DISKUSSION OCH ANALYS

Tidigare kvalitetsuppföljningar har visat att det generellt sker ett gott

trygghetsskapande arbete i barn- och utbildningsnämndens verksamheter men det konstateras också att trygghetsarbete är något som ständigt behöver pågå.

Även i årets uppföljning konstateras att ett kontinuerligt värdegrunds- och demokratiarbete är nödvändigt men också att det behöver ske i praktisk handling. Att ta fram regler och planer är inte tillräckligt utan först när barn,

elever och personal gemensamt arbetar för att få en gemensam förståelse för begreppens innebörd kan dokument bli ett stöd för ökad delaktighet och reellt inflytande. Grundläggande är dock att ett nyfiket och reflekterande

förhållningssätt ska råda, så att allas tankar och idéer ges utrymme.

Exempel på detta återfinns i förskolans analys som visar att arbetet med tydliga lärmiljöer leder till ökad delaktighet och inflytande hos barnen. Arbetet med barnens språkutveckling är också en del av demokratiarbetet då språket är ett redskap för att kunna göra sin röst hörd. Ett förhållningssätt där barnens delaktighet genomsyras av all undervisning är därför en framgångsfaktor.

Grundskolans analys visar på en avgörande skillnad på studieron beroende på undervisningens kvalitet. I klassrum med strukturerad och varierad undervisning råder också studiero. Uppföljningen visar att alla inte följer det som är

överenskommet, exempelvis den gemensamma lektionsstruktur som är framtagen på de olika skolorna, och att det får konsekvenser för trygghet och studiero. Personalens förhållningssätt är avgörande för att värdegrundsarbetet ska fungera väl. Att förstå sitt läroplansuppdrag och sin del i helheten leder till ett medvetet arbete och att man gör det som förväntas. När det motsatta råder blir arbetet spretigt och osystematiskt, och det blir svårt att uppnå läroplansmålen om en trygg lärmiljö.

Att arbeta med personalens förhållningssätt utifrån läroplansuppdraget och för en kultur där alla följer det överenskomna är en del av det pedagogiska

ledarskapet. Vuxenutbildningens analys visar att ett gemensamt förhållningssätt med tydliga förväntningar på eleverna och varandra har betydelse för en trygg lärmiljö. Fortsatta insatser för att skapa förutsättningar för ett pedagogiskt ledarskap, men också för att stärka förmågan hos rektor att utöva detsamma, i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

I årets uppföljning synliggörs inte elevernas egna upplevelser i så stor omfattning då elevenkäter endast genomförts i några verksamheter. Elevernas synpunkter kan dock tas tillvara på andra sätt, exempelvis genom utvecklingssamtal och klassråd. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor. Det behöver inte betyda att elevernas inflytande är mindre än tidigare, utan att det sker i andra former. Grundskolornas analyser visar dock att flera skolor behöver återuppta arbetet med elevråd men också att barn och elever behöver

medvetandegöras om när och hur de har inflytande, oavsett i vilken form det sker.

Det har skett en förskjutning från ett åtgärdande mot ett mer förebyggande och främjande elevhälsoarbete. Både förskolans och gymnasiets analys visar att ett nära samarbete mellan elevhälsans kompetenser och verksamheternas övriga personal är en framgångsfaktor i det arbetet. I grundskolan har

kompetensutvecklingen i Samverkan för bästa skola bidragit till ett utvecklat arbete, men grundskolornas analyser visar att det arbetet behöver hållas i och fortsätta för att elevhälsoarbetet ska bli främst förebyggande och främjande på alla skolor. Tillgång till elevhälsans kompetenser i tillräcklig omfattning uppges utgöra ett hinder för att nå målet.

Trots att likabehandlingsarbetet utvecklats, med exempelvis uppdaterade mallar och system för anmälan och utredningen av kränkningsärenden, sjunker inte antalet anmälningar till Skolinspektionen. Uppföljningen visar att det oftast handlar om att vårdnadshavare inte är nöjda med de insatser som skolan gör. Att Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i hanteringen i flera fall visar att skolan inte följt den lagstiftning som gäller och att anmälan därför kan vara befogad.

Det är också bekymmersamt med de anmälningar där Skolinspektionen

konstaterar att skolan gjort det den ska. Oftast grundar sig dessa anmälningar i att dialogen med vårdnadshavare om skolans uppdrag och befogenheter inte är tillräcklig. En anmälan tar värdefull tid i anspråk för utredning och den tiden skulle behöva läggas på att ytterligare utveckla arbetet mot diskriminering och kränkande behandling så att alla elever kan känna sig trygga i skolan.

Grundskolan konstaterar i sin analys att kommunikationen med både elever och vårdnadshavare om arbetet kring kränkande behandling behöver bli bättre så att alla vet hur arbetet går till, men också till vem på skolan man kan vända sig om en kränkande situation sker. Detta skapar bättre förutsättningar för ett gemensamt arbete för en trygg lärmiljö.

Samtliga verksamheter är inte synliggjorda i tillräcklig grad i årets uppföljning.

Det arbete som dagligen pågår i exempelvis fritidshem och särskola med att skapa delaktighet och trygghet för eleverna har inte följts upp på ett systematiskt sätt. Corona-epidemin och dess konsekvenser för användning av

ledningsresurserna är en del av förklaringen. Under vårens uppföljningar har det generellt visat sig att verksamheter som har ett mer utvecklats systematiskt kvalitetsarbete har en bättre förmåga att hålla i insatser och uppföljningar när något oplanerat, som corona, inträffar. I gymnasiets analys konstateras att ett långsiktigt och målinriktat arbete där insatser görs utifrån analysen ger resultat.

Fortsatta insatser för att stärka ett långsiktigt och målinriktat arbete i samtliga verksamheter är därför nödvändiga.

Bilaga 1. Huvudmannens systematiska kvalitetsarbete