SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE REFLEKTION

Denna undersökning pekar på att det finns en koppling mellan lärares inställning till klass och elevernas klasstillhörighet. Lärare som jobbar på, utifrån klasstruktur, olika skolor har enligt analysen, på vissa områden skilda uppfattningar om hur klass påverkar eleverna och

samhällsutvecklingen. Jag tycker utifrån min analys att elevernas klasstillhörighet och skolans förutsättningar, verkar påverka hur lärarna upplever sin situation. De lärare som i

undersökningen antydde en proletariserad arbetssituation, hade också ett mer påtagligt klassperspektiv i undervisningen.

Det uppkommer få renodlade teorier i lärarnas tolkning av klassbegreppet, de är ofta motsägelsefulla, men den huvudsakliga definitionen av klass på elevtemat utgår på

innerstadsskolan ifrån status, men uppkommer i undervisningen mer ur ett materiellt perspektiv. Förortsskolans lärare använder klass i undervisningen för att förklara elevernas situation i de klasser de enligt lärarna tillhör ”under- och arbetarklass”, ur ett som jag tolkar materiellt makroperspektiv. I klasser med elever som lärarna definierar som ”medelklass” uppkommer klassperspektivet i historisk och ideologisk kontext, likt innerstadsskolan. Innerstadslärarna kopplar klass och utbildning i större utsträckning än förortslärarna, men även där förekommer det som ett perspektiv i klassdefinitionen. Förortslärarna fokuserar dock mer på elevernas position i (eller snarare utanför) samhället och deras totala situation, både kulturellt och ekonomiskt, dessa faktorers påverkan är enligt mig så uppenbar för lärarna att de är omöjliga att bortse ifrån. Det finns en skillnad hur man belyser elevernas, ur

klassynpunkt, kollektiva respektive individuella intressen. På innerstadsskolan tolkar jag att lärarna ser klassbakgrund som något som påverkar individen i dess position eller status, medan förortsskolan belyser olika gruppers intressen och en maktkonflikt.

Jag vill belysa skillnaden i konfliktperspektiv som finns på de olika skolorna, vilket jag kopplar till hur påtagligt eleverna på respektive skola upplever motsättningar i samhället. Förortslärarna beskriver att klassproblematiken uppkommer i en konfliktkontext, här finns också ett mer genomgående klassperspektiv i undervisningen än på innerstadsskolan. Då tidigare forskning visar att klass i relation till skolan har stor betydelse för eleverna på flera områden, bland annat hur lärare bemöter eleverna utifrån klass, anser jag det betydelsefullt att ta reda på hur lärare förhåller sig till klassproblematiken. Det Maguires undersökningar visar på, att lärares klassbakgrund spelar in på hur de synliggör klassproblematiken i klassrummet, har jag inte utifrån detta material kunnat belägga men detta skulle vara intressant i framtida undersökningar, särskilt med tanke på den påstådda snedrekryteringen till läraryrket. Däremot

har jag kunnat visa på en annan koppling Maguire gjort, nämligen att lärare på skolor med en majoritet elever från arbetarklassen har ett genomgående klassperspektiv i undervisningen, vilket enligt denna undersökning kan ha att göra med att både elevernas och lärarnas inställning påverkas av elevernas klasstillhörighet. Jag skulle därför välkomna fler undersökningar om lärarens förhållningssätt till klass i undervisningen som kan ge mer generaliserande resultat. Jag tycker också det skulle vara värdefullt med studier på hur lärarens inställning till klass påverkar elever med olika klasstillhörighet.

Referenslista

Bourdieu, Pierre: What makes a social class? s 1-18, Berkeley Journal of

Sociology, nr 22 1987

Crompton, Rosemary: Class and Stratification, An Introduction to Current

Debates, Polity Press 1998

Ekengren Ann-Marie och Jonas Hinnfors: Uppsatshandboken.:,

Studentlitteratur 2006

Giddens Anthony: Sociologi, Studentlitteratur 2003 Göteborgs universitets hemsida (GU): www.gu.se

Hooks Bell: Teaching to transgress. Education as the practice of freedom. New York, Routledge, 2004

.Israel Joachim och Hermansson Hans-Erik: Det nya klassamhället, Ordfront

1996

Maguire Meg: ‘Not footprints behind but footsteps forward’: working class

women who teach, Gender and Education, s 3–18, vol. 17, nr 1 2005

Maguire Meg: The cultural formation of teachers’ class consciousness: teachers in the inner city, Journal of Education Policy, s 315-331, vol. 16, nr 4

2001

Marx, Karl och Friedrich Engels: Kommunistiska manifestet, Vertigo förlag,

Stockholm 1998

Nationalencyklopedins hemsida: http://www.ne.se

Nesbit Tom: What's The Matter With Social Class? Adult Education Quarterly,

s 171-187, vol. 56, nr 3 2006

Sandell, Anna: Utbildningssegregation och självsortering, avhandling Malmö

högskola, 2007

Skeggs Beverly: Formations of class and gender, Sage Publications, London 1997

Skolverkets hemsida - Ämnesbeskrivning samhällskunskap:

http://www.skolverket.se/sb/d/2503/a/13845/func/amnesplan/id/SH/titleId/Samh %E4llskunskap

Wright Erik Olin: Varieties of Marxist Conceptions of Class Structure, Politics

and Society, nr 3 1980

Öhrn Elisabet: Att göra skillnad: en studie av ungdomar som politiska aktörer

i skolans vardag, Institutionen från pedagogik och didaktik, Göteborgs

universitet, 2005

Öhrn Elisabet: Jämställdhet som en del av skolans värdegrund. Om kön, klass och etnicitet i skolvardagen, Demokrati i skolans vardag. Fem nordiska forskare

rapporterar. Red. Gun-Marie Frånberg och Daniel Kallós, Värdegrundscentrum, Fakultetsnämnden för lärarutbildning, Umeå universitet, 2002

Andra källor

Personlig korrespondens

Mailkontakt med Elisabet Öhrn december -08

Telefonkontakt med personal på ”stadens” utbildningsförvaltning november -08 Intervjuer ”Bengt” 081127 ”Eva” 081128 ”Mattias” 081202 ”Anders” 081128 ”Göran” 081212 ”Hanna” 081215

Kommentar: Namnen är fingerade, samtliga intervjuer finns i skriftligt format i författarens ägo.

BILAGOR

Intervjuguide

(Fetstilt text är exempel på frågor inom varje tema, kursiv text beskriver innehållet på temat.)

INLEDNING

Förklarar syftet med intervjun och vad jag är intresserad av att få veta, hur läraren förhåller sig till klass på olika områden, samt om det finns något klassperspektiv i undervisningen.

A

Inga identifierande uppgifter kommer att lämnas ut utan tillåtelse.

Ö

Hur länge har du arbetat på skolan? Vilka kurser arbetar du på?

Vilka program arbetar du på?

E

Lärarens beskrivning av elevernas klasstillhörighet och dess påverkan för eleverna samt hur den definieras.

Hur skulle du beskriva elevernas klasstillhörighet? Är det olika på olika program? Hur påverkar elevernas klasstillhörighet?

Kan man dra en koppling mellan etnisk tillhörighet och klasstillhörighet? Hur definierar du arbetarklass och medelklass?

LÄRAREN OCH KLASS

Lärarens egen klassbakgrund och klasstillhörighet Lärarens arbetssituation, proletarisering

Hur skulle du beskriva din egen klassbakgrund?

Tycker du att din situation som lärare har förändrats, makt och inflytande över din situation, under tiden du har jobbat?

S

Hur uppfattar du skolans funktion i samhället, vilket syfte har skolan som institution? Skulle du säga att den här skolan fungerar som gymnasieskolan i stort eller finns det andra normer, annan funktion?

SAMHÄLLET OCH KLASS

Betydelsen av klass i samhället, vilken funktion klass har jämfört med andra faktorer Klass i samhällsdiskussionen

I samhället generellt, är klass en grundläggande faktor eller är det andra faktorer som påverkar hur samhället och samhällsutvecklingen ser ut?

Tycker du att det finns någon form av klassperspektiv i samhällsdiskussionen och den offentliga debatten?

Varför tror du att det är så? Är det bra eller dåligt enligt dig?