Utifrån studiens resultat går det att se skillnader i lokaltidningarnas rapportering. Det blir tydligt att rapporteringen under 2019 var högre med små marginaler i Nacka kommun i jämförelse med Huddinge kommun. På redaktionell nivå skiljer sig tidningar åt i antalet reportrar. HuddingeDirekt har en reporter på redaktionen och Nacka Värmdö Posten har fyra, ska tilläggas att Nacka Värmdö Posten har ytterligare en kommun att bevaka. Det går därmed att konstatera att HuddingeDirekt som har i uppdrag att bevaka en ungefär lika stor yta som Nacka, har en journalist mindre att tillgodose.
Nyhetstexter förekommer mest frekvent i båda tidningarna, anledningen till detta kan bero på många faktorer. Ämnen som berör kommunen handlar ofta om bygg, miljö, utbildning, näringsliv, infrastruktur och politik. På lokal nivå blir sådana händelser nyheter för invånarna i kommunen. Reportage och personporträtt förekommer istället mer sällan likaså krönikor och ledare. Det kan bero på att sådana typer av texter är mer vanliga i dags och kvällspress och tar ofta upp ämnen som berör samhället i stort. Båda tidningarna har källorna politiker och kommuninvånare som mest representerade i diagram 3. Vilket kanske inte är ett förvånande resultat, med tanke på att kommunala frågor berör kommunen i sig och de invånare som bor och verkar där. Därav har redaktioner ofta en tät dialog med kommunen, politiker och invånarna.
41 När det undersöktes i vilken utsträckning lokaltidningarna rapporterat om vardera kommuns olika delar hade HuddingeDirekt en låg rapportering under 2019. Många av Huddinges kommundelar representerades inte alls. I Nacka var alla kommundelar representerade i artiklarna. Som nämnt tidigare så ser uppdelningen annorlunda ut av kommunernas olika delar och områden. Detta påverkar resultatet då en kommundel i Nacka omfattar flera mindre områden. En vidare analys av exakt vilka områden artiklarna i Nacka berör har ej tillämpats.
Det går därför bara att uppskattningsvis tolka informationen utifrån vad denna undersökning givit. Det bör även tilläggas att Nacka Värmdö Posten omfattar hela Nacka inklusive Värmdö i sin rapportering.
Eftersom undersökningen omfattar två verksamma redaktioner så betyder studien sett till resultatets total att HuddingeDirekts rapportering om antalet kommundelar har en ojämn fördelning i Huddinges 16 kommundelar. Vad detta beror på kan tolkas och diskuteras om huruvida kommunens socioekonomiska förhållanden spelar roll, tidningens bristande resurser med en journalist som bevakar en geografisk yta med 13 103 hektar eller sämre resurser på en journalistisk verksamhet. Nacka Värmdö Posten presenterade också en ojämn
kommunbevakning med Nacka kommun i sin helhet som mest rapporterat under den valda ett årsperioden.
Eftersom båda tidningarna är gratis så krävs det köpstarka grupper för annonsering. Utan en köpstark marknad blir det svårt för tidningarna att överleva. I och med kommersialiseringen är gratistidningar beroende av annonser för att kunna bedriva verksamhet med tanke på den ökade konkurrensen på mediemarknaden. Annonsörer skiftar sina investeringar mot digitala kanaler som inte sällan är billigare än traditionella alternativ, som exempelvis större
kommunikationskanaler på sociala medier (Egge, Minnhagen & Thor 2017, s. 128)
Om annonsörers nya trender bedöms fortsätta under de kommande åren, har då en mer stark socioekonomisk kommun större chans att klara sig i det marknadsdrivna medielandskapet för att klara av de dubbla ekonomiska och publicistiska målen? Den professionella logiken hos journalisterna och den kommersiella logiken på medieföretagen är svår. Balansen mellan journalisternas samhällsuppdrag och de kommersiella målen gör att den professionella logiken försvagas i det redaktionella arbetet i relation till marknadslogiken (Nygren 2019, s.
67). Detta med anknytning till denna studies sammanhang kan föra med sig att teorin bakom mediernas kommersialisering kopplat till den lokala journalistiken har en bakomliggande
42 faktor, såsom konkurrens och andra redaktionella besparingar som leder till en mer
marknadsorienterad journalistik. En köpstark marknad är därav oerhört viktigt för lokala medier.
Utifrån kommunernas socioekonomiska bakgrund så visar forskning att sociala och ekonomiska klyftor har effekt på medievanorna, speciellt när det gäller nyhetsmedier. Det som hänt under de senaste decennierna är både att den sociala segregationen accentuerats och att den i ökad grad även handlar om kulturell och etnisk segregation (Weibull, Wadbring &
Ohlsson 2018, s. 111).
Båda kommunernas socioekonomiska status sett till kommundelarna kan diskuteras ifall Huddinge med en större landyta har mer segregerade områden än Nacka kommun. Vilket gör att de segregerade områdena kanske inte hinner prioriteras på grund av att social segregation leder till ett minskat intresse av nyhetsbevakning. Mönstret kan ha förstärkts av att medierna ofta inte heller bevakar vissa områden annat än vid oroligheter och problem. Vilket bidrar ytterligare till att lokala nyhetsmedier inte känns angelägna för invånarna (Weibull, Wadbring
& Ohlsson 2018, s. 111).
Den snabba utveckling av medielandskapet påverkar samhället i stort och ger direkta
konsekvenser som bidrar till större uppdelningar av landet. Ur ett medieekologiskt perspektiv kan detta kopplas till den lokala demokratin. Det blir de orter och människor i förorten som saknar en lokal bevakning som hamnar i både en politisk och demokratisk skugga. Något som inte bara är en risk för mindre orters utveckling utan som också riskerar att bana väg för odemokratiska krafter (Nygren & Althén 2014, s. 5). När lokaljournalistiken läggs ned, tenderar demokratin i det lokala samhället att försämras. Lokaljournalistiken med dess tillhörighet som är central för att den svenska journalistiken, har i ansvar att upprätthålla det publicistiska ansvaret gentemot medborgarna och demokratin. Men vad händer när
medborgarna inte får insyn i vad som händer i det närmaste samhället, och vad händer när intresset minskar för att engagera sig i lokala frågor? När lokalredaktioner läggs ned minskar bevakningen. Hela det nyhetsekologiska system som bygger på lokal bevakning resulterar också i att nyheter som är intressanta på de högre nivåerna försvagas (Nygren & Althén 2014). Frågan är om de nya medierna som tar plats i det medieekologiska systemet upprätthåller en tillräcklig bevakning i demokratins tjänst och uppfyller lokaltidningarnas betydande funktion som bärare av demokrati i den lokala offentliga sfären.
43 Utan bevakning begränsas möjligheten till insyn i de verksamheter som bygger upp och verkar i samhället. Den fria och oberoende pressen är en hörnpelare i vår demokrati. I tider när samhället drabbas av desinformationskampanjer och extremism har den granskande journalistiken en viktig roll i ett starkt och demokratiskt samhälle. När obevakade
medieområden breder ut sig runt om ute i landet finns en risk att den röda mattan rullas ut för odemokratiska krafter som fyller tomrummet med rykten och desinformation
(Regeringskansliet 2017). Detta kan i sin tur leda till korruption och maktmissbruk som en konsekvens när demokratin hotas samt försvagas.
Det resultatet visar från den kvantitativa och kvalitativa innehållsanalysen är inte
generaliserbart med tanke på att studien omfattar endast två tidningar i Stockholm. Det går inte att dra allmänna slutsatser om kommunbevakningen i sin helhet. Den kvalitativa
analysen visar att HuddingeDirekts två artiklar är väldigt lika och att Nacka Värmdö Postens två artiklar också är väldigt lika. Det går alltså att se en skillnad i artiklarna på en generell språklig nivå när det kommer till innehåll, relation och intertextualitet beroende på tidning, däremot är inte den språkliga analysen generaliserbart för tidningarnas samtliga artiklar.
Dessa fyra artiklar visar ett föredöme på hur det kan se ut och tidningarnas val av artiklar visar också ett exempel på vad de vill lyfta fram. Där det visade sig att studiens valda artikel och HuddingeDirekts valda artikel var lika sett till innehåll, relation och intertextualitet likaså Nacka Värmdö Postens båda artiklar visade sig lika. Vad detta beror på kan vara en slump eller att tidningarna har ett traditionellt uttryckssätt på redaktionerna som ligger i grund för journalisterna.
Resultatet visar en bild av tidningarna utifrån studiens syfte att ta reda på skillnaderna av tidningarnas kommunbevakande journalistik. Studien har gett en helhetsbild av
redaktionernas rapportering under den valda undersökningsperioden, men resultatet representerar inte tidningarna i sin fullständighet, exempelvis har inte artiklar om Värmdö kommun analyserats. Sammanfattningsvis har Nacka Värmdö Posten en bredare produktion av artiklar och en mer kommunbevakande journalistik än HuddingeDirket när det gäller Nacka kommun. Summeringen av den språkliga analysen är att de två tidningarna har olika nivå på texterna när det kommer till redaktionernas inskickade artiklar och studiens valda artiklar. Nacka Värmdö Postens artiklar vidhåller en mer officiell nivå och HuddingeDirekt en mer personlig nivå sett till relation, intertextualitet och innehåll vilket konstaterades i analys. Att kommunbevakningen är låg baserat på denna studie kan ha flera orsaker som
44 ekonomi, läsarnas levnadsförhållanden, socioekonomiska förhållanden i kommunerna, dåligt allmänintresse eller olika resurser hos redaktionerna. Sammantaget kan studien visa på
grunder av två analyser att kommunbevakningen i dessa två Stockholmskommuner inte håller en tillräcklig kritisk kommunbevakning sett till totalen i denna studie.