Syftet med denna studie var att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna som elever hade erfarenheter och upplevelser av att mobbningen förekommer. Jag hade även ett delsyfte och det var att undersöka mobbningens olika former och vilka former som var vanligast förekommande utifrån elevernas egna erfarenheter och upplevelser. Anledningen till att jag valde att använda mig av elevernas erfarenheter och upplevelser är för att det är med elever jag kommer att arbeta med i mitt framtida yrke som lärare. Jag anser att jag lyckats med mitt syfte och fått fram flera resultat angående mobbningens arenor och dess olika former. Detta anser jag eftersom jag lyckats få fram ett tydligt resultat om hur mobbningens arenor ser ut och vilka platser på de olika arenorna där mobbningen främst förekommer. Med mitt delsyfte har jag även fått en djupare inblick i hur mobbningens olika former kan se ut men också vilka former som är mest frekvent förekommande. Mitt syfte har också gett mig en inblick när det gäller på vilka platser de olika formerna främst förekommer och varför de just förekommer på vissa platser. Anledningen till att jag valde att undersöka detta är för att jag anser att det är viktigt att ha kunskap om detta för mitt framtida yrke som lärare. Denna kunskap gör det lättare för mig att känna igen och stoppa olika mobbningssituationer.
Jag valde att använda mig av kvalitativ metod. Denna metod var väldigt tidskrävande, det tog mig tid att skapa en bra intervjuguide som jag var tvungen att pilottesta för att veta om den höll en bra standard. Än mer tidskrävande var det att hitta personer som var villiga att bli intervjuade. Intervjuerna var långa och jag var tvungen att fokusera på varje svar jag fick på ett aktivt sätt för att kunna formulera fram nya följdfrågor som gav mig det som jag sökte. Till skillnad från den kvantitativa metoden där t.ex. det är enkätens utformning som är viktig så var det mitt aktiva medverkande och lyssnande under intervjun som var viktig. Att transkribera intervjuer som var mellan 40-55 minuter långa var nog det som gjorde mest ont i mina fingrar. Jag hade aldrig kunnat föreställa mig hur lång tid det tar att transkribera en intervju. Men den rikedom jag fick i form av material som jag kunde arbeta med var helt fantastisk. Det gav mig en inblick i det jag hade som mål att undersöka på ett sätt som jag aldrig tror att den kvantitativa metoden hade kunnat ge mig. Även om det var svårt och tidskrävande så var det värt all tid med tanke på vad jag fick ut av det. Men det är även viktigt att tillägga att mitt resultat hade kunnat se annorlunda ut om jag valt att intervjua fler personer eller valt en annan skola. Detta gör att min undersökning till viss del är begränsad till den skola jag intervjuat elever på. Den erfarenhet
45
som den kvalitativa metoden har gett mig när det gäller att föra ett samtal med ett tydligt syfte är oersättlig i mitt tycke. Jag tror att detta kommer att hjälpa mig mycket i min roll som lärare. Den litteratur som jag funnit om mobbningen har varierat väldigt mycket. Viss litteratur har varit bra och annan mindre bra. En sak som jag fann problematisk var att litteraturen som berörde mobbning ofta var relativt gammal. Men även om litteraturen var ny så hänvisade den till forskning som ibland kunde vara 10-15 år gammal och vissa fall forskning som var 20-30 år gammal. Mobbning är inget statiskt fenomen och förändras tillsammans med människors normer och värderingar. En annan sak som jag upplevde som problematisk var att jag hade väldigt svårt att finna litteratur som på ett tydligt sätt beskrev de olika arenorna och dess platser. Dessutom var det i princip omöjligt att finna forskning om mobbning som skedde på någon annan arena än skolan. Och när jag väl hittade något var den oftast relativt tunn och inte sällan daterad vilket gjorde den i viss mån oanvändbar. Litteratur om mobbningens former var också något som jag hade stora problem med att hitta. Den forskning jag hittade berörde ofta formerna på ett väldigt kort och otillfredsställande vis. Jag tror att jag kunnat göra en bättre undersökning om jag funnit mer forskning kring mobbning. Jag tror att om man är mer insatt i något blir undersökningen bättre eftersom eftersom risken att missa något vitalt minskar.
Innan jag påbörjade min undersökning var mina kunskaper och tankar om mobbningens former och arenor vitt skilda från vad de är idag. Min föreställning om mobbning var att den i princip alltid var av fysisk eller verbal form. Detta är något som mitt resultat motbevisat vilket gör att mina informanters erfarenheter och upplevelser om mobbningen och dess former skilde sig åt från mina tankar. Men även den tidigare forskningens resultat skilde sig åt på några punkter från mina informanters svar. Trots skillnaderna anser jag inte att den tidigare forskningen hade felaktiga resultat eftersom skillnaderna oftast var små jämfört med mina informanters svar. Men jag anser även att informanternas svar stämde väl överens på flera punkter med den tidigare forskningen. Vid flera tillfällen tycker jag att den tidigare forskningens resultat i princip var identiska med mitt resultat vilket jag anser stärker min undersökning. Jag tycker att detta visar att min undersökning har en hög trovärdighet och validitet. Jag tycker att det går att överföra mitt resultat till viss del på andra skolor eftersom flera av arenorna ser likadana ut. Däremot tror jag att det kan se helt olika ut på vilka platser mobbningen främst förekommer samt vilka former som är mest frekvent förekommande. Jag anser också att mitt resultat visade att det finns vissa brister i den tidigare forskningen då min undersökning berörde vissa saker som den tidigare forskningen som jag läst inte alls tog upp. Detta tycker jag bevisar att min undersökning har bidragit till att bredda forskningen om mobbningens arenor och former, speciellt mitt resultat om vilka former som förekommer på
46
vissa platser. Men min undersökning om de andra arenorna där mobbning också förekommer vilket mitt resultat har visat, tycker jag också har bidragit till mobbningsforskningen, speciellt, internet och träningsanläggningarna.
Jag anser på samma sätt som Eriksson (2002) att mobbningsforskningen är extremt snäv. Forskningen måste breddas och börja omfatta fler arenor än endast skolan och arbetsplatsen även om det är på dessa arenor mobbningen främst förekommer. Men även de platser på skolan där mobbningen förekommer måste undersökas mer noggrant. Skolorna är inte statiska arenor där eleverna hela tiden rör sig på samma platser. Till skillnad från 90-talet så har idag i princip alla skolor datorrum med internetuppkoppling vilket gör att eleverna inte behöver röra sig ute på skolgården för att ha något att göra. Om det då inte forskas kontinuerligt finns det en risk att den forskning som lärare kan använda sig av är daterad och inte speciellt användbar. Även internet är en arena som forskningen måste söka sig in i och stanna på eftersom den digitala världen är mer flexibel och har en förmåga att skapa nya platser dit ungdomar söker sig. Idag är de flesta ungdomarna uppkopplade dygnet runt på sina datorer och telefoner. Om forskningen tappar ett år i den digitala världen finns det en risk att forskningen aldrig hinner ikapp. Att det i princip inte fanns någon forskning om mobbning på träningsanläggningarna blev jag förvånad över då ungdomars tränande inte är ett nytt fenomen. På denna arena anser jag att det måste forskas mer eftersom många av de normer och värderingar som ungdomar har i t.ex. lagsporter följer med dem utanför deras träning och in på andra arenor. En annan sak som jag anser att det måste forskas mer om för att vi ska förstå mobbningen är dess olika former. Hur ska vi förstå mobbningen om vi inte vet hur den ser ut. För att lärare ska kunna ingripa snabbt mot mobbningen måste de känna till hur detta fenomen ser ut och utövas. En tydlig forskning om mobbningens arenor och former ger lärare en kunskap över hur mobbningen ser ut och på vilka platser den utövas vilket gör att fler mobbningssituationer kommer att stoppas.
47