GÖTEBORGS UNIVERSITET Samhällskunskap
LÄRA UT KLASS
EN STUDIE I LÄRARES SYN PÅ KLASS
Examensarbete i Samhällskunskap HT08 Författare: Charlotte Bloom Handledare: Stefan Schedin Uppsatsens längd: 9 925 ord
Titel: Lära ut klass – en studie i lärares syn på klass Författare: Charlotte Bloom
Kurs: Examensarbete i samhällskunskap Omfattning: 15 högskolepoäng
Termin: HT08
Handledare: Stefan Schedin
ABSTRACT
Bakgrund: Forskning av utbildning i relation till klass har främst handlat om hur elevernas klasstillhörighet påverkar val och resultat samt hur skolan reproducerar klassamhället på en strukturell nivå.
Undersökningar har visat att lärarens inställning påverkar elever olika beroende på klasstillhörighet men bristen på forskning kring lärares attityder har påtalats. Denna uppsats tar avstamp i den okunskap som finns kring hur klass hanteras i skolan.
Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka förhållningssätt och attityder lärare har till klassbegreppet samt hur lärarnas inställning till klass kan förklaras. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar styrt undersökningen:
1. Vilka teorier om och förhållningssätt till klass använder lärarna på följande områden:
a, Eleverna och klass b, Läraren och klass c, Skolan i samhället d, Samhället och klass e, Undervisningen och klass
2. Finns det någon skillnad i lärarnas förhållningssätt till klass beroende på elevernas klasstillhörighet?
Metod: Uppsatsen är en fåfallsstudie utförd med intervjuer av sex lärare på två skolor som är olika i avseende på elevernas klasstillhörighet. Resultatet har analyserats kvalitativt utifrån teorier som förklarar klass utifrån
materiella respektive kulturella grunder inom olika för området viktiga teman. En jämförande analys har gjorts mellan skolorna för att undersöka hur elevernas klasstillhörighet kan kopplas till lärarnas attityder kring klassproblematiken.
Resultat: Resultatet visar att det kan finnas en koppling mellan elevernas klasstillhörighet och i vilken utsträckning klass finns som perspektiv i
undervisningen samt hur lärarna definierar och resonerar kring
klassbegreppet. Undersökningen visar att lärare tenderar att beskriva klass med ett konfliktperspektiv och i viss utsträckning upplever klass som en grundläggandesamhällsstruktur då de definierar sina elever som ”under- och arbetarklass” . Då lärarna definierar sina elever som ”medel- och överklass”
tenderar lärarna att i mindre utsträckning förklara samhället utifrån klass och använder inte ett genomgående klassperspektiv i undervisningen.
Sökord: klass, socioekonomisk bakgrund, utbildning, lärare, samhällskunskap
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING...1
Frågeställningar...2
2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TIDIGARE FORSKNING...3
Vad är klass?...3
Klass som relation till produktionen, materiell klassanalys...3
Klass som statusbegrepp...4
Klass som kombination av produktionsförhållanden och kultur...5
Tidigare forskning...6
2. METOD OCH MATERIAL...9
Urval och design...10
Analysverktyg...11
4. RESULTAT...13
Innerstadsskolan...13
Eleverna och klass...13
Lärarna och klass...14
Skolan i samhället...16
Samhället och klass...16
Undervisningen och klass...17
Förortsskolan...18
Eleverna och klass...18
Lärarna och klass...20
Skolan i samhället...22
Samhället och klass...23
Undervisningen och klass...24
Kommentar...25
5. DISKUSSION OCH ANALYS...26
Eleverna och klass...26
Lärarna och klass...27
Skolan i samhället...27
Samhället och klass...28
Undervisningen och klass...29
6. SLUTSATSER OCH AVSLUTANDE REFLEKTION...30
1. INLEDNING
På senare år har en del forskning kring könsroller och -mönster i skolan bedrivits, även kring etnicitet, men dessa perspektiv har tenderat att stå för sig själva utan relation till andra faktorer. Särskilt saknas forskning som utreder påverkan av klass för flickor och pojkar från olika etnicitet i den svenska skolan.1 Forskning kring utbildningen i relation till klass har både i Sverige och i andra länder kritiserats för att vara begränsad.2
Den forskning som trots allt gjorts med syfte att problematisera och synliggöra klass som faktor i utbildningen har främst fokuserat på den strukturella påverkan klassbakgrund har för elevernas utbildningsmöjligheter och hur skolan fungerar som bevarande och
reproducerande av de klassidentiteter och klasspositioner som är rådande i samhället.3 Vissa forskare menar dock att lärarens sätt att kommunicera kring klass påverkar hur eleverna uppfattar klassrelaterade koder och vad som förväntas av elever från olika klass.4 Detta föranleder syftet för min uppsats, att undersöka lärares relation till klassbegreppet och attityder kring klass.
I ovan presenterade sammanhang, där forskning kring klass i relation till utbildning kan konstateras vara bristande och ur vissa aspekter helt frånvarande, ser jag ett behov av att på olika områden undersöka hur skolan hanterar och fungerar i relation till klass. Denna undersökning är inte ett försök att kartlägga vilka inställningar till klass som finns bland lärare, inte heller hur dessa har uppkommit, detta skulle vara en allt för omfattande uppgift i relation till tiden för uppsatsarbetet. Däremot ställer denna undersökning frågan hur ett antal lärare förhåller sig till social stratifikation genom klass och hur dessa lärare behandlar klassbegreppet i undervisningen. Härmed hoppas jag kunna hitta och analysera ett antal sätt att se på klass utifrån några exempel på klassanalys. Jag vill också jämföra inställningen till klass hos lärare som arbetar på, utifrån ett klassperspektiv, olika skolor. Detta för att
undersöka om det, likt tidigare undersökningar går att se ett samband mellan klassperspektiv i undervisningen och elevernas klasstillhörighet.
1 Öhrn 2002,s 42-43, privat korr. Öhrn 081208
2 Privat korrespondens med Öhrn 081208. Nesbit 2006, Skeggs 1997, Hooks 1994
3 Skolverket 2002
4 Öhrn 2005, Sandell 2007
Frågeställningar
Utifrån behovet att undersöka lärarnas sätt att relatera till klass i undervisningen, vill jag ta reda på hur lärarnas attityder till klass ser ut på några områden som beskrivits som viktiga ur klassperspektiv. Detta gör jag genom frågeställningarna:
1. Vilka teorier om och förhållningssätt till klass använder lärarna på följande områden:
a, Eleverna och klass b, Läraren och klass c, Skolan i samhället d, Samhället och klass e, Undervisningen och klass
2. Finns det någon skillnad i lärarnas förhållningssätt till klass beroende på elevernas klasstillhörighet?
2. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER OCH TIDIGARE FORSKNING
V
AD ÄRKLASS?
För att kunna analysera lärarnas attityd till klassbegreppet, använder jag mig av några teorier om klass som resultatet ska analyseras utifrån. Ett antal begrepp från teorin kommer att återkomma i analysen, de definitioner som presenteras nedan är de som gäller för uppsatsen generellt. I de fall tidigare forskning refereras med begrepp som inte definierats, utgår jag från de definitioner som använts ursprungligen. Jag ser klass som ett komplext begrepp med flera olika tolkningsmodeller och utgår således inte från någon bestämd definition av begreppet, uppsatsen delvis syftar till att undersöka lärarnas egna definitioner av klass. Nedan
exemplifieras dock ett antal sätt att beskriva klass, vilka får fungera som utgångspunkt i den senare analysen.
Klass som relation till produktionen, materiell klassanalys
Teorier som använder materiell grund till klass fokuserar på människors relation till
produktionsmedlen och kan sägas använda klass som en relationsmässig term. Detta innebär att positionen i produktionen är grundläggande för andra sociala relationer. En sådan
klassanalys förknippas främst med en av grundarna till arbetarrörelsens teorier, Karl Marx, trots att han inte utvecklade klassbegreppet i någon större utsträckning.5 Några grundläggande antaganden är dock förknippade med Marx klassanalys. Klasserna skapas av
produktionsförhållandena, vilket ofrånkomligt ger (huvudsakligen) två motsatta klasser med skilda intressen. Arbetarklassen eller proletariatet, som tvingas sälja sin arbetskraft, och borgarklassen som äger produktionsmedlen. En inneboende konflikt, klasskampen, är
utmärkande för relationen mellan klasserna och är det som driver den historiska utvecklingen framåt.6 Klasstillhörighet bestäms av relationen till produktionsmedlen, kultur och status är en följd av denna, men detta i sig bestämmer inte klasstillhörigheten. Klasserna har ett kollektivt intresse genom dess relation till varandra, snarare än individuella strävanden efter status.
5 Crompton 1998, s 26
6 Marx 1998, s 20
Enligt Erik Olin Wright, en amerikansk sociolog som utvecklat den produktionsbaserade klassdefinitionen, har marxistisk klassanalys tre gemensamma kriterier:7
1. Klasser är relationsmässiga, inte gradvisa.
2. Klass definieras utifrån sociala relationer i ekonomin, inte teknikens påverkan av ekonomiska relationer.8
3. Klass bestäms inom produktionssfären, inte handelssfären
Motsägelsefulla klasspositioner
Angående medelklassen, så används ofta inte detta som ett marxistiskt begrepp. Wright använder begreppet motsägelsefulla klasspositioner9, då vissa positioner inom produktionen gör att individen kan tillhöra både arbetar- och borgarklassen.
Klass-i-sig/klass-för-sig10
Marx definierade klassbegreppet på två olika grunder. Det ena var klassen i dess objektiva definition, klass-i-sig, som oavsett människors identifikation med klassen och medvetande om klasskampen hade gemensam relation till produktionsmedlen, arbetare eller borgare. Klass som ett revolutionärt subjekt, medveten om sin position och motsättningarna mellan
arbetarklassen och borgarklassen, kallade han klass-för-sig. Klassen för sig kan tolkas ha mer möjlighet till agerande genom organisering och solidaritet och är en aktiv kraft i samhället.
Klass som statusbegrepp
Klassindelning kan till skillnad från i marxistisk teori grundas på andra faktorer än
produktionen. Den tyske sociologen Max Weber presenterade en klassanalys där de materiella förhållandena blir en av flera variabler, även om Weber betonar att de ekonomiska faktorerna har stor betydelse. Begreppet status, som innebär individens värde i andras ögon, är det avgörande för klasstillhörigheten tillsammans med relationen till marknaden.11 Statusen
7 Wright 1980, s 325-327
8 "Class relations are irreducibly social, and thus the analysis of those relations requires a systematic analysis of the forms of social organization of economic relations" Wright 1980, s 325
9 "It is possible to argue that not all positions within the production process will fall unambiguously into a single class location. In this view some positions occupy what can be termed "contradictory class locations within class relations," locations that are objectively torn between classes" Wright 1980, s 327
10 Crompton 1998, s 30-31
11 Crompton, 1998, s 33
bestäms av flera olika faktorer, kultur, utbildning och rörlighet på marknaden är centrala sådana.12 En sådan klassanalys betonar snarare individuella än kollektiva intressen, social rörlighet och utbildning är avgörande för hur väl individen klarar sig på marknaden. Klass ses som en gradvis term, exempelvis genom indelningen i under-, medel- och överklass eller socialgrupperna 1, 2 och 3. Individerna i varje klass delar samma livschanser och status.13
Klass som kombination av produktionsförhållanden och kultur
Enligt kritiker kan ett klassbegrepp som grundas på produktionsförhållanden inte förklara klassammansättning fullt ut. Dessa vill tillskriva de ekonomiska faktorerna viss betydelse, men är bara en av flera faktorer och de vill omfatta klassbegreppet till händelser utanför produktionen.14 Kombinationen av kulturella15 och ekonomiska16 aspekter formulerar franske sociologen Pierre Bourdieu i ekonomiskt, symboliskt, kulturellt, socialt kapital. Dessa skapar ett totalkapital, som är kontextberoende och påverkbart, men också i många fall omedvetet.
Individens klasstillhörighet beror då på det totala kapitalet och kan variera beroende på samhällets sociala strukturer.17
Bourdieus sätt att närma sig klass är mindre deterministisk än materiellt baserade analyser, vilket innebär en större handlingsfrihet för individerna utifrån klass. Bourdieus klassbegrepp är brett och innefattar, snarare än förklarar, stratifierande faktorer som kön, etnicitet, ålder ochbostadssegregation. Bourdieu använder begreppet habitus, de
handlingsmönster som uppstår och reproduceras mellan människor med samma kapital.
Habitus överförs mellan generationer genom de sociala strukturer som finns i samhället.18
"Habitus är spontanitet om vilken man är omedveten"19, vilket kan förklara frånvaro av klassmedvetenhet trots starka klasstrukturer, detta kan jämföras med det marxistiska begreppet klass-i-sig.
Rosemary Crompton, brittisk professor i sociologi, är delvis en kritiker av det den strikt materiella marxistiska klassanalysen, men menar likt Marx att produktionsförhållanden är
12 Giddens 2003, s 255-256
13 Crompton 1998, s 33
14 "in the construction of theoretical classes have to compete, in reality, with other principles, ethnic, racial or national" Bourdieu 1987, s 7
15 Crompton 1998, s 22
16 i Bourdieus fall storleken på kapital och konsumtion
17 Crompton 1998, s 148
18 Crompton 1998, s 148-150
19Bourdieu i Israel och Hermansson 1996, s 197
grundläggande för klasstillhörigheten. Dock bör enligt Crompton olika klassanalyser kombineras då kulturella aspekter inte kan ignoreras i klassbegreppet. Hon ser klass och
”status” som skilda analytiska variabler som grundas på olika faktorer, men argumenterar för att klass och status i empirin är mycket svåra att skilja åt. Status bör ses som ett komplext begrepp, innefattande mer är prestige, vilket på olika sätt kan relateras till alla former av social stratifikation.20
T
IDIGARE FORSKNINGSvensk forskning på skolan i relation till klass har bedrivits i viss utsträckning, där klass visar sig har en avgörande betydelse för resultat, utbildningsval och inställning till skolan. Även undervisningens betydelse för skolans klassreproducerande effekter har undersökts, där teorin om den ”dolda läroplanen” varit inflytelserik. Detta perspektiv på utbildningens roll i
samhället har använts flitigt i senare studier av skolan för att visa hur klass-, köns- och etnicitetsstrukturer inte motverkas genom skolsystemet utan snarare förstärks.21
Elisabeth Öhrn menar i en forskningsöversikt om jämställd skola, att en sådan presentation till stor del handlar om vad forskningen inte belyst, mycket lite forskning om könsstrukturer relativt andra strukturer, exempelvis klass, har bedrivits.22 Hon anser att en forskning kring könsstrukturer inom skolan utan hänsyn till klass riskerar att missa de
maktrelationer som finns inom könen och att många av de relationer som kan verka ”könade”
i själva verket beror på klass. Öhrn menar att social bakgrund visar sig vara mycket betydelsefullt för förståelsen av könsmönster i skolan.23
Forskning kring betydelsen av elevernas klasstillhörighet har främst fokuserat på val och rekrytering utifrån ett klassperspektiv. Denna visar tydligt hur klass påverkar inte bara val till gymnasiet eller val att läsa vidare på högskolenivå, utan även chanser att klara skolan och betyg är relaterat till klass.24 Viss forskning har även belyst betydelsen av klass ur elevernas perspektiv, attityder till studier och läraren, klassrumsklimat, hur elever bemöts och hur de upplever skolmiljön utifrån klass.25 Elever med annan kulturell bakgrund än akademisk upplevs som mindre motiverade och problematiska, bemötandet och attityden mot dessa elever är annorlunda än mot elever med ”rätt koder”, vilka upplevs som mer friktionsfria i
20 Crompton 1998, s 117-118
21 Skolverket 2002, s 59 ff.
22 Öhrn 2002, s 35-36, s 41-42
23 Öhrn 2002, s 43
24 Skolverket 2002, s 73-74
25 Skolverket 2002, s 49 ff.
mötet med skolan.26 Forskning visar också att underordnade elever kategoriseras som grupp, överordnade grupper ses mer som individer, exempelvis att flickor, invandrare och
arbetarklassbarn hamnar i fokus när det handlar om köns/etnicitets/klassproblematik.27 Enligt Hägerström i rapporten ”Likvärdighet i en skola för alla” bör lärarens roll uppmärksammas ur ett klassperspektiv då rekryteringen av lärare sker till stor del från akademiska förhållanden, samt att läraren får en akademisk bakgrund i och med sin
utbildning. Detta bidrar till värderingar, kultur och språk som ur ett kulturellt klassperspektiv sammankopplas med ”medelklassnormen”.28
Forskning kring hur lärares attityder och åsikter påverkas av klassbakgrund,
klassmedvetenhet och undervisningserfarenhet är bristande, även då vissa påtalat att lärarnas kultur och attityder är en betydande del av skolfrågan29. Den brittiska forskaren Maguire har intervjuat lärare med arbetarklassbakgrund, som jobbar på innerstadsskolor i London, där eleverna framförallt tillhör arbetarklassen. Hon visar på att lärare med arbetarklassbakgrund och politiskt intresse avsiktligt vill jobba på skolor med elever från arbetarklassen. Lärarna har också använt sin klassmedvetenhet i undervisningen för att kunna möta elevernas erfarenheter, genom att använda ett klassperspektiv i mötet med eleverna.30
Om läraryrket ska ses som proletariserat eller om det innebär en motsägelsefull klassposition31 har diskuterats32. Flera forskare menar att läraryrket förändrats genom intensifiering av arbetsprocessen, avintellektualisering, ökad rutin och lärares inordning i central styrning.33 Om dessa faktorer bidragit till en proletarisering av läraryrket, eller om lärarna upplever det vara fallet, är dock inte belagt. Maguire frågar sig om läraryrket automatiskt assimilerar lärarna till ett ”medelklassmedvetande” eller om lärare med arbetarklassbakgrund behåller sin ursprungliga ”klassmedvetenhet” och ser i sin studie tendensen att lärare från arbetarklassen har viss klassmedvetenhet.34 Maguire tar fasta på ett antal områden som kan påverka och påverkas av lärarens klassmedvetenhet, exempelvis elevernas klasstillhörighet, lärarens egen klassbakgrund och skolans klasstruktur.35
26 Öhrn 2002, s 37-38
27 Öhrn 2002, s 42-43
28 Skolverket 2002, s 64-65
29 Lawn och Grace argumenterar att “the study of the culture and politics of teachers’ work is currently emerging as an important field of social and educational inquiry” Lawn and Grace 1987, i Maguire 2001, s 315
30 Maguire 2001, 2005
31 Giddens 2003, s 257
32 Ozga and Lawn 1981, Ozga 1988 i Maguire 2001, s 315-316
33 Ainley 1993, Apple 1988 och Gewirtz 1997, refereras i Maguire 2001, s 316
34 Maguire 2001, s 316
35 Maguire 2001
Sammanfattningsvis har relationen mellan utbildning och klass i forskningen visat sig vara av stor vikt för de områden som undersökts. Att klass spelar roll i de aspekter av skolsystemet som undersökts verkar dessa forskare vara överrens om, även att denna relation systematiskt motarbetar och nervärderar elever från arbetarklassen, samt osynliggör de erfarenheter och perspektiv dessa elever har.36
36 Skolverket 2002, s 49
2. METOD OCH MATERIAL
I detta avsnitt kommer jag att redogöra för den metod jag valt för undersökningen samt motivera metodvalet. Jag kommer också att diskutera de eventuella brister som finns med den valda metoden och vilka alternativ som skulle kunnat vara aktuella. Delar av metoden, så som avgränsningar, urval och analysverktyg, kommer också att redovisas nedan.
Min undersökning baseras på kvalitativa samtalsintervjuer genom en fåfallsstudie vilka analyseras. Detta leder till en undersökning med låg generaliseringsgrad, som snarare syftar till att hitta kategorier av sätt att belysa eller använda klass som förklarande faktor i
undervisningen37. Min intervjumetod är semistrukturerad, intervjuguiden är indelad i teman som alla lärare har besvarat, men hur dessa teman tagits upp har varierat beroende på
situationen och lärarens tidigare svar. Jag har också öppnat för olika följdfrågor, för att kunna gå så djupt som möjligt i intervjuerna och inte begränsas av en för detta ändamål alltför strukturerad intervjuguide. Detta då jag räknat med att svaren på intervjufrågorna skulle komma att kräva olika följdfrågor, exempelvis beroende på vad läraren kopplar till
klassbegreppet38. Intervjuerna har kretsat kring ett område, lärarens inställning till klass och klassbegreppet, vilket har byggts upp med ett antal teman. Däremot har frågorna varierat något då det inte är uppfattningen inom varje tema, utan synen på klass inom detta, som varit central. När det gäller frågornas utformning, så har jag använt en icke-standardiserad form, vilket innebär att frågorna är relativt öppna och kan anpassas efter olika typer av svar från lärarna.
Intervju som metod har flera brister, bland annat att det ger ett relativt subjektivt material där författaren kan tolka materialet olika beroende på förförståelse samt påverka intervjupersonerna då det som i mitt fall är ett personligt möte. Jag har dock i största möjliga utsträckning låtit lärarna själva få presentera sina resonemang, utan att kommentera hur de tolkar klassbegreppet vilket skulle kunna ge signaler om ”rätt” och ”fel” svar. Det skulle metodmässigt vara intressant om undersökningen kunde utföras på större urval för visa på mer tillförlitliga och generaliserbara kopplingar.
37 Esaiasson 2005, s 256
38 Trost 2005, s. 19-20
Urval och design
Då syftet för uppsatsen är att undersöka lärares attityder kring klass, ville jag öka chanserna att hitta olika klassdefinitioner, vilka också kan kopplas till undervisningen. I
samhällskunskapslärares ämneskompetens ingår vetenskapliga förhållningssätt till social stratifikation39, vilket kan ge undersökningen en större djup i resultatet och bättre
förutsättningar för undersökningen att finna olika sätt att definiera och diskutera
klassbegreppet. Med ett begränsat urval är det lämpligt att intervjua lärare inom samma ämne och del av utbildningsväsendet, då lärarna har samma styrdokument att förhålla sig till, skolverkets ämnesbeskrivning av samhällskunskap är också den enda som tar upp klass som faktor att utgå ifrån i undervisningen40.
Då Maguire pekat på en koppling mellan elevernas klasstillhörighet och lärarnas klassmedvetenhet, vill jag undersöka om det finns skillnader i lärares sätt att behandla klass i undervisning beroende på kategori av skola (sett utifrån klass). Genom att välja två skolor där eleverna generellt är olika i avseende på klass, kan en eventuell skillnad i lärarnas
klassdefinition eller klassperspektiv i undervisningen på grund av denna faktor exemplifieras.
Naturligtvis skulle ett annat urval kunna ge en än större diskrepans mellan skolorna sett till elevernas klassbakgrund, men då hade dessa skolor haft andra, ojämförbara förutsättningar sett till exempelvis ägandeform, vilket kan tänkas vara en betydande faktor i sammanhanget.
De två gymnasieskolorna som lärarna arbetar på ligger i en svensk storstad. Staden har dels en segregerad stadsstruktur sett utifrån ett ekonomiskt perspektiv, dels ett antal
gymnasieskolor till vilka alla elever i området konkurrerar om platserna. De två skolorna har relativt höga respektive låga antagningspoäng och bedöms enligt stadens
utbildningsförvaltning vara definitivt olika i sin klasstruktur.41
Skola 1, i fortsättningen kallad innerstadsskolan, ligger centralt belägen.
Innerstadsskolan har tidigare haft läroverksstatus och tradition, kunskap och fostran är nyckelord som förknippas med skolan. Skolan är trots allt kommunal, privatägda friskolor i området har i viss utsträckning tagit över rollen som ”statusskolor”, men strukturerna och traditionerna bör vara delvis bestående. Skola 2, som härefter kallas förortsskolan, är relativt nybyggd och ligger i en socioekonomiskt utsatt förort till staden. Skolan profilerar sig som lustfylld och icketraditionell i sin pedagogiska metod. En stor del av eleverna på skolan kommer från de relativt fattiga delarna av staden och kan jämföras med Londons
39 Kursbeskrivningar på Samhällskunskap, GU 2008
40 ”Vid studier av olika samhällsfrågor är politiska och ekonomiska aspekter väsentliga liksom användningen av begrepp som inflytande, makt, konflikt, ideologi, klass, intresse och påverkan.” Skolverkets hemsida, 2008
41 Privat korrespondens med personal på aktuell utbildningsförvaltning.
innerstadsskolor i Maguires undersökning. Naturligtvis finns flera intressanta faktorer som kan påverka hur lärarnas attityder ser ut, men i denna undersökning där tidsskäl begränsar urvalet är elevernas klasstillhörighet en nödvändig faktor att undersöka då denna är en av få som getts betydelse i tidigare forskning.
På varje skola har tre lärare intervjuats, dessa har ingått i undersökningen genom anmält intresse efter en allmän förfrågan hos samhällslärarna på respektive skola. Dock har inte undersökningens syfte eller intervjufrågorna meddelats lärarna i förväg, lärarna har alltså inte deltagit på grund av särskilt intresse för klass i relation till skolan. Jag väljer att inte ge någon beskrivning av lärarna, då dessa kan röja lärarnas identitet och denna information inte är av denna undersöknings intresse, då det är elevernas klasstillhörighet som är den undersökta faktorn.
Analysverktyg
För att kvalitativt analysera materialet, använder jag olika sätt att förklara klass och jämför resultatet inom respektive tema med dessa. Intervjuguiden ger inte givna definitioner av klassbegreppet, det är lärarnas egna definitioner som är väsentliga för analysen. De koder som uppträder när lärarna resonerar kring olika teman, kan med hjälp av analysverktyget visa på vilka olika sätt att förhålla sig till klass som lärarna använder.
Mitt analysverktyg utgår, för att operationaliseras i teorin42, från ett antal teoretiska exempel på klassanalys som presenterats i teoriavsnittet. Då syftet med undersökningen är att hitta några lärares olika sätt att förstå klassbegreppet, behöver jag ett analysinstrument som vägleder mig att placera lärarnas beskrivningar inom en eller flera av de teoretiska exemplen.
Jag har analyserat resultatet utifrån kategorierna: 1, Klass som relation till produktionen, materiell klassanalys, 2, Klass som statusbegrepp, 3, Klass som kombination av
produktionsförhållanden och kultur. Med hjälp av koder för varje kategori analyseras resultatet kvalitativt. Koderna är utvalda utifrån vad klassindelningen grundar sig på, hur klassindelningen ser ut och vilken betydelse klass har för samhällets utveckling för de olika teorierna. Jag har inte använt koderna som ”bokstavliga”, utan som centrala begrepp i teorierna som kan tolkas in i de resonemang som lärarna för. Denna tolkning kan
problematiseras då ett resonemang skulle kunna ha en annan innebörd än vad jag har tolkat in.
Dock har jag redovisat de citat dessa resonemang förs i för att tolkningen ska kunna granskas.
42 Ekengren 2006, s 79-80
1. Klass som relation till produktionen
Koder: Produktionsförhållanden, ägande och kontroll av kapital och arbete, arbetar- och borgarklass, motsägelsefulla klasspositioner, klass-i-sig/klass-för-sig, avgörande för samhällsutvecklingen, konflikt, klasskamp
2. Klass som statusbegrepp
Koder: Status, livschanser, gradvis indelning t ex. under-, medel-, överklass/socialgrupp 1, 2, 3, värde i andras ögon, handelssfär, rörlighet på marknaden, utbildning, intressen,
uppfostran
3. Klass som kombination av produktionsförhållanden och kultur
Koder: kombination av materiella och kulturella faktorer, habitus, ekonomiskt/symboliskt/
kulturellt/socialt kapital, sociala relationer mellan aktörer inom/utom produktionen
4. RESULTAT
43I denna del av uppsatsen redovisas resultaten från de intervjuer jag gjort. Dessa kategoriseras utifrån de teman som intervjuguiden består av, vilka är baserade på de kopplingar tidigare forskning tagit fasta på för att förklara lärares relation till klassbegreppet. Dessa teman återfinns i mina frågeställningar och de två skolorna redovisas för sig för att eventuella skillnader i resultatet ska bli tydliga.
I
NNERSTADSSKOLANEleverna och klass
De tillfrågade lärarna, Bengt, Mattias och Eva, upplever att många elever på skolan kommer ifrån välbärgade eller välutbildade familjer.
[ … ]om man tittar på den här skolan så är det klart att många kommer från väl bemedlade hem [ … ]
Jag tror inte det finns så många rena arbetarbarn [ … ]
De flesta eleverna på skolan har enligt lärarna ekonomiska, men också kulturella förutsättningar för att klara skolan. Utbildningen är hos dessa lärare ett mått på hur väl eleverna kommer att klara sig i framtiden och denna faktor sägs också vara avgörande för klasstillhörighet, till viss del mer eller lika avgörande som ekonomiska faktorer. Lärarna utrycker sig i försiktiga ordalag, men bilden av att eleverna har olika bakgrund på olika program är tydlig. Denna bild skapas framförallt av studiemotivationen och studieresultatet, som här blir ett mått på klassbakgrund enligt lärarna. De elever som inte är studiemotiverade eller har föräldrar utan akademisk utbildning, upplevs som annorlunda, de har en annan bakgrund än övriga elever enligt min tolkning.
[ … ] alla elever kanske inte riktigt har den teoretiska kompetensen med sig bakifrån i livet, en del av dem kanske kan komma från andra socioekonomiska situationer.
De flesta elever naturligtvis som går här [ … ] för att det är
studieprogram och studiemotiverade elever, de har väl en relativt god socioekonomisk bakgrund
43 Hela resultatstycket refereras till de intervjuer med lärare som finns i referenslistan med respektive datum.
Lärarna lyfter upp exempel som strider mot denna bild, att elever med arbetarklassbakgrund är studiemotiverade eller har stöd för studierna hemifrån, vilket upplevs som undantag från den generella bilden av elever från arbetarklassen, dessa definieras just genom avsaknad av akademisk utbildning hos föräldrarna.
Ja vad är en arbetare i Sverige idag? Ja, men den här traditionella klassindelningen tänker vi på då va, som inte har någon akademisk skolning, som inte har något tjänstemannayrke, som inte tillhör grupp 2 utan tillhör grupp 3 [ … ]
Lärarna och klass
Lärarnas klassbakgrund
Bengt och Eva är relativt tydliga i beskrivningen av sin egen klassbakgrund och Bengt definierar bakgrunden som medelklass med hänvisning till stabila hemförhållanden och säger sig som lärare fortfarande stå alltjämt väldigt stabilt vilket kan tolkas som fortsatt
medelklasstillhörighet. Föräldrarna var arbetare/hemmafru, men fadern avancerar under yrkeslivet till föreståndare/chef, vilket enligt hur jag tolkar svaret definieras som medelklass.
Eva beskriver sin bakgrund som borgerlig, hennes föräldrar var akademiskt utbildade och modern hade en chefsposition. Den borgerliga uppväxten har enligt läraren påverkat henne i mycket stor utsträckning och utmärks av fortsatta studiers betydelse och föräldrarnas stöttning i detta. Därtill kopplar Eva även uppmaningen att vara självständig och ta beslut utifrån sina egna värderingar:
Min borgerliga uppfostran bestod ju i dansa balett och spela piano, men samtidigt eget val, ta ställning, agera utifrån dina värderingar, fick jag med mig. Så i mycket av den här borgerligheten fanns ett uppror, men som aldrig gick åt nåt radikalt vänster eller så.
Mattias menar att hans bakgrund skiljer sig från den som universitetsutbildade generellt har, då föräldrarna inte var akademiskt utbildade utan arbetare som sedan genom sparande och ambitioner startat ett mindre företag. Akademisk utbildning blir här en definition av medelklass och företagsägandet menar han omöjliggör arbetarklasstillhörighet, klassbakgrunden är således odefinierad enligt Mattias.
Klasstillhörighet som lärare
Den lärare som upplever sin bakgrund som borgerlig, Eva, anser sig som lärare och forskare inom pedagogik tillhöra ”socialgrupp 1”. Detta påverkas också av hennes partners position som högt utbildad. Detta verkar dock inte vara en bekväm position:
Jag har jättesvårt för den här klasstillhörigheten [ … ] i akademien.
Oh, jag klarar inte av sånt! Visst, vi kan och vet på olika sätt, men vi är inte mer värda som människor. Buga för professorer, då
protesterar jag och tar på mig jeans och t-shirt.
Mattias antyder att han på ett sätt är arbetare, eftersom han arbetar (som anställd min notering), men lägger också stor tyngd på universitetsutbildningens påverkan och beskriver denna som en mental faktor i klasstillhörigheten. Mattias är starkt kritisk till begreppet arbetarklass och menar att det kan användas som ett historiskt begrepp, men idag borde benämnas med något annat, trots att han menar att klasserna finns kvar.
Jag tycker ordet arbetarklass är oerhört förlegat. Vilket visas bland annat av att moderaterna kallar sig ”det nya arbetarpartiet”, det har nog suttit någon ironisk människa på moderaternas kansli och kommit på det här [ … ]de flesta idag är löntagare, förutom den lilla klick som jobbar med att utveckla sitt kapital.
På frågan vad som enligt Mattias är den avgörande faktorn för klass, då han motsätter sig en den enligt honom klassiska definitionen, svarar han bland annat:
[ … ]man kanske ska prata om ekonomiska resurser på ett sätt, men det är inte heller avgörande. Högt utbildade, jag räknar mig som ganska högt utbildad [ … ]men man har ju inte bra lön man tjänar mindre än en Volvoarbetare [… ] så de klassiska klassbegreppen är ur led, tycker jag. Däremot kan man prata om bildning eller
livsattityder [ … ].
Innerstadslärarna beskriver sig som begränsade av resurser, men den höga kvalitén och elevernas studiemotivation ger en förbättrad arbetssituation. Den egna erfarenheten, rutin och engagemang ger mer inflytande. Den pedagogiska utvecklingen verkar avgörande för hur Mattias upplever sin situation, skolans attityd och ”vad som sitter i väggarna” är mer betydelsefullt än resurser.
Eva ”arbetar mot bättre vetande” med för små resurser för att genomföra uppdraget, men har alltid tagit sig makt och inflytande på arbetet genom, enligt henne, stor erfarenhet och gedigen utbildning.
Skolan i samhället
Mattias menar att gymnasiets funktion i samhället är kunskaps- och attitydförmedling och att den skola han arbetar på i större utsträckning än många andra fokuserar på detta:
Här är det nog mer av kunskapsförmedling än vad det är på vissa andra skolor känns det som. Det är väldigt kompetent personal här [ ... ].
Eva har delvis en annan uppfattning, hon menar visserligen att skolans roll är att fostra aktiva medborgare som gör medvetna val och har kunskaper för att vara delaktiga i samhället, men att detta återskapar samhällets ojämlika relationer:
Det är reproducerande, här reproduceras klasserna väldigt tydligt!
Och det kanske är så det ska vara, då är det lugn och ro och ingen gör revolution i samhället.
Bengt upplever skolans roll som delad mellan att dels producera arbetskraft och dels något som kan tolkas som en demokratisk aspekt:
Ja det är väl både producera utbildning och arbetskraft som gör att vi kan funka sen är det väl naturligtvis någon ideologisk grej att skapa goda samhällsmedborgare, det är väl det.
Samhället och klass
På frågan vilken roll klass har i samhället, svarar Bengt att andra faktorer är mer betydelsefulla än klass, vilket han tyckte var ett mer grundläggande perspektiv tidigare:
Hade du frågat mig för 20 år sedan hade jag sagt att det är det viktigaste av allt. Men jag kan ju säga att det är så många andra variabler idag också. [ … ] jag tycker nästan att jämlikhetsfrågorna och invandrarperspektivet är mer aktuellt än det här
klassperspektivet. (Varför då?) Det var något man pratade om för 30 år sedan.[ … ] konjunkturbetingat också om man pratar om klass eller inte klass skulle jag kunna tänka mig
Han ser klassamhället som förändrat och svårare att definiera.
Vi är på väg in i någon form av tjänstesamhälle, det kan vara svårt att kolla upp vem är en arbetare, vad är då arbetarklass liksom? En lärare, är det medelklass då, det är det väl antagligen, eller är det arbetarklass eller var hör man hemma egentligen? Vi har ju skapat ett
annat samhälle där de här gamla beteckningarna inte är så lätta att applicera längre.
Mattias säger att klass är den mest betydelsefulla strukturen, även om han inte vill använda begreppet arbetarklass, utan under-, medel- och överklass. Han tror att den indelningen kommer finnas kvar, men bestå av utbytbara grupper där underklassen just nu består av olika etnicitetsgrupper som inte acklimatiserats till samhället. Däremot ser han inte att klasserna har någon egentlig funktion, eller anser i alla fall att det inte borde vara så.
Jag hoppas verkligen inte att det finns en funktion, att det måste vara på det sättet, idealet borde väl fortfarande vara det marxistiska, klasslösa samhället [ … ]
Eva däremot uttrycker sig inte om klass som något avgörande på ett strukturellt plan, utan något som vi kan se genom koder, kläder, kultur och språk. Vad som begränsar människor menar Eva beror på vilken del av samhället man betraktar, men att segregationen i staden är tydlig.
Undervisningen och klass
Bengt har enligt honom inget planerat klassperspektiv i undervisningen, klassbegreppet behandlas inte i någon större utsträckning förutom i vissa delar av kurserna, då främst som ett historiskt begrepp och hur de olika ideologierna uppkom.
[ … ] naturligtvis kommer vi prata om samhällsklasser [ … ] hur samhället ser ut och hur det är uppbyggt när vi kommer till det i kursen, vi har precis pratat om ideologier och då har vi tagit upp klassbegreppet och nu har vi snart en politisk debatt i klassen [ … ]det historiska perspektivet, vilka samhällsklasser som attraherades [av de olika ideologierna, min notering]
Även Mattias använder klass främst när han i a-kurserna behandlar ideologierna [ … ]de politiska ideologierna åskådliggör jag, klär ut mig till Lars liberal, liberalt klädd eleverna får göra som dom vill för det är ju frihet, då kommer jag definitivt in på det här, sen är jag Karl konservativ, sjunger nationalsången, läser några bibelcitat och har svenska flaggor, Sven socialist, då kommer det fram allra mest, då är det mervärde och Marx [ … ]
Istället för klassbegreppet kommer olika former av sociala orättvisor upp till diskussion, enligt Bengt, exempelvis diskriminering.
Om jag har ett förhållningssätt som bygger på ett klassperspektiv så är svaret nej, det kan jag ju inte ha, det finns så många
förhållningssätt man kan ha, då skulle jag hela tiden vara tvungen att bevaka invandrarfrågan, hela tiden exempelvis köns/genusfrågan, det är omöjligt att ha det fokuset.
På frågan om klass behandlas ur ett konfliktperspektiv i undervisningen, hänvisar Bengt till samhällsdebatten:
Det här dialektiska perspektivet finns väl inte längre i
samhällsdebatten på samma sätt som förr [ … ], mindre konfliktladdat i så fall.
F
ÖRORTSSKOLANEleverna och klass
De tre lärarna Anders, Göran och Hanna menar att det finns en klar klasskillnad mellan olika program på skolan och att detta är tydligt, något alla vet om. Skolan har å ena sidan teoretiska program, där eleverna beskrivs komma från ”arbetarklassen” eller ”underklassen”, vilket lärarna kopplar med etnisk tillhörighet och invandrarbakgrund på olika sätt. Göran är tydlig med att etnicitet och klass är två skilda saker och att invandrarbakgrund inte behöver innebära arbetarklass, men att det ändå finns en koppling. Hanna anser tvärtom att det finns en stark koppling mellan etnicitet och klass, hon menar att inte bara den faktiska klasstillhörigheten, utan också hur man uppfattar sin klasstillhörighet, spelar roll.
En stor del är invandrarelever och jag tror att de identifierar sig med att vara underklass, utan att de kanske är det utifrån sett, men jag tror att många identifierar sig med underklass för att de känner att de måste kämpa mot samhället och har en väldigt låg tro på sig själva och inte har någon makt i samhället och att allt redan är förutbestämt för dem.
Anders kommer omedelbart in på etnicitet när jag frågar om elevernas klasstillhörighet. Han pekar på den tydliga skillnad som finns på olika program, där klasstillhörighet och etnicitet är utmärkande variabler. Anders tar också upp boendesituation kopplat till klass, vissa elever kommer från närområdet, den ekonomiskt utsatta förorten, medan andra kommer utifrån, villaområden, trots att det inte är välbärgade områden utan vad Anders beskriver som
medelklass. Han lägger också vikt vid hur boendet ser ut jämfört med klass och etnicitet och hur detta påverkar studiemöjligheterna.
Invandrarelever har ju klart tuffare hemförhållanden ekonomiskt och socialt, de lever oftast trångt, stora familjer i små lägenheter, dåligt med arbetsro [ … ]. Så hör man om elever på [estetiskt program] som ofta kommer utanför, från kranskommuner i villor och annat, så har de uppbackning hemifrån både ekonomiskt och i själva pluggandet, de har var sitt rum med dator och annat, så det klart man märker en skillnad.
Anders tar också fasta på att klass och etnicitet verkar ha olika påverkan för killar och tjejer, han tycker sig uppfatta att killar med arbetar- och/eller invandrarbakgrund, har sämre
självförtroende och en mer negativ inställning till studier. Killarna som har en ”loserstämpel”
redan från början har ofta med sig den när de slutar skolan också, tjejer från liknande förhållanden tror Anders ser mer möjligheter med skolan, kanske den enda möjligheten till
”något annat”.
Tjejerna har ju ett annat driv i sig, andra ambitioner än killarna har, det har klart med deras kultur att göra, tjejerna ser ju att det är deras enda chans att både slå sig ur familjegreppet som dom har kulturellt som är starkt och även ekonomiskt, att skaffa jobb och annat, det märker dom att skolan är deras enda chans
När jag frågar Hanna, som pratar om vissa elever som ”underklass”, hur hon definierar detta, är hon tydlig, det är bidragsberoende och att vara utstött i samhället som är utmärkande, även att inte känna till samhället och språket. Arbetarklass menar hon är att arbeta inom industrin eller vården, men även livsstilen är betydelsefull, arbetarklassen är snarare sportintresserad än kulturintresserad enligt Hanna. Hon tolkar klassbegreppet i en vid mening, där flera sociala strukturer som kan uppfattas som stratifierande ingår:
Jag tycker att kön och etnicitet ingår i klass, det är nästan så jag ser det. Jag ser klass som något det här finns i, nästan som man ser på kultur, att det ingår genus, ålder, etnicitet, sexualitet.
Göran tar upp hur elevernas klasstillhörighet eller kulturella bakgrund märks i mötet med skolan och läraren. Han menar att inte bara den ekonomiska klasstillhörigheten påverkar hur det går för eleverna i skolan, utan kulturella faktorer som inte behöver vara samstämmiga med klasstillhörigheten är betydelsefulla.
[ … ]språkligt [ … ] annat för ett sånt barn som kommer från ett tempoarbetarhem, förhållandet till kultur, böcker, utbildning,
reflektion. Men många av dessa kan komma från politiska hem, då väger det upp, så det beror på vad som rör sig i hemmen, det kan ju också vara en stor andefattigdom i högre klasser om man säger så.
Lärarna och klass
Lärarnas klassbakgrund
Hanna beskriver sin klasstillhörighet som lärare som medelklass, då hon lever under stabila ekonomiska förhållanden, men också en kulturell medvetenhet eller livsstil och akademisk utbildning.
Att man har en bostadsrätt, är akademiskt utbildad, har en lön man kan leva på och lite till. Jag har fonder och aktier och pensionssparar, jag har också kulturella intressen som jag har tagit till mig sen jag utbildade mig akademiskt [ … ]
Hon förklarar sin klassbakgrund som varierad över tid, uppväxten i övre medelklass byttes ut av dåliga ekonomiska tider vilket ledde till en ”klassresa” nedåt till ”underklass och
arbetarklass”, hon jobbade på fabrik och inom vården. Hanna påpekar de kulturella
aspekterna, dåligt självförtroende och smal världsbild utmärkte tiden före utbildningen, så väl under uppväxten som under åren i arbetslivet. Hon poängterar att hon inte anser att
arbetarklassen skulle ha en trång syn på världen, men att hon hade det. Självbilden var begränsad, hon såg inte att hon skulle kunna ”något bättre”. Hon tillskriver arbetarklassen en stark vilja, en egenskap som hon behöver i sitt arbete på förortsskolan.
Samtidigt beundrar jag arbetarklassen, tycker att den kämpar, jag känner ändå att jag har kvar det lite i hjärtat ändå, att kämpa. Det är kanske därför man började här ute, att få arbetar- och underklass att tro på sig själva och träda in i det övriga samhället och göra
någonting.
Under uppväxten berättar Hanna om förekomsten av en annan trångsynthet, att inte kunna sätta sig in i andra människors situation, att mycket pengar var en självklarhet även utanför den egna omgivningen
[ … ] man trodde att alla andra hade det som en själv, man hade svårt att se något annat än det man själv hade. Om någon sa att man inte hade några pengar så tyckte man att den kan väl bara be sin mamma, så där. En ganska trång, smal syn på livet
Göran ser sin bakgrund som arbetarklass, han vill inte definiera klass med den, enligt honom, traditionella, helt ekonomiska indelningen av klass, typen av arbete44, graden av
kroppsliga/intellektuella arbetsmoment är mer avgörande än lönen.
[ … ] Jag menar ju så att arbetare ofta är knutet till kroppsligt arbete, tempoarbetare som inte har någon utbildning annat än till det dom gör exempelvis bandet på Volvo [ ... ] lägre medelklass, [ … ] lite utbildat och intellektuellt arbete. Klasskillnader går mycket på det också, utbildning, resurser på ett annat plan än ekonomiskt, även om pengar är jätteviktigt, så länge man inte svälter kan man utöva påtryckning och kraft på andra sätt än bara genom pengar.
Anders definierar sin bakgrund som medelklass. Han växte upp i ett mindre samhälle utanför stan och upplever att det var tryggt både socialt och ekonomiskt, vilket han påpekar när jag frågar vad han menar med medelklassbakgrund
Materiellt har man allt man kan tänka sig, lugnt och tryggt och fått hjälp med studierna och annat på vägen upp, de har uppmuntrat att man ska läsa vidare, haft det ganska förspänt och serverat, men det har ju inte varit något överflöd.
Klasstillhörighet som lärare
Anders upplever att han som lärare fortfarande har en medelklassposition, mycket beroende på vilken position läraryrket tillskrivs av andra.
[ … ] i och för sig har ju statusen på läraryrket sjunkit sen jag själv gick i skolan, men man uppfattas nog ändå som att man är någon form att samhällsbärare, att man har ett akademikeryrke, det är ju status [ … ]
Läraryrket upplevs relativt olika av lärarna på förortsskolan, Hanna som är nyutbildad lärare nämner inte något om varken försämringar, styrning eller oinspirerande rutiner, utan svarar spontant att hon upplever stor frihet på arbetet:
Jag har mycket makt över mitt jobb. Vi jobbar på ett sånt sätt här att man lägger schemat själva och har ganska stor frihet faktiskt. Så måste säga att jag har mycket makt.
Anders är mer kritisk till sin arbetssituation, han ser en tydlig förändring av arbetet över tid och upplever att ekonomiska förhållanden begränsar handlingsutrymmet. Han påpekar att
44 Exempelvis ”tempoarbete”, enligt Nationalencyklopedin definieras ”enklare arbete med endast ett fåtal återkommande moment som utförs i viss ordning av en eller flera personer”http://www.ne.se/artikel/1130902
skolans tematiska arbetssätt gör arbetet roligare och mer stimulerande än det varit tidigare, men att även detta begränsas av besparingar som hindrar en positiv arbetssituation.
Man var ju mer en ensamvarg som körde sina ämnen rakt upp och ner utan något större samarbete när jag började då för tjugo år sedan. Så på så sätt tycker jag det är roligare nu helt enkelt. Men som sagt, besparingsåtgärderna gör ju att dom här idéerna slås sönder, tyvärr.
Göran, som tidigare förklarat läraryrket som ett ”lägre medelklassyrke”, ger också en mer tvetydig bild av lärarnas klasstillhörighet. Å ena sidan beskrivs läraryrket som proletariserat, å andra sidan påpekar han vissa kulturella aspekter, exempelvis utbildningen, som betydande, särskilt i relation till eleverna.
Lärarna är ju mer eller mindre proletariserade sen 10-15 år tillbaka, och det kan vara bra ur den synpunkten att man kommer närmare arbetarklassen, men ändå inte för de är ju oftast ganska väl utbildade, [ annorlunda] för ett sånt barn som kommer från ett
tempoarbetarhem, förhållandet till kultur, böcker, utbildning, reflektion.
Göran ser en stor förändring av läraryrket sedan 60- och 70-talen, där lönerna, kommunaliseringen, avintellektualiseringen och svaga fackförbund är några av de faktorer som påverkat statusen för läraryrket sedan 90-talet. Han menar att
avintellektualiseringen skett genom att ämneskunskaper nedvärderats och att organisatoriska frågor varit det enda som betytt något.
Skolan i samhället
Anders poängterar utbildningen roll för livschanserna, men ser skolan som
otillräcklig i detta och de som har störst behov och är mest beroende av utbildning inte får den möjligheten. Han tror att skolan och lärarna, trots stora ambitioner, inte får tillräckliga resurser för att uppnå deras mål att ge eleverna likvärdiga chanser ut i livet. Till viss del bevarar skolan, istället för att utjämna, klasskillnaderna anser han.
[ … ] det blir som en förvaringsanstalt om man ska dra det till sin spets [ … ] andra gymnasier här, där de har föräldrar som själva har gjort karriär och har hög utbildning och annat, de får ju så mycket hemifrån, dessutom kontakter från föräldrarna, så där gör inte skolan lika stor insats, eller är har lika stor betydelse för deras framtid, här är skolan det enda våra elever har att hoppas på, tyvärr har de inte
verktygen att, eller vi kanske inte heller har verktygen att hjälpa dom, vi står handfallna från båda håll [ … ]
Hanna ser att skolan som institution avspeglar samhällssegregationen, men vill lyfta upp de som hon upplever positiva delarna, framförallt menar hon att förortsskolan har en annan, bättre struktur för att jämna ut klasskillnader än andra skolor.
Samtidigt finns det många lärare som är väldigt drivna och vill lyfta eleverna, ni har en framtid och ni kan [ … ] den hjälper många som känt sig utanför att ta sig in till stan [ … ] det finns ett jäkla driv i den här skolan, att försöka få dem att tro på sig själva och bli en del av samhället
Samhället och klass
Hanna menar att den funktion klass har i samhället, är statusmarkörer för att uppfylla ett behov av att dela in människor. Det är också avgörande hur man betraktar sig själv och andra.
Göran däremot, beskriver klasserna som en grundläggande del för det ekonomiska systemet, en lika existerande faktor varken den tas upp i samhällsdiskussionen eller inte. Han ser olika intressen och motsättningar som en förklaring till att inte det inte talas så mycket om klass i den offentliga debatten.
Det klart att det är ju klasser och ekonomi i vid mening [ … ] den kamp som pågår ständigt mellan de som inte har och de som har, den så kallade klasskampen, den finns ju alltid närvarande mer eller mindre [ … ] det styr väldigt mycket samhället i stort, de sakerna.
Nej, det ligger nästan i sakens natur att det inte finns något intresse från överheten [ … ] när det kommer underifrån, när det är ren arbetarklass som för fram sån klassretorik så känner sig inte medelklassen, eller i alla fall den övre medelklassen, hemma i den retoriken och tycker att så är det väl inte, så farligt är det väl inte, vi tjänar ju rätt så bra och så vidare. Och det är väl det att samhället är ju inte bara patricier och plebejer (två klasser min tolkning) utan också en väldigt stor medelklass, så det framstår inte så tydligt alltid, klasskillnaderna eller klasskampen.
Anders, som jämför klass med en ryggsäck som fylls på och bärs med i livet, menar att klass påverkar som verktyg och förutsättningar, men också stämpel. Han tycker att utvecklingen mot ett mer jämlikt samhälle snarare går bakåt jämfört med tidigare, vilket gör att
klassbakgrunden återigen blir relativt avgörande.
[ … ] det här med att arbetarbarn börjar plugga på universitet som var en tendens vi hade innan, det har ju gått tillbaka [ … ] klassiska skäl, att man har inte den uppbackningen, man har inte de
förebilderna och det kontaktnätet, de förutsättningarna, så vi är tillbaka lite grann nu känns det som, det såg ju lovande ut där ett tag men det är på väg att bli större skillnader igen nu känns det som.
Undervisningen och klass
Göran, som tidigare uttryckt att klasskamp och ekonomi är det som framförallt styr
samhällsutvecklingen, ser det som självklart att ha ett genomgående historiematerialistiskt perspektiv i undervisningen, även om det inte bara handlar om just klass.
Jag har det som en genomgripande tråd, eller klass, snarare att det är en förändringsfaktor som är den viktigaste i historia, det är alltid fråga om varför samhället förändras, vilka drivkrafter, vilka krafter ligger bakom och då kommer man in på de materiella faktorerna som styr det och det är ju då det ekonomiska i vid mening igen. Där har du ju bland annat klasskampen, men inte bara klasskampen utan det är produktivkrafter och produktionsförhållanden som Marx pratar om.
Även Anders menar likt Göran att han har någon sorts klassperspektiv i
undervisningen, han pekar på att det ska finnas en beskrivning av sociala skillnader i undervisningen enligt kursplanen, främst då i de sociologiska delarna av
samhällskunskapen. Men en annan orsak till att ett sådant perspektiv bör finnas, som inte Göran belyser, är elevernas situation. Anders tycker att ett klassperspektiv är än viktigare för eleverna på förortsskolan än för elever från andra områden.
Det är inte minst viktigt här ute, att man fokuserar på sånt här, de måste ju få själva ett perspektiv på det här, man vill att de ska bli kritiskt tänkande människor som ifrågasätter både sin egen roll och upptäcka orättvisor i samhället. [ … ] Många har ju den här
loserstämpeln, men jag tror inte de tänker på det ur ett
klassperspektiv, de vet att det finns snobbar och brats inne i stan, men att de funderar djupare på varför det är så här att vissa har bättre förutsättningar i livet, det tror jag inte att de gör sinsemellan. Det är ju det jag menar att man får hjälpa dem med, den diskussionen.
Anders ser en risk i att diskussionen blir alltför beskrivande, eleverna måste få möjlighet att förstå varför saker ser ut som de gör. Han vill ta upp problematiken utan att skuldbelägga:
sen är det klart att man inte vill att de ska se ner på sina egna
föräldrar, att det är deras fel att de har hamnat i en underdogställning
