RESULTAT Förskolan

Förskolan arbetar kontinuerligt med att skapa trygghet för barnen. Den enkät som genomförts i förskolan under mars månad visar att 99 procent av vårdnadshavarna upplever att

deras barn är tryggt i förskolan. Detta är ett resultat av förskolans arbete med att befästa grundverksamheten, vilket exempelvis innebär att vara tydlig med de dagliga rutinerna eller att hjälpa barnen att vara en bra kompis. Barnen deltar

också i trygghetsvandringar där barnens synpunkter blir viktiga bidrag för att ytterligare förbättra tryggheten.

När de olika lärmiljöerna är tydliga bidrar det till trygghet för barnen. Arbetet med att utveckla tydliga lärmiljöer har också lett till ökad delaktighet i lärandet.

Barnen är delaktiga i planeringen av sin vecka och i den dagliga verksamheten, och har blivit mer självständiga i sina val av aktiviteter när lärmiljöerna har förtydligats. Förskolorna upplever också ett minskat stödbehov då förtydligandet av lärmiljöerna genom exempelvis bildstöd ger likvärdiga förutsättningar, vilket är bra för alla barn.

”Där arbetssättet sitter, där går barnen själva till bilderna och använder sig av teckenstöd.”

Verksamhetschef förskola

Förskolans del i arbetet med förbättrad läsutveckling sker genom aktivt arbete med barnens språkutveckling. I samtal med barnen utvecklas ordförråd och förståelse, men också barnens möjlighet till inflytande. Språket är därmed en demokratisk grund.

Arbetssättet med att specialpedagoger och utvecklingsledare samarbetar nära och aktivt med lärarna bidrar också till trygga lärmiljöer, liksom det etablerade arbetet med ett lågaffektivt bemötande som finns på alla förskolor idag. Detta är en metod för att hjälpa barnen att hitta strategier för att hantera olika situationer.

Det nära samarbetet med socialkontorets och regionens funktioner har ytterligare utvecklats som en del i att kunna erbjuda tidiga insatser för barn i behov av stöd.

En ny mall för likabehandlingsplan har tagits fram och implementerats, och rektorerna upplever att personalens medvetenhet inom området har ökat. Ett exempel på det är från det rektorsområde där man haft ett särskilt fokus på normkreativa arbetssätt och där antalet anmälningar om kränkande behandling har ökat som ett resultat av den ökade kompetensen. För övrigt visar

uppföljningen av kränkningsärenden att det är få anmälda kränkningsärenden och i delen om barn och elevolycksfall går det inte att urskilja några tydliga mönster av de utredningar som gjorts.

Grundskolan

Alla grundskolor arbetar med gemensam lektionsstruktur och flera skolor har styrda rastverksamheter för att trygga lärmiljön för eleverna. En gemensam lektionsstruktur har lett till bättre koppling till läroplanen och mer fokus på kunskapsinnehållet, men också till ökad tydlighet och studiero för eleverna.

Styrda rastverksamheter bidrar till att färre konflikter uppstår på rasterna vilket i

sin tur medför att undervisningen kan starta direkt efter rasten i stället för att lektionen inleds med att reda ut det som hänt.

Ett vanligt sätt att utveckla ett demokratiskt förhållningssätt är att ha klass- och elevråd. Den lokala barnombudsmannen finns också tillgänglig som stöd för det arbetet. Uppföljningen visar att elevråd inte finns på alla skolor och där de finns uppfattar inte alltid eleverna att rådet är ett sätt för dem att ha inflytande över sin skolmiljö. Alla skolor arbetar dock med elevledda utvecklingssamtal.

”Vi behöver återuppta regelbundna elev- och klassråd och tydliggöra för eleverna vad de har varit med och beslutat om.”

Rektor grundskola

Det förebyggande och främjande elevhälsoarbetet fortsätter att utvecklas även om det kan konstateras att en del av tiden fortfarande används till att lösa uppkomna situationer. Skolverkssatsningen Samverkan för bästa skola har bidragit till ett förtydligande av elevhälsans olika kompetenser och uppdrag, och till att rutiner och årshjul förtydligats. Inom satsningen har också utbildning och handledning av elevhälsopersonal genomförts, men också gemensamma insatser för

skolledningen och elevhälsans olika kompetenser. Flera skolor har som ett resultat av detta börjat med s.k. öppna elevhälsoteam, där lärare och mentorer kan få coachning och stöd i hur de kan hantera olika situationer som uppstår.

Socialnämndens och barn- och utbildningsnämndens samverkan kring det skolsociala stödteamet, bestående av tre socialpedagoger, har utvecklats och omfattar nu fler skolor. Skolteamet arbetar, på uppdrag av rektor, med förebyggande insatser kring elevens skolsociala situation. Arbetet sker i samarbete med skolans elevhälsoteam och elevens vårdnadshavare.

Gymnasiet

På gymnasiet togs inför läsåret 19/20 ett omtag gällande det förebyggande arbetet med normer och värden. Ett årshjul har tagits fram och det har genomförts förebyggande elevhälsoaktiviteter med riktade teman mot olika årskurser. Personalen har fått föreläsningar om mobbning för att öka sin

kompetens och säkerhet om hur man ska handla när mobbing uppmärksammas.

Thomasgymnasiet har också genomfört en elevenkät som bland annat används som underlag för samtalen mellan elever och mentorer i framtagandet av kommande läsårs ordningsregler.

Enkätresultat visar att den upplevda delaktigheten hos gymnasieeleverna har sjunkit något sedan föregående läsår. Gymnasiet har arbetat med att styra

undervisningen tydligare mot kursernas centrala innehåll, vilket kan uppfattas av

eleverna som att de får minskat inflytande och påverkan på undervisningen.

Frågorna om ordningsregler har också ett något lägre resultat än 2019. Det kan bero på att det skolgemensamma arbetet med att revidera ordningsreglerna genomförs under våren, efter det att enkäten genomförts. Ordningsreglerna följs upp på mentorstid och varje klass har sedan möjlighet att vara representerad på elevsamverkansmötet där ordningsreglerna står på agendan.

På gymnasiet har elever och personal genomfört olika skolövergripande aktiviteter för att öka elevernas trygghet, trivsel och sammanhållning.

Arbetslagen och elevhälsan har också arbetat tillsammans kring

värdegrundsfrågor med eleverna. Resultatet på elevenkätens frågor om trygghet visar dock ett något lägre värde än föregående år. Ett par incidenter som inträffat på skolan under läsåret kan ha bidragit till minskad trygghet.

”Vi behöver skapa tydliga aktiviteter till mentorer att genomföra på mentorstider, gärna med olika teman som inte

behöver bytas ut varje år. Exempel på teman skulle kunna vara nätetik, relationer och samliv, och mänskliga

rättigheter.”

Rektor gymnasieskolan

Vuxenutbildningen

I vuxenutbildningen är eleverna delaktiga i framtagandet av sin individuella studieplan som ligger till grund för utbildningen. Förändringar görs utifrån elevernas önskemål. Den vanligaste grunden till förändringar är att eleven önskar förlänga studietiden på kurserna som en konsekvens av att man underskattat hur mycket tid som måste avsättas för studierna.

Eleverna på vuxenutbildningen uppger i kursutvärderingarna att de i hög grad är trygga på skolan. I studiesamtalen och vid varje kursstart är studie- och

yrkesvägledarna och lärarna tydliga med vilka förväntningar som finns på eleverna, vilket bidrar till att skapa trygghet. Förväntningarna handlar exempelvis om att kunna samarbeta med vem som helst.

”Lärarna har en medveten styrning genom att bestämma var eleverna ska sitta i klassrummet. Då visar vi att de förväntningar vi har på eleverna om exempelvis samarbete

också gäller och det skapar trygghet.”

Rektor vuxenutbildningen

Uppföljningen har visat att likabehandlingsarbetet inte är så aktivt som det ska vara och att likabehandlingsplanen inte är ett verksamt verktyg i vardagen.

Personalen arbetar nu i grupper för att utveckla och förbättra likabehandlingsarbetet.

Anmälningar till Skolinspektionen

Under 2019 gjordes totalt 39 anmälningar till Skolinspektionen gällande

Strängnäs kommuns verksamheter. 14 av anmälningarna rörde området Normer, värden och inflytande; 12 anmälningar gällande kränkande behandling, en anmälan gällande rutiner för klagomålshantering och en anmälan gällande trygghet och studiero. Skolinspektionen konstaterade att skolan brustit i sju ärenden gällande kränkande behandling. Sammanställningen nedan visar att antalet ärenden där Skolinspektionen konstaterar att skolan brustit i arbetet är relativt konstant över tid.

Beslutade ärenden efter grund för konstaterad brist Därav

ner för klago- målshanteringen Trygghet och studiero

2016 - 7 4 2 2 - -

-2017 - 4 2 1 2 - -

-2018 - 5 4 2 1 - -

-2019 - 7 5 3 1 - -

-Data från Skolinspektionens hemsida 2020-04-16

Uppföljningen av skolornas egna rapporterade händelser gällande diskriminering och kränkande behandling visar att de flesta kränkningarna sker på skolgården, främst under lunchrasten. I 95 procent av fallen sker kränkningen mellan elev och elev, och i 20 procent av fallen vid mer än ett tillfälle. I drygt hälften av fallen är tillvägagångssättet fysiskt och i knappt 40 procent är det verbalt. Det fanns en vuxen på plats vid hälften av de anmälda händelserna.