Diskussion och sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Aftonbladet gestaltar Rosengård och om gestaltningen skapar, utifrån tidigare forskning och teorier, ett vi och dem-perspektiv.

Resultaten visar att den mest frekventa gestaltningen av Rosengård är episodiskt gestaltade artiklar om kriminalitet. Dessa artiklar är skrivna på ett icke-emotionellt sätt och beskriver kriminella händelser som att de är en del av vardagen i området. Tidigare forskning visar, i likhet med resultatet i denna uppsats, att miljonprogramsområden ofta i medier skildras som kriminella och farliga områden (Ericsson et al., 2002; Nygren, 2005). Miljonprogramsförorter har beskrivits som annorlunda och avvikande

(Ristilammi, 1994). Iyengars forskning (1991) om episodisk och tematisk gestaltning belyser hur episodisk gestaltning av nyheter bidrar till att konsumenterna uppfattar att ansvaret för ett problem ligger på individnivå istället för samhällsnivå. Utifrån detta kan det tolkas som att Aftonbladets gestaltning av Rosengård bidrar till uppfattningar av att olika typer av problematik är individerna i områdets fel. I ett steg längre hade

Rosengård som område kunnat tolkas som en individ och att ansvaret läggs på området.

Detta skulle således kunna falla inom ramen för det som tidigare forskning beskriver.

Att dessa områden beskrivs som annorlunda och avvikande eftersom problemen i största grad inte gestaltas som samhällsproblem utan tillhör området. Den icke-emotionella rapportering som får bombningar och skottlossningar i området att låta som

vardagsföreteelser kan också tolkas som ett sätt att framställa området som avskilt och annorlunda än det “vanliga” samhället. Som både Nygren (2005) och Ericsson et al.

(2002) konstaterar kan rapporteringen jämföras med skildringar av tredje världen då medier i störst utsträckning beskriver förorterna som farliga, problematiska och annorlunda. Det går utifrån detta att hänföra till teorier om postkolonialism som till exempel orientalismen vilket behandlar västvärldens sätt att beskriva ”Orienten” som den andre (Said, 1978).

I de tematisk gestaltade artiklarna i materialet får Rosengård främst stå som ett exempel på en större samhällelig problematik. I dessa artiklar är det nästan uteslutande

elitpersoner som till exempel politiker och myndighetspersoner som får beskriva sin syn på saken. Rosengård behandlas som ett exempel på utbredd gängkriminalitet, ökade sprängningar och organiserad brottslighet. Som Ristilammi beskriver (1994) får Rosengård stå som symbol för negativa sidor av samhället.

Tidigare forskning belyser att miljonprogramsområden i stor utsträckning i

medierapportering kopplas ihop med invandring och integrationspolitik (Ericsson et al., 2002). Detta är något som resultatet för denna uppsats inte visar. I de analyserade artiklarna, både i de tematiskt och episodiskt gestaltade, tas inte invandring eller integration upp. Å andra sidan är det sällsynt i materialet att någon från området, anhörig eller drabbad får komma till tals eller bli beskrivna på ett djupare plan. Istället är det främst polisen som får komma till tals. Detta menar Ericsson et al. (2002) är typiskt för mediernas gestaltning av miljonprogramsförorter. Att det i princip aldrig är de boende i området som får beskriva situationen i förorten utan istället är det

”professionaliteter” som har makten över tolkningen. Ericsson et al. (2002) skriver att detta bidrar till en syn på förorten som inte behöver stämma överens med verkligheten och blir ett orubbligt synsätt. Även Brune (2004) har detta som ett kriterium för skapandet av “vi och dem”. Hon menar att medier skapar ett ”vi och dem” genom att medier skildrar invandraren utifrån myndigheter och experters synvinkel medan de boende inte får komma till tals och beskriva situationen. Viktigt att poängtera här är dock att Brune använder detta kriterium när medierna specifikt skriver om invandrare.

Rosengård beskrivs som tidigare nämnt inte i artiklarna utifrån invandringsproblematik.

Trots det menar vi att gestaltningen av Rosengård som område kan falla inom ramen för Brunes definition av “vi och dem”. Genom att problematik både tematiskt och

episodiskt i området i princip alltid får beskrivas utifrån ”professionaliteters” perspektiv och nästan aldrig de boendes, menar vi att Aftonbladet skapar ett “vi och dem”

perspektiv gentemot området i sig.

I den mer djupgående analysen av materialet visade resultatet att exempel på fall där Rosengårdsbor får komma till tals är i samband med uppmärksammade tragiska händelser där offret beskrivs utifrån ”det ideala offret”. I likhet med Lindgren och Lundströms beskrivning (2010) av det ideala offret görs detta i artiklarna bland annat genom att beskriva offret som en helt vanlig person med stort kontaktnät. I de andra fall där Rosengårdsbor får komma till tals eller blir beskrivna, är det ofta utifrån deras roll i samhället som invandrare. Personerna får då beskriva svårigheterna med att växa upp i Sverige med utländskt påbrå. De framställs som offer för miljön i Sverige. Annat mönster är att dessa personer gestaltas detaljerat utifrån att de gjort karriär och är emot den problematik som finns i området. Detta i kombination med att fokus ligger på att de

har utländskt påbrå skulle kunna tolkas som att de är ett undantag till problematiken.

Brune (2006) beskriver att ett sätt för medier att skapa ett vi och dem-tänk är att de beskriver invandraren som ett exempel på en problematik eller ett undantag på en problematik. Utifrån detta skulle det kunna tolkas som att Aftonbladet i sin beskrivning av Rosengårdsbor skapar ett vi och dem-perspektiv. Brune (2006) beskriver även att ”vi och dem” kan skapas genom att: “Relationen mellan textens ‘vi’ och ‘dem’ framstår som en serie skillnader, ett motsatsförhållande eller en konflikt” (Brune, s.91, 2006). Att artiklar där Rosengårdsbor får komma till tals främst handlar om problematiken som tillkommer med att vara invandrare, och det vill säga fokuserar på skillnaderna mellan dem och svenskhet, menar vi utifrån detta är ytterligare ett exempel på att Aftonbladet i sin rapportering, skapar ett vi och dem-tänk.

6.1 Sammanfattning

Dagordningsteorin och gestaltningsteorin belyser hur medierna genom att rama in vissa aspekter av ett fenomen kan påverka människors uppfattningar om fenomenet

(Goffman, 1974; McCombs & Shaw, 1972). Att gestalta innebär, enligt teorin, att lyfta fram vissa aspekter av ett fenomen och göra dem mer framträdande medan andra aspekter tonas ned (Entman, 1993). Sammanfattningsvis så ramar Aftonbladet in Rosengård som ett problematiskt område eftersom kriminalitet är det som lyfts fram mest medan andra ämnen inte nämns i lika stor utsträckning. Utifrån detta kan det tänkas att människor får uppfattningen att detta är det enda som kännetecknar Rosengård och att beskrivningen är en objektiv sanning. Detta kan bli problematiskt eftersom det sällan är Rosengårdsbor som får definiera sitt område, istället är det myndighetspersoner och polisen som får göra det. Vidare skulle eventuella

konsekvenser av att skildra Rosengård på detta sätt kunna vara att området blir ännu mer segregerat. Enligt forskning är Rosengård även en symbol för förorten i Sverige (Ristilammi, 1994). Det skulle kunna innebära att framställningen av Rosengård på detta sätt även påverkar människors uppfattningar om andra miljonprogramsområden i Sverige som eventuellt inte fungerar på samma sätt.

Enligt Ericsson et al. (2002) kan mediers rapportering om förorten påverka hur samhället uppfattar områdena men även integrationsprocesser. Teorierna orientalism och representation förklarar hur ett vi och dem-perspektiv uppkommer (Hall et al.,

2013; Said, 1978). Orientalismen fokuserar på hur det västerländska blivit det normala medan det som inte är västerländskt uppfattas som avvikande (Said, 1978).

I rapporteringen om Rosengård ser vi, precis som tidigare forskning, att området

gestaltas på liknande sätt som rapportering kring tredje världen. Utifrån detta går det att hänföra Saids teori om Orientalism även till det resultat vår studie visar. I gestaltningen av Rosengårdsbor ser vi tydligt hur fokus ligger på personernas invandrarbakgrund. Till skillnad från en del tidigare forskning beskrivs inte dessa personer i negativa ordalag.

Trots det handlar artiklarna med invandrare om kriminalitet där huvudpersonerna får kommentera sin syn på brottsligheten. Utifrån detta får dessa personer fungera som ett undantag gentemot den “vanliga invandraren” och på så sätt skapar ändå Aftonbladet ett vi och dem-tänk. Detta förstärks också genom att Rosengårdsborna i sådan liten

utsträckning får komma till tals.

6.2 Reflektion och förslag på vidare forskning

Den tidigare forskningen om förorter i Sverige som legat till grund för denna uppsats är i flera fall mer än tio år gammal. Det som förvånat oss under arbetets gång är att

Aftonbladet i modern tid fortfarande rapporterar på så liknande sätt som den tidigare forskningen beskriver. Att 73,5 procent av artiklarna i materialet är kopplade till kriminalitet och att Rosengårdsbor inte får komma till tals i 86,5 procent av artiklarna förvånar oss med tanke på den debatt som finns kring detta. Ett argument för att den här typen av rapportering skulle ha minskat borde vara tidigare forskning och teorier som pekar på nackdelarna med att framställa redan segregerade områden på detta sätt. En möjlig förklaring till att rapporteringen sett ut på detta vis kan vara Aftonbladets

geografiska avstånd till platsen, trots att Aftonbladet är en rikstäckande tidning som bör vara objektiv. Förslag på framtida forskning är utifrån detta hur rikstäckande tidningar belägna i exempelvis Stockholm rapporterar om Rosengård i jämförelse med lokala medier. Om denna forskning visar på stora skillnader är detta ett argument och en grund för diskussion kring vikten av lokaljournalistiken i samhället.

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Liber.

Bergström, G., & Boréus, K. (2005). Textens mening och makt : metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. Studentlitteratur.

Brune, Y. (2004). Ylva Brune : Nyheter fr å n gr ä nsen . Tre studier i journalistik om ” invandrare ” , flyktingar och rasistiskt v å ld Nyheter fr å n gr ä nsen. 76–80.

Bryman, A., & Nilsson, B. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Liber.

Camauer, L., & Nohrstedt, S. A. (2006). Mediernas vi och dom - Mediernas betydelse för den strukturella diskrimineringen (SOU 2006:21).

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/58634

Ekman, C. (2017). Tim Pool vill visa en objektiv bild av Malmö för det amerikanska folket - Kulturnytt i P1 | Sveriges Radio. Sveriges Radio.

https://sverigesradio.se/artikel/6640666

Ekström, M., & Johansson, B. (2019). Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap.

Studentlitteratur.

Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. In Journal of Communication; Autumn (Vol. 43).

Ericsson, U., Molina, I., & Ristilammi, P.-M. (2002). Miljonprogram och media.

http://www.mkc.botkyrka.se/biblioteket/Publikationer/miljonprogram.pdf Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A. E., & Wängnerud, L. (2017).

Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad. Wolters Kluwer.

Fabregat, E., Medina-Bravo, P., & Meyers, M. (2019). Neighborhood Press and

Immigration: A frame-building analysis of the depiction of immigrants. Journalism Practice, 13(5), 602–619. https://doi.org/10.1080/17512786.2018.1521705

Ghersetti, M. (2001). Personer med invandrarbakgrund i SVTs nyhetsprogram. 59.

Goffman, E. (1974). Frame Analysis: An essay on the organization of experience.

Graf, H. (2019). Handbok i journalistikforskning.

Hall, S., Evans, J., & Nixon, S. (2013). Representation. SAGE.

Holsti, O. R. (1969). Content analysis for the social sciences and humanities. Addison-Wesley.

Hultén, G. (2009). Journalistik och mångfald. Studentlitteratur.

Iyengar, S. (1991). Is anyone responsible? : how television frames political issues.

University of Chicago Press.

Konsument, O. (2019). Räckviddsrapport 2019:2.

https://www.kantarsifo.se/sites/default/files/reports/documents/rackviddsrapport_o rvesto_konsument_2019_2.pdf

Lindgren, S., & Lundström, R. (2010). Ideala offer, och andra : konstruktioner av brottsutsatta i medier. Gleerup.

McCombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). The Agenda-Setting Function Of Mass Media.

The Public Opinion Quartly, 36, 176–187.

Nord, L., & Strömbäck, J. (2012). Medierna och demokratin. Studentlitteratur.

Nygren, G. (2005). Skilda medievärldar : lokal offentlighet och lokala medier i Stockholm. B. Östlings bokförlag Symposion.

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-403 Poole, E. (2019). The Handbook of Journalism Studies.

Ristilammi, P.-M. (1994). Rosengård och den svarta poesin : en studie av modern annorlundahet. B. Östlings bokförl. Symposion.

Said, E. W. (1978). Orientalism.

Shehata, A. (2019). Handbok i journalistikforskning.

Strömbäck, J., Andersson, F., & Nedlund, E. (2017). Invandring i medierna (Issue August).

Tryding, P. (2012). Rosengård är fredligast i hela Stockholm. Handelskammaren, 1, 1–

24.

Tuchman, G. (1978). Making news : a study in the construction of reality.

Village, T. G. (n.d.). Fakta för förändring.