Utgångspunkten i etta arbete har varit att studera hur LCC-kalkylers resultat kan förbättras med hänsyn till indata och presentation. Detta för att säkerställa att kalkylerna i sig blir mer pålitliga. Den bild som framträder är att LCC-kalkyler används i varierande omfattning och att den samlade branschkunskapen kring denna form av kalkyler kan förbättras. Genom att fler förstår sig på hur kalkylerna är utformade kan antagligen fler personer vara med och bidra till att kalkylerna blir korrekt utformade. Det går lite i motsatt riktning mot vad några av våra respondenter gav uttryck för. De hävdade att de som behövde informationen visste hur de skulle hantera den. Vi kan dock konstatera brister även hos de som ska använda sig av kalkylerna. Vi tycker att en så pass fundamental sak som vilken diskonteringsränta som används bör vara väl kommunicerat och då menar vi inte enbart vilken siffra det är i exakta tal utan också varför den är satt till ett visst värde. Om storleken på räntan är baserad på ägarnas avkastningskrav, företagets möjligheter till att låna eller andra anledningar och kombinationer runt detta är viktigt för de som arbetar med kalkylerna att förstå detta.
När det gäller energipriser och energiprisökningar finns mycket varierande kunskap och även varierande arbetssätt bland fastighetsägarna. Det framstår som näst intill oseriöst att många fastighetsägare väljer att ”gissa” en årlig ökning, eller att använda samma pris på värme i olika fastigheter som har olika slags värme (och således olika pris/prisökning). En grundprincip bör vara att alltid utgå från aktuella prislistor om dessa finns tillgängliga, och att ta hänsyn till variationer över året och mellan orter. När det gäller prisökningar kan det vara svårare att hitta bra prognoser över vad som kommer att hända i framtiden. Många kalkyler sträcker sig över upp till 50 år, och det är givetvis en svår uppgift att förutspå utvecklingen så pass långt fram i tiden. Men det kan vara ett bättre alternativ att utgå från historiska ökningar, och göra justeringar för olika framtidsscenarier. Det finns en problematik kring sambandet (eller avsaknaden av samband) mellan historisk utveckling och prognoser för framtiden, men det framstår som ett attraktivt alternativ att använda historisk ökning för att prognosticera framtida ökning, jämfört med att gissa.
Offentliga fastighetsägare kan tänkas ha ett större egenintresse av att optimera kostnader på längre sikt, då de offentliga fastigheterna i många fall uppförs med en avsikt att de ska förbli i samma fastighetsägares förvaltning i stort sett hela livsländen. Privata fastighetsinvesteringar kan i många fall göras med avsikten att avyttra vid rätt tillfälle, kanske direkt efter färdigställandet. Perspektiven på vad som är lönsamt blir då ett annat.
Känslighetsanalys är ett verktyg som används sparsamt bland respondenterna, trots att alla upplever osäkerheter och rena gissningar i arbetet med kalkyler. Här kan ett stort frågetecken sättas då det inte framkommer några negativa synpunkter på att använda denna typ av analys. Troligtvis är det brisande kunskap som saknas och ett tankesätt att marginal kan ersätta känslighetsanalyser för att hantera osäkerheterna i kalkylerna. Det kan också diskuteras hur en korrekt känslighetsanalys ska utföras. Oftast går känslighetsanalysen ut på att kalkylränta eller energiprisökningar får variera och effekten på alternativen i kalkylen studeras. Dock har vi konstaterat att även investeringskostnaden är en osäkerhet, vilket gör att en väl utförd känslighetsanalys även borde ta hänsyn till att investeringskostnaden kan bli större eller mindre.
Vi har i vårt arbete fokuserat på två problemformuleringar. Vi anser att vi lyckats besvara båda i arbetet. Den första problemformuleringen fokuserade på hur LCC-kalkylens indata kan förbättras för att göra resultatet mer tillförlitligt. Där har vi sett att det finns stor potential till förbättring genom att gå bort från standardvärden och KPI som inte tar upp hela komplexiteten med indatat. Indatat bör vara mer faktabaserat. Den andra problemformuleringen fokuserade på hur resultatet kan åskådliggöras tydligare. Vi har här mer kommit fram till att det är information om kalkylräntor och avkastingskrav som bör kommuniceras ut i organisationen. De som använder kalkylerna bör förstå vad ett visst avkastningskrav och diskonteringsränta betyder för deras verksamhet.
Vi har i vårt arbete valt en kvalitativ metod. Den har gett oss ett bra underlag och en djupare förståelse kring användandet av LCC-kalkyler i organisationer. Att välja att arbeta med mer kvantitativa metoder hade varit ett alternativt val av metod i detta arbete. Detta hade kunnat genomföras med exempelvis en enkätundersökning där beställare skulle kunna tänkas svara på frågor om hur de arbetar med LCC-kalkyler. Svårigheten med detta är som vi ser det främst att det dels blir svårt att gå in på djupet med frågeställningar om hur
beställarna arbetar och deras uppfattningar, dels att det kan vara mycket svårt att få ett tillräckligt litet bortfall. Detta har varit ett problem för forskare, som Levin (2008). Ett stort bortfall kan uppstå när det förmodligen är svårt att nå rätt person inom respektive organisationen med en enkät. Det kan också uppstå på grund av okunskap eller ovana att arbeta med LCC-kalkyler. Risken är stor att många enkäter förblir obesvarade enbart för att de aldrig når rätt person. Vi anser således att vi valt rätt metod för detta arbete.
Vårt arbete har fokuserat på indatat och presentation/förståelse kring LCC-kalkyler. Vi ser att det inom området finns fler delar att utforska. Vi ser exempelvis att det finns ett frö till att använda sig av känslighetsanalyser när man utför sin LCC-kalkyl. En intressant forskning vore att mer kartlägga vilka organisationer som utför dessa analyser, varför de gör det och hur de tar beslut baserat på detta. Vi har också fokuserat på upprättandet av LCC-kalkylen. Det vore intressant att studera hur organisationer väljer att följa upp beslutade projekt med hänsyn till tidigare genomförd LCC-kalkyl. Genomförs det några uppföljningar och hur genomförs de är intressanta frågeställningar.