En boende på Gustavsgården avled till följd av bristfällig vård i april förra året, konstaterar IVO. Trots att ett år gått sedan händelsen har den allvarliga kritiken nått ansvariga i Värmdö kommun först efter att de tagit del av NVP:s rapportering.
VÄRMDÖ. I förra veckan skrev NVP om att vård- och omsorgsnämnden i Värmdö fått kritik av Inspektionen för vård och omsorg, IVO, sedan en patients tillstånd på Gustavsgården inte följdes upp tillräckligt väl i mars förra året, vilket ledde till att mannen blev akut sjuk i april. När patienten väl skickades till sjukhus led han av allvarlig uttorkning, lunginflammation och blodförgiftning och avled samma kväll.
IVO konstaterar att sjuksköterskorna på äldreboendet borde ha undersökt patienten i det första skedet i mars, gett denne smärtlindring och följt upp vätskeintaget, och bedömer att det tyder på systematiska brister i vården.
Kritik från MAS 2017
Frågan är om kritiken kan ses som en isolerad händelse på äldreboendet, då Gustavsgården tidigare varit i blåsväder.
Värmdös medicinskt ansvariga sjuksköterska, MAS, som har tillsynsansvar över kommunens särskilda boenden, larmade 2017 om att hälften av patienterna på Gustavsgården var undernärda. I samband med det, och ett specifikt fall med en undernärd patient, bedömde IVO att missarna orsakats av en rörig personalsituation.
När NVP ringer upp för att få en kommentar berättar Ann-Christin Nordström, MAS, att hon först nu har informerats om händelsen med mannen som avled förra året.
- Jag kände inte till den, det är först nu som jag har blivit informerad om att det funnits ett krav från IVO om yttrande. Det pågår nu en utredning om varför jag inte blivit informerad, säger hon.
Försvann i handläggning
Enligt Värmdös socialchef Anne Lundkvist beror missen sannolikt på att IVO:s begäran om yttrande kom under semestertider och sedan försvunnit i handläggarsystemet.
- Jag kan inte vara säker på vad det får för konsekvenser, men händelsen utreds alltid bättre när MAS:en är delaktig. Hade allt fungerat som det skulle hade också nämnden fått den här informationen tidigare.
Anna Lipinska, KD, ordförande i vård- och omsorgsnämnden, berättar att eftersom IVO:s senaste kritik om systematiska brister är så ny för de ansvariga i kommunen, har de nu mycket att sätta sig in i.
- Vi har startat arbetet, och tillsammans med MAS:en och Gustavsgården ska vi ta fram en handlingsplan. Vi behöver analysera vad de menar med systematiska brister. Vi tar händelsen på största allvar, men kan inte vidta åtgärder förrän vi har gjort en uppföljning.
"Ser det som enskilt ärende"
Anna Lipinska menar, liksom Gustavsgårdens enhetschef Jenny Signer, att man inte ska blanda ihop den senaste händelsen med de förra larmen från 2017, då det rör sig om skilda saker.
En granskning av verksamheten på Gustavsgården som gjordes i slutet av 2018 visade på förbättringar inom personalområdet och gällande hur man jobbar med att minska antalet undernärda.
55 - Därför ser vi detta som ett enskilt ärende och inte som en del av den tidigare kritik som riktats mot Gustavsgården. Självfallet ser vi mycket allvarligt på det inträffade och en utredning kommer genomföras, skriver Jenny Signer i ett mejl till NVP.
Gustav Grändeby
"Vi behöver analysera vad de menar med systematiska brister", säger Anna Lipinska, KD.
På grund av bristfällig vård avled en boende på Gustavsgården förra året. Det konstaterar IVO. Men kommunens medicinskt ansvariga sjuksköterska Ann-Christin Nordström fick inte vetskap om IVO:s beslut. "Jag kände inte till den, det är först nu som jag har blivit informerad om att det funnits ett krav från IVO om yttrande", säger hon.
Text 2
HuddingeDirekts valda artikel
Barbro, 67, har omplacerats av Huddinge kommun från ett missbruksboende till ett annat. Det nya kräver att hon är ren, vilket hon inte är. Nu hamnar hon på gatan.
För Barbro Arbouz började det med ledbesvär och tarmbesvär. Det var 80-tal och läkaren skrev ut morfinpreparatet kodein. Elva år senare fick hon en ny läkare som fattade beslutet att tvärt avbryta medicineringen.
- Jag blev väldigt väldigt dålig, det gjorde så ont att jag inte kunde ta mig ur sängen. Det blir så när man slutar pang bom med morfin. Jag stod ut i åtta veckor, sedan skickade jag ut brorsan för att köpa amfetamin, berättar Barbro. I dag är Barbro 67 år och har varit amfetaminberoende i nära 20 år.
- Folk tror att missbrukare är de som ligger och dör på gatan. De finns, men det är bara ett fåtal. De flesta självmedicinerar för att bli arbetsföra och dugliga, säger Barbro.
Hennes missbruk har gjort att hon i perioder har hamnat på gatan, bott i källare och husvagnar. De senaste åtta åren hade hon en stabil, men enligt hennes familj prekär, boendesituation. Hon bodde i andra hand i ett hus i Gladö kvarn med dålig tillgång till el och vatten. Barbro blev till slut sjuk i lunginflammation, vilket fick hennes döttrar att reagera.
- Situationen var på flera sätt ohållbar och min mamma som är sjuk i flera sjukdomar och även i missbruk hade svårt att upprätthålla sina vårdkontakter samt att komma till en mataffär. Hon var vid tidpunkten rejält undernärd, säger dottern Daphne Arbouz.
Bor i övergivet hönshus - nu tvingas de flytta. De slog larm till äldreomsorgen efter att mamman hade körts till sjukhus för sina problem. Det resulterade i att kommunen ordnade ett så kallat SIP-möte (samordnad individuell plan) där sjuksköterska, kommunens beroendeenhet, äldreomsorgen och ekonomiskt bistånd närvarade. Kom in på boende
Mötet gav effekt. Barbro fick hjälp, en plan upprättades för hur hon skulle få hjälp med hälsan. Första prioritet var ett boende. Hon fick en lägenhet på Stadsmissionens långtidsboende för missbrukare inne i stan, Bostället. Det är ett så kallat lågtröskelboende. Det tar emot aktiva missbrukare, men tillåter inte droger på boendet. Samtidigt skulle Barbro gå i möten med sin handläggare på beroendeenheten i Huddinge och jobba med att bli drogfri. Så vill Huddinges partier hjälpa de hemlösa.
56 Barbro tvekade eftersom hon var tvungen att säga upp boendet i Gladö kvarn och alltså riskerade att stå utan bostad om det inte skulle fungera på Bostället.
- Men min kontakt på kommunen sa att jag skulle få bo där i två-tre år, tills jag hittade ett eget ställe, säger Barbro.
Tvingas flytta.
Nu känner hon sig lurad. För bara några månader efter flytten meddelade Huddinge kommun att hon skulle flyttas till boendet Balder i Huddinge. Där måste Barbro vara helt drogfri, boendet har
nolltolerans.
- Jag är inte ren och på Balder skulle jag behöva blåsa och ge urinprov varje morgon. Det ligger också nära där mina gamla vänner bor, som är missbrukare. Jag bor hellre på Bostället där jag känner mig trygg, säger Barbro.
När HuddingeDirekt pratar med Barbro för första gången höll hon på att packa ihop sina
tillhörigheter. Nästa morgon var hon tvungen att flytta ut från Bostället. Hon hade då ingen plan för var hon skulle ta vägen.
Nu bor Barbro trångt och tillfälligt hemma hos vänner och bekanta. Hon har börjat trappa ner
amfetamindoserna med målet att bli drogfri. Det skulle nämligen ge henne möjligheten att påbörja en adhd-utredning, vilket i förlängningen skulle kunna ge henne receptbelagd amfetaminbaserad
medicin. Det är vad de som diagnostiserats med adhd får utskrivet.
Läkaren sa att de trodde att jag har adhd. Jag hoppas verkligen det, för då får jag ha samma medicin utan att vara gangster i samhällets ögon
- Läkaren sa att de trodde att jag har adhd. Jag hoppas verkligen det, för då får jag ha samma medicin utan att vara gangster i samhällets ögon, säger Barbro.
Barbro har överklagat kommunens beslut till förvaltningsrätten, som har gett kommunen rätt. Barbro har inte "rätt att själv välja insats och utformning", enligt domen, vilken Barbro har överklagat.
Domen svarar inte på frågan om varför kommunen beslutar att placera en drogberoende person på ett boende med nolltolerans.
Vill inte svara trots fullmakt.
Huddinge kommun väljer att inte heller svara på den frågan. Detta trots att HuddingeDirekt har en fullmakt från Barbro, som bryter sekretessen i ärendet. Pia Wrede, chef på beroendeenheten svarar endast på generella frågor via mejl:
"I enhetens insatser kan det vid behov efter utredning ingå stödboende i kombination med
behandlingsprogram i öppenvård. Vi har i undantagsfall beviljat kortare perioder på lågtröskelboende under utredningsperiod för att hinna göra en planering kring kommande insatser, det är då ca 1-3 månader."
Hur viktigt är det med en trygg bostad för en person som vill bli kvitt sitt missbruk?
57
"Ett nyktert stödboende kan vara en del av planeringen för klienter som genomgår psykosociala behandlingsinsatser och ofta uttrycker personerna att det är av vikt att det är en stabil och drogfri miljö för att underlätta möjligheter till en varaktig nykter- och drogfrihet."
Direktören: Vi är inte skyldiga att svara journalister
Genom en fullmakt har Barbro Arbouz gett HuddingeDirekt tillåtelse att prata om hennes ärende med kommunen. Ändå vägrar kommunen svara på frågor. "Den ger oss inte en skyldighet att svara på dina frågor", säger kommundirektören Camilla Broo.
De flesta myndigheter och kommuner har som princip att inte uttala sig om specifika individer och fall. Det gör man delvis med hänsyn till sekretesslagstiftningen. Därför brukar journalister skaffa en fullmakt från intervjupersoner för att kunna granska myndigheters hantering.
"Inte skyldiga att svara"
Trots att en sådan fullmakt inhämtats från Barbro Arbouz vägrar kommunen svara på HuddingeDirekts frågor.
THÅSTRÖM: När locket läggs på drabbar det oss alla
- Fullmakten ger oss inte en skyldighet att svara på dina frågor. Vi svarar gärna på frågor om våra rutiner och metoder i olika slags ärenden, men vi går aldrig in och diskuterar detaljer som rör enskilda personer, säger kommundirektören Camilla Broo.
Men det ger er en möjlighet att prata om ärendet?
- Nej, inte direkt. Fullmakten ger dig rätt att begära ut vissa uppgifter, den styr inte vad vi ska svara på direkta frågor. Det är två skilda saker. Av hänsyn till den person som ärendet berör och dennes
närstående, så kommenterar vi aldrig individärenden.
Handlar det verkligen om personlig integritet när en person uttryckt sin vilja att frågorna ska ställas?
- Ja, det tycker jag.
När HuddingeDirekt ställer frågor om hur det påverkar journalisters möjlighet att granska kommunen avbryter Camilla Broo intervjun och ber att få återkomma via mejl.
Stänger inte den policyn en stor del av kommunens verksamhet från granskning?
"Nej, det tycker jag inte. Du som journalist har fortfarande möjlighet att begära ut dokumentation från oss. Vi svarar också gärna på frågor om hur vi arbetar i ärenden av detta slag. Den främsta
anledningen till att vi inte kommenterar enskilda ärenden är att vi alltid värnar den enskilda individens integritet. Vi vill att invånarna ska känna sig trygga i att kommunens tjänstemän och politiker aldrig
58 gör avsteg från detta. De flesta individärenden involverar också andra människor, och även gentemot dessa personer är vi skyldiga att värna integriteten", skriver Camilla Broo.
Att en kommun inte låter sig granskas kan ses som ett demokratiproblem. Hur ser du på det?
"Vi vill och ska granskas, och vi ska vara tillgängliga för media och svara på era frågor. Men vi drar en gräns när det gäller att diskutera individärenden."
Text 3
Studiens valda artikel från HuddingeDirekt
I höst sänker Huddinge kommun den övre åldersgränsen på fritidsgårdarna från 19 till 16 år.
För den nyblivna gymnasieeleven Furkan Arikan är det som att förlora ett andra hem: "Jag kommer bara sitta hemma och titta på tv istället."
Huddinges fritidsgårdar har fram tills innan sommaren varit till för alla ungdomar mellan 13 och 19 år. Men från och med den 20 augusti kommer fritidsgårdarna endast att vara till för
högstadieungdomar, alltså dem mellan 13 och 16 år.
Varför görs det här?
- Alla erfarna fritidsledare vet att det är väldigt svårt att blanda högstadie- och gymnasieungdomar.
Högstadiet är en utvecklingsfas som handlar mycket om identitet, att hitta sin självständighet från familjen och att man söker sin kompisgrupp. Gymnasiet är mer allvarligt och inte lika lekfullt.
Tidigare har vi inte kunnat ge gymnasieungdomarna de insatser de behöver för att vara rustade för framtiden, sade Anna Maria Bergman, verksamhetschef för ungdom på kultur- och
fritidsförvaltningen, till HuddingeDirekt i början av sommaren.
Högstadiefokus
Genom den nya åldersgränsen kommer kommunens huvudfokus att läggas på högstadieungdomar.
- I Skogås har vi jobbat så här ganska länge. Torget har hand om högstadieungdomar och Slussen gymnasieungdomar. I Slussen handlar det mycket om vuxenblivande, att skriva cv, göra läxor eller plugga till körkort.
Slussen har öppet tre timmar tre kvällar i veckan. Liknande verksamheter kommer att öppnas upp i Flemingsberg och Vårby i höst. Gymnasieungdomarna i Flemingsberg och Visättra kommer få två kvällar i veckan i de nya lokalerna i Fleminghallen. I Vårby är det ännu inte helt bestämt hur upplägget kommer se ut.
Ersätts inte
Andra kommundelar kommer inte att ersättas med en fysisk fritidsgård för gymnasieungdomar.
Jasmin och Olivia är från Vistaberg och ska börja gymnasiet i höst. De tror inte att särskilt många kommer drabbas av den sänkta åldersgränsen.
- Fritidsgården var man på i typ femman-sexan. Nu går jag aldrig dit längre, så det spelar inte så stor roll för mig, säger Olivia.
Furkan Arikan, 16, från Flemingsberg är däremot besviken. Han ska också börja gymnasiet i höst.
59 - Fritidsgården är mitt andra hem. För de som inte har så mycket att göra hemma är det en plats man kan komma till för att träffa vänner, ta det lugnt och spela kort. Nu kommer jag nog bara sitta hemma och titta på tv i stället, säger han.
Kommer inte tillbaka
Han tror inte att många som tidigare har hängt på fritidsgården kommer vilja komma till de två kvällarna för gymnasieungdomar. Han tar då hellre hjälp av sina föräldrar och syskon. Om han fick vara kvar på fritidsgården hade det kanske varit annorlunda, berättar han.
- Ibland har jag pratat med fritidsledarna om hur det är att söka jobb, hur svårt det är, säger han.
Karen Ortega tycker att särskilda kvällar för gymnasieungdomar är en bra idé.
- Det är jättebra att de får hjälp med att söka jobb. Det är jättesvårt att få jobb när man för första gången kommer ut i arbetslivet, säger Karen Ortega.
När hon gick i gymnasiet inne i stan var fritidsgården uppdelad - en för högstadiet och en för gymnasiet.
- Det fungerade jättebra, man fick mycket mer uppmärksamhet från fritidsledarna.
Schemalagda aktiviteter
I stället för fysiska fritidsgårdar ska gymnasieungdomarna få mer schemalagda aktiviteter. Exakt vilka aktiviteter ska bestämmas i dialog med gymnasieungdomarna, men det kan till exempel röra sig om hur man söker jobb, hur man öppnar konto på en bank eller hjälp att hitta meningsfulla fritidssysslor, berättar Anna Maria Bergman.
- Det här ju låter jättetråkigt, det förstår jag. Utmaningen är att göra det här kul. Kanske kan vi satsa på att bjuda in en jättecool föreläsare till Huddinge gymnasiums aula och bjuda in alla
gymnasieungdomar.
I Flemingsberg och Vårby där många bor trångt och inte lika många är en del av en idrottsförening, finns det inte risker med att porta dem från fritidsgården?
- Jag tänker att det är vårt uppdrag att lotsa dem till olika aktiviteter. VI har möjlighet att stödja föreningsdriven verksamhet när vi ser ett såda
"För de som inte har så mycket att göra hemma är det en plats man kan komma till för att träffa vänner."
Musikgårdarna berörs inte
● Ändringen påverkar varken Kulturskolan eller ungdomskulturhusen Rockville och Huset med Café Krut, eftersom de har en annan typ av verksamhet än fritidsgårdarna.
Ny fritidsgård i Flemingsberg
● De två fritidsgårdarna i Flemingsberg och Visättra flyttar i höst in i nya gemensamma lokaler i Fleminghallen.
● Även biblioteket flyttar med till Fleminghallen. Den 7 september klockan 11-16 är det invigning av de nya lokalerna i samband med En dag för Flemingsberg.
ANDRA HEM. För Furkan Arikan, 16, har fritidsgården i Flemingsberg varit som ett andra hem. Han är kritisk till att en lägre | NYTT KULTURHUS. Fritidsgårdarna i Visättra och Flemingsberg och biblioteket ska i september öppna upp i nya lokaler i Fleminghallen. | åldersgräns införs .
60
Text 4
Studiens valda artikel från Nacka Värmdö Posten
Byggnadsminnet Danvikens hospital på Kvarnholmen, byggt i början av 1700-talet, håller på att örfalla. Trots förelägganden och hot om viten från både kommunen och länsstyrelsen har skadorna inte åtgärdats. - Byggnadens skick är bedrövligt, vi är jättebekymrade, säger Marina Arnshav, länsstyrelsen.
NACKA. Danvikens hospital, som stod klart 1725, är en av Nackas äldsta byggnader, och en av Sveriges äldsta bevarade vårdinrättningar.
Byggnaden har sedan det slutade fungera som hospital på tidigt 1900-tal agerat bland annat verkstad, nöjeslokal och konsthall. Under de senaste åren har byggnaden haft flera olika ägare och det har bland annat funnits planer att omvandla hospitalet till långtidshotell.
Men än har inget hänt, och det gamla mentalsjukhuset står och förfaller. Nacka kommun, länsstyrelsen och närboende har reagerat.
- Varje gång vi har styrelsemöte kommer hospitalet på tal. Vi är väldigt irriterade för att det inte händer något, det är skrämmande att byggnaden får stå och förfalla, säger Peter Mattsson, ordförande Saltsjöqvarns samfällighetsförening, där tio bostadsrättföreningar ingår.
"Exklusiva boenden"
I maj 2018 köpte Apect properties, som enligt sin hemsida "utvecklar exklusiva boenden för medvetna människor", byggnaden efter att den förra ägaren gått i konkurs. Varken länsstyrelsen eller kommunen vet vad företaget har för planer för hospitalet.
- Men det sista vi har hört är att de vill göra ett kontorshotell, säger Joel Limin, tillsynshandläggare på kommunen, och tillägger att kommunen inte fått in några bygglovsansökningar.
Inte heller länsstyrelsen har tagit emot några ansökningar.
- Ska man göra saker i byggnaden måste, i och med att det är ett byggnadsminne, länsstyrelsen få ta beslut om det först, säger Marina Arnshav, byggnadsantikvarie på länsstyrelsen i Stockholm.
Marina Arnshav är oroad. - Vi anser att byggnaden inte har ett skydd för vatteninträngning. Jag har med jämna mellanrum de senaste två åren varit på platsen och byggnadens skick är bedrövligt, vi på länsstyrelsen är jättebekymrade, säger hon.
Nacka kommun gjorde för några veckor sedan en besiktning på platsen.
- Man kunde se att det låg undertakspapp på halva taket, den del som inte har renoverats med plåt.
Den hade då blåst upp i vissa hörn. Sen kunde vi konstatera att putsen på fasaden hade lossnat på vissa delar på grund av köld, säger Joel Limin.
Vill döma ut vite
Hösten 2017 beslutade länsstyrelsen om föreläggande eftersom underhållet av byggnaden var eftersatt. Konkursförvaltare som då rådde över hospitalet vidtog, enligt Marina Arnshav, vissa åtgärder.
- Men när de nya ägarna påbörjade en takrenovering plockade de bort det provisoriska taket, men slutförde inte arbetet, säger hon.
I slutet av förra året ansökte länsstyrelsen om att få kräva ägarna på vite. I ansökan till
förvaltningsrätten står att de nuvarande ägarna hade vetskap om byggnadens bristande skick, och att det fanns ett föreläggande gällande taket.
Trots det har ägaren, enligt länsstyrelsen, tagit bort det provisoriska takskyddet utan att färdigställa lagning av taket. Taket är därför, menar man, inte tätt.
61 Förvaltningsrättens beslut om vite kommer troligen i maj eller juni.
- Målet är under handläggning. Regeringens satta mål på oss är att vi ska bli klara med målen inom sex månader från det att vi har fått målet till oss. Det här målet fick vi i mitten av december, så tyvärr dröjer det lite till innan det blir klart, säger Anna Ossfeldt, domstolshandläggare vid förvaltningsrätten
- Målet är under handläggning. Regeringens satta mål på oss är att vi ska bli klara med målen inom sex månader från det att vi har fått målet till oss. Det här målet fick vi i mitten av december, så tyvärr dröjer det lite till innan det blir klart, säger Anna Ossfeldt, domstolshandläggare vid förvaltningsrätten