Vårt syfte med arbetet har varit att undersöka hur tre lärare går till väga inom sin undervisning för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet. Av dessa var två samhällskunskaps lärare och en speciallärare. Syftet med vårt arbete har framför varit att vi ville visa utvecklande- och bra undervisningsmöjligheter såsom dessa tre lärare ansåg. Vi vill understryka att intervjun har varit kvalitativ och på grund av att ett mycket begränsat antal lärare ställt upp, kan vi därför inte dra några större eller generella slutsatser. Även observationerna har varit för få för att dra liknande slutsatser för hur det ser ut på andra platser rent generellt.
Vi har som vi tidigare diskuterat använt oss av en kvalitativ undersökning. Vi ansåg att denna metod var ett måste för att få svar på frågeställningarna. Genom exempelvis en kvantitativ metod hade denna undersökning inte alls blivit på samma sätt och vi hade därmed inte kunnat föra samma resonemang och diskussion.
Vi har genom tidigare undersökningar (PISA) kunnat konstatera att språkliga skillnader i resultat ökat med tiden och som visar att skillnaden mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund är betydligt högre i Sverige än medelsnittet för länderna som var med i studien.
En stor del av forskningen vi undersökt pekar åt att språk och tänkandet är inte endast tätt sammankopplade utan direkt oskiljaktiga, och också är viktigt sett mot en social faktor där begrepp och kända ord är viktiga aktörer för att utvecklas som invid och förstå sin omvärld (Vygotskij i Bråten, 1998, s. 84).
Olga Dysthe talar om det dialogiska klassrummet som det ultimata. Det kopplar vi till att de parter som ska vara med och samarbeta kring eleven måste mötas än mer än vad vi kunnat konstatera om det ska bli bättre för eleverna än vad undersökningar och lärarna själva understryker. Då kan lärarnas förväntningar svara bättre än vad de riktigt når fram till enligt dem själva när de talar om bristande resurser och att alla elever inte har samma rätt till språklig utveckling eftersom det saknas förutsättningar. Ingen av lärarna vi talade med nämnde miljö eller att de önskade mer läromedel. De efterlyste istället mer stöd och bättre samarbeta mellan varandra. De önskade också fler lärare som samverkar kring eleven utifrån
kompetens och behov som måste styra detta om man ska lyckas hjälpa varje elev på det sätt såsom forskningen talar om.
Mot denna utveckling som vi hörde bland lärarna som uttryckte oro för ett växande antal elever med svenska som andraspråk ska det ställas att vi måste starkt ifrågasätta om skolans resurser räcker för elevens språkutveckling. Särskilt då omgivningen där skolan ligger i är präglad av en omfattande minoritet där människor har svenska som modersmål. Vad som händer med elevens personliga utveckling och i förlängningen på ett kulturellt och socialt plan vet vi inte. Det framtida samhälle som eleven förväntas bli en allt större del av och inkluderas i ju äldre den blir kräver ett gemensamt språk att enas kring. Och om inte det språket är tillräckligt utvecklat för, exempelvis de elever vi träffat, eftersom de inte har samma möjligheter att prata lika mycket svenska som infödda elever, kan en allt större segregation än dagens bli resultatet. Detta på grund av att de varken får språket naturligt med modersmålet, bland kompisarna i bostadsområdet eller i klassrummet och skolan. Enligt Sjöqvist & Lindberg var det just dessa två faktorer som var extra viktigt för språkinlärningen och som dessa elever därför missar helt; att det talas i omgivningen (inflödet) och att det talas inom hemmet (interaktionen) (Sjöqvist & Lindberg, 1996, s. 80). Dock är det är en komplex fråga och ett stort problem som politikerna, både lokalt, regionalt och statligt försöker lösa och som vi därför inte kan svara på genom denna undersökning.
Det vi kan svara på är att vi fann ett starkt engagemang hos lärarna men att de också uttryckte det vara svårt att räcka till eftersom behoven är många men resurserna mindre än vad de hade önskat sig. Mest kom det fram genom Anna som till och med besökt politikerna utan att vinna gehör för krav om att ge skolan mer resurser att kunna möta de allra svagaste eleverna som hon menade var fler än hon och hennes kollega räckte till för. Arne talade om en skola i stark förändring de senaste 15-20 åren och Muhammed poängterade vikten av att lära eleverna hur Sverige som samhälle fungerar demokratiskt. Samtliga lärare var ändå positiva till sitt eget arbete men önskade att förutsättningarna hade varit ännu bättre. Det menar vi att man måste lyssna på om vi ska kunna svara mot inte endast de förväntningar och krav vi har på eleverna utan de som eleverna måste få lov att ställa mot oss som skola och värld den viktigaste tiden de kanske har för all sin grundläggande utveckling inför framtiden.
Vi kunde också konstatera att modersmålslärarna var en viktig del i lärandet. Därför tycker vi också att detta samarbeta kunde ha varit bättre på skolan vi undersökt. Sant är att modersmålslärarna hela tiden fanns med i skolan, men att vi inte såg dem under lektionerna vi observerade. Vi anser att de istället skulle varit mer involverade i själva undervisningen, men är fullt medvetna om att det liksom det mesta annat, är en resurs- och kostnadsfråga.
Undersökningen av det i högsta grad aktuella ämnet har gett oss funderingar och frågor som vi kan ha med oss själva när vi börjar arbeta som lärare. Genom dokumentärfilmer såsom ”Vikarien” och ”Klass 9A”, i två säsonger, har också detta ämne verkligen blivit rykande aktuellt i media och bland politiker. På så sätt känns det som forskarna egentligen precis har börjat diskutera svårigheterna med elever som har svenska som andraspråk om hur de ska ta till sig samma kunskap som svenska elever. Särskilt eftersom andraspråk och mångkulturella skolor egentligen är ett relativt nytt begrepp i Sverige. Därför kommer det att bli intressant hur man på bästa sätt ska arbete med detta, samtidigt som det kommer bli stor utmaning för framtidens lärare, däribland oss själva.
7.1Slutsats
Genom intervjuer och observationer har vi kommit fram till att på just denna skola är det särskilt tre faktorer som är viktiga när man arbetar med andraspråkselever enligt tre lärare. För det första är positiv bedömning viktigt för elevens utveckling. Även förväntningar med rimliga krav anser vi är ett bra arbetssätt med andraspråkselever. Prov och läxor som lärarna använde sig av är ett sätt att bedöma eleven och där är det också viktigt att ge positiv feedback och uppmuntran.
För det andra är föräldrasamverkan en stor del av elevens utveckling. Särskilt för andraspråkselever krävs ett engagemang hos föräldrarna. Genom en bra föräldrasamverkan med stöd och uppmuntra till sina barn blir då också den positiva feedbacken vardag för barnen både i skolan och i hemmet.
För det tredje påpekade lärarna i studien att samarbete lärarna emellan är av högsta vikt på en mångkulturell skola. Då kan lärarna sinsemellan samarbeta ämnesöverskridande för att ge ett bättre stöd i samtliga ämnen. Även modersmålslärarna är viktiga ha med i arbetet med andraspråkselever. Dessa elever behöver många gånger stöd i undervisningen på sitt eget modersmål. Därför är det viktigt med ett gott samarbete med lärarna och modersmålslärarna som då också kan fungera som en kontakt till hemmet.