I följande avsnitt utvecklas studiens analys och resultat. Vi börjar med att besvara vår frågeställning. Vi kommer även att reflektera över sådant som vi anser vara förvånansvärt, intressant eller tänkvärt. Slutligen kommer vi att ta upp förslag till fortsatt forskning samt reflektera över arbetets gång.
6.1 Svar på våra frågeställningar
Vilka kompetenser anser arbetsgivaren att den nyutexaminerade studenten tillförskaffat sig av sitt icke-matchande extraarbete?
Arbetsgivare anser att nyutexaminerade studenter tillförskaffar sig viss kännedom om arbetslivet och arbetsplatsen. Detta är den viktigaste kompetensen akademiker tillförskaffar sig. Arbetsgivare anser att icke-matchande arbetslivserfarenhet är mer uppskattad än ingen arbetslivserfarenhet alls. Det finns en nervositet hos arbetsgivare inför en nyutexaminerad student som inte besitter någon form av arbetslivserfarenhet. Varför man som arbetsgivare uppskattar en person med arbetslivserfarenhet är i stor utsträckning en tids- och
kostnadsfråga. En individ utan arbetslivserfarenhet tar längre tid att lära upp och medför därmed större kostnader.
Ytterligare en kompetens arbetsgivare anser att icke-matchande extraarbetena för med sig är en social förmåga. Denna förmåga innebär en vana att bemöta olika människor i olika situationer samt att arbetsgivare uppskattar en självsäkrare individ. Samtidigt är den sociala förmågan svår att härleda, men icke-matchande extraarbeten påverkar troligen individer till en ökad social färdighet.
Vilka kompetenser anser sig den nyutexaminerade studenten fått genom ett icke-matchande extraarbete?
Generellt finns det en positiv inställning till de icke-matchande extraarbetena hos akademiker.
Nyutexaminerade studenter anser framförallt att de har tillförskaffat sig en viss
arbetslivserfarenhet som tros uppskattas bland framtida arbetsgivare. Som student extraarbetar man även för sin egen skull, då en viss utveckling sker hos individen samt att man får en bättre självkänsla. Genom denna arbetslivserfarenhet får man en uppfattning inom vilka områden man själv kan tänka sig att arbeta inom samt en uppfattning inom vilka områden man inte vill verka inom. Ytterligare en viktig kompetens studenter tillförskaffar sig genom icke-matchande extraarbeten är sociala färdigheter. Man vidareutvecklar sin sociala förmåga och lär sig känna igen olika typer av människor.
Ett icke-matchande extraarbete kan även föra med sig ett bredare nätverk. Dessa tar sig främst i uttryck i mentorskap och referenser. Detta nätverk anser sig många av akademikerna haft nytta av när de sökt arbete efter avslutad utbildning.
Ett icke-matchande extraarbete kan få en individ att omvärdera vissa uppfattningar. Genom att ha haft ett icke-matchande extraarbeten har man provat på olika yrkesområden som troligtvis annars skulle ha valts bort. Detta medför en insyn och förståelse för många olika
yrkesgrupper. Dessa värderingar tas sedan med till senare anställningar och studenter känner att de kan visa upp en mer förstående och ödmjuk sida av sig själva i situationer de annars inte hade reflekterat över.
Den kompetens som man genom ett icke-matchande extraarbete tillförskaffat i mindre
utsträckning är relevant kunskap. Den kunskap som tillförskaffas är mestadels specifik för just den arbetsplatsen man extraarbetat på och kan inte överföras till den nuvarande arbetsplasten.
Viss kunskap är dock relevant, så som viss datakunskap och huvudräkning.
Överensstämmer dessa två aktörers uppfattning om extraarbetets nytta?
Gällande arbetsgivarens och arbetstagarens uppfattning om extraarbetets nytta och hur väl dessa stämmer överens kan vi utläsa att aktörerna har en delvis samstämmig uppfattning.
Båda aktörerna fokuserar på arbetslivserfarenhet samt sociala färdigheter. Dessa är de mest betydelsefulla kompetenser ett icke-matchande extraarbete medför. På dessa två punkter är samtliga respondenter överens då de ger liknande argument till extraarbetets nytta.
Vid frågan som berör de nyutexaminerads kontakter och nätverk skiljer sig svaren åt mellan aktörerna. Akademikerna anser att de haft nytta av de kontakter de skapat genom de icke-matchande extraarbetena medan arbetsgivarna inte ser någon nytta med ett kontaktnät som inte är relevant för det nuvarande arbetet. Som arbetsgivare värdesätter man inte icke-matchande referenser då man inte tror att de tillför relevant information om individen.
Akademikerna talar o sin sida väl om alla referenser och tror att de är till fördel när man söker ett arbete efter avslutad utbildning.
Även diskussionen om värderingar tycks skilja mellan de båda aktörerna. Arbetsgivarna anser sig inte kunna utläsa vilka värderingar akademikern har tillförskaffat sig genom sina icke-matchande extraarbeten. De nyutexaminerade studenterna tycks o andra sidan vara väl medvetna om de nyvunna värderingarna de tillförskaffat sig. Denna skillnad skulle kunna bero på att det är svårare att tolka en individs värderingar samt att härleda dessa. För individen själv är det naturligt att reflektera över sina värderingar.
Båda aktörer är överens om att kunskaper inte är något som de nyutexaminerade i hög grad haft nytta av. Arbetsgivarna kan inte se att någon kunskap från de icke-matchande
extraarbetena är relevant i den nuvarande arbetssituationen. Arbetsgivarna reflekterade hellre över de nyutexaminerade studenternas akademiska utbildning var av kunskapsintresse och pratade mer om nyttan av den relevanta kunskap en utbildning fört med sig. En anledning till att diskussionen kring utbildningens betydelse i kunskapssammanhang påbörjades av
arbetsgivarrespondenterna skulle kunna vara att de inte tycktes ha någonting annat om individens medförda kunskap att säga.
6.2 Nyttan av ett icke-matchande extraarbete
Det som framkom tydligast under studiens gång är att det är positivt att under studietiden extraarbeta även om man har ett icke-matchande arbete. Vi anser det intressant att
arbetsgivare ändå uppskattar icke-matchande extraarbete i den utsträckning de faktiskt gör.
Intresset kommer ur att vi själva har funderat mycket på hur vår egen icke-matchande arbetslivserfarenhet kommer att värderas i framtiden. Det fanns en oro hos oss att den vunna erfarenheten inte skulle bli särskilt uppskattad av arbetsgivare i och med att den är icke-matchande. Men vi kan med glädje nu se det motsatta i vår undersökning, att all
arbetslivserfarenhet är bra arbetslivserfarenhet som värdesätts av arbetsgivare.
Aktörerna är överens om att ett icke-matchande extraarbete ökar den sociala förmågan hos en individ. Detta tror vi skulle kunna bero på att både arbetsgivare och studenterna kan dra nytta
av dessa kompetenser på ett liknande sätt. En förberedd nyutexaminerad student som varit ute på arbetsmarknaden är för en arbetsgivare betydligt ”enklare” att lära upp. Likt en respondent anser vi att det blir allt viktigare att samla på sig arbetslivserfarenhet och vara förberedd inför steget ut på arbetsmarknaden efter avslutad utbildning då arbetsgivarna verkar värdesätta arbetslivserfarenhet än mer när vi idag går mot svårare ekonomiska tider.
Vi uppfattar det som att de nyutexaminerade studenterna i studien värdesätter sina icke-matchande extraarbeten och de kompetenser extraarbetet för med sig något högre än arbetsgivarna. Detta baserar vi på de resterande kompetenserna som kunskaper, kontakter samt värderingar där vi tydligt kan se att aktörerna skiljer sig åt. Att åsikterna skiljer sig åt angående de kompetenser de nyutexaminerade studenterna tillförskaffat sig är enligt oss inte konstigt. Vi tror att kompetenserna kunskap, kontakter och värderingar alla är kompetenser som är lättare för en akademiker att uppleva än för en arbetsgivare att märka av. Det kan bero på att det för en individ själv är enklare att känna när man lärt sig något nytt än vad är för en arbetsgivare att veta vad någon annan lärt sig och när den lärt sig vad. En annan anledning kan vara att för en arbetsgivare är exempelvis kontaktnäten eller studentens kunskaper inte relevanta för den nuvarande arbetsplatsen i samma utsträckning som det är för studenten.
Något som förvånar oss är att samtliga arbetsgivare menar att de fokuserar på en individs personlighet vid en rekryteringssituation. Studien visar att den formella utbildningen inte är det centrala när man som nyutexaminerad student blir rekryterad. Innan studien påbörjades utgick vi från att den formella utbildningen skulle rankas högre än personligheten, men detta visade sig vara fel uppfattning. Antagligen resonerade vi på detta sätt beroende på att vi är studenter och därmed spenderat lång tid i skolan. Under skolgången har det byggts upp en tro om att formella kompetenser är det centrala att ha med sig vid en rekryteringssituation men detta visar sig i vår undersökning vara fel då formella kompetenser endast ses som ett tröskelkrav vid en rekrytering.
Samtidigt kan vi inte utgå från att den formella utbildningen alltid kommer i andra hand i en rekryteringssituation då detta resultat är specifikt för våra respondenter. Många verkar inom branscher med daglig kundkontakt där personligheten kan vara avgörande.
Många arbetsgivare verkar uppskatta individer som under uppväxten har engagerat sig i sportaktiviteter och andra föreningar. De menar att individerna på detta sätt naturligt lärt sig agera och samarbeta i grupp. En respondent påpekar särskilt att denne tittar efter detta på ett CV, vilket förvånar oss då vi inte trodde att fritidsaktiviteter hade vikt vid en rekrytering.
Samtidigt glädjer det oss att arbetsgivare ser helheten hos en individ och dess bakgrund.
Även om arbetsgivarna uppskattar icke-matchande extraarbete poängterar de ändå att det hade varit betydligt bättre om akademikerna haft ett matchande extraarbete under studietiden, om det hade haft den möjligheten. Detta faktum är inte så svårt att förstå då det är självklart att arbetsgivarna uppskattar redan vunna kunskaper inom det aktuella arbetsområdet.
Arbetsgivarna säger uttryckligen att om valet står mellan två kandidater i en
rekryteringssituation, med likvärdig utbildning och personlighet, väljer de utan tvivel den kandidaten med matchande arbetslivserfarenhet framför den med icke-matchande
erfarenheter. Slutsatser vi kan dra från detta faktum är att ett icke-matchande extraarbete är bra, men att de matchande extraarbetena ändå är att anse som bättre.
6.3 Rollen som konsult
En åsikt som framkom under intervjuernas gång utan att vi frågade om det, var att rollen som konsult på ett bemanningsföretag inte passar alla individer. Samtliga respondenter ansåg att
det underlättar om man som konsult besitter en viss social förmåga då det krävs mycket av studenten när denne ofta byter arbetsplats. Som konsult verkar det vara viktigt med en viss distans till sitt arbete då man annars lätt kan känna ett visst utanförskap då man inte deltar i aktiviteter som anordnas för ordinarie personal. Vi tycker det är intressant att studenterna själva styrde in samtalen på hur det är att arbeta som konsult och att det tydligt framgår att rollen som konsult kan vara påfrestande och kanske inte passar alla individer. Innan studien påbörjades hade vi egentligen inte funderat så mycket på hur man kan uppleva konsultrollen, trots att vi själva har erfarenhet av konsultrollen. Efter våra intervjuer började vi dock båda att fundera på vad konsultrollen innebär och hur man kan uppfatta den. Vi tror likt
respondenterna att en viss social förmåga är bra att besitta. Eftersom man ofta byter arbetsplats och möter många nya människor bör du vilja vara social. Vi anser samtidigt att man tack vare konsultuppdrag också kan öka sin sociala förmåga genom att träffa nya människor och genom att lära sig nya arbetsuppgifter.
Att koppla samman icke-matchande extraarbete med HRM- koncept kändes från en början väldigt osäkert, men under intervjuernas gång insåg vi att de svar vi fick lutade åt det hårda konceptet, Michigan-konceptet. Studentrespondenterna diskuterade gärna rollen som
extraarbetare och hur de upplevde den. Vi fick alltså mycket information som vi kände kunde härledas till ett HRM- koncept likt Michigan. Dock fick vi ingen liknande spontan
information från arbetsgivarna, då vi inte heller lade fokus vid denna fråga.
6.4 Flexibilitet
Det var ingen tvekan om att det nyutexaminerade studenterna i vår undersökning kände att de hade varit tvungna att vara flexibla för att känna sig anställningsbara. Det framkom även att när de tog ett arbete, visste de att arbetet enbart var tillfälligt och en möjlig ingång till ett annat arbete. Vi tolkar det som att flexibiliteten var ett strategiskt val av studenterna för att arbeta sig uppåt. Samtidigt visar studien att samtliga akademiker är karriärmänniskor som ständigt vill vidareutvecklas och lära sig nya saker. Att tidigt ta klivet ut på arbetsmarknaden kan kanske framkalla denna lust till karriär och ge mersmak.
Det är även intressant att många respondenter poängterar att när de tog klivet ut på
arbetsmarknaden var de endast intresserade av rutinarbete, men efterhand utvecklades en lust till karriär. Detta anser vi är ett tydligt bevis på att även icke-matchande extraarbeten kan forma en människa till att vilja göra karriär och det är ytterst intressant att se hur ett vunnet självförtroende kan stärka individer och få dem att våga ta för sig på en arbetsmarknad. Det var för oss enkelt att kategorisera in våra akademiker i kategorin karriäristen. Vi uppfattade det som att alla respondenter hade en strävan efter att göra karriär men samtidigt tolkade vi det som att det fanns en förståelse för att vägen dit kan vara lång och att en möjlig genväg kan vara ett icke-matchande extraarbete.
Det är uppseendeväckande att vi kan se en förändring i varför studenterna väljer att
extraarbeta. Från att se lönen som den främsta motivationsfaktorn till extraarbete, till att se vunnen arbetslivserfarenhet som den största motivationsfaktorn. Vad denna förändring kan bero på kan vara att studenterna får förståelse för vikten av arbetslivserfarenhet ju längre tid de spenderar på arbetsmarknaden. Att komma i kontakt med arbetsmarknaden kan antagligen få en individ att inse att denne kommer att vinna erfarenheter denne i framtiden kan ha nytta av. Vi tolkar det som att studenterna har gått från en instrumentell inställning till arbetet till en icke-instrumentell inställning.
Många respondenter verkar lägga stor vikt vid ett långt CV. En arbetsgivarrespondent säger sig ha blivit väldigt imponerad av den nyutexaminerade studentens CV då det framkom att
denne inte hade varit ledig eller haft semester på flera år. Detta uttalande fick oss att reagera starkt då vi efter tre år på Personal - och arbetslivsprogrammet har studerat vikten av
arbetstagares goda hälsa. Vi kan förstå att en arbetsgivare uppskattar och blir imponerad av ett långt CV då det tyder på att individen är ambitiös, men samtidigt anser vi att arbetsgivaren bör vara uppmärksam på hur denne individs hälsotillstånd utvecklas i framtiden. Om en individ aldrig eller mycket sällan är ledig från varken studier eller arbete tror vi att denne individ lättare är mottaglig för stressrelaterade sjukdomar.
Att arbetsgivarna uppskattar arbetslivserfarenhet men inte referenserna från de icke-matchande extraarbetena går enligt oss emot varandra. Vi har svårt att se att arbetsgivarna uppskattar de icke-matchande extraarbetena i den utsträckning de utger sig för att göra, då vi anser att referenserna borde vara mer värdefulla. Om de sociala färdigheterna är centrala som arbetsgivarna menar, borde en större vikt läggas vid referenser även från de icke-matchande extraarbetena, då de borde kunna ge värdefull information om hur individen har fungerat i andra sociala sammanhang. Vi tolkar det som ytterligare ett tecken på att arbetsgivare uppskattar arbetslivserfarenhet och att det centrala är att man har erfarenhet, dock inte vart man har fått erfarenheten ifrån.
Vi anser att vår studie visar på en viss optimism gällande studenters steg ut på
arbetsmarknaden då de tillfrågande menar att mycket är upp till dem själva att lyckas på arbetsmarknaden. För att nå dit man vill krävs det att man som student är aktiv i
arbetssökandet och kommer ut på arbetsmarknaden i ett tidigt stadium, även om det innebär att ta arbeten de inte vill arbeta med i framtiden. Att våra respondenter anser att det är upp till dem själva hur bra de lyckas på arbetsmarknaden anser vi är intressant. För det första känns det som de ställer otroligt höga krav på sig själva, vilket antagligen kan höra ihop med att samtliga är karriärister. För det andra menar vi att det finns en benägenhet hos studenter att ge skuld till en orörlig och ”dålig” arbetsmarknad om man förblir arbetslös, vilket är intressant att se att ingen i vår studie gör. Samtliga respondenter anser att deras icke-matchande extraarbeten har underlättat klivet ut på arbetsmarknaden.
6.5 Förslag till fortsatt forskning
Avsaknaden av tidigare forskning om vilken nytta en nyutexaminerad student har haft av ett icke-matchande extraarbete möjliggör fortsatt forskning i stor utsträckning. Vi har begränsat oss då forskningsområdet är så pass brett genom att ge några exempel på fortsatt forskning.
Det skulle exempelvis vara intressant att göra en jämförande studie mellan de som har haft ett icke-matchande extraarbete och de som har haft ett matchande extraarbete. På så sätt skulle det vara enkelt att utläsa skillnader och likheter mellan dessa två. Vi tror även att
arbetsgivarna skulle ha tydligare referensramar genom att jämföra två individers bakgrunder samt enklare att härleda vart de specifika kompetenserna kommer ifrån.
Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning är att dela in individer med icke-matchande extraarbete i två grupper, de som är anställda av Manpower Student och genom dem tar uppdrag samt en grupp bestående av de som söker extraarbeten på egen hand. Detta är intressant med avseende att se skillnader och likheter på konsultuppdrag och andra
extraarbeten. Det hade varit intressant att bygga vidare studien på hur man ser på rollen som konsult då våra respondenter gärna diskuterade kring detta fenomen. Eftersom vår
utgångspunkt inte berörde denna fråga valde vi att inte lägga allt för stor vikt vid konsultrollen, även då vi kände att det var ett intressant sidospår.
En annan vinkel på studien skulle kunna vara att jämföra icke-matchande extraarbeten hos olika bemanningsföretag. Det vore intressant att se om vår studie påverkas av att våra respondenter kommer från Manpower Student.
6.6 Reflektion om studiens gång
När studien påbörjades upplevde vi en frustration över bristen på tidigare forskning kring ämnet, vilket även bidrog till en osäkerhet hur vi skulle gå vidare med arbetet. Då vi inte hittade några självklara teorier att använda oss av, tolkade samt utvecklade vi de torier som vi ansåg passade i viss mån till studiens syfte. Vi beslutade oss för att använda Keens
kompetenshand som utgångspunkt men utvecklade den än mer till en teori som passade vårt syfte. Vi hade kunnat valt att fokusera på andra teorier och begrepp som exempelvis
internationell kompetens, intresse och utvecklingspotential och praktiska förutsättningar, men känner att kompetenshanden ändå har varit en bra utgångspunkt i studien. Till en början bidrog det till en viss osäkerhet hur väl teori och empiri skulle kunna kopplas samman, men i efterhand känner vi att vi har lyckats väl med val av teorier. Vi har genom respondenterna fått relevant information som vi har kunnat relatera till vår teoretiska referensram.
Ytterligare en svårighet var att finna lämpliga respondenter. Då vi hade specifika krav på intervjupersonerna så som att de skulle haft ett icke-matchande extraarbete under studietiden, varit anställda av Manpower Student, ha ett arbete idag som matchar deras utbildningsprofiler samt arbetsgivare som ville ställa upp, tog det tid i anspråk att finna lämpliga kandidater.
Dock var det inga problem att få funna kandidater att ställa upp då alla studentrespondenter hade en stor förståelse för hur svårt det kan vara att finna respondenter till sin uppsats. De tyckte också att studien verkade intressant och kände antagligen att de hade relevant information om ämnet.
Vi anser att studiens resultat kommer vara både oss och andra studenter till nytta nu när vi tar klivet ut på arbetsmarknaden. Det har varit otroligt intressant att få en inblick i arbetsgivares sätt att resonera om ett icke-matchande extraarbete och dess nytta.
Vi anser att studiens resultat kommer vara både oss och andra studenter till nytta nu när vi tar klivet ut på arbetsmarknaden. Det har varit otroligt intressant att få en inblick i arbetsgivares sätt att resonera om ett icke-matchande extraarbete och dess nytta.