Uppsatsen spänner över ett stort område med många delområden. Detta har varit nödvändigt för att kunna ge svar på de ställda frågeställningarna.
Sidantalet har, i och med detta, blivit relativt stort och diskussioner har förts om de redovisade tabellerna skall vara med i huvudtexten eller redovisas i bilageform. Jag har dock valt att behålla dem i huvudtexten då läsningen till stor del kräver att man jämför med tabellerna och att det i tabellerna går att utläsa en mängd kompletterande information som ej redovisats i texten.
Den grova sållningen som genomförts, för att ej dra tveksamma slutsatser, i kombination med utrymmessjäl att i denna uppsats analysera all empirisk data, medför att det vid vidare forskning i materialet finns möjlighet att finna fler trender, konstanter och orsakssamband.
I och med denna undersökning/uppsats och tidigare motsvarande, så finns nu ett stort och omfattande empiriskt material att tillgå för vidare forskning. Nästa steg bör vara att göra en väl genomtänkt problematisering för att kunna tillvarata dessa data och teoretisera kring detta.
Dock finns ett antal kvarvarande, i och med denna undersökning, framlyfta frågeställningar som inte fallit inom ramen för de uppsatta frågeställningarna.
• Inom ramen för delområdet utbildning finns ett antal spännande frågeställningar som kräver vidare forskning. Nedan redovisas några exempel:
- Varför tror de anställda att de framtida kraven kommer att öka på officerens utbildning och kvalifikationer? Vad består de förväntade ökade kraven i?
- Undersöka möjliga konsekvenser av återinförande av ett två- befälssystem. Genomgång av de underlag till beslut som innebar att man frångick ett flerbefälssystem och införde NBO på 1980- talet i svenska Försvarsmakten. Vad kan vi lära för att inte hamna i en pendelrörelse?
- Undersöka orsakerna till den låga andelen kvinnor vid FHS ChP. - Varför upplevs utbildningen vid Försvarshögskolan som mer
tidsenlig än utbildningen vid Militärhögskolan?
• Inom delområdet bemanning med koppling till boende och karriär finns följande outredda frågeställningar:
- Hur skall man komma till rätta med problemet att Försvarsmaktens personal inte bor där arbetstillfällena finns? Ligger problemet i att personalen inte har förståelse för behoven eller i att politiska-/högsta militära ledningen inte har förståelse för att arbetsplatserna behöver förläggas till platser där rekryteringsgrund finns samt där man kan tillgodose ett långsiktig boende genom största delen av karriären?
- Djuplodande och bred studie i om och i så fall vilka och när de svenska officerarna avser sluta sin anställning i Försvarsmakten om de nu inte fortsätter fram till pension.
- Vilka skulle konsekvenserna bli för Försvarsmakten av en allmänt sänkt pensionsålder till 55 år (med dagens SP 55+ avtal), med avseende på ekonomi, personalramar, medelålder, karriär och förlorade manår?
• Stor viljan till internationell militär tjänstgöring finns medan flertalet i denna undersökning anser att det inte skall vara ett formellt tvång. Finns det en förtroende klyfta i denna fråga mellan politiska-/högsta militära ledningen och de unga officerarna som bygger på missuppfattningar eller finns det erfarenheter av att dessa hoppar av en utlöst mission? På vilket beslutsunderlagen fattades beslutet att införa ett tvång för de nyanställda i denna fråga?
• Då det var få som vid tiden för enkätundersökningen 2003 var medvetna om att de tillhörde ett förband som skulle komma att läggas ned så är det kanske rimligt att endast en mindre del av de studerande på YOP 03-05 inte skulle ha påbörjat sina studier om de haft den vetskap som de hade i december 2003. Mer förvånande är att hela 59 % av de studerande på ChP redan i december ångrade att de påbörjat sina studier med tanke på de kommande nedskärningarna samtidigt som bara 9 % av dem då trodde sig veta att deras förband skulle komma att läggas ned. Än mer förvånande blir det vid en jämförelse med tabell 42 ovan där hela 68 % av de studerande vid ChP 03-05 anser att det är rimligt att göra nedskärningar i det svenska försvaret med tanke på den säkerhetspolitiska utvecklingen. Kan det möjligen förklaras med att nedskärningarna görs på ett, enligt dem, felaktigt sätt?
Avslutningsvis vill jag peka på ett antal problem vid denna typ av undersökningar inom ramen för c-uppsats på FHS:
En så omfattande enkätundersökning som denna, vad beträffar antal informanter samt den stora geografiska spridningen på dessa, kräver att man tidigt klargör för förutsättningarna för att kunna genomföra en sådan. Utan tilldelning av ekonomiska resurser, för att själv kunna resa till informanterna, så krävs att man
har goda kontakter med personal på respektive plats, är ute i god tid samt skriver noggranna instruktioner till dem som ansvarar för genomförandet av ifyllandet. Även tryckning, utskick, återskick, arbetstid för medhjälpare64 samt behandling av data kostar pengar. Detta har endast kunnat genomföras genom välvilja av ett antal personer.
Flera av informantgrupperna är ianspråktagna för ett flertal undersökningar som kommer slumpvis under året. En samlad bild av dessa undersökningar saknas. En sådan hade kunnat medföra att undersökningarna kunde spridas mer jämnt. För att kunna ha tid till analys och slutsatser av denna uppsats har det krävts att enkäterna ifyllts under första halvåret. Detta har då medfört att skolorna i ett sent skede har måst pressa in denna verksamhet.
Till kommande uppstarter av c-uppsatser på FHS ser jag gärna en samordning för att tidigt erhålla en samlad bild över vilka undersökningar som genomförs, vilka resurser som de kan tänkas behöva samt vilka informanter som möjligen kan tänkas behövas tas i anspråk.
64 Kurschefer (motsv.) som bevakat ifyllandet, kurirer med enkäter mellan FHS och respektive