DISKUSSION OCH ANALYS

Jag presenterar här analysen av resultaten genom att belysa några viktiga linjer utifrån teorin inom varje tema. Då analysen ska ge svar på frågeställningarna analyser jag de olika

områdena och gör en jämförelse mellan skolorna. Vad enskilda lärare anser är inte centralt i analysen, utan hur vissa attityder till klass kan kopplas till teori och tidigare forskning, samt vilka nya kopplingar som kan göras.

E

På innerstadsskolan är studiemotivation och resultat starkt sammankopplat med klass, även statussymboler och vad andra upplever lyfts upp som faktorer. Klassbakgrunden upplevs höra ihop med den utbildning och allmänna kulturella kapital elevernas föräldrar har, vilket kan representera ett statusperspektiv. Hur väl eleverna lyckas i skolan hänger ihop med

klassbakgrund enligt tidigare forskning. Att ha ekonomiskt och kulturellt kapital hänger dock inte självklart samman, vilket förortslärarna anser. Dock anser jag att förortslärarna stundtals kombinerar kultur och ekonomi, likt Bourdieu, genom att göra en tydlig koppling mellan dessa faktorer när det gäller de elever som beskrivs som ”underklass”, främst elever med invandrarbakgrund.

På förortsskolan ses en skillnad mellan den upplevda och den verkliga

klasstillhörigheten (klass-i/för-sig), innerstadslärarna problematiserar inte detta. Lärarna på båda skolor ser var och hur eleverna bor som en avgörande faktor, det som främst talar om vilken klass eleverna tillhör. Etnicitet kopplas mer självklart till klass på förortsskolan, på innerstadsskolan upplever lärarna att elever med invandrarbakgrund ofta kan ha liknande studiemotivation som svenska elever med välutbildade föräldrar, vilket tolkas som högre klasstillhörighet. Iakttagelserna på innerstadsskolan kopplar jag till ett statusbaserat klassbegrepp, medan förortsskolan har mer inslag av ett kombinerat materiellt/kulturellt perspektiv. Klassperspektiv baserat på materiell grund exemplifieras också på förortsskolan, då kulturella aspekter och klass särskiljs. Den koppling mellan etnicitet och klass som finns på förortsskolan, beskrivs med termer som ”underklass”, som kan ses som ett statusbegrepp. Jag tolkar dock koppling mellan dessa faktorer som att människor med invandrarbakgrund hamnar i en viss klass, snarare än att etnicitet är klassgrundande. Detta kan ses som ett exempel på Cromptons beskrivning av hur svårt det är att skilja klass och status i praktiken. Dock definieras här ”underklass” utifrån dels produktionen genom att elevernas relation till

denna är obefintlig, dels beskrivs materiella faktorer som bostad som avgörande förutsättningar för eleverna.

L

Lärarna beskriver sin klassbakgrund i både materiella och kulturella termer. ”Stabilitet” utmärker medelklassbakgrund, även föräldrarnas utbildning, uppfostran och inställning till studier. Det finns också exempel på båda skolorna där lärarna beskriver sin bakgrund utifrån materiella faktorer som relation i produktionen.

Innerstadslärarna upplever sig i sin position som lärare ha en ”högre” klass än vad förortslärarna verkar göra. Lärare på båda skolorna beskriver sig själva som ”medelklass”, men den makt och inflytande lärarna upplever verkar större på innerstadsskolan. På förortsskolan finns också en syn på läraryrket som proletariserat och avintellektualiserat, medan innerstadslärarna tvärtom upplever sitt yrke som tätt kopplat till vetenskapliga

sammanhang, en lärare beskriver sin position som socialgrupp 1, baserat på utbildning vilket jag ser som en status- och kulturdefinition. Dock representeras på båda skolorna något som kan tolkas som en upplevd motsägelsefull klassposition, där man är till viss del arbetarklass, till viss del kontrollerande och har en inflytelserik position.

Det inflytande förortslärarna upplever är starkt kopplat till den alternativa pedagogiken på skolan. Lärarna på förortsskolan kopplar samman sin situation med materiella

förutsättningar i större utsträckning än innerstadslärarna, vilka lyfter upp erfarenhet och utbildning, statusaspekter, som avgörande faktorer för sin situation. Lärarna på båda skolor har en bild av läraryrket som en viss status, högre status än arbetarklass på grund av

utbildningen och samhällsfunktionen, de ser också sin position som relativ andras uppfattning vilket kan relateras till statusdefinitionen av klass.

S

Innerstadslärarna fokuserar på kunskapsskolan, ett vetenskapligt förhållningssätt och att ge eleverna en god utbildning (kulturellt kapital), men tankar om skolan som reproducerande av samhällets strukturer finns också. Förortslärarna upplever att skolan inte räcker till för deras behov, att ge eleverna de livschanser som andra redan har, utan blir mer som en

konserverande institution. En positiv inställning till skolan finns hos lärare på båda skolorna, att lärarnas engagemang kan kompensera bristande resurser. På förortsskolan finns

stadsdelen, de ser inte förortsskolan som lika reproducerande som skolsystemet i övrigt utan att den i viss mån utjämnar ursprungliga klyftor. Här ses skolan som enda chansen för deras elever att få det andra, från annan klassbakgrund, redan har, kontakter och stöd hemifrån när det gäller studier (socialt och kulturellt kapital).

När det rör skolan använder lärarna på båda skolorna främst kulturella grunder för hur klass påverkar eleverna genom utbildningen, teorierna om reproducering och den dolda läroplanen känns igen på flera håll. Det finns också en annan, mer deterministisk linje, där varken eleverna eller lärarna tillskrivs vidare utrymme att förändra sin situation, denna uppfattning finns enligt mig främst på förortsskolan. Skolan ses också som ett medel att minska klassklyftorna, detta då ökat socialt och kulturellt kapital förbättrar elevernas livschanser, för att använda ett statusrelaterat begrepp.

S

Klass upplevs på förortsskolan som en grundläggande struktur i samhället, medan lärarna på innerstadsskolan ser klass som en viktig, men inte den viktigaste faktorn. På innerstadsskolan belyser lärarna att klass är svårt att tolka, de otydliga klasstrukturerna gör diskussionen om klass svårare, även om de också tycker att man borde prata om klass. De ser klassperspektiv som beroende av samhällsklimatet, i lågkonjunktur tror de klass blir mer aktuellt vilket kan kopplas till ett materiellt perspektiv. Det ges också exempel på en marxistiskt inspirerad klassindelning (två klasser i motsättning), även då begreppet i sammanhanget (löntagare) kan tolkas som ett sätt att ta bort fokus på klass. Lärarna på förortsskolan har lättare för att

definiera vad de tycker klass är och betyder i samhället.

En intressant iakttagelse är att innerstadslärarna mer pratar om klass som ett historiskt begrepp som negligeras och därför inte blir aktuellt, medan förortslärarna ser klass som väldigt påtagligt även om de menar att det är en nedtystad debatt i samhället vilket de upplever som negativt och förståeligt utifrån maktrelationer snarare än minskade

klasskillnader. Lärarna använder på båda skolorna här, i större utsträckning än i andra teman, materiella faktorer för att definiera klass. Ett antagande är att klass i ett makroperspektiv lättare kan ses utifrån produktionsförhållanden än på individnivå där status blir mer synligt. Lärarna definierar i detta tema klass mer utifrån arbetsposition och relation till ekonomiska strukturer än kulturella eller statusaspekter.

U

I klassrummet ser sätten att ta upp klass olika ut på de olika skolorna. På innerstadsskolan är klass relevant för vissa avsnitt i kurserna, som ideologier och historiska förklaringar. Klass tas upp som ett perspektiv vid sidan av andra, minst lika viktiga. När klass, eller

socioekonomiska skillnader belyses, är det främst i relation till andra, mer avlägsna

människor eller i historiska sammanhang vilket syftar till att ge eleverna andra perspektiv på tillvaron. På förortsskolan är klass starkt kopplat med etnicitet, även i undervisningen, vilket får ses som ett kulturellt perspektiv. Eleverna på förortsskolan tar själva upp frågeställningar som kan tolkas som ett klassperspektiv när de utgår ifrån sin egen situation. Klass blir här ett sätt att ge eleverna förklaringar till hur deras omvärld ser ut. På förortsskolan är

konfliktperspektivet tydligt och det kommer främst ifrån de själva. Lärarna använder klass för att lyfta elevernas upplevelser från dem själva till en högre, strukturell nivå. Lärarna på förortsskolan menar att klass finns som ett uttalat eller outtalat genomgående tema. En av lärarna har en tydlig materiell historiesyn, och ser klasskamp och produktivkrafterna som de avgörande faktorerna för samhällets utveckling.

På båda skolorna finns erfarenheten att elevernas eget politiska engagemang påverkar hur mycket klass kommer upp i undervisningen, men lärarna på förortsskolan menar att deras eget intresse för dessa frågor ger ett sådant perspektiv även om eleverna initierar

diskussionen. På båda skolorna finns exempel på materiellt respektive statusperspektiv, här finns ingen tydlig skiljelinje. Däremot uppstår klassperspektivet på olika sätt och olika ofta beroende på elevernas erfarenheter och kan kopplas sägas bero på elevernas klasstillhörighet.