0
Bränder som bränder, eller?
En kritisk diskursanalys av Dagens Nyheters
rapportering om bränderna i Kalifornien 2020
samt bränderna i Amazonas 2020
Av: Amy Thomas och Hektor Wedin
Handledare: Kristina Riegert Examinator: Walid Al-Saqaf Södertörns högskola
Kandidatuppsats 15 hp
Journalistik | vårterminen 2021
Abstract
Den här uppsatsen syftar till att undersöka Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vi avser att undersöka vad det finns för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna samt på vilket sätt Dagens Nyheter framställer klimatförändringarna i rapporteringen om respektive brand. Studien avser även att undersöka vilka faktorer som kan förklara skillnaden i rapporteringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringarna. Utifrån Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019) fastställda analysmodell har vi bedrivit en
kvalitativ kritisk diskursanalys av 18 artiklar under perioderna för respektive brand. Studien tar sin teoretiska ansats i tidigare diskursanalyser av klimatrapportering (Berglez & Lidskog 2017), (Carvalho 2012) samt en diskursanalys av nyhetsrapportering vid kriser (Chouliaraki 2006). Utöver det utgår studien även från global journalistik, framing, gatekeeping och närhetsprincipen i form av geografisk samt kulturell närhet. Resultatet visar att
klimatförändringarna nämns som grund till bränderna i Kalifornien, men sällan uttalat utan snarare mellan raderna. Sedermera nämns klimatförändringarna i rapporteringen om
bränderna i Amazonas som att klimatförändringarna snarare blir påverkade av bränderna än som anledningen till att bränderna sker. Den främsta anledningen till bränderna pågår tycks bero på avverkning av skogen och i rapporteringen sätter Dagens Nyheter de brasilianska myndigheterna, och särskilt Jair Bolsonaro, som ansvarig till bränderna. Slutligen kunde vi även se att fler individer fick komma till tals i rapporteringen om bränderna i Kalifornien och att nyhetsrapporteringen föreföll sig under diskursen emergency news, en etablerad diskurs i Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) medan rapporteringen om vilka individer som påverkas av bränderna i Amazonas snarare landade under kategorin
adventure news.
1. Inledning
Under 2020 drabbades världen av stora bränder vilket nyhetsmedierna rapporterade flitigt om. Enligt Naturskyddsföreningen har det ökande antalet bränder en tydlig koppling till klimatförändringarna då klimatförändringarna gör vädret varmt och torrt vilket är idealiskt för att bränder ska bryta ut och spridas i högt tempo (Naturskyddsföreningen 2020). Bränderna kommer med största sannolikhet att öka i takt med att klimatförändringen blir värre. I sin tur påverkar klimatförändringen spridningen av vildmarks bränder enligt FN:s klimatpanel IPCC (2019) (148-150 och 259). Dagens samhällen är beroende av den allmänna rapportering och omvärldsbevakning som medier presenterar för att kunna ta del av vad som pågår i världen. Det indikerar att medier har en stor makt över hur människor i samhället uppfattar verkligheten (Nabi & Oliver, 2009 se Strömbäck 2019:171). Makten kan yttra sig genom att medierna bestämmer dagordningen och därmed väljer vad som publiceras. I samband med detta görs även ett nyhetsurval som bestämmer vad som blir en nyhet och vad som inte blir en nyhet. Det gör att vissa ämnen blir bortprioriterade. Sedermera gör det här att medierna har inflytande i vilka åsikter, värderingar, tolkningsramar och slutligen handlingar som människor har (Ghersetti 2012:210).55 Med det här i åtanke så kan vi konstatera att medierna har en avgörande roll i hur människor i samhället uppfattar och tolkar
klimatförändringar. Det är därmed mediernas samhällsansvar att upplysa medborgarna kring miljö-och hållbarhetsfrågor (Olausson 2011:295).
Vår avsikt är att bedriva en kritisk diskursanalys och undersöka Dagens Nyheters
rapportering under de tidsperioderna som bränderna ägde rum. Utöver att Dagens Nyheter har ett uttalat klimatfokus så är det en av Sveriges största tidningar vilket sedermera innebär att de precis som Olausson (2011) beskriver har en avgörande roll i hur läsarna uppfattar och tolkar händelserna samt klimatförändringarna. Med aspekter som kulturellt och geografiskt avstånd i åtanke kan vi konstatera att det är en större utmaning för inhemsk media att
rapportera om händelser på platser där exempelvis kulturella skillnader är mer framträdande (Ghersetti 2012:212-213). I vår studie avser vi att undersöka rapporteringen om bränderna i Kalifornien samt bränderna i Amazonas år 2020. Med hänsyn till tidigare nämnda faktorer kan det med andra ord skilja sig i hur medier i Kalifornien rapporterar om bränderna i
är långt från USA geografiskt samt kulturellt. Hur Sveriges DN-läsare uppfattar de olika bränderna samt klimatförändringar kan sedermera påverkats av hur rapporteringen har sett ut och hur klimatfrågan gestaltats. Då vi lever i en global värld krävs det i sin tur global
journalistik. I definitionen av global journalistik ryms dessutom idén att det i en globaliserad värld krävs en betydligt mer gränsöverskridande rapportering. Tidigare forskning om global journalistik som gränsöverskridande offentligt rum visar att bidragen till just global
offentlighet både är sporadisk och i de flesta sammanhang endast sker över en kort tidsperiod i samband med en stor händelse. Sådana händelser kan till exempel vara terrordådet i
Frankrike i början av 2015 eller det amerikanska presidentvalet 2020 (Berglez 2019:433-437). Bränderna går under samma kategori då det är en särskild händelse som utlöser en hel del nyhetsrapportering. Däremot är klimatförändringarna inte direkt en händelse eftersom det är något konstant som pågår hela tiden. Ytterligare en aspekt som vi vill undersöka är hur nyhetsmedierna har lyckats göra rapporteringen relevant för oss i Sverige då som sagt både kultur och geografiskt avstånd kan påverka rapporteringen. Anledningen till att vi valt just dessa bränder är för att de ligger nära varandra i tid men skiljer sig åt rent geografiskt vilket vi tycker är intressant. Vidare vill vi undersöka hur eller om klimatfrågan tas upp i
2. Bakgrund
I följande avsnitt ges en överskådlig bakgrund till bränderna i Amazonas 2020 samt
bränderna i Kalifornien 2020. Vi kommer även att gå igenom medias roll i rapportering om klimatförändringar så att läsaren ska få en uppfattning och förståelse om händelserna och för studien.
2.1 Medias rapportering om klimatförändringarnas påverkan på
bränder
Till följd av klimatförändringarna kommer troligen bränder att öka i frekvens, intensitet och även i nedbrända områden (IPCC, 2014; Liu, Stanturf, & Goodrick, 2010; Tedim, Leone, & Xanthopoulos, 2016 se Djerf-Pierre & Olausson 2019:227-231). I det här sammanhanget är medias roll att förmedla kunskap om sambandet mellan klimatförändringar och extrema bränder av central social betydelse (Boykoff 2012). Eftersom det krävs flera steg av kausalt tänkande kan det vara svårt för medier att koppla förekomsten av skogsbränder till problemet med klimatförändringar, det finns nämligen tre steg att ta hänsyn till när det kommer till att analysera vad som startar bränderna. Det första steget är att en löpeld kan bero på en mänsklig handling (avsiktlig eller oavsiktlig) eller från naturliga orsaker som vind eller blixtnedslag. Det andra steget är att de naturliga orsakerna kan ha att göra med
klimatförhållanden som klimatfluktuationer och därmed med stigande temperaturer och förändrade nederbördsmönster. Det tredje, och sista steget, är att ovannämnda
klimatförhållanden kan orsakas av antropogena utsläpp av växthusgaser (Westerling, Gershunov, Brown, Cayan, & Dettinger, 2003:595).
2.2 Bränderna i Amazonas 2020
Under första halvåret av 2020 avverkades ungefär 2000 kvadratkilometer regnskog i Amazonas, vilket var 34 procent mer än året innan enligt Brasiliens rymdforskningsinstitut INPE (Egan 2020). Media rapporterade i stor utsträckning om hur bränderna spred sig till skogsområden som ännu inte blivit avverkade. I augusti månad kunde man konstatera att det var mer än 7700 enskilda bränder som pågick i Amazonas. Det är det högsta antalet enskilda bränder som uppmätts sedan 1998 vilket var när den statistiska beräkningen inleddes. Under augusti månad var det torrt i Amazonas södra regionen vilket innebar att det inte var särskilt överraskande att det brann just den perioden (Egan 2020). Torsten Krause, forskare i
görs att det förmodligen fanns flera orsaker till bränderna, framförallt skövlingen, i
Amazonas där klimatförändringarna kan ha spelat en roll trots att det just 2020 inte var lika torrt i jämförelse med tidigare år (Egan 2020). Generellt så är en av de vanligaste orsakerna till bränderna enligt Världsnaturfonden WWF (u.å) avskogning då man vill omvandla skogen till jordbruksmark och möjliggöra plantage.
”Brandsäsongen i Amazonas börjar ofta i augusti när bönder och ranchägare utnyttjar det torrare vädret och rensar upp i sina marker genom att sätta eld på fällda träd.” Vetenskapsradion, SVR.
2.3 Bränderna i Kalifornien 2020
I augusti 2020 rapporterades det att brandmännen i Kalifornien kämpade mot 560 stycken bränder och att över 175 000 personer tvingades fly sina hem. CNN rapporterade att skogsbränderna vållat mer förstörelse och fler dödsfall än under hela året innan. Orsakerna till bränderna var kraftiga blixt-stormar och att marken var så pass torr, sedan hade
blixtovädret fortsatt och lett till att antalet bränder snabbt ökat (Rydberg 2020). Bränderna i Kalifornien har ofta flera orsaker, bland annat att Kalifornien ligger i en
subtropisk högtryckszon och under sommaren 2020 hade det varit avsevärt lägre nederbörd vilket i sin tur gjorde att delstaten löpte större risk för bränder. Den andra orsaken är att Kalifornien har stora bergsområden i öst och därifrån blåser det kraftiga vindar som går under namnet Santa Ana-vindar, och eftersom vindarna blåser från ökenområden med het torr luft tar de “med sig elden” och gör dem svårare att släcka. Sedan är även den mänskliga faktorn avgörande, flera av bränderna som startade året innan var till följd av neddragna
kraftledningar(Jansson 2018).
2.4 Klimatförändringarna och mediernas roll i rapporteringen om
dessa
det här lett till att medeltemperaturen har ökat – vilket är vad man kallar för den globala uppvärmningen. Det är även den globala uppvärmningen som är anledningen till att klimatet förändras. Klimatförändringar är något som har funnits sedan jordens begynnelse och har alltid varierat till följd av istider och andra temperaturförhöjningar. Skillnaden på
klimatförändringarna i dagens samhälle i jämförelse med tidigare är att de sker i en väldigt snabb hastighet vilket gör att ekosystemet inte hinner anpassa sig. Det här leder i sin tur till att risken för förlust av biologisk mångfald ökar, alltså att växter och djur kan riskera att dö ut, vilket gör att vårt ekosystem blir mindre produktivt men också mindre tåligt. Hur har klimatförändringarna synts i samhället? Resultatet har blivit en tydlig ökning av extremväder, det här innebär att vissa områden drabbas av extrem torka medan andra drabbas av att
nederbörd ökas avsevärt (Naturskyddsföreningen 2020)
Klimatförändringen är ingenting som sker enbart på en plats på jorden. Den påverkar delar av världen olika men är i slutänden av internationell och global skala. Det har inneburit att klimatförändringen har blivit en internationell politisk fråga och därmed är av högt nyhetsvärde för de flesta av världens nyhetsmedier (Djerf-Pierre & Olausson 2019:231). I avsnitt 57 (den 17 december 2018) av podcasten Klimatpodden medverkar Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman. I programmet talar han bland annat om sitt engagemang för
klimatfrågan och vilket ansvar journalistiken har i rapporteringen om klimatförändringen. Björn Wiman anser att om man bortser från ett fåtal svenska journalister som är insatta i klimatrapportering så har det svenska ”journalistkollektivet” misslyckats i skildrandet av klimatfrågan. Vidare anser Wiman att klimatet inte längre kan behandlas i enbart en miljö eller vetenskaplig sektor utan att det måste förstås som en samhällelig fråga. Vilket innebär att journalistiken behöver placera den i alla sektorer som journalistiken bevakar, till exempel politik, ekonomi, kultur och nöje (Klimatpodden, 2018-12-17).
Anabela Carvalho (2012) menar att nyhetsmedier har en viktig roll i rapporteringen om klimatet. Bland annat i att producera, reproducera och förmedla kunskap som kan påverka politiska beslutstaganden och sociala föreställningar (Carvalho 2012:485). Carvalho lyfter det faktum att klimatfrågan står inför vissa svårigheter hos nyhetsmedier. I och med att
3. Syfte och frågeställningar
Dagens Nyheter är en av Sveriges största dagstidningar och har därmed ett inflytande i samhället. Enligt statistik från Bonnier som äger DN, besöker i genomsnitt totalt 1 992 571 personer Dagens Nyheters webbsida i veckan och ungefär 522 000 printexemplar ges ut dagligen (Bonnier News, 2021). Fredagen den 20 september 2019 lanserade Dagens Nyheter dessutom webbsidan Klimatet just nu där läsaren dagligen kan följa klimatutvecklingen och även förses med fakta om ”klimatkrisen”. Under Dagens Nyheters flik Klimatet ger tidningen även en förklaring till varför rapportering kring klimatet är angeläget, ”Klimatförändringarna är vår tids stora ödesfråga. Den ökade koldioxidhalten i atmosfären håller på att ändra
livsbetingelserna på jorden.” (Dagens Nyheter, Om klimatet). Med det här i åtanke beslutade vi oss för att undersöka hur Dagens Nyheter rapporterade om bränderna i Kalifornien 2020 samt bränderna i Amazonas 2020. Vårt syfte med studien är att se om de nämner
klimatförändringarna som grund till bränderna, och i så fall hur, samt hur de rapporterar om bränderna beroende på geografisk samt kulturell närhet. Vi kommer att behandla
nyhetsartiklar som tar upp bränderna och undersöka dessa genom kritisk diskursanalys som metod samt relevanta teoretiska utgångspunkter och tidigare forskning inom ämnet. För att ta reda på hur rapporteringen skiljer sig åt, eller om den skiljer sig åt, har vi etablerat följande frågeställningar:
- Vad är det för skillnader och likheter i omfång och karaktär av Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien och bränderna i Amazonas 2020?
- På vilket sätt rapporteras det om klimatförändringarna i rapporteringen om de olika bränderna?
- Vilka faktorer kan förklara skillnaden i skildringen av bränderna samt förekomsten av klimatförändringen?
4. Teoretiskt ramverk och tidigare forskning
I nedanstående avsnitt presenterar vi tidigare forskning som är förankrad i ämnet som vi behandlar. Eftersom vår studie är avsedd att bedrivas genom kritisk diskursanalys består vår teoretiska ansats av tidigare forskning som dels är gjord på en diskursteoretisk grund, men även andra metoder som behandlar miljöjournalistik och global journalistik vilket är relevant för vår studie. Vidare presenteras studiens teoretiska ansats som även den mynnar i en
diskursteoretisk grund i form av gatekeeping, kulturell och geografisk närhet samt framing. I Ulrika Olaussons intervjustudie, som är baserad på 53 intervjuer ur en fokusgrupp, We're
the Ones to Blame”: Citizens' Representations of Climate Change and the Role of the Media
(2011) tar Olausson upp hur tidigare forskning på klimatrapporteringen i svenska nyhetsmedier har konstaterat att klimatförändringarna rapporterasi samband med
vetenskaplig säkerhet. I rapporteringen om klimatförändringarna tas dess konsekvenser upp och även orsakerna till att klimatförändringarna sker (Olausson, 2009 se Olausson 2011). När det rapporteras om klimatkrisen i samband med osäkerhet i syfte att upprätthålla en
“balanserad” rapportering så hanteras den diskursivt på ett sätt som innebär att
av emotionell trötthet (Olausson 2011:281-299). Utöver känslomässig trötthet och skepsis påverkas även respondenternas engagemang och intresse negativt. Bristen på kontinuitet och integration av olika typer av nyheter verkar också begränsa det initiala engagemanget
(jfr.Stamm et al., 2000 se Olausson 2011). När tidningssidan vänds och andra ämnen presenterar sig, avleds läsarens uppmärksamhet snabbt från klimatproblem (Olausson 2011:291-293).
I Berglez och Lidskogs studie Foreign, Domestic, and Cultural Factors in Climate Change
Reporting: Swedish Media’s Coverage of Wildfires in Three Continents (2017) undersöker de
kvalitativt genom en kombinerad gestaltning- och diskursstudie hur vikten av internationella nyhetsvärden, användning av utländska källor, kulturell närhet/avstånd analyseras, samt de inhemska mediernas täckning av utländska skogsbränder ur ett klimatförändringsperspektiv. Studien behandlar blandat annat hur själva avståndet kan påverka rapporteringen och hur klimatförändringen hanteras. Berglez och Lidskogs forskning grundar sig i de största svenska tidningars täckning av skogsbränder i Medelhavsområdet, USA samt Australien under en treårsperiod februari 2013-mars 2016, de undersöker även svenska bränder men det är inte relevant för vår studie då vi undersöker bränder utomlands. Det huvudsakliga fokuset i Berglez och Lidskogs studie är på hur, och i vilken utsträckning, klimatförändringar ses som en underliggande orsak till bränderna. I sin studie analyserade de i vilken utsträckning som de största svenska tidningarna inkluderade klimatförändringar i samband med rapportering om de utländska skogsbränderna under den nämnda 36-månadersperioden. Resultatet visade att var tionde artikel nämner klimatförändringar vilket innebär att majoriteten av artiklarna inte nämner det alls. Även om kunskapen om klimatförändringarna är utbredd i Sverige och i svenska medier så är bränder i de flesta fall inte förknippade med rapporteringen om klimatförändringar. Vidare analyserar de hur fördelningen av rapporteringen om
klimatförändringarna i samband med bränderna är. De kommer fram till att 35 procent består utav Australien, 10 procent av Medelhavsområdet och endast 4 procent av USA. Resultatet visar alltså att klimatförändringar nämns betydligt oftare när det kommer till de
australiensiska bränderna i jämförelse med bränderna i USA samt Medelhavsområdet. Det totala antalet artiklar om skogsbränder i USA var betydligt större då det var totalt 228
kulturellt mer avlägsna (latinska) Medelhavsregionen. Ytterligare en anledning till att det var ett stort antal artiklar om bränderna i USA är det omfattande mediefokuset på vissa
amerikanska skogsbränder, som till exempel bränderna från 2013 i Yosemite National Park, Kalifornien, som svenska medier rapporterade mycket kring under en tidsperiod (Berglez & Lindskog 2017:386).
Antologin The Routledge Companion to News and Journalism (2012) behandlar olika perspektiv och former av nyhetsmediernas rapportering. Anabela Carvalho, professor i kommunikationsvetenskap vid Minho universitet i Portugal undersöker i hennes kapitel
Reporting The Climate Change Crisis hur media rapporterar om klimatkrisen samt hur media
har påverkat samhället under decennierna 90 och 00-talet (Carvalho 2012:485). Medier som författaren syftar till är de stora tv-bolagen, tidningarna, tidskrifterna och radiostationer (Carvalho 2012:485). För att kunna lösa klimatets negativa utveckling krävs det en
samverkan mellan regeringar, industrier och konsumenter samt att detta sker under en kort tidsperiod, menar Carvalho (2012). Inom dessa institutioner tar hon upp att det finns många betydelsefulla aktörer i hanteringen av klimatförändringar, exempelvis företag, vetenskapliga organisationer och ideella organisationer (Carvalho 2012:485). Bland dessa olika perspektiv och synsätt på klimatförändringen finns nyhetsmedier. Anabela Carvalho (2012) anser att nyhetsmediernas rapportering om problemet spelar en viktig roll i att påverka samhället och dess sociala frågor och beslutsfattande (Carvalho 2012:485). Carvalho menar att beroende på vilket angreppssätt som media har på rapporteringen om klimatförändringen kommer det att påverka hur människor bildar sina egna uppfattningar (Carvalho 2012:490). Exempelvis kan framhävandet av en alarmistisk ton som indikerar att det är väldigt dåligt ställt med klimatet leda till att människor tänker att klimatförändring står bortom deras kontroll och förmåga att påverka. Detta kan i sin tur skapa ett beteende där människor gör det motsatta till att leva mer ekologiskt hållbart (Carvalho 2012:490). Under åren 2006 och 2007 rapporterade Gill Ereaut (2008 se Carvalho 2012) att brittiska nyhetsmedier rört sig bort från en alarmistisk ton till en mer optimistisk framtoning av saker vi kan göra för att sakta ner klimatförändringen
(Carvalho 2012:490).
Tidigare forskning visar även att vid rapportering om krissituationer är ett alarmistiskt tonläge vanligt återkommande, genom att rapporteringen exempelvis innehåller bilder som både framkallar och förstärker känslor av rädsla samt oro (Ghersetti, Odén & Rodin
till exempel dödstal och, förstörelse och skador överrepresenterade i rapporteringen (Moeller, 2006; Stock, 2007; Scanlon, 2011 se Ghersetti & Odén 2019:276)
Gestaltningsteorin
Vid studier av medias rapportering om miljön tenderar fokus att ligga på just medieinnehållet vilket oftast hanteras diskursivt men även utifrån gestaltningsteorin, framing (Djerf-Pierre och Olausson 2019:228), vilket vi kommer att utveckla vidare i det här avsnittet. Trots att metoderna i forskningen skiljer sig åt är det gemensamt för dem alla att journalistikens skildringar av miljöproblem skapas i en samhällelig kontext (Gamson & Modigliani, 1989: Lakoff, 2010). Eftersom olika länders sociala, kulturella, politiska och även materiella förhållanden skiljer sig åt så påverkar det miljöjournalistiken vilket således gör
rapporteringen platsberoende, situated. Det resulterar i att möjligheterna för att skildra miljöproblem också skiljer sig mellan olika länder (De Burgh & Rong, 2013; Yang, 2016 se Djerf-Pierre & Olausson 2019:230). Som tidigare nämnt är framing en av de mest populära teoretiska ansatserna i forskning kring klimatrapportering. Genom framing har forskare undersökt hur medierna genom sitt sätt att inrama - eller gestalta - en särskild fråga genererar tolkningar av klimatförändringarna. Ett sätt som det här syns på är genom att vissa aspekter av ett visst fenomen är mer framträdande, medan andra aspekter tonas ned och inte får lika mycket utrymme vid rapporteringen (Boykoff & Boykoff, 2007: Dotson m.fl, 2012; Shehata & Hopmann, 2012 se Djerf-Pierre & Olausson 2019:233) Gestaltningsteorin eller framing som den heter på engelska syftar alltså till att undersöka hur människor uppfattar sin omvärld genom kommunikation och hur vi påverkas av den (Shehata 2019:342). Grundläggande för teorin är att den är knyter an till ett socialkonstruktivistiskt perspektiv på sociala företeelser. Det innebär att kommunikation i det här sammanhanget är meningsskapande och
meningsbärande (Shehata 2019:342). Mediegestaltningar går sedermera att dela in i två typer av former. Det kan dels vara ett kommunikativt uttryck som tydligt visar sig i
medieinnehållet och det kan dels bestå av individgestaltningar som mediekonsumenten själv formar genom tolkningar och associationer (Shehata 2019:343).
Gatekeeping samt geografiskt och kulturellt avstånd
nyhetsurval och nyhetsvärdering kan betyda dels geografisk närhet men också kulturell närhet. Till exempel är det mer sannolikt att en spansk löpeld skulle visas i svenska
nyhetsmedier i jämförelse med en argentinsk. Det beror på att det är betydligt längre avstånd mellan Sverige och Argentina än Sverige och Spanien. Avståndet kan leda till att
nyhetsmedier bevakar händelser i världen olika då det är svårare att rapportera ifrån länder längre bort. Det här gör att det mest troligt blir att nyhetsmedier återpublicerar andra länders material (Lewis, Williams, & Franklin, 2008). Islutändan kan det resultera i att ett lands inhemska rapportering påverkas av värderingar och intressen från medier i andra länder (Andersson, 2016 se Berglez & Lidskog 2017) och då även deras inställning till
klimatförändringar (Berglez & Lidskog 2017:382). Begreppet gatekeeping är särskilt relevant i den här kontexten. Gatekeeping härstammar historiskt från det metaforiska uttrycket att medier vaktar grinden till offentligheten. Att media bestämmer vilken information som går ut till allmänheten (Strömbäck 2019:172). Idag används begreppet gatekeeping för att förklara de processer som resulterar till att en nyhet blir en nyhet (Strömbäck 2019:172). Gatekeeping ser till ett större perspektiv där enskilda journalister och redaktörers betydelse för
nyhetsurvalet blir mindre uppenbart. Processen som gatekeeping undersöker idag är det sociala system som präglar redaktioner och även hur medier fungerar i samhällets sociala sammanhang (Nygren 2008:36).
Global journalistik
När man talat om att global journalistik ska vara en potentiell “lösning” på att nyheter inte ska vara alltför begränsat och provinsiellt menar man inte att man ska frångå den nationella utblicken på samhället, utan snarare att det globala ska bäddas in i lokala och nationella nyheter och vice versa (Olausson 2013 & Berglez 2013 se Berglez 2019:440). Berglez (2013 se Berglez 2019:440) menar att man kan hitta den globala journalistiken i medierna genom att utgå från följande frågor:
Rum På vilka sätt och i vilken mån förekommer en mångfacetterad geografi
där journalistiken sammanbinder processer och praktiker som sker samtidigt i olika delar av världen?
Makt På vilka sätt och i vilken mån förklaras händelser, ämnen och konflikter
som en komplex kombination av nationella, utländska och globala maktintressen?
Identitet På vilka sätt och i vilken mån överskrider journalistiken nationella och
kontinentala gränser när man representerar politiska identiteter?
Tabell 31.2 Källa: Berglez, 2013, 35 (se Berglez 2019:440)
utblicken är gränsöverskridande, där urvalet av inslag från omvärlden baserar sig mer på social relevans än kulturell närhet (Berglez 2019:441).
I Lilie Chouliarakis studie The spectatorship of suffering (2006) undersöker hon hur TV-nyheterna diskursivt konstruerar olika händelser för att skapa engagemang eller inte. I vår studie har vi inspirerats av Chouliarakis studie men valt att tillämpa den på rapportering i text istället för rapportering i TV. Chouliaraki delar in diskurserna i tre kategorier, Adventure
news, Emergency news och Extatic news. Chouliaraki undersöker hur media kan generera en
disposition av medlidande och få individer att engagera sig i “den andra långt bort” samt huruvida media kan skapa en global allmänhet med en känsla av socialt ansvar gentemot de avlägsna och deras lidande (Chouliaraki 2006). Nyheter om avlägset lidande är hierarkiska. I den nedre änden av hierarkin erbjuder adventure news åskådarna en position med maximalt avstånd från de drabbade och inga alternativ för åtgärder mot den olycka de tittar på. När det kommer till adventure news så består det av nyheter som inte prioriteras i nyhetssändningen. Efter adventure news etablerar Chouliaraki begreppet emergency news vilket är nyheter som genererar medlidande från åskådarna i deras representationer av lidande. Chouliaraki
argumenterar för att emergency news är en medlidande regim som erbjuder åskådarna en möjlighet till handling på avlägset lidande som adventure news förnekar åskådaren.
Emergency news är alltså rapportering om en nödsituation där det krävs omedelbar handling. Detta innebär så småningom att alla nyheter är föremål för en urvalsprocess och symbolisk specificering som definierar vilkas lidande som är viktigt för västerländska åskådare
5. Metod
I följande avsnitt kommer vi att presentera vår valda metod kritisk diskursanalys och begrepp som är väsentliga för att få en bättre förståelse av analysen.
5.1 Kritisk diskursanalys
Vi avser att undersöka vår insamlade data genom att bedriva en kritisk diskursanalys. Den centrala definitionen av ordet diskurs i det här sammanhanget är “språk som social handling” (Wodak & Meyer 2012:5 se Berglez 2019:226). Wodak (1999:8) har tidigare konstaterat att när vi kommunicerar och hur vi kommunicerar genom språket är en produkt av samhället. Sedermera menar Wodak (1999) att vi samtidigt är med och skapar samhället genom vårt språk. Det ena kan inte finnas utan det andra och vice versa. När man observerar och analyserar språkets sociala dimension så tar man i aktning de osynliga strukturerna vilket även görs när man analyserar den sociala dimensionens påverkan på språket (Wodak (1999) se Berglez 2019:226). Genom att analysera en text diskursivt har man vanligtvis målet att hitta aspekter och dimensioner som kanske inte kommer upp till ytan första gången som man läser texten. Målet är att gräva fram de kognitiva, sociala, politiska, ekonomiska och
kulturella betingelserna om hur texten har kommit till och de antaganden som den bygger på (Wodak & Meyer 2012:5 se Berglez 2019:226). Metoden grundas i kritiskt kunskapsintresse och beskriver en kritisk blick mot en aktuell mediediskurs. Det innebär att man ifrågasätter varför det ser ut som det faktiskt gör. En fråga av stor vikt som man kan ställa sig är vems perspektiv det är som beskriver verkligheten? Varför ser texterna ut så? Vidare analyserar man på vilket sätt som det som beskrivs kan tänkas beskriva eller representera en agenda eller till och med ett specifikt intresse (Berglez 2019:226).
omedvetna produktionen av ideologi, gemene man kan falla “offer” för en ideologisk makt och i och med det inte vara medveten om att dess handlingar reproducerar ideologin. Just detta är centralt för ideologikritiken. Ideologikritiken används för att analysera olika sorters ideologiska makt- och dominansförhållanden och hur de etableras i samhället, till exempel man-kvinna, rik-fattig, heterosexuell-homosexuell, medborgare-papperslös - och där ses språket som en central komponent (Berglez 2019:228).
Enligt Jameson (1993 se Berglez 2019:229) så gömmer sig samhällets orättvisor och ojämlika relationer i orden och meningarna som vi använder till vardags (Berglez 2019:229). När ideologikritiska studier bedrivs så utgår de från att det göms en dramatisk historia i texter som är förträngd, det kan innebära politiska, kulturella eller ekonomiska motsättningar. När studier görs är det därför fokus på att undersöka texter utifrån ett kortare men även ett längre tidsperspektiv och fråga sig själv varför texten blev som den blev, och om texten hade kunnat skrivas på ett annorlunda sätt. I den vardagliga mediekonsumtionen faller det sig naturligt att man inte ifrågasätter det man läser eller hör och främst av anledningen att vi har brist på ork att göra just det, vilket leder till att vi accepterar budskapen trots de dolda historierna och dessutom tar in det som fakta eller som neutral information (Berglez 2019:229.) Med andra ord är ideologier när ett vinklat maktintresse framställs som neutralt och icke-kontroversiellt. Om gemene man konsumerar medierna med dolda budskap så blir denne dessutom en
budbärare av det dolda budskapet trots att den inte vet om det vilket beror på att den vanliga mediekonsumenten ofta anammar informationen okritiskt (Berglez 2019:229).
5.2 Analysschema
Vårt analysschema är inspirerat av Anabela Carvalho (2008) och Peter Berglez (2019). Vi kommer att undersöka analysdimensionerna som nämns i deras analysschema närmare och sedan applicera dessa på våra frågeställningar. Nedan presenteras vårt etablerade
analysschema och dimensionerna som vi avser att undersöka. - Textens huvudsakliga innehåll och omgivande struktur - Relationen mellan makro- och mikrotext
- Ideologi
I vår kritiska diskursanalys kommer vi att analysera totalt sex dimensioner av texterna. För att disponera vår analys på ett lättbegripligt sätt har vi valt att dela in vår analysmodell i två delar, bestående av en makro- och mikroanalys. I studerandet av artiklar avser makroanalysen att synliggöra textens olika teman. Mikroanalysen kommer sedan att omfatta de resterande dimensionerna såsom ideologi, diskursiva strategier, fördjupning av aktörer och språk i detalj (Berglez 2019:243). I analysdelen kommer vi på ett noggrant sätt att hänvisa till vilken dimension som studeras där det är särskilt relevant, bland annat vid citeringar. Anledningen till att vi inte har valt att utforma det fullständiga analysschemat utifrån de sex olika
dimensionerna är eftersom många av dem går in i varandra. Exempelvis så existerar ideologin bland annat genom textens aktörer, språk och diskursiva strategier (Carvalho 2008:170). Relationen mellan makro- och mikrotext innebär att den kritiska diskursanalysen baseras på att det finns en hierarki i texter där vissa saker får mer uppmärksamhet än andra. Under makronivå kommer vi att undersöka textens teman och hur vissa av dem hamnar högst upp i den hierarkiska pyramiden, och mikro handlar sedan om att studera hur den hierarkiska organiseringen realiserar längre ner eller fram i texten. Koherensen återfinns i texten genom att läsaren själv fyller i textluckor som skribenten lämnar, då det finns ett outtalat
sociokulturellt band mellan båda. Vad texten menar är sedermera en kombination av det som är empiriskt observerbart och de uppenbara betydelserna i själva texten samt
koherensluckorna, som innefattar det som läsaren redan är införstådd med (Berglez 2019:239).
I delen där ideologi studeras genom analysschemat undersöks det naturliga eller normala. Där kan du till exempel fråga dig “I vilka avseenden beskrivs X som självklart snarare än som ett antagande eller som något underförstått? Framträder subjektiva perspektiv som något
objektivt och isåfall hur? I vilken mån och på vilket sätt kan den dominerande ideologin i texten ses som inbakad i sociokulturella konventioner och vice versa?” Det är sällan som en text endast innehåller en ideologi varför det är särskilt viktigt att ha ögonen öppna för fler alternativa ideologier när man analyserar texten (Berglez 2019:239).
i och med att vissa argument, citat och fakta väljs ut så gör de det på en bekostnad av andra vilken leder till en diskussion kring vems agenda textproducenten representerar och vilken ideologisk funktion texten besitter (Carvalho 2008:169 se Berglez 2019:239).
I fördjupning av aktörer analyserar vi hur aktörerna i texten konstrueras. Här tittar vi alltså på om de förekommer som individer, grupper eller större kollektiv och sedan undersöker vi vad det kan ha för roll ideologiskt sett. Enligt Machin och Mayr (2012:79-81 se Berglez
2019:239) kan man fokusera på personifiering kontra avpersonifiering. Där det analyseras hur personorienterad beskrivningen av aktörer är. Till exempel, om en myndighet kritiseras, är det hela myndigheten som kritiseras eller är det en särskild person? Vidare menar Machin och Mayr (2012:79-81 se Berglez 2019:239) även att man ska koncentrera sig på
individualisering kontra kollektivisering och där undersöka om aktörer beskrivs som ensamma individer eller som del i ett större kollektiv. Handlar det om två offer eller en ny kultur till exempel? Det tredje som ska fokuseras på är specificering kontra specificering där man undersöker om det är en individ med specifika egenskaper som beskrivs. När det kommer till språk i detalj så är det när texten analyseras mer i detalj. Då tar man hela tiden hänsyn till frånvaro och närvaro på språklig detaljnivå. Man kollar alltså på de orden som faktiskt finns i texten men även på de som inte finns. Här uppmärksammas även det faktum att ord kan ha olika betydelser utifrån vilken kontext de förekommer i. Att vara oberäknelig som fotbollsspelare på en fotbollsplan är snarare än bra sak, medans det inte är en bra sak att vara oberäknelig som statsminister till exempel. Utöver det här ska man även analysera den uppenbart synliga informationen i detalj. Ett sådant fall kan vara överflödig diskurs, det vill säga när man inte tillför något relevant till texten men att det ändå kan fylla en ideologisk funktion (Machin & Mayr 2012:37, se Berglez 2019:241).
5.3 Material och urval
Sedan 20 september 2019 har Dagens Nyheter ett uttalat fokus på klimatutvecklingen och arbetar aktivt med att förse läsare med fakta om klimatförändringarna på deras sida Klimatet
just nu. På grund av Dagens Nyheters uttalade fokus på klimatutvecklingen har vi valt att
rum, detta för att artiklarna skulle ha relevans till händelserna vad gäller tidsaspekten. Artiklar om båda bränderna har vi funnit genom att söka på hela år 2020 i databasen
Retriever Media research. Utifrån vår fastställda tidsram har vi sedan valt att förbise tidigare och senare rapporteringar om bränderna under år 2020. Publiceringarna om bränderna i Amazonas har vi alltså spårat från maj till november 2020. I Kalifornien är tidsperioden för bränderna från augusti till oktober 2020. När vi sökte på Bränder i Amazonas genererade sökningen totalt 32 artiklar under 2020, för webb och tryckt press. Utifrån den bestämda tidsramen kvarstod sedan 19 artiklar om bränderna i Amazonas. Sedan rensade vi bort dubbletter och TT-texter vilket gjorde att vi hade kvar totalt sex stycken relevanta artiklar. Det ansåg vi var för få artiklar och föredrog därför att ta med två texter som var skrivna av TT men publicerade av Dagens Nyheter. Totalt genererade sökningen 95 artiklar under hela loppet av 2020 om bränderna i Kalifornien. Den tidsperiod som vi valde att analysera utifrån hela årets träfflista på Retriever gav totalt 68 sökträffar. Därefter rensade vi bort TT-texter och dubbletter. I valet av artiklar som vi sedan har analyserat har vi använt oss av purposive
sampling vilket innebär att vi har valt artiklar som huvudsakligen handlar om bränderna,
vilket innebär att artiklar där bränderna endast nämnts i förbigående i texterna har blivit bortvalda. Utifrån purposive sampling har vi även medvetet valt artiklar inom olika genrer såsom opinion/ledare, nyhetsartikel och reportage eftersom det är önskvärt med ett
5.4 Metoddiskussion
Vi fattade intresse för den kritiska diskursanalysen när vi läste tidigare studier om hur medier rapporterar om klimatet då det är den vanligaste metoden vid den sortens forskning (Djerf-Pierre och Olausson 2019:228). Valet att tillämpa metoden föreföll därför efter en
noggrannare bakgrundsundersökning till vårt ämne då den lämpade sig bra för det vi avsåg att studera. Svårigheten när man bedriver kvalitativa undersökningar är att det finns en risk i att undersökningen blir för subjektiv eftersom materialet utgörs av forskarnas tolkningar. Det här leder i sin tur till att det inte går att komma fram till vare sig exakta eller precisa svar eller resultat. Med det i åtanke har vi utgått från följande råd i vår studie.
”(...) det är en stringent användning av teori och metod som legitimerar vetenskapligt producerad kunskap. Det är genom att se världen genom en bestämd teori som man kan ställa sig främmande för några av sina självklarheter och ställa andra frågor till materialet än man kan göra utifrån sin vardagsförståelse.” (Winther Jörgensen & Phillips 2000:30).
Ytterligare en utmaning, och särskilt när man är två personer som bedriver en kritisk
diskursanalys, är att se till att koderna utgår efter samma principer (Thuren 2010:26). Med det i åtanke har vi varit konsekventa i vår analys med att applicera kodschemat på samtliga texter för att minimera risken för godtyckliga tolkningar. Därmed ökar också studiens trovärdighet. Likaså har vi gemensamt gått igenom artiklarna för att se så att tolkningarna utifrån
kodschemat överensstämmer. Som tidigare nämnt valde vi ett urval av artiklar med olika genrer vilket även det var ett medvetet beslut för att generera ett trovärdigt urval (Thuren 2010:26). I användningen av en kritisk diskursteori är det även viktigt att beakta balansen mellan teori och empiri. Om teorin styr för mycket i undersökningen finns det risk för att det ideologikritiska perspektivet påverkar hur vi ser och tolkar texten. Balansen mellan empiri och teori utmärker dels att synliggöra sambandet mellan ideologi och samhälle i texten och dels att utföra en språkanalys av materialet (Berglez 2019:251). För att verkställa att den här balansen upprätthålls är det användbart att ta hjälp av en analysmodell som behandlar både
ideologi och språk i detalj (Berglez 2019:243). När vi etablerade vårt analysschema hade vi
6. Resultat och analys
I följande avsnitt kommer vi att presentera vår analys av de 18 texterna som vårt urval består av samt sätta dem i kontexten gentemot tidigare forskning och vårt valda teoretiska ramverk. Artiklarna nämns utifrån siffrorna som de står uppradade under i extra bilagan längst ned i dokumentet. Vidare har vi etablerat underrubriker utifrån de diskurserna som återfanns i analysen och applicerat vårt kodschema löpande på artiklarna. För att det ska bli lättare att följa med i analysen har vi delat upp resultat och analys i tre delar där den första behandlar artiklarna om bränderna i Kalifornien och den andra bränderna i Amazonas för att sedan i den tredje delen jämföra dessa för att lättare se skillnader och likheter mellan Dagens Nyheters rapportering om de två bränderna.
6.1 Artiklar om bränderna i Kalifornien 2020
Makrostruktur och artikelns innehåll och omgivande struktur
I Dagens Nyheters rapportering om bränderna i Kalifornien har vi funnit att majoriteten av de dominerande teman som finns består av att människor tvingas fly från bränderna, dessa återfinns som tidigare nämnt under genren nyhetsartikel, och har alarmistiska inslag redan i ingressen och rubrik vilket är vanligt vid rapportering om kriser (Ghersetti, Odén & Rodin 2018;Cornia m.fl., 2016 se Ghersetti & Odén 2019:276). Det här såg vi i artikel 1,3,4,5,8,9 och 10. I artikel 6 var det dominerande temat att Donald Trump fick motta kritik för sitt uttalande som förnekare av klimatförändringarna. Slutligen var klimatförändringarna det dominerande temat i artikel 2. Om vi undersöker artiklarna utifrån deras bestämda genre kan vi se att reportagen i större utsträckning fokuserar på brändernas effekt på delstatens
näringsliv medans nyhetsartiklarna fokuserar på att det är nödläge, att bränderna sprider sig och att det är väldigt många människor är på flykt. Vidare är det opinionstexterna som står för klimatförändringar som dominerande teman.
Medlidandediskurs och alarmistisk diskurs
(2012:490) kan den alarmistiska tonen leda till att människor känner att händelsen är bortom deras kontroll. Exempelvis så citeras en brandman både i början och i slutet av artikel 5 där han säger att det inte finns något slut i sikte vilket gör att bränderna känns hopplösa och indikerar på att det inte finns något att göra åt dem.
I flera av artiklarna med en alarmistisk ton nämns det även hur många som har omkommit till följd av bränderna i samband till en akut situation vilket spär på den alarmistiska känslan. Samtliga artiklar som publicerats under genren nyhetsartiklar som Dagens Nyheter publicerat om bränderna i Kalifornien går under Chouliarakis etablerade begrepp Emergency News. Vilket innebär att man som läsare får veta att det är en nödsituation som pågår just nu och att det krävs omedelbar handling, nyheterna genererar med andra ord en medlidandediskurs (Chouliaraki 2006:187). Exempelvis ser vi i artikel 4 indikationer på Emergency News då skribenten skriver i ingressen att minst 24 personer har dött i bränderna, sedan nämns det att fyra personer har omkommit i Oregon där en av personerna var en 12-årig pojke, i slutet av texten så refererar skribenten till BBC:s uttalande där de säger att 19 personer hittills har bekräftats döda i Kalifornien “men dödstalen beräknas stiga då ytterligare 16 personer har rapporterats saknade”. I de avslutande meningarna nämner skribenten även att en 1-årig pojke har avlidit och att hans föräldrar vårdas för brännskador. Precis som tidigare forskning visar är de dramatiska och våldsamma aspekterna av händelseutvecklingen överrepresenterade i rapporteringen (Moeller, 2006; Stock, 2007; Scanlon, 2011 se Ghersetti & Odén 2019:276). Delteman till texterna som behandlar människor i flykt tenderar ofta att belysa att torka och värme blir allt vanligare. Koherensen, det vill säga det som läsaren kan uppfatta mellan raderna (Berglez 2019), som uppstår i sammanhanget är att klimatförändringen är en bidragande faktor till bränderna, trots att det sällan nämns uttryckligen.
Klimatförändringsdiskurs
Majoriteten av artiklarna nämner inte begreppet klimatförändring men i vissa fall går det att urskilja hur skribenterna antyder eller drar slutsatser om en förändring. Vi kan även tyda en skillnad i vilken genre texten har. Det vi lägger märke till är att opinionsartiklarna hänvisar till klimatförändringen som en självklarhet. Exempelvis så nämner skribenten Jannike Kihlberg i artikel 2, vilket är en opinionstext, att effekten av klimatförändringen kan ha underskattats och följer upp med följande citat:
Höjd medeltemperatur, extrema värmerekord, långa perioder av torka, fler extrema väderhändelser. Allt är kännetecken på klimatförändringen, det är bara att pricka av på listan över vad klimatforskarnas scenarier har pekat på i många år.
Utan att referera till någon specifik forskare som uttalat det här för att styrka uttalandet med vetenskaplig säkerhet, vilket annars är vanligt förekommande vid rapportering om
klimatkrisen enligt Olausson (2011), skriver Kihlberg om klimatförändringarna som en självklarhet. Det är tydligt att skribenten anser att klimatförändringarna är orsaken till bränderna, vidare skriver Kihlberg: “Enligt forskare gör klimatförändringen att risken för skogsbränder ökar. Den medför också att brandsäsongen blir längre på grund av högre temperaturer.” Om vi återigen fyller i koherensluckorna (Berglez 2019) så säger inte
Kihlberg uttryckligen att bränderna är till följd av klimatförändringarna men genom att fylla ut luckorna så är budskapet tydligt.
I artikel 6 som också den är en opinionstext förefaller klimatkrisen som ett faktum. Björn Wiman driver ideologiska argument som bland annat understryker att Donald Trumps syn på klimatet är skadligt för USA som nation. Beskrivningen av Donald Trumps uttalande i det elddrabbade Kalifornien gestaltar en bild av honom som nonchalerande mot klimatet men också mot den drabbade befolkningen. Artikelns ideologiska ”onda” blir tydligt Donald Trump.
När Trump i början av veckan besökte det av värmeböljor och våldsamma bränder svårt härjade Kalifornien kommenterade han sin syn på den klimatkris som redan får katastrofala konsekvenser i hans land: ”Det kommer att bli kallare, you just watch.” I artikel 3 som är skriven av Karin Eriksson går det att tyda att klimatförändringens relation till bränderna också är en fråga om ideologisk och politisk åskådning. Med hjälp av det
diskursiva i språket kopplar skribenten begrepp som det positivt laddade ordet ”progressiv”
till att klimatförändringen är uppenbar, ”För många av invånarna i progressiva,
Ideologi kopplat till klimatförändringen går även att se i artikel 4 skriven av Katarina Lagerwall. I texten anses klimatförändringarna vara anledningen till bränderna då Oregons guvernör Kate Brown citeras från Twitter där hon menar på att bränderna inte är en
engångshändelse utan förödande effekter till följd av klimatförändringarna. Däremot möts det av en motdiskurs då nedfallna elstolpar nämns senare i texten och att även dessa kan ha bidragit till bränderna. De nedfallna kraftledningarna återkommer som en orsak till bränderna i artikel 5. Koherensen som uppstår i det här sammanhanget är att människan genom
kraftledningar själva gjort sig skyldiga till bränderna. Klimatförändringarna nämns inte alls som orsak utan snarare nedfallna elledningar. Som tidigare nämnt så kan en löpeld bero på naturliga orsaker, det vill säga att elledningar fallit, men också att vädret påverkats av utsläpp och i det här fallet rapporteras det snarare som en blandning av båda (Westerling, Gershunov, Brown, Cayan, & Dettinger, 2003:595).
Även om artikel 5 inte uttryckligen nämner begreppet klimatförändring så beskriver texten att det sker en förändring med klimatet. Rubriken säger att det är de värsta bränderna på 18 år, senare i texten kommer ett citat från Kaliforniens brandchef där han säger att bränderna till och med är värre än bränderna 1910 och att de kommer sätta en ny standard för vad
invånarna måste göra föra att skydda sig i framtiden. Diskursiva strategierna i artikel 5 är att Svahn driver texten framåt genom att mena på att bränderna är de värsta på väldigt länge vilket indikerar att det sker en negativ förändring. Det kan även ses som ideologiskt att han har med citat som tillför en känsla av hopplöshet och att det kommer att bli värre. Det är med andra ord ett konsekvent tema genom texten att bränderna är betydligt mycket värre än vad de någonsin har varit tidigare.
Om vi undersöker koherensluckorna i artikel 8 som citeras i stycket under så presenteras det i texten att “allt inte är klimatförändringarnas fel” vilket lämnar läsaren att anta att även om inte allt är klimatförändringarnas fel så är åtminstone en del klimatförändringarnas fel. Det här är en slutsats som går att dra genom att textkonsumenten fyller i “tomrummet” i
meningarna (Berglez 2019:229).
Individualisering eller kollektivisering - Bränderna i Kalifornien
I artikel 10 skriver Ossi Carp att 100 000 människor är på flykt. Med andra ord så nämns de drabbade, det som är på flykt, som en del av ett kollektiv snarare än individer.
Kollektivisering var något som vi uppmärksammade förekom i nyhetsartiklarna. Det var återkommande i artiklarna under genren nyhetsartikel, däremot kunde vi se att det i
reportagen snarare var ett stort fokus på individerna. Vilket vid närmare analys av ideologiska makt-och dominansförhållanden, där språket är drivande, lyfte olika maktrelationer (Berglez 2019:228). Till exempel i artikel 7 får man som läsare kort möta Ariadna Montamez och Miguel Garcia tillsammans med sina två barn Rogoberto och Giselle Garcia som har fått fly och inte vet när de får återvända hem. Man får även möta Marcy Sanders som inte tänker lämna sitt hem vilket framgår i citatet. “Vi har haft besök av flera reportrar som undrar om vi ska flytta. Men vi stannar. Vi hade byggt upp alltihop, om vi hade behövt göra det.” Marcy Sanders menar alltså på att om bränderna skulle ta hela hennes hem så skulle hon bygga upp allting på nytt om det så krävdes. Den sista aktören är Laura Colgate var gård har brunnit, stallet har brunnit och staketet som var byggt av plast har smält, pumphuset har förlorats och elen är borta, Karin Eriksson citerar Laura Colgate: (...) men sånt går att fixa. Familjen har försäkringar(...).
Alltså framgår det att varken Laura Colgate, som har försäkringar, eller Marcy Sanders, vars gård faktiskt inte har brunnit, tänker lämna sina gårdar medan familjen Montamez-Garcia inte vet när de kommer att kunna återvända till sitt hem. Utifrån ett klassperspektiv kan vi se att Montamez-Garcia familjen inte får samma uppmärksamhet som övriga aktörer där det snarare är mycket fokus på egendomarna som de kan förlora (Chouliaraki 2006:181).
Kikar man på det här ur ett ideologiskt perspektiv så kan en dra kopplingen att vingårdarna är i fokus, det är näringen som drabbas snarare än individen.
I artikel 8 som också är ett reportage återfinns även individualiseringen. De som strävar efter att leva den amerikanska drömmen, de som har påverkats av bränderna, alla kommer tills tals utifrån ett individperspektiv snarare än att de anses vara en del av ett kollektiv (Machin och Mayr 2012:79-81 se Berglez 2019:240).
Global journalistik och domesticering
I artikel 6 avslutar Björn Wiman sin artikel med att framföra ett ideologiskt argument där han poängterar hur viktigt det är med ett faktabaserat samhälle och institutioner som public service. Han presenterar först hur individer med makt i USA reproducerar Donald Trumps åsikter. Bland annat programledaren Tucker Carlson på Fox News som hävdar att
”
klimatförändringarna är ett liberalt påhitt.”. Björn Wiman beskriver sedan hur ett jämförande scenario kunnat se ut i Sverige. ”En klimatskeptiker som chef för SMHI? En vetenskapsförnekare som väderpresentatör i SVT? Tänk tanken i dag. I morgon kanske inte ens SVT finns längre.” Opinionsartikeln är ett tydligt exempel på en artikel som bedriver global journalistik, genom att Wiman sammanbinder de processer och praktiker som sker i USA med hur det påverkar oss, och hur det skulle se ut hos oss om samma sak skedde här, bäddas det globala in i våra lokala nyheter (Olausson 2013 & Berglez 2013 se Berglez 2019:440).Vidare framgick det i artiklarna under genren nyhetsartikel att det snarare låg ett större fokus på domesticering av nyheterna, där det istället lades fokus på att omvandla
jämförelse framförs i stycket om bränderna i Sydamerika. ”Förödelsen har varit enorm och uppskattas till tre gånger så omfattande som 2019 och närmar sig nu 40.000
kvadratkilometer, nästan lika stort som Jämtland.” Dock lyfter Clas Svahn även upp ett citat från Elisabeth Mohle, forskare vid San Martin National University i Argentina, där hon berättar för AFB nyhetsbyrå att det har påträffats en kraftig ökning av bränder och att situationen är allvarlig. Sammanhanget hon nämner detta i är att bränder även drabbat
Argentina. Det som är särskilt intressant är att aktören som kommer till tals inte yttrar sig om Kalifornien vilket är huvudtemat i texten. Detta kan ses som en diskursiv strategi till att lyfta global journalistik och till viss mån förklara händelserna som en komplex kombination av globala maktintressen (Berglez 2019:440).
I artikel 3 var det även här ett tydligt exempel på hur Karin Eriksson domesticerar nyheterna för att göra dem relevanta för oss i Sverige, genom att låta en annan svensk komma tills tals i artikeln och berätta om hur det är “där borta”. Nyheten domesticeras alltså med stort fokus på Anna Wallin som är från Sverige (Olausson, 2013, se Berglez 2019:441).
Språkets diskursiva betydelse
Aktörer som kommer till tals i artikel 6 är framför allt skribenten Björn Wiman men även
Donald Trump i den mån att han citeras. I det här fallet är det Björn Wiman som har makten att positionera var och när citat av Donald Trump används. Det är även en del av skribentens
diskursiva strategier. I och med att Björn Wiman använder sig av citat som understryker hans
argument om att Trump är ”farlig” för världen får han igenom sin agenda på ett effektivt sätt. Kritiken mot Trumps retorik utlöser också kritik mot hur han genom den har förändrat sättet som journalister ställer sig mot maktens utsagor. ”Det är skrämmande att se och höra duktiga journalister dagligen försöka beskriva och analysera denna bisarra verklighet med det
konventionella språkets medel.”.
I artikel 8 kan vi se att Karin Eriksson, till skillnad från att dölja maktförhållanden, ljussätter det amerikanska samhällets inneboende destruktiva egenskaper och framförallt Kaliforniens (Berglez 2019:229). Artikeln uppmärksammar orättvisor genom att till exempel ha med bilder från demonstrationen mot rasism och anti-republikanska uttalanden från
Allt är inte klimatförändringarnas fel. Exploatering av eldkänslig natur och dålig skogsskötsel får omfattande konsekvenser. Men vi hör många som säger att något har hänt med vädret.
Genom att Eriksson stödjer argumenten om hur klimatförändringarna kommer att påverka Kalifornien och USA mot New York Times, som är en av världens största tidningar, får meningen ytterligare tyngd och därmed högre trovärdighet (Machin & Mayr 2012:37 se Berglez 2019:240).
6.2 Artiklar om bränderna i Amazonas 2020
Makrostruktur och artikelns innehåll och omgivande struktur
Samtliga artiklar som vi har analyserat om bränderna i Amazonas tar upp Brasiliens president Jair Bolsonaro, oavsett vilken genre artikeln hade. Ett ytterligare tema som nämns i alla texterna och i relation till bränderna är ”skövling” eller ”avverkning”. Vi kunde se att
begreppet skövling används i artikel 11, 12, 13,16, 17, 18, medan avverkning endast används i artikel 14 och 15, där artikel 14 är en TT-text. Huvudteman i texterna tenderar att vara antingen alarmistiska kring framtiden för Amazonas regnskog eller behandla Brasiliens politik mot Amazonas (framför allt Bolsonaros politik).
Medlidandediskurs och alarmistisk diskurs
I artikel 11 skriver Jannike Kihlberg att klimatförändringarna snart inte gå att påverka. I rubriken och ingressen framkommer det att artikeln handlar om att Amazonas är nära en “tipping point”, snart är det så illa att det inte längre kommer gå att göra något åt. Vi ser liknande inslag i artikel 14 där det huvudsakliga ämnet genom artikeln är att bränderna 2019 var de värsta på nio år men att bränderna 2020 kan komma att vara ännu värre och därmed de värsta på tio år. I artikel 15 skriver Mia Holmgren att forskning visar att torka och bränder kan leda till att regnskogar som i Amazonas blir till savanner, även här nämns “tipping point”. Samtliga nämnda artiklar tyder på alarmistiska inslag och inger en känsla av hopplöshet (Carvalho 2012:490).
Hulme, 2008, se Olausson 2011). Tidigt i texten beskriver Petter Jerdén hur en jaguar har skadats av elden. Det drabbade djuret får i texten representera lidandet som orsakas av bränderna. ”Jaguaren Amanacis tassar var blodiga, öppna sår. Hon led av tredje gradens brännskador och kunde knappt gå…” jaguaren nämns också vid namn vilket skapar en större intimitet till djuret som också ökar medlidandet.
Klimatförändringsdiskurs
I artikel 13 förs ideologin i texten fram av Dagens Nyheters ledarredaktion genom
vetenskaplig fakta som i det här fallet hänvisas till “forskare”, utan att specificera mer, om hur skövlingen av regnskogen påverkar klimatet.
Regnskogen har med sin särskilda växtlighet en särskild roll för balansen i den
globala miljön, och dess tillstånd reglerar därmed vädret inte bara i regionen. Forskare uppskattar att 30–60 procent av regnskogen kan förvandlas till en torr savann på några årtionden om ingenting drastiskt görs. Det kan i sig ytterligare snabba på den globala uppvärmningen.
I enighet med vad Olausson (2011) tar upp så rapporteras det i majoriteten av fallen i svenska nyhetsmedier om klimatförändringarna i samband med vetenskaplig säkerhet, vilket även är fallet här. Likaså är det ett tydligt exempel på global journalistik då det förs fram argument för att det här berör den globala uppvärmningen, det påverkar inte bara regnskogen i sig. I artikel 14 som är skriven av TT framhävs det i texten att bränderna kan komma att bli de värsta på tio år. Däremot är de inte det än. Texten får mer tyngd i och med att en av aktörerna i texten nämns med en viss egenskap i form av att han är en forskare som menar på att det kommer vara en ökning av antalet bränder och att augustimånadens bränder är de värsta på tio år. Eftersom klimatförändringarna är ett faktum blir det diskursiva i detta uttalande ur ett
ideologiskt perspektiv vad man ska göra, eller inte göra, åt att klimatet förändras (Berglez
2019:239). I artikel 13, som är skriven av Dagens Nyheters ledarredaktion, nämns begreppet klimat en gång och det är i samband med att en forskare som varnat om avverkningen fått sparken på grund av varningen. ”Brasilien, som tidigare var ett land med en mer progressiv hållning i klimatfrågan, har blivit en hemvist för allt mer hårdföra förnekare.” Om vi undersöker koherensen i det här uttalandet (Berglez 2019:238) kan vi se att det
ledarredaktionen generaliserar Brasilianares ställning till ”klimatfrågan” men det ger också en ingång till stycket som följer ”President Jair Bolsonaro för en politik där hänsyn till framtida generationer anses löjlig.”. Citatet bidrar även till en koherens mellan skribent och läsare att Bolsonaro förnekar klimatförändringen och därmed står som en ideologisk motpol.
I artikel 12 nämner inte Henrik Brandáo Jönsson klimatförändringarna i texten. Den tydligaste orsak som skribenten istället ger är den skövling som bedrivs för att expandera landets jordbruksyta som till största del används till kött- och sojaproduktion.
En månad efter att avtalet slutförhandlats bröt de värsta bränderna på flera decennier ut i Amazonas och Brasiliens president Jair Bolsonaro valde att inte göra något åt saken. Han ville att bränderna skulle fortgå för att utöka landets jordbruksareal. Det här kan vi tolka som Brasiliens motdiskurs till den dominerande tolkningen av varför skövlingen pågår, däremot väljer Brandáo Jönsson att inte utveckla varför Bolsonaro ville att bränderna skulle fortgå. Därmed står skribenten fast vid hans ideologi och hävdar att
“skövling” trots vad det betyder för Brasiliens ekonomi är negativt.
Individualisering eller kollektivisering
I artikel 11 skriver Kihlberg “Sedan Jair Bolsonaro tillträdde som president har avverkningen ökat snabbare än tidigare.”Hon skriver inte uttryckligen att det är Jair Bolsonaros fel att avverkningen sker i en snabbare takt, däremot skriver hon att skövlingen har ökat sedan han tillträdde som president, återigen kan vi genom att fylla i koherensluckorna förstå att
skribenten anser att det, utöver vi människor, är Jair Bolsonaros fel. Det är inte bara vi människor som kollektiv som hålls ansvariga, om vi undersöker fördjupning av aktörer i texten så är det inte heller alla de brasilianska myndigheterna som kritiseras utan det är en särskild person, Jair Bolsonaro (Marcin & Mayr 2012:79-81 se Berglez 2019:240).
Vidare skapar Mia Holmberg i artikel 15 en medierepresentation av en politisk och ideologisk diskurs mellan Bolsonaro och miljöorganisationer genom att peka ut diskurser och ställa aktörer mot varandra (Carvalho 2008:169). Holmberg visar att avverkningen av skog har ökat på grund av Bolsonaro och får på så vis igenom sin strategi om att regnskogen bör skyddas.
Hit hör även artikel 16, skriven av Petter Jerdén, där det är många aktörer som kommer till tals. Aktörerna går sedermera att dela in i tre representativa grupper, ideella organisationer, politiker och forskare. Således är dessa tre grupper indelade i två ideologiska läger, den ena motsäger sig brändernas förödelse och dess påverkan på klimatet och den andra försöker på olika sätt uppmärksamma brändernas påverkan på det ekologiska systemet. I artikeln uttalar sig sex aktörer som motståndare till bränderna och skövlingen medans bara en person beskrivs vara för dem och det är Brasiliens president.
I artikel 12, om vi undersöker fördjupning av aktörer, ser vi återigen att Bolsonaro hålls ansvarig för bränderna och skövlingen. Artikeln framställer hur Brasilianska storbolag har gått ihop tillsammans i ett upprop mot Brasilianska regeringen, Brandão Jönsson skriver följande:
Vi står inför att förlora ett avtal med EU på grund av en dålig miljöpolitik. Det kan få oöverskådliga konsekvenser, säger Pedro Passos, vd för Natura & Co, till Brasiliens största dagstidning Folha da S. Paulo.
Aktörer med kritiska röster i texten kommer från bland annat Marcelo Bacci, ekonomichef på ett pappersbolag samt Pedro Passos, vd för Natura & Co. Texten är konstruerad så att
beskrivningar av uttalanden från Bolsonaro ger en ännu tydligare överensstämmelse till den kritik som han och hans regering möter när han citeras, “några vänsterorienterade
miljöorganisationer är de enda som är emot skövlingen”. Med tanke på att flera av aktörerna som stod emot skövlingen är högt uppsatta i stora företag skapar det en kontrast mot
“vänsterorienterade miljöorganisationer” och styrker därmed Brandão Jönssons diskursiva
strategi.
Astrini representerar en organisation som står för klimatet och ursprungsbefolkningens rättigheter i Brasilien får hans uttalande slagkraft. Hans yttrande byggs även upp av sista meningen i ingressen, ”Nu kritiseras resan till Amazonas för att inte ha visat verkligheten”. Det Brandão Jönsson då gör är att rama in kritiken och värderingarna som framförs av Marico Astrini och EU-ambassadörerna som kommer till tals. På så vis skapar Brandão Jönsson en generell gestaltning bestående av en avskogning, där bränderna och skövlingen av urskog står för problemet i texten (Shehata 2019:343).
Global journalistik och domesticering
I artikel 11 skriven av Jannike Kihlberg jämför hon ytan som har avverkats med en yta som är “något mindre än Öland”. Precis som Olausson (2011, se Berglez 2019:440) beskriver är det här ett exempel på hur nyhetsmedier, i det här fallet Jannike Kihlberg, försöker göra händelsen aktuell och greppbar för oss i Sverige. Trots att det är ett stort geografiskt avstånd så blir det mer greppbart för oss när vi kan dra kopplingen att ytan som avverkats är nästan lika stor som Öland. Ideologin i texten är tydlig - det är vi människor som är ansvariga för den här negativa utvecklingen. Trots att det inte är vi i Sverige som har skövlat så är det vi människor på jorden som har gjort så att vi är nära en utveckling som inte går att vända.
Både klimatförändringen och förlusten av biologisk mångfald hänger ihop med vår livsstil. Vi människor tar allt större plats och konsumerar allt mer. Omvärldens efterfrågan på kött bidrar till skogsskövlingen i Amazonas som drivs av jakten på snabba vinster.
Genom att fylla i koherensluckorna är det tydligt att det även är vårt fel. Vi i västvärlden har en efterfrågan på kött och därav skövlas det ännu mer skog för att tillfredsställa vårt behov och vår efterfrågan.
Donald Trump i det amerikanska presidentvalet drog Bolsonaro åter upp fejden igår.” Till följd av att skribenten beskriver Donald Trumps och Jair Bolsonaros relation som god får dessa två aktörer en gemensam position i texten. Båda beskrivs även som politiska motståndare till Joe Biden. Relationen mellan Trump och Bolsonaro beskrivs i näst sista stycket.
Att presidenten i Amerikas näst största ekonomi hotar med krut ses som en
desperation över att Bolsonaro förlorat sin närmaste kollega på kontinenten. Ända sedan Bolsonaro valdes till Brasiliens 38:e president har han arbetat tätt samman med Donald Trump och gjort flera besök.
Bränderna i Amazonas beskrivs i textens förbifart men uttalandet som har lett till artikeln beskrivs till stor del av att Brasiliens president inte gjort tillräckligt för att stoppa bränderna. I Henrik Brandão Jönssons artikel uppstår en gränsöverskridande praktik när rapportering dels handlar om det amerikanska valet och dels om bränderna i Amazonas. I sammanhanget berörs både USA och Brasilien men även resten av världen när två supermakter hamnar i en allvarlig konflikt. Att Jair Bolsonaro inledningsvis beskrivs hota USA med “krut” kan ses som en subtil krigsförklaring som kan komma att beröra hela världen (Berglez
2019:434,435).
I artikel 18 skriver Henrik Brandão Jönsson ”I år har bränderna varit mer omfattande och Bolsonaros regering fortsätter att ignorera skövlingen som följer i brändernas spår.”. Citatet påvisar ett faktum som stärks av att majoriteten av EU:s parlamentariker kräver att Brasilien ska förändra sin klimatagenda. I artikel 18 kommer fyra aktörer till tals. Sveriges-,
Storbritanniens- och Tysklands ambassadör i Brasilien och chefen för klimatorganisationen Climate Observatory. Alla aktörer är kritiska till Brasiliens regering och klimatpolitik. Det här blir även artikelns övergripande ideologiska hållning som den primära aktören, i det här fallet skribenten, framför med hjälp av andra aktörer (Carvalho 2008:170). Därigenom skapar också skribenten en central diskursiv strategi genom att rama in textens innehåll och lyfta fram mestadels negativ kritik mot Brasiliens regering (Berglez 2019:239).
Språkets diskursiva betydelse
