eleverna måste lära sig mycket för att kunna komma i kapp svenska elever, de måste tillägna sig de kunskaper som motsvarar svensktalande elever. Dessa elever ska inte lära sig det nya språket på samma vis som de lärt sig sitt modersmål, utan de ska lära sig det nya språket på ett helt annat sätt än vad de är vana vid. Hyltenstam (2007,s.463) tillägger att studierna som gjordes om västerländska kulturer, att det finns betydande skillnader om vilka aktiviteter som vuxna och barn ägnar sig åt, samt hur samspelet är mellan dem. Ofta hänförs dessa socialisationsskillnader till hur man ser på barnens inlärning och kunskaper som ställs på barnets deltagande i olika aktiviteter. De flesta problem som nyanlända barn bemöter är skolans låga förväntningar på dem, samt skolans oförmåga att uppskatta och ta tillvara dessa barns erfarenhet och kunskaper. För många tvåspråkiga elever leder detta till osäkerhet om värdet av sin egen kulturella identitet, vilket även leder till bristande tillhörighet både i barnets egen kultur och i omgivande samhället (Hyltenstam,2007 s.465).

3.4 Samverkan med modersmålslärarna i skolan

Utifrån våra egna erfarenheter som modersmålslärare och studiehandledare kan vi säga att de flesta klasslärare är överens om att samverkan mellan dem och modersmålslärarna har en stor betydelse för att ta reda på vad eleverna har för språk och kunskaper. De flesta menar att arbetet med modersmålslärarna inte lyckas, om samarbetet inte fungerar. Modersmålslärarna är medvetna om elevernas skolgång och prestation, eftersom de kommer från samma kultur och tillhörighet. Föräldrarna blir inte delaktiga i barnens skolutveckling, utan modersmålslärarnas närvaro och samverkan. Vi ser att modersmålsundervisning går hand i hand med det nya svenska språket. Det första språket utvecklas parallellt med det andra språket. Ambulerande modersmålslärare har av naturliga skäl svårt att samarbeta effektivt med klasslärarna i en skola. Lärarna säger ofta att det lider brist på samverkan, eftersom modersmålslärarna som har många skolor att fara emellan och är ofta stressade och har bråttom. De flesta modersmålslärare har sina undervisningstider förlagda efter skoltid, vilket gör att det blir svårt med samverkan. Samtidigt så tycker vi att kommunikationen mellan varandra är nyckeln till samverkan.

3.5 Studiehandledning

Studiehandledning betyder inlärning på två olika språk. Det finns olika sätt att bedriva studiehandledning, vilka i första hand beror på elevens förutsättningar, lärarens kompetens, läromedel som används och målsättning med det moment som skall uppnås.

Studiehandledning syftar till att stödja ämnesundervisningen, på modersmålet, som skolan är ansvarig att anordna för nyanlända elever vilka riskerar att inte nå kunskapskraven på grund av att de inte har tillräckliga språkfärdigheter. Studiehandledningsuppdraget syftar till att hjälpa eleverna att få kunskap i de olika ämnena genom att lära sig ord och begrepp på två språk, samt lära sig studieteknik och utveckla både modersmålet och det svenska språket. Det är rektorn på varje skola som bestämmer vilka elever som behöver studiehandledning. Studiehandledarna är en resurs som skolorna köper in externt. Modersmålenheten tilldelar resursen och den enskilda rektorn fördelar den. Elevens behov måste relateras enbart till språkliga brister och behovet måste dokumenteras i respektive åtgärdsprogram (Concha,2007).

Forskning visar att kunskapsutvecklingen gynnas av de ord och begrepp som används i ämnesundervisning både på modersmålet och på det svenska språket. I en del skolor i Sverige undervisas elever parallellt på både modersmål och svenska i olika ämnen som SO/NO eller matematik, så att det svenska språket inte blir ett hinder för elevens lärande. Detta sker med hjälp av studiehandledare eller modersmålslärare.

Omfattningen av studiehandledningen varierar i de olika kommunerna, några kommuner ger 10 procent, andra ger mer än 40 procent av undervisningen i form av studiehandledning. Malmö kommun har begränsat taket till studiehandledningsstöd till elever som har varit fyra år eller mindre i Sverige. Studiehandledning riktar sig framförallt till nyanlända elever, samt elever som riskerar att inte uppnå uppsatta mål. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är ett viktigt redskap för elevens språkutveckling. Genom att lära och befästa de olika begrepp och termer som används i ämnesundervisning på elevens modersmål och på svenskundervisningen gynnas kunskapsutvecklingen. Studiehandledning bör inte ses som undervisning i formell mening, utan är en åtgärd för att uppnå målen i LGR11, ett komplement till undervisning. Målet är att eleverna får kunskap i de olika ämnena, samt lär sig nya ord och begrepp på båda språken. Stödet skall ges på modersmålet och/eller svenska som repetition, bearbetning eller utvärdering och kontroll av ämnet så att eleven får nytta av båda språken. (skolverket, 2015).

4. Metod

I följande avsnitt beskrivs metoden som använts i denna studie, samt urvalet och genomförandet. Metoden valdes utifrån syftet och frågeställningarna. Den metod som använts är intervjuer. Vi vill även påpeka här att en av oss arbetar på Mottagningskolan som studiehandledare.

4.1 Val av metod

Syftet med vår studie är att undersöka nyanlända elevers syn på mottagning och kartläggning vid skolstarten, vi har valt att göra en kvalitativ studie som är baserad på kvalitativa intervjuer. Kvalitativ undersökning används när forskaren vill komma åt kunskap, få en fullständig bild och förståelse om människans levnadssituation (Holme& Solvang, 1997). Vi har valt bort den kvantitativa undersökningen eftersom vi har formulerat ett syfte och en frågeställning som kan bäst besvaras genom en kvalitativ undersökning. Våra ambitioner med denna undersökning var att dra slutsatser om nyanlända elevers syn på svårigheterna som de möter i den svenska skolan samt deras syn på kartläggningen av tidigare skolerfarenheter och kunskaper som genomförs på skolan samt att få en förståelse om elevernas upplevelser och erfarenheter i mötet med det nya landet, språket och kulturen.

4.2 Data insamlingsmetod

Vi har valt att använda oss ut av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer för att uppnå ett bra resultat. Fördelen med metoden är att intervjuaren har möjlighet att anpassa frågorna till samtalet och situationen. En semistrukturerad intervju vanligtvis inleds med öppna frågor och fördelen med denna typ av frågor menar Larsen (2009:47) att som intervjuare får du möjligheten att få syn på missförstånd och kunskapsbrist. Samt genom intervjuer får man en bra dialog vilket gör att den intervjuad blir avslappnad och svarar öppet om sina erfarenheter.

Syftet med Intervjufrågorna som valdes var att hjälpa oss att få syn på elevernas skolerfarenheter, kunskaper, syn på lärandet och förväntningar på den svenska skolan. Samt att göra elevernas röster hörda.

4.3 Urval

Intervjuerna genomfördes på en mottagningskola där går nyanlända elever från årskurs 7 -9. Eleverna på skolan kommer från olika kulturer, har olika skolbakgrunder och skolerfarenheter. Elever som blev intervjuade är både flickor och pojkar, har arabiska som modersmål och är 14-16 år och har varit i Sverige mellan 3-8.månader….. tre av de är ensamkommande vi valde denna grupp medvetet eftersom vi talar elevernas språk vilket gör att intervjuerna blir lättare , smidigare och med hög kvalitet ,dessutom kommer eleverna att känna sig tryggare, mer bekväma, ospända och kan prata mer öppet. Vi ville undvika att använda tolk eller modersmålslärare (en tredje person) för att inte missa elevernas känslouttryck, nyanser samt för att undvika kulturella missförstånd och för att inte försvåra intervjun.

5. Genomförandet

Intervjuerna ägde rum i en av skolans klassrum. Vi spelade in samtalen vilket gav oss möjlighet att fokusera på elevernas uttryck, fånga deras uppmärksamhet och för att kunna formulera följdfrågor, samt för att inte förlora viktig information. Detta kommer också att ge oss möjlighet att gå tillbaka och lyssna på inspelningarna Intervjuerna transkriberats i efterhand. För att skydda elevernas identitet så valde vi att inte nämna deras namn. Varje intervju tog mellan 30- 40 minuter.

Det är viktigt vid intervjuer att frågorna är korta och enkla samt att det finns struktur i intervjun enligt Kvale (1997,s.123), därför utgick vi från vår intervjuguide, följdfrågor ställdes vid behov. Att vara två personer som intervjuar är en fördel för att två upptäcker mer än en detta menar Stukat (2005,s.41). Det finns andra faktorer som man ska ta hänsyn till vid intervjuer för att det ska bli mer givande som tiden och platsen enligt Doverborg & Pramling Samuelsson (2000, s.25). Med hänsyn till detta genomfördes intervjuerna klockan ett på dagen efter att eleverna har fått sin lunch och rast vilket betyder att de hade energi och ork för att bli intervjuade. Intervjuerna ägde rum i ett stort och ljust klassrum som ligger på fjärde våningen och där var det lugnt. Intervjuerna avslutades alltid med att fråga den intervjuade eleven om den vill lägga till eller undrar något. Vi upplevde att samtliga elever hade viljan att samarbeta och dela med sig sina erfarenheter och tankar.

5.1 Bearbetning av data

Intervjuerna transkriberades direkt efter för att få en bättre överblick, samt hade vi ett kort samtal kring hur vi upplevde intervjun och om vi har fått tillräcklig information samt svar av eleven. Därefter samlades de nedskrivna intervjuerna och lästes flera gånger. För att underlätta analysen sammanställdes materialet och bearbetades.

5.2 Etiska övervägande

I vår forskning har vi utgått från de olika forskningsetiska kraven och som finns för att skydda individen vid forskning. Kraven som finns är Samtyckekravet, Nyttjandekravet, Informationskravet och Konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet 2002, s6).

För att uppfylla kraven var det viktigt att informera rektorn på skolan där eleverna som skall intervjuas går och få godkännande. Därefter kontaktade vi elevernas föräldrar/godman och fick deras godkännande. Eleverna blev informerade om att deltagandet i intervjuerna är frivilligt och om att resultatet inte kommer att användas i ett annat syfte. För att skydda elevernas identitet och inte avslöja den så valde vi att inte nämna deras riktiga namn. Namnen som förekommer i analysen är påhittade.

6. Resultat och Analys

Studiens syfte var att undersöka hur nyanlända elever upplever kartläggning av deras tidigare kunskaper och deras syn på den. Samt att veta vilka hinder möter de i den svenska skolan. Under följande avsnitt presenteras resultatet som framkommit genom intervjuerna med eleverna vilket är studiens underlag. Detta presenteras som sammanfattning av intervjuerna med hjälp av citat. Vi valde att sammanfatta elevernas svar eftersom det finns likheter i vissa svar och för att undvika repetitioner. Vi har utgått från syftet och de frågeställningar som presenterades i början av studien.

6.1 Presentation av intervjuade elever

Eleverna som vi intervjuade är mellan 14-16 år och är både flickor och pojkar, arabisktalande, kommer från Syrien och Irak. Tre av dem är ensamkommande. Det som är gemensamt för informanterna är att alla har en skolbakgrund och de är nyanlända i Sverige. D em har varit i Sverige mellan 3- 8 månader. De intervjuade eleverna har bra skolerfarenhet från sina hemländer. De hade arabiska som undervisningsspråk. Fyra av eleverna har läst färdigt årskurs sju i hemlandet, de ensamkommande pojkarna har läst färdigt fram till årskurs 8. Nästan alla har bra skolbakgrund i de olika kärnämnena som matematik och engelska.

Ahmed 15 år, har varit i Sverige i 3 månader, flydde från Syrien ensam. Hans familj bor fortfarande kvar i Syrien. Har en bra skolbakgrund och talar arabiska och mycket lite engelska.

Hasan 14 år, har varit i Sverige i 5 månader, flydde från Syrien med sina föräldrar till Turkiet och bodde där i ett år innan de kom till Sverige. Hasan har arabiska som modersmål och kunde bättre engelska men har glömt en del under flykt tiden i Turkiet men har lärt sig lite turkiska.

Rama 14 år, från Syrien har varit i Sverige i 5 månader, kom till Sverige med sin familj. Har goda kunskaper både på arabiska och kan väldigt lite engelska.

Sanaa 15 år, har bott i Sverige i 7 månader, kommer från Irak och bor med sin familj. Har bra skolbakgrund och talar arabiska och engelska.

Sami 16 år, från Syrien har varit i Sverige i 8 månader, kom till Sverige ensam, har förlorat sin familj under kriget. Hade ingen kontinuerlig skolgång de senaste 4 åren på grund av flytt från stad till en annan. Kan ingen engelska.

Said 16 år, har varit i Sverige i 6 månader, är ensam kommande, föräldrarna är i Egypten. Har bra kunskaper i arabiska men inte på engelska. Kommer från Syrien.

Faten 15 år, har varit i Sverige i 3 månader, kom till Sverige med sina föräldrar och en syster. Har gått på en internationell skola i Syrien och därför har mycket goda kunskaper både på arabiska och engelska.

6.2 Mottagandet i den svenska skolan

På mottagningskolan går elever från olika delar av världen, som har olika språk, kunskapsnivå, kultur, etnicitet, tradition, religion och värdegrund med varierande bakgrundskunskaper och erfarenheter. Nyanlända elever på mottagningskolan lär sig svenska språket och får inblick om det svenska samhället. De får grundläggande kunskaper om de olika skolämnen som de möter när de går vidare ut till de reguljära skolorna. Detta gör eleverna i ungefär ett år på mottagningskolan. Man tar hänsyn till elevernas tidigare kunskaper och skolerfarenheter. Fördelen med mottagningsskola är att nyanlända eleverna bekantar sig med den nya miljön, som är första steget inför integrering i den svenska skolan och det svenska samhället. Andra fördelen är att eleverna inte blir placerade direkt i ordinarieklasser, där risken är att inte utnyttja undervisningen på grund av brist i språket, utan lära sig det nya språket i en lämplig takt. Stöd i form av studiehandledning är också en annan fördel på mottagningskolan.

De intervjuade eleverna berättade att mottagningen på mottagningsskolan har varit positiv, samt introduktionssamtalen var mycket givande, för de fick berätta om deras skolbakgrund, de olika ämnen som de läste, vilka eventuella länder som de har bott i, vägen till Sverige och de olika språken som de behärskar. De har också berättat om att det andra samtalet litteracitets kartläggning som genomförs av studiehandledaren/modersmålsläraren där visar eleverna sina läs och skriv förmågor., samt tredje samtalet som var numeracite kartläggning där visar

eleverna sina kunskaper i matematiken. Samtliga intervjuade elever tycker att de blev bemötta på ett trevligt sätt och att personalen var mycket snälla.

Det är oerhört viktigt för pedagogerna att förstå nyanländas situation och innebörden av att lämna sitt land och flytta till ett annat. Det krävs många olika funktioner och kompetenser av pedagoger för att skapa lämpliga förutsättningar för lärandet. Elevernas olika svårigheter, behov, förutsättningar hemifrån och bemötandet är tecken som ger betydelse sa mt påverkar framgången. Det finns många faktorer som påverkar nyanlända elever i sitt lärande som anledningar till flykten, resans väg, och om de kom själva eller med familjen. De dåliga minnena som ensamkommande och familjer har ifrån hemlandet påverkar barnets trygghet, vilket i sin tur påverkar barnets lärande i skolan.” Jag har jätte svårt med att koncentrera mig på skolan, kan inte sluta tänka på det som hände med. […] ibland tror jag att det är en mardröm.” berättar Sami ” jag saknar mina föräldrar och mina syskon, jag ser de framför mig hela tiden” säger Said

Nyanlända elever har svårt med att lyckas i skolan och även att integrera sig i det nya samhället, detta beror ofta på psykosociala problem och inte bara språkbrister, detta lyfts fram i skolverkets forskningsöversikt (Skolverket, 2015).

Vi anser att det första mötet med den svenska skolan har en stor betydelse för elevernas syn på skolan eftersom det kommer att lämna ett positivt eller negativt tänkande om skolan hos eleven.

6.3 Hinder som nyanlända elever bemöter

Vår uppfattning av nyanlända elever som blev intervjuade på mottagningskolan är att de flesta har svårigheter med det svenska språket, detta beror på de stora skillnader som finns mellan svenska och arabiska språket i detta fall. Elever som kommer från Syrien och gick på kommunala skolor där har de inte lärt sig engelska tillräckligt och därför har lite kunskaper i engelskan. Andra elever som gick på privata skolor i Syrien eller i Irak har däremot bättre kunskaper i engelskan och har haft engelska som sitt första inlärningsspråk i de olika ämnena. Eleverna som gick på privata skolor upplever det svenska språket som ganska lätt jämfört med de som inte har lärt sig engelska tillräckligt i de kommunala skolorna i Syrien. Rama från Syrien har goda kunskaper både i tal och skrift på modersmålet, men har inga goda kunskaper

i engelska därför tycker hon att nu behöver hon läsa om från början för att lära sig ett nytt språk, ”det är inte lätt.[…] språket, dialekten och uttalet är mycket svåra.”säger Rama .Att ha kompisar från samma land som har samma språk, kan vara en utmaning, för de har samma motivation när de lär sig ett nytt språk. Ensam kommande pojkarna som är mellan 15-16 har svårare inlärningssituationer jämfört med de andra som har sina vårdnadshavare med. De har upplevt traumatiska händelser som sitter i minnet som inte kan glömmas bort. De dåliga minnena som de har påverkar deras trygghet, koncentration och inlärning av det nya språket. ” Jag har sömn problem, kan inte sluta tänka på allt som hände mig, därför är jag trött på morgonen.” berättar Ahmed. I en forskning lyfter skolverket fram lärarnas behov av stöd både i det pedagogiska och i det psykosociala arbete i samband med arbete med traumatiserade barn (Skolverket, 2015)

Ensamkommande elever känner sig som offer och vilse, detta syns tydligt. Dessa barn behöver stöd och hjälp för att bearbeta de tragiska händelser från början med en specialpedagog, kurator och även en modersmålslärare som kan vara en trygghetskälla för eleverna. ” Jag känner mig glad och trygg när modersmålsläraren kommer, jag kan uttrycka mig fritt hon förstår mig, förstår hur jag tänker, förstår mina känslor.” säger Ahmed.

”Det hade inte fungerat utan studiehandledaren” berättar Sanna. De intervjuade elever la

vikten också på studiehandledarna som betraktades som viktigt stöd i klassrummet. Fem av sju elever har uttryckt sig så här ” utan modersmålsläraren klarar vi inte de svåra ämnena”. Nyanlända elever är i stort behov av studiehandledarens hjälp och stöd särskilt i SO/NO och svenskan vid skolstarten. För där har de stora svårigheter att förstå de olika instruktioner, frågor och läxor som läraren frågar efter i klassrummet. Bunar (2010) talar om vikten av modersmålslärarens roll när det gäller resultaten i skolan.

Kamratskap är mycket viktigt för nyanlända elevers skolgång och prestation. De utmanar och stimulerar varandra när de deltar i olika aktiviteter, arbetar tillsammans på lektionen eller när de umgås med varandra på rasterna. Ofta väljer eleverna sina kamrater från samma land som de själva.” Jag känner mig trygg när jag umgås med andra som kommer från mitt land, eftersom vi har gemensamma upplevelser ” berättar Hassan. I sin studie menar Skowronski (2013) att de sociala relationerna leder till en gemenskaps känsla samt skapar tryggheten hos eleverna inför varandra.

Vi kan sammanfatta detta med att några elever upplever det svenska språket som svår medan för de andra är det inte svårt beroende på deras förkunskaper i engelska språket, vilket underlättar kommunikationen med lärarna. Vi anser att nyanlända elever är också i behov av att komma i kontakt med det svenska språket via personer som har svenska som modersmål.” hur ska jag kunna lära mig svenska, när jag inte umgås med svenskar?” säger Sami. Den sociala relationen kan vara nyckeln för att lära sig det svenska språket fortare vilket i sin tur underlättar samt påskyndar både mötet med och ingången till det svenska samhället. Zachrison (2014) lyfter fram vikten av de sociala relationer och dess betydelse för att lära sig ett nytt språk.

6.4 Ämneskunskap utveckling

”När studiehandledaren är med i klassen då går saker mycket bättre.[…] jag får en förklaring direkt och då förstår vad läraren vill.” berättar Rama.

På mottagningskolan i de klasser som vi har varit med, så finns det nästan alltid extra stöd i klassen, där det finns många barn som är i behov av extra stöd av studiehandledaren. Barnen behöver alltid tydliga instruktioner och rutiner för lärandet i klassrummet. De frågar ofta om vad är det som gäller, hur gör vi då, på vilket sätt ska vi svara på uppgiften .. osv. Stödet ges till nyanlända elever i en ny form i år, i gemensamma språkliga grupper, dvs. att elever som har ett gemensamt språk går i stöd grupper. Studiehandledarna arbetar veckovis med de olika ämnena mest inom SO/NO ämnena. Detta blir studiehandledning före lektionen. Barnen lär sig de olika orden och begrepp samt får en inblick om textens budskap och svåra ord före lektionen. Nyanlända elever blir effektivt deltagande under lektionen och känner sig mycket positiva inför den nya formen av studiestödet.

Modersmålslärarna/studiehandledarna anser sig som en viktigt språklig stötande resurs i dialogen med klasslärarna/ vårdnadshavarna och andra personal i skolan. Eleverna som får stöd på modersmålet fick möjlighet att uttrycka sina tankar och förkunskaper, samt tillägnade sig det nya språket i olika sammanhang. Under vår tjänst som studiehandledare har vi ofta blivit tillfrågade av lärarna om elevernas förkunskaper, samt vilka ord och begrepp som eleverna använde på modersmålet i förhållande till ämnesområdena för att kunna använda den i undervisningen. Detta går i linjen med vad (Bouakaz & Bunar, 2015) förespråkar.