Kommunernas bristande lokalbevakning
En kvantitativ och kvalitativ studie av tidningarna Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt.
Av: Ida Johansson och Beatrice Söderlund.
By: Ida Johansson and Beatrice Söderlund.
Handledare: Jan Örneus
Södertörns högskola | Institutionen för journalistik Kandidat 15 hp
Journalistik | Vt terminen 2020
Abstract
I den här studien har det undersökts huruvida två lokaltidningar i Stockholmsförort upprätthåller en lokal bevakning. Baserat på tidigare forskning och teorier gällande lokaljournalistikens nedmontering har denna studie för avsikt att undersöka hur lokaljournalistiken ser ut i två kommuner i Stockholmsområdet. Studien är enbart
representativ för de tidningar den här undersökningen omfattar, Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt och det sökord som använts. Studien ska ge en överblick i hur
rapporteringen ser ut i två jämnstora kommuner med avstamp i artiklar vars innehåll är av kommunbevakande karaktär. Syftet är att kunna kartlägga om det finns brister i den lokala bevakningen utifrån en hypotes om att rapporteringen är bristande och ojämn i dessa två utvalda lokaltidningar. Den valda tidsperioden för undersökningen är 1 januari 2019 till den 31 december 2019, med sökorden Nacka kommun respektive Huddinge kommun. Den kvantitativa innehållsanalysen visade att rapporteringen i Nackas lokaltidning varit något högre än i Huddinges lokaltidning under den valda tidsperioden. Vidare gjordes ett urval av de artiklar som den kvantitativa analysen gav. Därefter valdes fyra artiklar ut för vidare analys, två av dessa artiklar valde respektive tidning ut och de andra två valdes ut av studien.
Av dessa kunde en kvalitativ textanalys genomföras på de fyra artiklarnas innehåll.
Artiklarna bestod av två från HuddingeDirekt och två från Nacka Värmdö Posten. Denna analys visade att det även fanns en viss skillnad i det producerade innehållet från respektive tidning. Dessa skillnader är baserade på normer, värderingar och skribentens sätt att skapa relation till läsaren. Resultatet som undersökningens gav visade att det finns vissa skillnader i tidningarnas rapportering av lokal bevakning samt i innehållet i de valda artiklarna.
Nyckelord: Lokaljournalistik, kommunbevakning, lokala medier, lokala samhället.
Innehållsförteckning
1. Inledning 1
2. Syfte och frågeställningar 3
2.1. Syfte 3
2.2. Frågeställningar 3
3. Bakgrund 4
3.1. Lokaljournalistikens nedmontering och omstrukturering 4
3.2. Den lokala journalistikens platsidentitet 5
3.3. Lokal demokrati 6
3.4. Sveriges lokaljournalistik och Stockholmsförort 6
3.5. Hyperlokala medier 8
3.6. Valda tidningar 8
3.7. Socioekonomisk status i kommunerna 10
4. Tidigare forskning 12
5. Teorier 13
5.1. Kommersialisering 13
5.2. Medieekologi 14
6. Metod och material 15
6.1. Kvantitativ innehållsanalys 15
6.2. Kvalitativ metod 18
6.3. Metoddiskussion 19
7. Resultat 21
7.1. Resultat kvantitativ innehållsanalys 21
7.2. Resultat kvalitativ innehållsanalys 27
8. Analys 35
9. Diskussion och slutsats 40
10. Förslag på vidare forskning 44
11. Referenslista 45
12. Bilagor 50
1
Inledning
Studien har för avsikt att undersöka huruvida två gratistidningar i Stockholmsregionen upprätthåller en tillräcklig kommunbevakning, de valda tidningarna är Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt. Undersökningen ska ta reda på hur dessa två valda lokaltidningars kommunbevakning skiljer sig åt. Detta för att eventuellt kunna ge en överblick i hur rapporteringen ser ut och vilka svagheter som finns. Det råder en mängd tvivelaktigheter inom området för lokaljournalistik, där det diskuteras på många håll hur den skall överleva ekonomiskt och varför bevakningen ofta är otillräcklig. Om detta stämmer eller om det delvis ligger en sanning i denna samhällsoro kan enbart besvaras genom noggranna undersökningar och gedigen forskning. Med ett medielandskap som ständigt står inför förändring vilar det ett stort ansvar på journalistens axlar, att leverera och rapportera trots bristande resurser. Detta för att upprätthålla en god demokrati och en godtycklig samhällsdebatt.
Det finns en stor tilltro till teknologiska framsteg hos nya medier, både vad gäller antalet nya innovationer som kommersialiseras samt hur snabbt det sedan blir framgångsrika (Nygren &
Wadbring 2013, s. 42). Trots den stora tilltron är debatten gällande tidens utveckling av dagens medielandskap kontroversiell, medieföretagen sparar pengar och effektiviserar sin produktion. Men mediernas betydelse i ett samhälle kan knappast överskattas, med tanke på att de är förmedlare av information och kunskap om sådant som vi själva inte har erfarenhet av (Weibull, Wadbring & Ohlsson 2018, s. 15). Men faran med en mer centraliserad
bevakning innebär en negativ effekt för de som bor på platser vars lokala journalistik har blivit nedmonterad eller helt saknar lokal rapportering.
År 2019 delades 30,2 miljoner kronor ut i mediestöd för att förstärka och stödja journalistik i svagt och lågt bevakade områden i Sverige (Myndigheten för press, radio och tv 2019). Den lokala rapporteringen är idag ofta otillräcklig på flertalet orter runt om i Sverige för att alla svenska medborgare ska ha möjlighet att ta del av en rättvis lokaljournalistik. En ojämn kommunbevakning leder till en ojämn rapportering på den lokala nivån, vilket i sin tur gör att invånarna går miste om betydande bevakning där de bor.
Stockholms förortskommuner tillhör de minst bevakade delarna i Sverige. Det finns oftast endast en gratistidning som kommer en gång i veckan och bevakningen av kommunen är ofta
2 bristande och låg (Nygren & Althén 2014, s. 11). I och med den forskning som finns tillgodo har ett intresse vuxit fram att ta reda på om två lokaltidningar i Stockholm upprätthåller ansvaret med en kommunbevakande journalistik. Med en minskad bevakning påverkas även den lokala demokratin och lokala identiteten eftersom människor inte får de gemensamma referensramar som de lokala medierna bidrar till. Platsen och människorna blir osynliga (Nygren & Althén 2014, s. 5).
Undersökningen har som utgångspunkt att använda en kvantitativ innehållsanalys av de ovannämnda lokaltidningarna för att kartlägga hur rapporteringen av kommunbevakande innehåll sett ut under året 2019. Vad för typ av text och ämnesområde som bevakats, vilken kommundel det har rapporterats om och vilka som fått komma till tals i respektive artikel.
Sedan görs ett urval utifrån den kvantitativa innehållsanalysens resultat. Utifrån urvalet följer en kvalitativ innehållsanalys, med en språklig analys av två inskickade artiklar som
tidningarna själva valt ut samt två valda artiklar från den kvantitativa innehållsanalysen. Värt att nämna är att fokuset ligger på Nacka kommun i Nacka Värmdö Posten och inte Värmdö kommun, eftersom studien har i avsikt att jämföra orterna Nacka och Huddinge. De artiklar som valts ut är alltså enbart inom området Nacka kommun och inte Värmdö kommun, såvida en artikel inte handlar om båda kommunerna i en och samma text.
3
Syfte och frågeställningar
Syfte
Studien grundar sig i en hypotes att rapporteringen av granskande och kommunbevakande lokaljournalistik är ojämn och bristande i dessa utvalda lokaltidningar. Undersökningen syftar till att ta reda på hur produktionen och rapporteringen av kommunbevakande innehåll ser ut i de två tidningarna. Hur skiljer sig det kommunbevakande innehållet i respektive tidning och vilka faktorer är det som påverkar dessa potentiella skillnader? Genom att ta hänsyn till faktorer som kommunernas socioekonomiska bakgrund och invånarantal, ämnar
undersökningen till att få fram hur dessa faktorer kan komma att påverka den journalistiska produktionen och urval av vad som bevakats samt publiceras. Det ligger även i studiens intresse att undersöka vilka personer som får komma till tals inom de olika ämnesområdena samt vilken roll dessa personer spelar. Detta kan komma att ha betydelse för hur information uppfattats eftersom syftet med undersökningen är att kartlägga en bild av hur lokaltidningarna idag levererar ett bevakande innehåll av kommunen.
Frågeställningar
● På vilket sätt skiljer sig den journalistiska produktionen av innehållet i respektive lokaltidning när det gäller bevakning av kommun?
- Vilken typ av text som är vanligast, vilka källor som är mest förekommande samt vilka kommundelar det rapporteras mest om.
● Hur skiljer sig det språkliga innehållet i två kommunbevakande artiklar från respektive tidning?
● Vilket ämnesområde har kommunbevakats mest frekvent?
4
Bakgrund
Lokaljournalistikens nedmontering och omstrukturering
Lokaljournalistiken har för många små som stora haft en offentlig och viktig roll i kommunen man tillhör, bor och verkar. I och med minskade intäkter så måste den lokala journalistiken finna nya upplägg. Hur ska man överleva med färre journalister, mindre resurser och begränsad ekonomi? Förutom papperstidning så måste lokaljournalistiken befinna sig på flertalet plattformar, vilket inte kommer som en nyhet med tanke på digitaliseringens framfart. Utöver detta så är medieekonomin i en kris som är påfrestande för de lokala medierna. Tidningsvärlden har sedan 2000-talets början brottats med en progressiv ekonomisk kris (Häger 2014, s. 423).
Resurserna har minskat för lokaljournalistiken, både nedskärning av journalister och redaktioner med dess lokala närvaro (Nygren & Althén 2014, s. 25). Det är tufft för den lokala journalistiken, trots att läsare i första hand ofta vill ha lokala nyheter eftersom
framtiden finns i det lokala. Ändå så sparas det just på den lokala journalistiken som leder till ett hot mot demokratin (Häger 2014, s. 433).
Om de lokala redaktionerna eller lokala pressen inte rapporterar, granskar eller bedriver en lokaljournalistik får människor sämre förutsättningar att informera sig, rösta politiskt och engagera sig (Strömbeck genom Häger 2014, s. 433).
Nygren och Tenor presenterar lokaljournalistikens förändrade struktur och nedmontering de senaste tio åren. Tre punkter som genererar är ägarkoncentrationen, centraliseringen och färre journalister.
Ägarkoncentrationen - sedan år 2000 har hälften av alla dagstidningar i Sverige bytt ägare.
Där de största ägarna har ökat sin andel av totala upplagan från 71 till 89 procent och kontrollerar 73 av de 93 dagliga tidningarna (Nygren & Tenor 2019, s. 217). Samtidigt som hälften av alla lokala redaktioner stängts, innebär det att nästan 120 lokala redaktioner - en i var tredje kommun har lagt ner (Nygren m.fl. 2018, genom Nygren & Tenor 2019, s. 217).
5 Centraliseringen - mediehusen centraliseringar sina olika funktioner. Tidningarna använder samma redaktionella system vilket leder till att lika innehåll publiceras i fler olika titlar. Olika typer av innehåll blir istället centraliserat och gemensamt, vilket leder till att tidningarna blir mindre lokala (Nygren och Nord 2017, genom Nygren & Tenor 2019, s. 217).
Färre journalister - som kanske är det mest orättvisa och provocerande när det gäller
mediernas olika strategier för överlevnad i det digitaliserade medielandskapet. Genom att ha samordning likt synkronisering kan man ha färre anställda på varje tidning (Nygren & Tenor 2019, s. 217). På större regionala tidningar har antalet journalister mer än halverats sedan början på 2000-talet. Sedan år 2013 har lokaltidningarna tillsammans med de regionala förlorat runt 20 procent av sina journalister och medarbetare (Nygren och Nord 2017, genom Nygren & Tenor 2019, s. 217).
Den lokala journalistikens platsidentitet
Platsen har en betydande roll i journalistiken och medierna har en viktig roll för den sociala sammanhållningen. Lokaltidningar ger människor i lokalsamhället betonade gemensamma värden (Nygren 2019, s. 286). Människor engagerar sig i lokalsamhället, eftersom det är:
- Platsen där man bor och verkar - Platsen där man i många fall arbetar - Platsen där man är på fritiden - Platsen man kommer ifrån
Människor är inte mindre lokala i dagens samhälle, men digitaliseringen gör det möjligt att följa lokala nyheter utan att vara bunden till den geografiska platsen just i stunden. Det lokala är inte längre en ständig fråga om den exakta geografiska positionen. Men med en mer splittrad platsidentitet så är den specifika platsen eller platserna viktiga för människorna (Nygren 2019, s. 287). Platsen är alltså fortfarande starkt knutet till den lokala identiteten för lokalsamhället och dess invånare. Platsidentitet, tillhörighet och den lokala sfären med ett geo-socialt perspektiv förlorar värdet i och med digitaliseringens framfart, reportern behöver finnas där människorna finns i den lokala offentliga sfären (Föreläsning, Nygren 2020).
6
Lokal demokrati
Den lokala demokratin i lokalsamhället är viktig för platsidentitet. Men också för att öka förståelse och kunskap i politiska som kommunala frågor i den lokala sfären. För vad blir konsekvenserna för mediernas roll i den lokala demokratin och för bilden utanför storstäder om inte lokaljournalistiken vidhåller en god rapportering? Den lokala journalistiken är beroende av kommunen och kommunala tjänstemän, likaså som kommunerna är beroende av den lokala tidningen. Eftersom den lokala tidningen har en omfattande betydelse för vilka frågor det lokala samhällets medborgare uppfattar som viktiga (Nygren 2019, s. 290).
Bevakningsområdet som oftast är allra störst på lokala redaktioner är kommunen, men i och med digitaliseringen och medialiseringen har kommunala organisationer ökat antalet
informatörer och liknande yrkesgruppen i kommunens tjänst. Åtta av tio kommuner meddelar att det är vanligt förekommande att deras pressmeddelanden publiceras i pressen utan direkta ändringar (Nygren & Tenor 2019, s. 219). Vad innebär detta egentligen för den lokala
demokratin och journalisternas uppdrag att granska kommuner? Vem ska egentligen granska och bli granskad?
Sveriges lokaljournalistik och Stockholmsförort
En överblick av Sveriges lokaljournalistik, hur ser nedmonteringen på landsbygden och i förorten ut och vilka konsekvenser kan detta komma att ge? Forskning om lokala medier i Storstockholm visar ett starkt samband mellan läsning av de lokala tidningarna och styrkan i den lokala identiteten. Genom de lokala medierna skapas gemensamma referensramar, de läses i alla sociala grupper och bidrar till att hålla ihop det lokala samhället samt dess identitet (Nygren & Althén 2014, s. 10). Institutet för mediestudier (2020) kartlägger vilka kommuner i Stockholm som saknar en redaktion. Kalkyleringen visar att 11 kommuner saknar varav 15 fortfarande har en redaktion. Nykvarns och Salems är två exempel på kommuner som idag helt saknar en permanent bemannad redaktion. Resterande kommuner bevakas bland annat av Mittmedia och DirektPress. Dessa redaktioner är dock placerade utanför kommungränsen.
Även den lokala politiken är en central del av den lokala journalistiken och det är genom kommuner och landsting som välfärden administreras och styrs, det är där den lokala politiska makten finns. Forskning visar att denna bevakning är ojämnt fördelad över hela
7 landet där det sämst bevakade delarna av Sverige länge varit Storstockholms
förortskommuner (Nygren & Althén 2014, s. 11).
I de svenska storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö går det att se en skillnad mellan storstäderna och deras kranskommuner och förorter, där traditionella medier har få redaktioner. Där finns istället andra aktörer exempelvis gratistidningar som tillhör större medieföretag. På lägstanivå rankas alltså mediekvaliteten i gruppen landsbygdskommuner.
Här har många lokalredaktioner lagt ner, även om det också finns en del lokala
gratistidningar och nyhetssajter. Detta tycks dock inte uppväga att de traditionella medierna dragit sig tillbaka (Tenor 2017, s. 105).
Med gratistidningar som enbart kommer en gång i veckan och en mycket begränsad
bevakning av kommunen har invånare i dessa kommuner enbart tillgång till en bråkdel av de lokala nyheter som medborgare i medelstora städer utanför Stockholm har (Nord/Nygren 2002 och Nygren 2005, genom Nygren & Althén 2014, s. 12). Denna medieutveckling förändrar förutsättningarna för den lokala journalistiken där andelen läsare av dagstidningar 7–79 år sjunkit från 75 procent till 56 procent. Räknar man enbart papperstidning är andelen läsare ännu lägre, under 2013 bara 48 procent (Nygren & Althén 2014, s. 14). I åldrar under 45 är det mindre än 40 procent som läser en papperstidning en genomsnittlig dag
(Mediebarometern 2013, genom Nygren & Althén 2014, s. 14).
En annan ny trend är att ägarkoncentrationen har förändrats. Februari 2019 skrev Bonnier på sin hemsida att dem tillsammans med Amedia köpt upp Mittmedia med 28 titlar och lokala varumärken i Mellansverige. Orter som tidigare haft två konkurrerande lokalredaktioner får nöja sig med en såsom Dalarna och östra Småland. Andra mindre orter blir istället helt utan lokalredaktion – uppskattningsvis saknar minst 70–80 kommuner i landet en lokalredaktion (Nygren & Althén 2014, s. 25).
Hur förhåller Dagens Nyheter sig i sin rapportering när det gäller att täcka hela Stockholms län, finns det brister i de större tidningarnas rapportering av lokala nyheter? DN är en utpräglad Stockholms- och storstadstidning. Den är också den svenska morgontidning som många uppfattar som en rikstidning, en tidning med nyheter och bevakning av angelägna samhällsfrågor riktad mot läsare över hela landet. I den debatt om mediernas roll och ansvar som förts de senaste åren, har också röster funnits som kritiserat DN för
8 storstads/Stockholmsfixering och för en bristande bevakning av samhällsfrågor som berör landsbygden explicit (Nygren & Althén 2014, s. 39). Stora delar av landet är nästintill osynliga i rapporteringen i Dagens Nyheter där Götaland och Svealand knappt finns med (Nygren & Althén 2014, s. 53).
Hyperlokala medier
Med förändrade förutsättningar för lokaljournalistiken har nya typer av lokala medier vuxit fram och konkurrerar med traditionell lokaljournalistik som ofta kallas för “hyperlokala”. De är mer inriktade på det lokala i jämförelse med de traditionella regionala nyheterna och dagstidningar (Leckner & Nygren 2016, s. 44). Detta är intressant att uppmärksamma med tanke på att Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt är två gratistidningar.
Lokala medier finns i hela landet men det är fortfarande svårt att kategorisera vilka medier som tillhör de hyperlokala med tanke på att det är så pass nytt begrepp. Dessa hyperlokala eller alternativa medier väcker frågor. Exempelvis om dessa medier tenderar att växa fram där de etablerade medierna skär ner mer på nyhetsbevakningen och om det i sådant fall är ett hållbart alternativ (Leckner & Nygren 2016, s. 64). Enligt Leckner och Nygrens forskning finns det många lokala medier i Sverige och hälften konstateras vara gratistidningar (Leckner
& Nygren 2016, s. 76).
Valda tidningar
Nacka Värmdö Posten
Nacka Värmdö Posten grundades år 1989 och förser Nacka samt Värmdö kommun med lokala nyheter. Enligt NVP:s hemsida rapporteras det bland annat om lokala nyheter,
kommunal information och evenemangstips. Tidningen är religiöst, politiskt och ekonomiskt oberoende. NVP bedriver en traditionell lokal journalistik med både en gratistidning i veckan och onlinejournalistik på webb. Nacka Värmdö Posten är ett medieföretag utanför en stor mediekoncern (Mediestudier 2020).
Enligt tidningens senaste beskrivning så upprätthåller och uppmärksammar Nacka Värmdö Posten det lokala och att ingen nyhet är för liten. I ett mejl skriver Nacka Värmdö Posten att tidningen har 76 100 läsare per vecka av papperstidningen och att räckvidden i Värmdö och
9 Nacka kommun är 67 procent. År 2016 blev tidningen utsedd till Sveriges bästa gratistidning av föreningen Sveriges gratistidningar (Lundin 2016).
På NVP.se beskrivs dessutom en redaktionell policy där det bland annat framgår att tidningen ska vara kritiskt granskande, bevaka hela Nacka och Värmdö samt vara bäst på den lokala journalistiken för bosatta i Nacka och Värmdö kommun.
Tidningen har etablerat sig genom åren och har en central roll för Nacka och Värmdö och är den största tidningen i kommunerna. Redaktionen har sitt näste i Nackas centrala delar och består i dagsläget av en tillfällig chefredaktör och ansvarig utgivare, en fotograf och fyra reportrar varav en webbansvarig. På redaktionen finns även en annonsavdelning och en grafiker.
Utöver Nacka Värmdö Posten finns år 2020 tre andra lokala medier i Nacka, medierna Saltsjöbladet, Västra Sicklaön och Mitt i Nacka (Mediestudier 2020). Saltsjöbladet och Mitt i är precis som NVP två gratistidningar medan Västra Sicklaön är en webbpublikation.
HuddingeDirekt
Från början så startades Södra Sidan år 2006 som skulle omfatta flertalet orter söder om Stockholm med en rättvis och mer bevakad lokaljournalistik. Från och med augusti 2017 så bytte Södra Sidan namn och är numera HuddingeDirekt, SkärholmenDirekt och
BotkyrkaDirekt. Tidningen HuddingeDirekt är gratis och delas ut i hushåll under helgerna.
DirektPress beskriver på sin hemsida precis som Nacka Värmdö Posten att de fokuserar på lokal journalistik. De bevakar och berättar om det som händer i läsarnas vardag i deras hemmakvarter (DirektPress).
Redaktionen som presenteras på hemsidan består av två personer, en tillfällig redaktionschef och en redaktör, det presenteras även en annonsavdelning samt en VD. DirektPress har sitt huvudkontor på Valhallavägen i Stockholms innerstad och har idag 27 tidningar i
Stockholmsområdet enligt deras hemsida.
HuddingeDirekts tillfälliga redaktionschef meddelar i ett mejl att tidningen är en del av tidningskoncernen Direktpress och hemsidan StockholmDirekt och har en reporter som bevakar hela Huddinge och dess kommundelar. Just nu arbetar reportrarna på Direktpress 40
10 procent på grund av Corona krisen, därav har HuddingeDirekt i dagsläget en reporter med en anställning på 40 procent.
Utöver HuddingeDirekt så finns år 2020 två andra lokala medier. Gratistidningen Mitt i Huddinge och etermediet Sveriges Radio med en redaktion (Mediestudier 2020).
Socioekonomisk status i kommunerna
Eftersom studien omfattar att analysera två tidningar i olika kommuner så är det av intresse att presentera kommunernas socioekonomiska status. Eftersom socioekonomiska
förutsättningar och bakgrunder i kommunerna kan spegla av sig på den lokala sfären. Kan frågor som antalet invånare, utbildning, politisk inriktning, ekonomi och invånarnas löner säga något om kommunen och dess lokala journalistik?
Nacka kommun
Folkbokförda år 2019 i Nacka kommun var 105 189 människor (SCB 2019). Nacka kommun delas upp i de tre större kommundelarna Sicklaön, Boo, Fisksätra-Saltsjöbaden och Älta (Nacka kommun 2020). I dessa kommundelar finns nyckelområden. I senaste valresultatet för riksdagsvalet 2018 fick Moderaterna flest röster av Nacka kommuns invånare med 28,7 procent (SCB 2019) likaså i det senaste kommunvalet så är Moderaterna det största kommunala parti med 30,5 procent (SVT 2018).
Andelen högutbildade i Nacka kommun år 2018 var 39,7 procent vilket var det tionde högsta av Sveriges 290 kommuner och där antalet bidragsförsörjda var den åttonde lägsta i Sverige med 7,3 procent (Ekonomifakta 2019).
Sett till inkomst och bostäder så har Nacka kommun en medelinkomst högt över
riksgenomsnittet. Enligt Statistiska Centralbyråns beräkningar från 2018 så är den totala genomsnittliga årsinkomsten per invånare 428,2 tkr (bland de som är 20 år eller äldre från exempelvis arbete och pension).
När det kommer till bostäder så landade det genomsnittliga huspriset år 2018 på 8 087 000 miljoner kronor i Nacka kommun (SCB 2018).
11 Huddinge kommun
Till den geografiska landytan är Huddinge kommun större med 13 103 hektar. År 2019 var antalet folkbokförda i Huddinge kommun 112 848 människor (SCB 2019). Huddinges kommundelar sträcker sig från Segeltorp, Kungens Kurva, Vårby till Trångsund, Skogås och Länna. Däremellan finns Flemingsberg, Glömsta, Fullersta, Snättringe, Gladö-Lissma, Vidja, Ågesta, Högmora, Loviseberg och Sjödalen (Huddinge kommun 2018)
I senaste valresultatet för riksdagsvalet 2018 fick Socialdemokraterna flest röster av
Huddinge kommuns invånare med 26,1 procent (SCB 2019) likaså i det senaste kommunvalet så är Socialdemokraterna det största kommunala parti med 25,5 procent (SVT 2018).
Andelen högutbildade år 2018 i Huddinge kommun var 28,9 procent, och antalet bidragsförsörjda var 9,7 procent (Ekonomifakta 2019).
Sett till inkomst och bostäder så har Huddinge kommun enligt Statistiska Centralbyråns beräkningar från 2018 en genomsnittlig årsinkomst på totalt 340,1 tkr per invånare (bland de som är 20 år eller äldre från exempelvis arbete och pension).
När det kommer till bostäder så landade det genomsnittliga huspriset år 2018 på 5 215 000 miljoner kronor i Huddinge kommun (SCB 2018).
12
Tidigare forskning
I november 2019 kom beskedet att lokaltidningarna Östra Småland och Nyheterna läggs ner.
Dagens Nyheter beskrev händelsen som tidningsdöden senaste “offer” och att det inte är det första (Lenas 2019; Näslund 2019; Jönsson 2019 genom Andersson 2019, s. 1). Strax efter kom beskedet att koncernen Hall Media, med verksamhet i Småland och Skaraborg, stänger sex lokalredaktioner och slår ihop flera tidningstitlar med egen pappersbilaga till två
länstidningar (Journalisten 2019; Frick 2019 genom Andersson 2019, s. 1).
Lokaltidningarna har länge varit den primära källan i syfte att ta del av information samt nyheter om vad som sker både i det närmaste samhället. Människors
mediekonsumtionsmönster har dock förändrats: den traditionella papperstidningen överges till förmån för digitala varianter och främst yngre generationer inhämtar nyheter genom andra kanaler än den traditionella dagspressen (Andersson 2019, s. 1).
När det görs mätningar på medieanvändningen visar dem ofta en påfallande stabilitet.
Medieanvändningen är en vana som funnits med länge hos människor. En vana tar tid att förändra men när den väl förändras så blir övergången ofta tydlig. Idag ställer sig forskarna frågan om den lokala medieanvändningen under de senaste åren varit och är inne i ett sådant skifte, att vanorna håller på att förändras. SOM-undersökningarna 2015 och 2017 visar tydliga minskningar för de traditionella medierna, samtidigt som sociala medier som Facebook blivit mer använda än dagstidningar (Nygren 2018, s. 198).
Men den lokala journalistikens tyngdpunkter ligger fortfarande utanför storstäderna, där effektiviseringar och nedskärningar under det senaste decenniet resulterat i att mer än var tredje lokalredaktion har lagts ner. Det betyder att 94 redaktioner försvunnit och att var tredje kommun i landet har blivit av med minst en lokalredaktion (Nygren/Althén 2014, genom Althén 2016, s. 8). När lokalredaktionerna läggs ner försvinner även journalistiken och gratistidningar blir istället landsbygdens enda informationskälla. Tidningarna har sällan ett innehåll på mer än 10 sidor och av dessa sidor är det bara några få uppslag som har en journalistik förankring, resten av innehållet består till stor del av annonser.
Men det är fortfarande de traditionella medierna många anser vara den viktigaste
nyhetskällan för att hålla sig orienterad om vad som händer i det lokala samhället. En annan
13 SOM-undersökning från 2016 visar att den allra viktigaste källan är SVT:s regionala
sändningar där hela 75 procent av befolkningen har den åsikten att de är mycket eller ganska viktiga. Även den lokala morgontidningen på papper anses vara viktigt med hela (58 procent) likaså lokalradion P4 med (55 procent). Undersökningen visar också att andra typer av lokala medier som anses vara viktiga med 30 och 40 procent av medborgarna är lokala
gratistidningar, Facebook samt andra lokala nyhetssajter. En liten grupp nätbaserade lokala medier som är viktiga för ett fåtal medborgare är, till exempel Twitter med 5 procent och andra sociala medier så som lokala bloggar med 13 procent (Nygren & Leckner 2016, s. 10).
Teorier
Kommersialisering
Teorier om kommersialisering kan appliceras inom journalistikforskningen. I och med den ökade konkurrensen på mediemarknaden om publiken har medier i högre grad blivit mer marknadsdrivna.
Gemensamt för de nordiska länderna är den ökade kommersialiseringen,
konsumtionsorienteringen av mediemarknaden samt den ökade konkurrensen mellan olika medieplattformar (Roosvall, Widholm & Riegert 2015, s. 272). Medieekonomin har idag dubbla mål, kommersiellt-ekonomiska och publicistiska. Ett större säljande nyhetsvärde lockar ofta mer publik som leder till ett vinstintresse och kapital hos medieföretagen för att klara av de dubbla målen.
Nyhetsorganisationer och redaktionerna har gått över till att producera och sälja in en
journalistisk vara till en specifikt inriktad publik snarare än att förmedla och upprätthålla det demokratiska ansvaret gentemot medborgarna i demokratin (Nygren, 2008; Ohlsson, 2012 genom Andersson 2015, s. 137).
Sigurd Allern (2012, s. 237) staplar upp kommersialiseringen i tre nivåer.
Förändringar i mediesystemet - Kommersialiseringen kopplas till förändringar i mediesystemet.
14 Medieföretagens prioriteringar - Processen med att medieföretag i allt högre grad än tidigare lägger stor vikt vid kraven på ökad lönsamhet och kortsiktiga vinster för ägare, medan de publicistiska intressena hamnar i skymundan (Picard & Ots, 2008 genom Allern 2012, s.
237).
Förändring i mediernas innehåll - Kommersialiseringen används som beskrivning av förändringar i mediernas innehåll, där relationen mellan samhällsorienterad information och underhållning är i synnerhet betydelsefull.
Medieekonomin med de dubbla målen, kommersiellt-ekonomiska och publicistiska är beroende av en publik som är köpstark och intressant för annonsörerna. Utgångspunkten har kommit att bli att medieföretag följer samma marknadslogik som andra företag (Allern 2012, s. 235). Därav är inte bara det journalistiska redaktionella innehållet en prioritet utan även de marknadsmässiga och kommersiella, vilket innebär en svår balans mellan journalistikens kommersiellt-ekonomiska mål och publicistiska mål.
Medieekologi
Medieekologi är ett begrepp som ofta används inom medieforskningen. Medieekologin omfattar och syftar till mediernas ekologiska system i sin helhet (Nygren 2019, s. 287). Det är medieekologin som för integrering, påverkan och mediernas uppdelning i ett system.
Medierna både samverkar och påverkar varandra, då nya medier tar plats och äldre medieformer hittar nya roller och anpassar sig. Gunnar Nygren introducerar ekologiska metaforer och hur dessa kan påverka den svenska lokaljournalistiken.
Den lokala medieekologin är förändrad i Sverige till mestadels på grund av att människors medievanor är förändrade till följd av digitaliseringen. Antalet gratistidningar har exempelvis fördubblats sedan början av 2000-talet och 2016 fanns det cirka 300 lokala gratistidningar (Nygren 2019, s. 288). Det lokala medieinnehållet har börjat produceras i allt större utsträckning på distans. När lokalredaktioner läggs ner har det visat sig att den lokala bevakningen i stor omfattning minskat (Nygren 2019, s. 288).
Dessa skillnader är som mest tydliga i mediernas struktur samt de lokala mediernas innehåll.
Vad betyder dessa strukturella förändringar för medieanvändningen? I en SOM-undersökning från 2018 skriver Gunnar Nygren i sitt kapitel En komplicerad lokal medieekologi att
15 förändringen är som mest tydlig i Stockholmsregionen, där större delen av regionen i stort sett helt saknar bevakning från de prenumererade dagstidningarna (Nygren, 2005 genom Nygren 2018, s. 203). Här är det istället två kedjor av gratistidningar som dominerar, Mitt i och Direktpress med 20–30 lokala editioner vardera runtom i regionen (Nygren 2018, s. 203).
Socioekonomiska skillnader i olika kommuner kan påverka nyhetskonsumtionen av lokala nyheter vilket i sin tur påverkar demokratin. År 2014 skriver Kajsa Althén och Gunnar Nygren en artikel i Västerbottens-Kuriren att nedmonteringen av lokala nyheter inte är en branschfråga utan en demokratifråga. För varje nedlagd lokalredaktion går medborgare miste om viktig information om det politiska, samtidigt som politiker kan styra utan att bevakas och granskas (Nygren & Althén 2014). När nya medier tar plats och andra nedmonteras skapas nya möjligheter och utmaningar för lokala medier, vilket i sin tur direkt påverkar
kommuninvånarna och det demokratiska ansvar lokaljournalistiken förväntas upprätthålla.
Lokala medier utmanas i det medieekologiska systemet, i och med den omfattande nedmonteringen av lokalredaktioner och strukturella förändringar i det svenska mediesystemet.
Metod och material
Kvantitativ innehållsanalys
För att kunna ta reda på hur det journalistiska innehållet ser ut i HuddingeDirekt och Nacka Värmdö Posten är grundidén med den kvantitativa innehållsanalysen att kunna sammanställa data och innehåll samt presentera dem på ett summariskt sätt (Karlsson & Johansson 2019, s.
173). I denna undersökning är den kvantitativa innehållsanalysen passande för att generalisera och dra slutsatser om helheten utifrån studiens syfte (Karlsson & Johansson 2019, s. 178). Denna metod förväntas ge en överblick samt utrymme till att kunna dra en möjlig slutsats som kan ge svar på undersökningens frågeställningar. Genom att använda en kvantitativ metod är det viktigt från början att tänka på att allt material som exempelvis sökord och nyckelord senare ska kunna omvandlas till mätbara data. Med hjälp av tabeller och diagram har denna studie för avsikt att ge en överblick av hur den lokala rapporteringen ser ut samt stärka svaret på frågeställningarna. Det handlar om att ta hänsyn till
operationaliseringen, Eliasson (2013) menar att operationaliseringen syftar till att göra
16 begreppen mätbara. Att kvantifiera innehållet innebär i grund och botten att översätta
innehållets språkliga och formmässiga uttryck till siffror med syfte att kunna göra statistiska bearbetningar, beskriva övergripande mönster och dra generella slutsatser (Karlsson &
Johansson 2019, s. 172)
Material kvantitativ innehållsanalys
Innehållsanalysens material utgörs av de artiklar som HuddingeDirekt och Nacka Värmdö Posten producerat under en vald tidsperiod med ämnet kommun som nyckelord. Uppsamling av artiklar från respektive lokaltidning kunde genomföras med hjälp av mediearkivet i databasen Retriever Research. Här användes utökad sökning med funktionen alla dessa ord med sökord som Huddinge kommun samt Nacka kommun. Med kommun som sökord gavs ett resultat av artiklar med ett direkt specificerat innehåll för att enkelt sålla bort sådant som inte var relevant för denna undersökning. Denna studie har för avsikt att enbart se till den lokala bevakningen av kommunen. Studien har en avgränsad tidsperiod och omfattar 1 januari 2019 till och med 31 december 2019. Den valda tidsperioden är tänk att ge ett helhetsperspektiv av hur rapporteringen av lokaljournalistik sett ut under en ettårsperiod.
Tillvägagångssätt kvantitativ innehållsanalys
Då metoden utgår från en kvantifiering av det manifesta innehållet ställs det krav på att insamling av det material som ska studeras sker systematiskt och objektivt. En systematisk materialinsamling innebär att allt relevant material ska ha lika stor chans att komma med i undersökningen och utvärderas utifrån samma definitioner samt begrepp. Med objektiv anses i det här sammanhanget att tolkning av innehållet ska bli desamma oavsett vilken person som samlar in materialet (Karlsson & Johansson 2019, s. 172). Med manifest innehåll avses det observerbara meningar, bokstäver, bilder med mera som publiceras i olika former av medier i kontrast till att “läsa mellan raderna” och att ta stor hänsyn till kontext, intertextualitet och forskarens tolkning, som fallit i olika former av kvalitativa textanalytiska ansatser (Karlsson
& Johansson 2019, s. 171–172).
Till att börja med valdes sex variabler ut för den kvantitativa analysen som sedan upprättades i ett kodschema. En av dessa variabler omfattar de tidningar som studien ämnar att
undersöka. Övriga variabler som huvudmaterial och huvudsakfråga talar om vad för typ av text som artiklarna framställs i, om det är en krönika, en ledare, nyhetstext eller reportage och vad för typ av frågor som artiklarna på något sätt besvarar. Studien riktar sig till att undersöka
17 bevakning av kommun där av var huvudsakfrågan i detta fall Huddinge kommun respektive Nacka kommun. Källor och kommunalt ämnesområde är ytterligare två variabler som blir viktiga att undersöka. Vilka personer som får komma till tals i respektive artikel samt vilket typ av ämne artikeln i huvudsak handlar om. Det kan handla om vilka politiker som har fått komma till tals i olika politiska frågor och debatter eller vilka forskare och experter som fått möjlighet att uttala sig inom specifika områden. Den slutliga variabeln ämnar ge en
övergripande procentuell bild av alla de ämnesområden som analysen kunde få fram med hjälp av dessa variabler. Detta för att kunna ge en sådan överskådlig bild av resultatet som möjligt, se vilka ämnen samt källor som dominerar i lokaltidningarnas artiklar och vilka ämnen som det skrivs mindre om.
Urval och avgränsningar kvantitativ innehållsanalys
Eftersom studien syftar till att undersöka två kommuners papperstidningar har studien valt att endast fokusera på tryckt press av anledning att de valda tidningarna är gratistidningar. I Sverige så är det hittills inte främst lokala nyhetssajter, utan gratistidningar på papper som visat sig vara mest livskraftiga och starkast (Nygren 2019, s. 292).
Studien har undersökt kommunbevakande artiklar som har en tillräcklig representativ granskning och fördjupning i fråga. Det ska finnas koppling till respektive kommun och artiklarna bör ha en kritisk ståndpunkt eller inställning, och artiklarna måste vara skrivna av journalister eller redaktörer på respektive tidning. Nils Hanson (2009, s.13) beskriver grävande journalistik med definitioner som en kritisk infallsvinkel, viktigt ämne, eget initiativ, egen research, egen analys och exklusivitet. Grävande journalistik är inte att återge vad andra har grävt fram. Kriterierna för gräv sammanfattar Hanson följande: En granskning på eget initiativ för att publicera uppgifter av stort allmänintresse som annars inte skulle kommit fram (Hanson 2009, s.14).
Studiens innehållsanalys och urval utgår inte enbart från Nils Hansons definition av grävande journalistik men har det som en beredskap i urvalsprocessen. När studien syftar till att
undersöka kommunbevakande artiklar så innebär det att alla artiklar i urvalsprocessen inte kommer leva upp till samtliga kriterier för granskningsidealet men är tillräckligt kritiska och fördjupande.
18 Nacka Värmdö Posten och HuddingeDirekt valdes på grund av att Nacka kommun respektive Huddinge kommun är två jämnstora kommuner med varsin gratistidning med olika
koncerner.
Studien har undersökt nyhetstexter, reportage, krönikor och ledare av anledning att de ofta är längre artiklar med ett format att tillämpa fördjupning, granskning eller omfattande
bevakning. I samtliga utvalda artiklar har det analyserats vem som fick komma till tals eftersom det är av intresse att kontrollera artiklarnas källor och hur de passar in i respektive utvald artikel, det kan säga något om tidningens resurser och ansvar gällande
kommunbevakande journalistik.
Slutligen ses ämnesområden över i respektive tidning, eftersom det är ett intressant och betydande resultat i sig för att kunna jämföra tidningarnas val av kommunbevakande ämnesområden.
Kvalitativ metod
Utöver den kvantitativa innehållsanalysen lämpar det sig att använda en mindre kvalitativ metod (textanalys). Med den kvantitativa innehållsanalysen ges ett generellt övergripande resultat medan den kvalitativa kan komplettera med ett ingående resultat, hur det faktiskt skrivs och rapporteras. Med den kvalitativa textanalysen kan en upp och ned modell
tillämpas. Den utgår från textens helhet och går ner i dess olika delar (Ledin & Moberg 2019, s. 204). Ofta vill man med sin analys kunna säga något om textens karaktär.
Tillvägagångssätt kvalitativ innehållsanalys
Totalt fyra artiklar väljs ut för vidare analys, två från den kvantitativa delen och två där respektive tidning väljer ut den artikel som redaktionen anser var deras bästa
kommunbevakande artikel från 2019. Därefter görs en kvalitativ textanalys av samtliga artiklar med en utgångspunkt från några av Ledin och Mobergs beskrivningar av språklig analys av text. Det kommer vara den kvalitativa metodens premiss och utgångsläge med textens: relation, innehåll och intertextualitet. Att undersöka innehåll innebär att ta reda på vad texten handlar om, vad som är huvudtemat och om det finns något deltema, här tittar man närmre på textens propositioner (Ledin & Moberg 2019, s. 202). Med relation menas det hur texten visar en förhandling mellan läsaren och skribenten och hur de närmar sig varandra.
19 Vad domineras texten av? Påståenden, eller är det frågor och erbjudanden? Intertextualiteten bygger på textens innehåll av uttryck för både närhet och distans. Den är personlig och avancerad och svårtillgänglig samtidig, i såväl ordval och referenser som stilväxlingar (Ledin
& Moberg 2019, s. 218).
Urval och avgränsningar kvalitativ innehållsanalys
Utifrån resultatet på den kvantitativa delen valdes två artiklar ut av studien och de andra två artiklarna valde respektive lokaltidning ut. Detta för att kunna jämföra artiklarna som tidningarna valde ut med studiens valda artiklar, vilket ger en större avgränsning. Artiklarna utsedda av studien är längre nyhetstexter som har två olika ämnen med en
kommunbevakande ståndpunkt. Artiklarna valdes ut slumpmässigt från resultatet av den kvantitativa analysen. Den kvalitativa metoden fungerar som ett mindre komplement och därav har större avgränsningar gjorts, eftersom studiens kvantitativa huvudmetod är mer omfattande och undersökt en ettårsperiod. De frågor man ställer sig vid en textanalys är på många sätt samma frågor som man bör ställa sig när man skriver en text. Dekonstruktion syftar till att ifrågasätta det till synes självklara och att visa att det under ytan kan finnas andra icke så självklara betydelser (Ledin & Moberg 2019, s. 201). Den kvalitativa metoden syftar till att titta på den språkliga nivån som relation, innehåll och intertextualitet till läsaren eftersom det kan säga något om artiklarnas resurser och journalistens ställningstagande.
Varför studien valt att analysera texterna utifrån dessa tre punkter är för att det möjliggör att dra vissa slutsatser om texternas innehåll. Eftersom den kvalitativa metoden är ett mindre komplement så avgränsas den till att utgå från tre valda punkter av Ledin och Moberg.
Metoddiskussion
I undersökningen har två sökord använts, Nacka kommun respektive Huddinge kommun för varje enskild tidning. Sökorden har använts i databasen Retriever Research som gav ett resultat med artiklar vars innehåll explicit handlat om kommunen. Det gäller dock att ta hänsyn till denna avgränsning eftersom ett sökord enbart är representativt för det ordet och inte kan generaliseras. Valet av sökord grundar sig i en av frågeställningarna där syftet med undersökningen avser att besvara hur rapporteringen ser ut när det gäller bevakning av kommun. Också med anledning av den långa tidsperioden som löper över ett helt år
motiveras valet av enbart ett sökord som en rimlig avgränsning för att kunna sammanställa en rimlig mängd data för vidare analys. Fler sökord hade givit en mer noggrann och exakt bild
20 av hur rapporteringen sett ut under ett år med ett resultat av fler artiklar. Den här
undersökningen har för avsikt att även analysera texternas innehåll där syftet är att ge en övergripande helhetsbild gällande denna typ av rapportering samt hur tidningarna skiljer sig genom text. Att göra avgränsningar är fördelaktigt på så vis att materialet blir mer
lätthanterlig och begripligt när produkten sedan ska göras om till mätbara data. Tidsperioden för undersökningen löper över en ettårsperiod och ämnar undersöka hur rapporteringen av kommunbevande innehåll sett ut under de året. Med en avgränsning på ett år kan en rimlig mängd data samlas in för vidare analys och diskussion.
Metoden består av två delar, en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys.
Metodvalen i undersökningen bygger på att ta reda på studiens frågeställningar. Med hjälp av den kvantitativa innehållsanalysen samlas data in i form av artiklar från den valda
tidsperioden. Därefter följer en vidare analys av fyra artiklar och dess innehåll. På så vis går det att göra jämförelser mellan tidningarnas rapportering samt deras innehåll. Att redogöra för hur rapporteringen sett ut under 2019 i respektive tidning ger ett svar, genom att sedan analysera artiklarnas innehåll genom textanalys ger ett annat svar. Tillsammans går det enkelt att jämföra dessa metoder likt abstraktionsstegen där det handlar om få klarhet i saker ur flera olika perspektiv.
Nacka Värmdö Posten är en lokaltidning baserad i Nacka, den täcker Nacka kommun men även Värmdö kommun. Med anledning att denna studie enbart ämnar undersöka två kommuners lokaltidningar har de artiklar som enbart berör Värmdö kommun sållats bort.
Denna avgränsning att välja bort artiklar som omfattar Värmdö kommun har tillämpats då det skulle ge ett resultat som inte skulle vara representativt för den här studien som enbart
undersöker lokaljournalistiken i Nacka och Huddinge kommun.
21
Resultat
Resultat kvantitativ innehållsanalys
Följande resultat presenteras i diagram och tabeller med förklaring i text under respektive diagram.
Diagram 1
Diagram 1 visar en sammanställning på antal artiklar som kom upp med de valda sökorden i Retriever research och hur många av artiklarna som var kommunbevakande och granskande.
Med sökordet Nacka kommun på tidningen Nacka Värmdö Posten (tryckt press) kom det upp 222 artiklar under hela 2019. Av dessa 222 artiklar var 35 kommunbevakande och
granskande av Nacka kommun. Med sökordet Huddinge kommun på tidningen
HuddingeDirekt (tryckt press) kom det totalt upp 165 artiklar under den valda perioden. Av dessa artiklar var 31 av kommunbevakande och granskande innehåll.
22 Tabell 1
I tabell 1 visas antalet kommundelar som det rapporterats om i Nacka Värmdö Posten på totalt 35 artiklar. Det område som bevakas mest frekvent är Nacka kommun, vilket omfattar hela kommunen och centrala Nacka med summan 19. Därefter kommer Saltsjö-Boo med fem artiklar. Saltsjöbaden och Nacka & Värmdö (tillsammans) har totalt tre artiklar vardera.
Danvikstull, Fisksätra och Nacka Strand har en artikel vardera och kommundelen Älta har två artiklar. Samtliga kommundelar tillhör Nacka, förutom de tre artiklarna som var riktade mot både Nacka och Värmdö.
23 Tabell 2
I tabell 2 visas antalet kommundelar som det rapporterats om i HuddingeDirekt på totalt de 31 artiklar som var kommunbevakande och granskande. Det område som bevakas mest frekvent är Huddinge kommun, vilket omfattar hela kommunen Huddinge med summan 25.
Därefter kommer artiklar med Trångsund och Skogås (tillsammans) med en total på två.
Sedan syns Vårby med två artiklar och Glömsta samt Trångsund med en vardera. Samtliga kommundelar tillhör Huddinge kommun.
24 Diagram 2
I diagram 2 visas en sammanställning på vad för typ av texter de kommunbevakande
artiklarna var i respektive tidning. Diagrammet visar att nyhetstext är det mest förekommande i båda tidningarna med 27 i Nacka Värmdö Posten och 29 stycken i HuddingeDirekt.
Diagrammet klargör att Nacka Värmdö Posten inte hade krönikor, ledare, reportage eller personporträtt som omfattade ett kommunbevakande innehåll, men tidningen hade åtta kommunbevakande debattartiklar.
HuddingeDirekt hade inte krönikor, ledare eller debatt med kommunbevakande innehåll.
Dock syns HuddingeDirekt i två andra kategorier med en artikel i reportage och en i kategorin personporträtt.
25 Diagram 3
I diagram 3 visas det vilka som fick komma till tals, alltså vilka källor som var mest förekommande i artiklarna. För att förtydliga så innebär kategorin yrke en person som är involverad i en artikel med hens arbete, det kan vara exempelvis brandbefäl eller
butiksbiträde som inte går under kategorin myndighetsperson eller expert.
I Nacka Värmdö Posten var politiker den mest förekommande källan med 30 och därefter kommuninvånare med 22 och kommunala tjänstemän med 20.
Forskare/expert visar nio, yrkesroller två och ingen myndighetsperson presenterades.
I HuddingeDirekt var kommuninvånare mest förekommande med 28, därefter politiker med 15 och kommunala tjänstemän med 14. Forskare/expert visar åtta, myndighetspersoner tre och i övriga yrkesroller framträder sju.
26 Tabell 3
I tabell 3 presenteras de två tidningarnas rapportering av ämnesområde i procent. Procenten är beräknat på olika total, med HuddingeDirekts 31 ämnesområden och Nacka Värmdö Postens 35 ämnesområden. Kategorin övrigt innefattar ämnen som exempelvis snöröjning och klottersanering som inte tillhör någon specifik kategori. I tabellen klargörs det att Nacka Värmdö Posten har rapporterat mest om ämnesområdet skola med 23 procent och
stadsstruktur och byggplaner/frågor med 34 procent.
27 HuddingeDirket har högsta procenten på kategorin skola och stadsstruktur/bygg med 16 procent vardera. Båda tidningarna visar samma procentuella siffra på ämnesområdet sjukvård med noll procent och samma procentuella siffra på äldreomsorg med sex procent vardera.
HuddingeDirekt har rapporterat mer inom ämnesområdet kultur med 13 procent medan Nacka Värmdö Posten rapporterade tre procent. I ämnesområdena skola, stadsstruktur/bygg, politik och idrott har Nacka Värmdö Posten en högre procentuell siffra. HuddingeDirekt har rapporterat mer om hemlöshet (som även omfattade missbruk), brott och miljö med högre procent. I kategorin övrigt är även HuddingeDirekt överrepresenterade med 13 procent.
Resultat kvalitativ innehållsanalys
Nacka Värmdö Postens valda artikel
“Ansvariga kände inte till kritik om dödsfall”
Värt att betona är nyhetsbyrån Siren som arbetar med samhällsbevakning. Siren levererar runt 3000 nyhetsunderlag varje dag till landets publicister och redaktioner med nyheter baserade på offentliga handlingar. Dessa underlag skräddarsys efter varje enskild användares behov för att förmedla nyheter till sina läsare, lyssnare och tittare. Nacka Värmdö Posten likt
HuddingeDirket kan använda sig av Siren för att bevaka sin kommun (Siren 2020).
Innehåll
Texten handlar om en boende på servicehuset Gustavsgården som avlidit på grund av
bristande resurser på personal och vård samt systematiska brister år 2018. Texten är en del av en lång seriegranskning av servicehuset. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har
kritiserat kommunen för att patienten inte fått god vård. Artikeln präglas av uttalanden från relevanta personer och fakta från IVO. Vilket gör att texten speglar seriositet, kritik och allvar. I texten presenteras det att IVO har riktat kritik mot ansvariga gällande
förhållningssätten på serviceboendet Gustavsgården, men ansvariga har inte fått
informationen och kritiken om dödsfallet förens Nacka Värmdö Posten rapporterat om det.
Texten påstår och redovisar en kritik tillsammans med information. Där kommunen
tillsammans med anhöriga, boende i kommunen och anställda på servicehuset blir påverkade, men även andra läsare då informationen kan påverka vem som helst i och med den
28 omfattande händelsen. Aktiva personer är medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS),
socialchefen, ordförande i vård och omsorgsnämnden i kommunen och enhetschefen för Gustavsgården.
Relation
Utifrån textens relationer så märks attityder i texten. Attityden utmärker sig i
språkhandlingarna dels i värderingar och omdömen (Ledin & Moberg 2019, s. 203). Exempel på ett skrivet stycke med attityd som texten uttrycker. “IVO konstaterar att sjuksköterskorna på äldreboendet borde ha undersökt patienten i första skede i mars, gett denne smärtlindring och följt upp vätskeintaget och bedömer att det tyder på systematiska brister i vården”.
Genom att journalisten väljer att skriva ut stycket på detta sätt så förstår läsaren att något har hänt. Genom att ha ord som borde, konstaterar och tyder så betonar skribenten att något skulle ha gjorts annorlunda.
Texten binder inte en relation till läsaren eftersom den inte bjuder in, det finns inga frågor eller uppmaningar och erbjudanden, texten präglas istället av uttalanden och stark fakta vilket utestänger läsaren, istället kan egna frågor och irritation kan väckas. Som läsare finns inget
“att ta på”, det finns inte några beskrivningar av stunden eller gestaltningar vilket gör att texten blir väldigt abstrakt eftersom språket strävar efter en högre mening, fokuset är istället på intellektet vilket utestänger läsaren. Texten har inte heller laddade pronomen utan betonar aktivt relevanta personers yrkesroller.
Intertextualitet
Texten är bevakande, den är avslöjande och har en granskande kritisk ton. Texten är skriven i relation till att IVO har skrivit och riktat kritik mot kommunen, det är alltså ingen
självständig handling eftersom den är skriven i relation till vad någon annan har sagt (Ledin
& Moberg 2019, s. 196). Rösterna som hörs i texten är en medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) och en socialchef. Samt ordförande i vård och omsorgsnämnden i kommunen och enhetschefen för Gustavsgården. Medicinskt ansvariga sjuksköterskan får höras explicit, likaså socialchefen och den ordförande i vård och omsorgsnämnden.
Medicinskt ansvariga sjuksköterskan uttrycker hela textens handling, att hen inte fått reda på kritiken som riktats gällande dödsfallet. Vilket stärker textens och journalistens premiss.
Socialchefen beskriver situationen som att om nämnden hade fått informationen tidigare hade allt fungerat som det skulle, uttalandet i sig säger inte så mycket men fungerar som ett
29 komplement. Uttalandet från ordförande i vård och omsorgsnämnden är mer inriktad i positiv riktning där det presenteras åtgärder som ska göras och analyseras. Enhetschefen för
Gustavsgården är citerat från ett mejl vilket blir mer implicit och tillbakahållande, eftersom resterande inte har uttalat sig i mejl.
HuddingeDirekts valda artikel
“Kommunens beslut sätter Barbro på gatan”
Innehåll
Artikeln handlar om en kvinna som efter ett beslut från kommunen blivit bosatt på gatan.
Artikeln är en del av en miniserie som i huvudsak belyser boendesituationen för hemlösa i Huddinge kommun. Skribenten beskriver kvinnans situation genom bilder och intervjuer.
Den porträtterade i texten får också själv möjlighet att dela med sig av sin tankar, känslor och reflektioner. Texten informerar samtidigt som den berör och genren är likt ett
nyhetsreportage.
Texten är uppdelad i delteman, i början presenteras huvudpersonen där hon själv berättar hur hon redan vid ung ålder tampades med olika sjukdomar. Tidigt i texten kartlägger skribenten problematikens ursprung och ger läsaren insikt i vad texten egentligen handlar om. När skribenten etablerat huvudpersonen presenteras textens huvudsakliga problematik. Det beskrivs hur kvinnan behövt flytta ett flertal gånger och vid en tidpunkt blir hon sjuk, här kommer läsaren i kontakt med kvinnans dotter som då beskriver situationen som ohållbar.
Här förstår läsaren att det är inte bara är huvudpersonen texten berör och att det finns fler som är aktiva och påverkade. Dramatiken trappas upp ytterligare när läsaren i texten får ta del kommunens perspektiv. Det framgår här att den hjälp som kvinnan blev beviljad inte var hållbar för den situation som hon befann sig i. I slutet av artikeln får läsaren ta del av den dialogen som skribenten och kommunen fört mellan varandra. De frågor och oklarheter som råder gällande reportagets problematik får läsaren inte riktigt svar på.
Relation
Utifrån textens relationer så märks attityder som kan synas i språkhandlingarnas omdömen och värderingar (Ledin & Moberg 2019, s. 203).
30 Texten uttrycker omdömen visat redan i ingressen med: “Barbro, 67, har omplacerats av Huddinge kommun från ett missbruksboende till ett annat. Det nya kräver att hon är ren, vilket hon inte är. Nu hamnar hon på gatan.”
Som läsare så introduceras Huddinge kommun som skyldiga till att kvinnan hamnat på gatan och att hon inte har prioriterats på grund av att hon inte är “ren”. Redan i ingressen riktar sig texten till läsarna med ett hårt tilltal om Huddinge kommun. Det finns en interaktion mellan läsaren och huvudpersonen, berättelsen om huvudpersonens tillstånd sätter prägel på hela texten och gör att läsaren integrerar sig med personen eftersom texten är väldigt öppen och personlig.
Till skillnad från artikeln i Nacka Värmdö Posten bjuds läsaren in till texten mer. Texten har frågor och erbjudanden som gör att läsaren kan komma närmre. Nyhetsreportaget är mer i berättande form och har även öppna frågor skrivna till kommunen. I texten kan läsaren “ta på” saker, det är lättare att få en delaktighet på grund av många betydande beskrivningar och för att texten ligger längre ner på abstraktionsstegen i många stycken. Reportaget använder mycket pronomen som “hon” och kvinnans egna “jag”, journalisten presenterar exempelvis kvinnan i tredje person med meningar som: “Nu bor Barbro trångt och tillfälligt hemma hos vänner och bekanta. Hon har börjat trappa ner amfetamindoserna med målet att bli drogfri”.
Intertextualitet
Texten är i reportageform som ifrågasätter Huddinge kommun. Journalisten varvar med känsliga bilder och beskrivningar om kvinnans situation samtidigt som texten riktar kritik mot Huddinge kommuns förhållningssätt till fallet. Texten är skriven i relation till kvinnas historia och kommunens beslut gällande kvinnan.
Rösterna som hörs i texten är huvudpersonen med historia som hela texten bygger på, sedan hörs Huddinge kommun högsta kommunala tjänsteman och en chef från beroendeenheten samt huvudpersonens dotter. Textens normer och värderingar lyser igenom med tanke på journalistens värdeladdade ord och meningar som: “Kommunens beslut” “Sätter Barbro på gatan”, “Tvingas flytta”, eller när kommundirektören uttryckt: “Vi är inte skyldiga att svara journalister”. Med väldigt värdeladdade ordval tappar journalisten lite av objektiviteten och normer synliggörs i språkhandlingarna.
Huvudpersonen uttalar sig explicit tillsammans med dottern. Medan chefen från
beroendeenheten uttalar sig enbart i mejl vilket blir mer tillbakahållande och implicit. Den
31 kommunala tjänstemannen uttalar sig både implicit och explicit, både i intervju men avbryter för att istället svara på frågor i mejl. Journalisten väljer aktivt att skriva ut att två personer valt att svara i mejl, vilket säger något om textens värdering.
Studiens valda artikel från HuddingeDirekt
“Furkan förlorar sitt andra hem”
Innehåll
Artikeln handlar om att Huddinge kommun sänker åldersgränsen för ungdomar på fritidsgårdar i kommunen från högsta åldersgräns 19 år till 16 år. Nu får endast högstadieelever vara verksamma på fritidsgårdar i åldrarna 13 till 16 år och inte
gymnasieelever. Vidare frågar artikeln en kommundirektör om varför åldern har sänkts, vilket besvaras med att erfarna fritidsledare vet att det är svårt att blanda gymnasieelever med högstadieelever. Gymnasiet betonas som mer allvarligt och inte lekfullt i samma utsträckning och nu ska Huddinge kommun satsa mer på högstadieeleverna i kommunen då den perioden är mer av en utvecklingsfas för eleverna.
Det presenteras nya verksamheter för gymnasieelever som ska öppnas upp, bland annat en gemensam för ungdomarna bosatta i Flemingsberg och Visättra. Några ungdomar får komma till tals där en nybliven gymnasieelev från Flemingsberg uttrycker sin besvikelse att det känns som att förlora sitt andra hem.
I Vårby står inget klart för gymnasieeleverna, vilket journalisten betonar i slutet av texten.
Där skribenten konstaterar att Flemingsberg och Vårby är två trångbodda områden och ifrågasätter ifall det inte innebär en risk att inte ha en öppen fritidsgård för samtliga
ungdomar i området. Innehållet påverkar främst berörda föräldrar och ungdomar i Huddinge kommun och de är även ungdomar som är mest aktiva i texten.
Relation
Eftersom skribenten har många uttalanden från ungdomar, så är det ungdomarnas känslor och tankar som driver texten framåt. Det skapar en relation med läsarna genom skribenten. Med rubriken “Furkan förlorar sitt andra hem” tyder på att frågor eller känslor väcks hos läsaren eftersom den uttrycker förtvivlan och ovisshet. Vem förlorar sitt hem, och vad beror det på?
32 Det som skapar interaktionen mellan läsaren och skribenten är att texten både är mottaglig och har ett enkelt språk, men också att det finns en förbindelse mellan ungdomarna och läsaren med språkhandlingar som “Fritidsgården är mitt andra hem. För de som inte har så mycket att göra hemma är det en plats man kan komma till för att träffa vänner”.
Texten tilltalar läsarna på så sätt att det är ungdomar som bär texten och skapar en relation med läsaren. Kommundirektörens uttalanden är inte lika tilltalande eftersom fokuset inte är riktat på hen.
Läsaren bjuds in till texten på en relativt objektiv nivå. Om en ungdoms historia eller åsikt om den nya situationen hade fördjupats med mer ingående frågor och personliga drabbningar hade läsaren kunnat få en närmare förståelse, samma sak gäller för citaten från
kommundirektören som inte riktigt lever upp till beslutet. Texten hade fått ett lyft om skribenten riktade tydligare frågor mot ungdomarna som hade kunnat ge en mer personlig historia, för att sedan låta en politiker stå till svars för ungdomarnas uttalanden.
Intertextualitet
Texten är en nyhetstext som är kommunbevakande av Huddinge kommun. Texten är beroende och står i relation till Huddinge kommuns beslut. De röster som hörs är tre ungdomar och en kommundirektör som är ansvarig för kultur och fritidsförvaltningen som kommenterar det nya upplägget av fritidsgårdar. Samtliga uttalar sig klart och ger svar på journalistens frågor, men uttalanden är inte särskilt representativa för ämnet. Artikeln hade kunnat utvecklats med att en politiker eller att någon hade kunnat styrka kommundirektörens uttalanden.
Textens normer visar sig i somliga språkhandlingar, exempelvis den valda underrubriken:
PORTAS: Gymnasieungdomar stängs ute från Huddinges fritidsgårdar. “I Skogås har vi jobbat såhär länge”.
Denna mening är ett tydligt exempel på textens normer och värderingar. Det syns genom de starka ordvalen som “portas” och “stängs ute”. Ordet porta kan förknippas med ord som avisa, utestänga och förbjuda vilket ger läsaren en riktad uppfattning om en dramatisk situation. Det nämns inte förens senare i texten att kommunen tagit till andra lösningar med nyöppnade fritidsgårdar för gymnasieungdomar. Det är alltså inte att gymnasieungdomar portas från en sådan generell verksamhet vilket det kan uppfattas som vid första läsning, de har istället möjlighet att gå till en annan nyöppnad fritidsgård för gymnasieungdomar.
33
Studiens valda artikel från Nacka Värmdö Posten
“Hospitalet förfaller - viten hotar”
Innehåll
Danvikens hospital i förfall, länsstyrelsen och kommunen hotar nu med dubbla böter. I början av texten presenteras en problematik och läsaren får tidigt klarhet i vad artikeln handlar om.
Kommunen och dess invånare samt landstinget känner en viss oro gällande en av Nackas äldsta byggnader Danvikens hospital, som håller på att förfalla efter att ha blivit uppköpt av en ny ägare. Oron över byggnadens överlevnad betonas tidigt där hospitalet beskrivs som ett byggnadsminne och att skadorna på byggnaden ej åtgärdats av ägaren. I texten får två kommunala tjänstemän komma till tals samt en expert från länsstyrelsen. Läsaren får även ta del av ett yttrande de nuvarande ägarna till fastigheten skrivit till förvaltningsrätten. Här framgår det bland annat att en projektering för renovering av byggnaden är påbörjad samt att de försvarar sig mot kommunen och landstinget anklagelser.
Hospitalet har under åren haft olika ägare och funnits tillgänglig för olika ändamål. I texten syns det tydligt vart de olika aktörerna i frågan står med deras åsikter. Trots detta kvarstår problematiken då ingen av parterna direkt talat med ägarna av byggnaden om oron inför dess framtid, vilka åtgärder som kommer att vidtas är ännu obesvarade.
Relation
Texten i sin helhet bygger på de olika aktörernas synvinklar gällande den problematik som utspelar sig i texten. Kommunens oro bygger i grunden på ett kulturellt arv från 1700-talets era som håller på att förfalla. Skribenten skapar ett samspel mellan varje enskild aktör och låter dessa föra talan. Detta för att redogöra för kontexten samt problematikens ursprung.
Genom att ge alla inblandade parter utrymme att redogöra för deras perspektiv ger skribenten en sådan rättvis bild av situationen som möjligt. I texter likt denna är detta att föredra när det handlar om att informera samt att ge läsaren möjlighet att ta ställning samt att vara
representativ för de röster som ej har möjlighet att komma till tals. Skribenten redogör för hur situationen ser ut i realtid när artikeln publicerades. Texten är baserad på fakta och de
personer som får komma till tals är insatta i ämnet.
