Baserat på studiens resultat ser vi en tydlig skillnad i rapporteringen om Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. I Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien framgår det en klimatdiskurs i form av att det ofta nämns att klimatförändringarna ligger till grund för bränderna medan det i
rapporteringen om bränderna i Amazonas istället läggs skuld på myndigheterna och
framförallt president Jair Bolsonaro till att bränderna sker. Vidare så kan man dra slutsatsen att det är vi människor som är orsaken till bränderna i Kalifornien då det återkommande rapporteras om stigande temperaturer vilket sedermera gör naturen torr och därmed är det lättare för bränder att spridas (Naturskyddsföreningen 2020). När det kommer till bränderna i Amazonas är det avverkningen som är den huvudsakliga orsaken, som även den beror på människor, men till skillnad från i Kaliforniens fall där klimatförändringarna är en stor bidragande faktor blir det Jair Bolsonaro som får stå till svars då han i flera uttalanden
förnekar klimatförändringarna och enligt Dagens Nyheters rapportering dessutom uppmuntrar till skövlingen.
Följaktligen kan vi se att rapporteringen om bränderna i Kalifornien lyfter fram individer i flera av sina artiklar och hur den enskilde individen påverkas av bränderna. En
återkommande ideologi i rapporteringen är att näringen påverkas av bränderna i form av att vinrankorna brunnit ned vilket är en paradoxal skillnad gentemot rapporteringen om
bränderna i Amazonas där bränderna till viss del är anlagda för att istället främja landets ekonomi i form av bland annat kött-och sojaplantage. Det här blir en paradox då Brasiliens näringsliv framställs som boven indirekt. Ytterligare en aspekt som framkom i vår analys var att det i rapporteringen om bränderna i Kalifornien var betydligt fler individer som fick komma till tals. Vilket enligt Berglez och Lidskog (2017:382) kan vara problematiskt då det blir ett större fokus på individualiseringen snarare än den potentiella effekten av
klimatförändringar. Däremot såg vi, trots att det i rapporteringen om individerna
stationerades ett större fokus på dödstal och näring (vinrankorna), att klimatförändringarna nämndes även om de inte hade lika stort fokus som individerna och näringen i
rapporteringen. Likaså kan vi konstatera att Dagens Nyheter genererar en disposition av medlidande i sina reportage om bränderna i Kalifornien, likt Chouliarakis begrepp emergency
news. Dock var det ett större fokus på storleken på bränderna och alarmism i de artiklarna
människor erbjöds möjligheten att engagera sig. Vidare kan vi se att emergency news inte framkom i Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Amazonas då det inte gavs möjlighet att engagera sig eller skapa en känsla av socialt ansvar gentemot de avlägsna eftersom de avlägsna inte fick komma till tals och endast nämndes en gång i form av “urbefolkningen” (Chouliaraki 2006:118-157). Följaktligen kan vi konstatera ytterligare en sak angående att Dagens Nyheters rapportering om Amazonas nämner påverkade människor i form av att urbefolkningen, och det är att det är ett helt kollektiv som påverkas men ingen individ från kollektivet som kommer till tals. En rimlig anledning till det här är skulle kunna vara att i flera av artiklarna om bränderna i Kalifornien så var reportern faktiskt på plats medans det inte framgick i någon av artiklarna om bränderna i Amazonas att reportern hade varit på plats, det var snarare andra nyhetsmedier som utgjorde majoriteten av källorna i dessa artiklar. I rapporteringen om bränderna i Kalifornien får de drabbade alltså en chans att komma till tals, medan i rapporteringen om bränderna i Amazonas så är det istället andra nyhetsmedier som får stor plats och utrymme i Dagens Nyheters rapportering. Med det här i åtanke drar vi slutsatsen att det kulturella avståndet påverkar rapporteringen, eftersom Sverige känner större samhörighet med USA kulturellt. Likaså kan vi konstatera att den kulturella närheten mellan Sverige och USA är anledningen till den större andelen
rapportering om bränderna i Kalifornien i jämförelse med bränderna i Amazonas där det var en större andel TT-texter. Men det kan också vara så att större kulturell identifiering leder till mer medvetenhet om att vi också kan drabbas. Enligt Chouliaraki (2006:187) är så
småningom alla nyheter föremål för en urvalsprocess och symbolisk specificering som
definierar vilkas lidande som är viktigt för västerländska åskådare. Utifrån det här kan vi med andra ord dra slutsatsen att det är viktigt för oss att se hur det går för folk i USA men inte lika viktigt att se hur det går för folk i Amazonas.
Ytterligare ett mönster som vi upptäckte vid vår analys var att skribenterna ofta skrev om klimatförändringarna som en självklarhet och många gånger inte källhänvisade till
konsekvenserna av klimatförändringarna utan snarare beskrev det som allmänt känd fakta. Det här går även i linje med Dagens Nyheters ideologiska ställning till klimatfrågan. Trots att klimatförändringarna nämns i majoriteten av artiklarna om bränderna i Kalifornien så är en stor anledning till bränderna utöver klimatförändringarna nedfallna elstolpar vilket nämns i ett flertal artiklar.
De främsta inslagen av domesticering i rapporteringen återfanns i jämförelsen av geografiska ytor. I flera av artiklarna jämförde skribenterna de nedbrända ytorna i Amazonas och i
Kalifornien med svenska landskap för att göra rapporteringen mer relevant för oss.
Domesticering är önskvärt för att vi lättare ska kunna ta till oss rapporteringen och därmed av stor vikt för att etablera en global journalistik och ena länderna vid rapportering om stora händelser. Däremot skilde det sig avsevärt då Dagens Nyheter bland annat publicerade en artikel baserad på en intervju med en medarbetare om bränderna som var bosatt i San
Francisco, vilket inte återfanns i rapporteringen om bränderna i Amazonas. Dessutom kan vi se att den större kulturella identifieringen mellan oss och USA förmodligen, precis som Wasserman (2011 se Berglez & Lidskog 2017:382) menar på, har lett till att en större vikt lagts på de omedelbara konsekvenserna för offret snarare än effekten av
klimatförändringarna, trots att klimatförändringarna nämns till viss del i rapporteringen. Avslutningsvis kan vi konstatera att vårt resultat skiljer sig lite från Berglez och Lidskog (2017) där klimatförändringarna inte togs upp i rapporteringen om bränderna i USA.
Klimatförändringarna togs upp i Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien. Det kanske beror på att vi är längre fram i klimatkrisen, där klimatförändringarna anses som en större självklarhet och därmed är mer naturligt att nämna. Vidare kan vi även dra
slutsatsen att Dagens Nyheter till viss mån misslyckats med att bibehålla global journalistik när det kommer till att förklara händelser, ämnen och konflikter som en komplex
kombination av nationella, utländska och globala maktintressen (Berglez 2019:440) då de lägger all skuld på Jair Bolsonaro, som inte faktiskt bedriver skövlingen utan ger grönt ljus, utan att lyfta den andra sidan och förklara mer ingående på varför skövlingen sker. Utifrån gatekeeping, det vill säga de processer som gör att en nyhet blir en nyhet (Strömbäck 2019:172) kan vi se att trots att Dagens Nyheters skribent förhåller sig objektivt till artiklarnas aktörer, så blir det tydligt i både antalet och valet av aktörer som är emot bränderna och skövlingen att texten är undermedvetet subjektiv i valet av individer och organisationer som kommer till tals.
För vidare forskning skulle det vara intressant att undersöka hur svenska medier rapporterar och har rapporterat om klimatförändringar i länder som besitter mindre makt. USA har ett stort inflytande över oss i Sverige och vi finner likheter med dem kulturellt medan Brasilien är en stor exportleverantör. Berglez och Lidskog (2017) tar som tidigare nämnt upp att det finns exempel på att svenska nyhetsmedier tar för givet att det inte finns en större kunskap
om klimatförändringar i utvecklingsländer och att det leder till att klimatperspektivet tas bort i rapporteringen. Resultatet visar på flera skillnader i hur det rapporteras om bränder i olika länder. Efter att ha analyserat bränderna i Amazonas och sin tur hur Dagens Nyheter rapporterar om avverkning av skog i Amazonas har det väckt idéer på förslag till vidare forskning. Under år 2021 har Dagens Nyheter bedrivit en granskande artikelserie om skogsavverkning i Sverige. För vidare forskning skulle det vara intressant att se en jämföra studie av hur Dagens Nyheter skriver om skogsavverkning i Sverige jämförelsevis Brasilien. Utifrån det analyserade materialet upptäcktes flera kännetecken i hur Dagens Nyheter
rapporterar om bränderna och skogsavverkning i Amazonas. Särdrag som kan vara till grund för en ny studie är hur, eller om, drabbade minoritetsgrupper kommer till tals i
rapporteringen, exempelvis urbefolkning i Amazonas och det samiska folket i Sverige. Man skulle även kunna undersöka närmare hur begreppet skövling kontra avverkning används i båda fallen. Vem som får stå till svars för handlingen, om det är ett företag eller en politisk person, eller hur ekonomiska faktorer till avverkning skildras för olika länder.