• No results found

Mobbningens slagfält och former

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Mobbningens slagfält och former"

Copied!
50
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och Samhälle

Examensarbete

15 högskolepoäng

Mobbningens slagfält och former

The battlefields and shapes of bullying

Daniel Ivanovski

Lärarexamen 300hp

Samhällsvetenskap och lärande 2014-03-20

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Laid Bouakaz

(2)
(3)

3

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka mobbningens olika arenor och på vilka platser på de olika arenorna mobbningen förekommer ur ett elevperspektiv. I undersökningen fanns också ett delsyfte och det var att undersöka vad elever upplever att mobbning har för olika former, vilka former som är vanligast förekommande och varför de är vanligast. En kvalitativ metod användes för att syftet skulle kunna uppnås. Alla informanter i undersökningen var elever som gick på gymnasiet. Resultatet i undersökningen visar att eleverna har erfarenheter och upplevelser av att mobbningen främst förekommer i skolan. Korridorerna var den plats på skolan där mobbningen var vanligast. Men klassrummen, idrotten och matsalen var platser på skolan där mobbning också brukade förekomma. Mobbningen förekom även på andra arenor som internet, träningsanläggningarna, pendelstationer och centrala mötesplatser där eleverna möttes efter skoltiden. Informanterna upplevde att det var ovanligt att någon utsattes för mobbning på två eller fler arenor samtidigt, men det förekom ibland. Resultatet i undersökningen visar även att den verbala formen var den vanligaste formen av mobbning som förekom. Men även den psykiska formen var relativt vanlig. Informanterna upplevde att det var E-Mobbningen och den fysiska formen som var de mest ovanliga formerna som förekom. De olika formerna användes ofta på olika platser för att mobbningen inte skulle upptäckas. Vissa informanter hade dock erfarenheter av att mobbningen ibland skedde öppet. Vissa personer som mobbades blev utsatta för flera former samtidigt. Resultatet visar även vilka former som förekommer på vilka arenor och platser och varför just vissa former förekommer på vissa platser.

(4)

4

Abstract

The purpose with this study is to examine on which arenas and on what places in the arenas students have experiences that bullying occurs. Another purpose with the study was to examine student’s experiences of the different shapes of bullying, which shapes are most abundant and why they are most commonly practiced. A qualitative method was used so the purpose of this study could be achieved. All informants in the study were students who went to high school. The results of the survey show that students have experiences that bullying mainly occurs in school. The corridors were the location of the school where the bullying was most common. The classrooms, the physical training and the dining room were places at the school were bullying also occurred. Bullying also occurs in other arenas like internet, fitness facilities, stations and central meeting places where students meet after school. The informants felt that it was unusual for someone who was getting bullied to be exposed to bullying at two or more arenas at the same time, but it did happen sometimes even if it was unusual. The results of the survey also shows that the verbal shape was the most common form of bullying that occurred. But even the psychological shape of bullying was relatively common. The informants experiences of the digital and the physical shapes of bullying were the most unusual forms that was being practiced. The different shapes was often used in various places so the bullying would not be detected. Some informants however hade experiences that bullying occurred open and public. Some people who was bullied were exposed to several forms simultaneously. The result also shows what shapes appear on the different arenas and places and why certain shapes occur in some places.

(5)

5

Innehållsförteckning

1.0 Inledning ... 7

1.1 Syfte ... 8

1.2 Frågeställning ... 8

2.0 Teori och tidigare forskning ... 9

2.1 Begreppet mobbning... 9 2.2 Dehumanisering ... 10 2.3 Mobbningens arenor ... 10 2.3.1 Skolan ... 10 2.3.2 Internet ... 13 2.3.3 Andra arenor ... 14

2.4 Mobbningens olika former ... 15

2.4.1 Fysisk Mobbning ... 15

2.4.2 Tyst/Psykisk Mobbning ... 15

2.4.3 Verbal Mobbning ... 16

2.4.4 E-mobbning ... 16

2.5 Mobbaren och mobboffret ... 17

2.5.1 Det typiska mobboffret ... 17

2.5.2 Den typiska mobbaren ... 18

3.0 Metod ... 19

3.1 Val av metod ... 19

3.2 Val av datainsamlingsmetod ... 19

3.3 Urval ... 20

3.4 Genomförande ... 21

3.5 Bearbetning av insamlat material ... 21

3.6 Etiska överväganden ... 22

(6)

6

4.1 Mobbningens arenor och dess platser ... 23

4.1.1 Skolan ... 23

4.1.2 Internet ... 25

4.1.3 Träningen efter skolan ... 27

4.1.4 Andra arenor ... 28

4.2 Mobbningens former ... 29

4.2.1 Den verbala formen ... 30

4.2.2 Den tysta/psykiska formen ... 31

4.2.3 E-Mobbningen ... 32

4.2.4 Den fysiska formen ... 34

4.3 Sammanfattning ... 35

5.0 Analys ... 37

5.1 Mobbningens arenor ... 37

5.2 Mobbningens former ... 41

6.0 Diskussion och slutsats ... 44

7.0 Källor ... 47

7.1 Tryckta källor ... 47

7.2 Internet ... 48

7.3 Bilaga 1 ... 49

(7)

7

1.0 Inledning

När begreppet mobbning nämns tänker många omgående på skolan. Nästan alltid när mobbning tas upp i media eller i litteratur så är skolan den arena där mobbningen sker. Eriksson m.fl. (2002) påpekar att den forskning som gjorts i Sverige om mobbning har varit extremt snäv då det i princip endast har forskats om mobbning på skolan och i arbetslivet. Detta är ett tydligt bevis på hur stort fokus som riktas på skolan när det gäller mobbning. Men det är samtidigt ett bevis på att även forskningen på samma sätt som media ser skolan som mobbningens främsta arena. Men för att förstå den mobbning som sker på skolan är det viktigt att känna till de platser på skolan där mobbningen utövas. Skolan är en väldigt stor arena som ibland tusentals elever rör sig på. Eleverna rör sig på olika platser i skolan under sin skoltid och på vissa av dessa platser uppkommer det mobbning av flera anledningar. Men det är kanske ännu viktigare att ha en kunskap om varför just dessa platser blir de centrala punkterna där mobbaren utsätter sitt offer för dessa negativa handlingar. Många gånger svarar man att det är skolan som är den centrala arenan. Men vad man glömmer fråga sig själv är var på denna arena utövas mobbningen och varför är det just dessa platser som blir mobbarens utvalda slagfält?

Om mobbning uppkommer på grund av att människor med olika personligheter, karaktärer och utseende möts på en arena är det väl också rimligt att tänka sig att det förekommer mobbning även på andra arenor än just skolan. Träningsanläggningar, busshållsplatser, vägarna till och från skolorna eller internet är också exempel på arenor som fungerar som centrala arenor där många människor med olika personligheter möts. Uppkommer det någon mobbning på dessa arenor och om det gör det var på arenorna är det då mobbningen uppkommer?

För att för att förstå mobbningens arenor och platser som den utövas på är det vitalt att veta hur själva mobbningen ser ut. Det är svårt om inte omöjligt att känna igen en situation där någon mobbas om man inte känner till mobbningens olika former. Mobbningen är inte alltid fysisk utan har flera andra skepnader beroende på vilken plats den utövas på. Där den av någon anledning inte kan utövas i fysisk form av mobbaren har den en förmåga att anta en annan form som kan vara verbal eller psykisk. Internet är en arena som är digital och att utöva de traditionella mobbningsformerna på internet är omöjligt. Ändå har media och vissa forskare börjat påpeka att internet är en arena där mobbningen ökar.

För att kunna få en djupare förståelse i själva begreppet mobbning är det därför viktigt att ha en stor kunskap om både arenorna och formerna. Först då är det möjligt att känna igen mobbningen när den uppkommer på vissa platser på de olika arenorna.

(8)

8

1.1 Syfte

I min uppsats avser jag att undersöka på vilka arenor mobbning förekommer utifrån elevers egna upplevelser och erfarenheter. Jag avser även att undersöka på vilka platser inuti de olika arenorna eleverna har erfarenheter av och där de själva upplever att mobbning förekommer. För att kunna förstå mobbningens olika arenor bättre så är det även viktigt att känna till hur mobbningen ser ut. Därför har jag som ett delsyfte med min uppsats att undersöka mobbningens olika former och vilka former som är vanligast förekommande utifrån elevernas egna erfarenheter och upplevelser.

1.2 Frågeställning

För att kunna undersöka mitt syfte kommer jag att använda mig av dessa frågeställningar.

1. På vilka arenor och på vilka platser i de olika arenorna anser eleverna att mobbning förekommer?

2. Vad upplever elever att mobbning har för olika former, vilka former är vanligast förekommande och varför är de vanligast?

(9)

9

2.0 Teori och tidigare forskning

2.1 Begreppet mobbning

Begreppet mobbning uppkom först på slutet av 1960-talet då elevers förtyck mot varandra började ses som ett problem i den svenska skolan. Det var Peter Paul Heinemann som lånade begreppet mobbning från etologen Konrad Lorenz Aggression: dess bakgrund och natur i en artikel som han skrev 1969 i tidskriften Liberal Debatt. Lorenz bok handlade inte om människor utan hans studieobjekt var djur. I boken beskriver Lorenz hur djur attackerar djur i flock attackerar andra djur utanför flocken (Frånberg, 2011, s.9).

Dan Olweus definition av begreppet mobbning är när en elev upprepade gånger under viss tid utsätts för negativa handlingar från en eller flera andra elever. Med negativ handling menar Olweus att någon medvetet och med avsikt skadar eller försöker skada någon annan eller skapa obehag hos den andre. Olweus förklarar vidare att negativa handlingar kan utföras på olika sätt som till exempel genom fysisk kontakt, med ord, sprida rykten eller att avsiktligt utesluta någon. Olweus menar vidare att då man använder begreppet mobbning måste det råda ett ojämnt styrkeförhållande. Med det menas att den som utsätts för de negativa handlingarna ska ha svårt att försvara sig i förhållande till dem som själva utövar beteendet. Denna obalans i styrkeförhållandet kan uppstå genom att mobboffret är fysiskt svagare eller att det till exempel är flera elever som går ihop mot mobboffret. Obalansen måste inte utrycka sig på ett fysiskt sätt utan kan även uppstå genom att mobboffret baktalas eller fryses ut av en grupp individer. Enligt den här definitionen som är allmänt accepterad av forskare så är det inte mobbning när det handlar om en konflikt mellan två personer som har samma fysiska eller psykiska styrka (Olweus, 2007, s.58).

Det är först när ett upprepat retande som är kränkande och förnedrande fortsätter och inte slutar trots att den som blir retad blir illa berörd. Först går det att använda sig av begreppet mobbning. Enligt Olweus kännetecknas denna typ av mobbning av tre olika kriterier. Det första är att det är ett ondsint beteende som har en avsikt att skada eller skapa obehag. Det andra är att det upprepas och sker under en viss tid. Det tredje är att det finns en obalans av styrka eller makt. Om till exempel en elev utsätts för ett upprepat retande eller någon annan form av aggressivt beteende trots att eleven själv inte har provocerat eller hotat sin motpart på något sätt kan mobbningen även ses som en form av övergrepp (Olweus, 2007, s.58-59).

(10)

10

2.2 Dehumanisering

Dehumanisering innebär att offret uppfattas av aktörerna som något som är mindre än en människa, något som inte har känslor, hopp eller kan känna oro. På detta sätt ser inte aktörerna smärtan eller skadan som de utsätter offret för (Thornberg, 2007, s.153).

En förövare som lyckats dehumanisera ett offer upptäcker inte alls den smärta som den tillfogar offret när den utsätter offret för olika aggressiva handlingar. En mobbad elev kan vara dehumaniserad av sina förövare och betraktas därför inte som en fullvärdig människa. Eleven betraktas istället som en idiot, tönt, fetto, äcklig eller ful person (Thornberg, 2007, s.161). Denna distansering till underlättar de pågående aggressiva handlingarna som utförs av förövaren eller förövarna. Det är inte till exempel Johan som får stryk eller blir utsatt utan det är fettot eller grisen. Det går alltså att tänka sig att mobbningen som socialprocess också involverar dehumanisering. Eleven som inte upplevs som en fullvärdig människa förlorar även sin medmänsklighet inför andras ögon. Dehumaniseringen kan verka i mobbningens tjänst då den även kan påverka de elever som blir vittnen till själva mobbningen genom att den lyckats ge dem en form av dimsyn. Naturligtvis är det viktigt att tänka på att åskådarna måste ha blivit övertygade av förövarens dehumaniseringsprocess för att dimsynen ska uppkomma (Thornberg, 2007, s.253).

2.3 Mobbningens arenor

2.3.1 Skolan

Skolan är en av de arenor som starkast förknippas med mobbning. Det är nästan så att mobbningens slagfält antas ligga på skolan. Eriksson m.fl. (2002) menar att om det är så att mobbning uppstår för att människor med olika personligheter vistas samtidigt på samma plats så är skolan knappast den enda arenan där människor med olika personligheter möts. Problemet antas ligga i självaste mobbning forskningens snävhet. I Sverige har endast denna forskning undersökt mobbning i skola eller i arbetslivet. Om det ska gå att få ett grepp om självaste mobbnings fenomen så måste också forskningen vidgas och börja undersöka andra arenor som till exempel idrottsföreningar (Eriksson m.fl, 2002, s.125-126).

Barn och ungdomar som går i skolan är mycket mer maktlösa på denna arena än vad vuxna är på sin huvudarena, arbetsplatsen. Barnen kan inte lämna sin skola om de upplever obehag på samma sätt som vuxna kan. Elever anser också att mobbning ofta tolereras och ignoreras av skolans lärare som också är en del av skolans auktoritet. Lärarna upptäcker sällan mobbningen

(11)

11

och ingriper endast i 4 % av fallen. Eleverna tror inte heller att lärarna kommer att ingripa om de får reda på att mobbning förekommer (Frånberg, 2011, s.31). Det går alltså att anta att skolan är en arena där mobbning kan passa in bra. De som utsätts för mobbningen har ingen möjlighet att dra sig undan från arenan och har ingen makt att påverka mobbningen då de är beroende av vuxna auktoriteter som i sin tur endast ingriper vid ca 4 % av mobbningsfallen.

Dan Olweus menar att skolan utan tvekan är den plats där mobbning främst äger rum och inte som det ibland hävdas att det är till och från skolan. Han pekar på forskning som visar att två till tre gånger så många elever mobbas i skolan jämfört med på väg till och från den. Det mesta av mobbningen äger rum på undanskymda platser som i korridorer, skolgården eller på andra platser som är undanskymda. Men mobbning kan även förekomma i klassrummet om inte läraren uppmärksammar det och slår ned på det direkt (Olweus, 1999 s.14).

Eriksson m.fl. (2002) ställer sig frågan vad det är som utlöser att mobbningssituationer i skolan uppstår och konstaterar att det inte finns någon motsvarighet till denna fråga i olika texter som de själva gått igenom. De lägger då fram fyra framträdande egenskaper som dessutom har gemensamma egenskaper som en arbetsplats. Något som de själva väljer att kalla gissningar. Eftersom att denna uppsats fokuserar på elever och skola kommer endast de egenskaper som gäller skolan att läggas fram här. Den första egenskapen är att aktörerna inte kan påverka eller har väldigt begränsade möjligheter att välja sina samaktörer. I skolan placeras man i sina klasser beroende på var man är bosatt eller född. Den andra är att man är tvungen att vistas med dessa samaktörer under lång tid som man inte kunnat välja eftersom man går väldigt lång tid i skolan. Den tredje är att aktörerna inte kan lämna arenan (skolan) utan stora kostnader. Att avvika från skolan (skolka) för med sig konsekvenser. Att byta klass eller skola är inte ett enkelt val och att helt välja att lämna skolan är i princip omöjligt. Den fjärde och sista är att aktörernas närvaro och antal är godtyckligt. Om en klass består av en elev mer eller mindre spelar absolut ingen roll. Denna egenskap skiljer sig åt från andra sociala grupperingar som till exempel en familj eller en vänskapskrets. Några kan falla bort eller tillkomma, själva skolans existens fortsätter att finnas (Eriksson m.fl, 2002, s.126-128). Utifrån dessa framträdande egenskaper går det att se att skolan är en arena där fenomenet mobbning enkelt kan få ett fäste. Eleven som mobbas kan inte välja bort sina plågoandar och kan dessutom inte avvika från skolan utan direkta eller indirekta konsekvenser, till skolan måste eleven gå varje dag och den skolan är specifik. Eleven kommer dessutom att behöva möta sin plågoande under lång tid eftersom skolgången är lång, dessutom så rasar inte skolan samman om eleven försvinner då eleven endast är en i mängden av andra elever. Dessa egenskaper gör att den mobbade i princip

(12)

12

måste möta sin plågoande varje dag när den ska till skolan vilket gör skolan till en perfekt arena för mobbning.

I en attitydundersökning av skolverket från 2009 uppges det att även om eleverna själv inte blir mobbade så anser cirka 30 procent av grundskolans äldre elever att mobbning

förekommer ofta eller ibland. På gymnasiet har dock mobbningen minskat och är nere på 12 procent. I årskurs 7-9 på grundskolan känner sig cirka 6 procent mobbade. På gymnasiet är det lägre och där är det cirka 2 procent som känner sig mobbade. I Sverige motsvarade detta år 2009 cirka 28 000 elever vilket är cirka 4 procent av alla äldre elever i skolan. Andelen elever som känner sig mobbade har i princip varit oförändrad sedan 1993 då siffrorna har varierat mellan 2 och 4 procent (Skolverket, 2009, s.73-74). De olika former av kränkningar som eleverna känner att de utsätts för är de vanligaste att bli oskyldigt anklagad, retas, viska eller att bli skämtad om. Det är cirka 5 procent av eleverna i årskurs 7-9 och 2 procent av gymnasieeleverna som upplever detta varje vecka. Den mest sällsynta kränkningen är det fysiska våldet, cirka 7 procent av eleverna i årskurs 7-9 och cirka 2 procent av eleverna på gymnasiet har upplevt detta (Skolverket, 2009, s.76).

Friends rapporten från år 2013 som är en undersökning om mobbning och kränkningar bland barn och ungdomar på skolan har flera intressanta resultat. Rapporten visar att i årskurs 6-9 blir 2 procent ofta kränkta och 4 procent flera gånger och att det i gymnasiet är 1 procent som blir det ofta och 2 procent som blir det flera gånger. Av de kränkta eleverna i årskurs 6-9 och gymnasiet anger 69 procent att det blivit kränkta verbalt, 57 procent psykiskt och 18 procent fysiskt. Friends rapport visar även att det finns elever som känner att de blivit kränkta av personalen på skolan (9% i åk6-9 och 7% på gymnasiet) och att en över en tredjedel blivit det vid upprepade tillfällen vilket gör att det blir 3 procent i åk 6-9 och cirka 2,3 procent på gymnasiet. Vad som är ännu mer chockerande med rapporten är att en sjättedel av eleverna som uppgivit att de blivit kränkta av personalen hade blivit det i form av slag och tafsningar (Friends, 2013, s.8-9). De platser som eleverna i årskurs 6-9 känner sig mest otrygga på kommer toaletterna på första plats där 12 procent känner att det är en otrygg plats. Därefter kommer skolans omklädningsrum där 7 procent känner sig otrygga och sedan matsalen där 5 procent känner sig otrygga. Otryggheten på gymnasiet skiljer sig åt från grundskolans senare år. Det är 4 procent av eleverna som känner sig otrygga på toaletterna, omklädningsrummen och korridorerna. Någonting alla dessa platser har gemensamt är att de saknar vuxennärvaro. Rapporten visar även att tjejer känner sig mer otrygga än vad killar gör (Friends, 2013, s.14).

I Eriksson m.fl. rapport från 2002 beskrivs att mobbningen vanligen förekommer på skolgården i klassrummen och i korridorerna samt att pojkar brukar mobba på toaletterna.

(13)

13

Mobbningen sker på platser där övervakningen av vuxna är dålig. Vidare påpekas det även att den verbala aggressionen är nästan dubbelt så vanlig som den fysiska både på skolgården och i klassrummet (Eriksson m.fl, 2002, s.64-65).

2.3.2 Internet

Internet är ett världsomspännande datornät som består flera hopkopplade lokala och regionala nät där anslutna datorer kommunicerar med varandra. Ett av de mest dominerande användningsområdena för internet är olika former av meddelandesändning. Direkt kontakt med andra personer över hela världen är också möjlig. Spridning av olika former av media filer är också något som är möjligt på internet. ”Chatting” är extremt populärt bland ungdomar och även många mötesplatser existerar på internet som till exempel Facebook (Sundblad, Nationalencyklopedin).

Mobbningen på internet kan betraktas som en form av negativa handlingar på den digitala arenan som uppkommit på grund av att användningen av ny kommunikationsteknik ökat bland ungdomar. Under senare år har detta börjat att uppmärksammas mer eftersom användningen av internet hela tiden ökar bland skolungdomar. Den forskning som varit inriktad på att studera förekomsten av mobbning på internet har främst fokuserat på att studera förekomsten av mobbning på nätet ur ett generellt perspektiv (Skolverket, 2013, s.134).

Trots att internet är ett relativt nytt fenomen så finns en del forskning om hur mobbningen kan se ut på denna arena. I Friends rapport från 2013 berörs E-mobbningen där också MMS och SMS ingår. Friends kartläggning visar att 7 procent känner sig utanför på nätet samt att den vanligaste typen av kränkningar på nätet är elaka kommentarer eller bilder som sprids. 13 procent i årskurs 6-9 och 9 procent på gymnasiet har fått en bild eller film av sig själv spridd mot sin vilja (Friends, 2013, s10-11).

I en rapport av skolverket från 2013 som fokuserade på elever från årskurs 4 till 9 visade det sig att cirka 2,8 procent av eleverna hade blivit utsatta för kränkningar på nätet. 1 procent av eleverna som utsatts frekvent upplever att det varit illasinnat menat och är då enligt definitionen utsatta för mobbning. Andelen som upplever att de någon gång blivit utsatta för elakheter med ont uppsåt var 1,8 procent och blir då enligt definition kränkta på nätet. Till skillnad från mobbningen på skolan som brukar minska när åldern på eleverna ökar så är det tvärtom när det gäller nätmobbningen. Undersökningen visar att mobbningen ökar från årskurs 4 till årskurs 9 från 0,6 procent till 1,8 procent, vilket är en tredubbling av antalet mobbade. Situationen för de mobbade brukar förbättras inom ett halvår och de var endast flickor som angav att de blivit

(14)

14

mobbade under ett år eller längre tid. Över hälften av eleverna som mobbas på nätet anger att det är en grupp som mobbar dem och att det ofta också är en eller flera i deras egen eller någon annan klass (Skolverket, 2013, s.138-139). Detta visar att trots att mobbarna har flera olika sätt att gömma sig på internet inte väljer att göra det. Marilyn Cambell som har forskat om mobbning på nätet menar att det inte finns någon skillnad i mekanismerna mellan till exempel mobbning på skolan och på nätet. Den som kränker är ute efter själva belöningen som följer med själva mobbningen som att till exempel man för ökad respekt eller anses vara häftig. Det mesta av mobbningen sker på de digitala Communitys där eleverna vanligtvis vistas. Platser som man varken vill eller kan vara anonym på (Lindqvist, 2011, s.44).

De elever som blivit mobbade eller kränkta på nätet förklarar att de oftast är deras utseende som de kränks eller mobbas för, som till exempel att de är för tjocka eller smala. 87 procent av dem som uppgav att de mobbas på nätet mobbas också på skolan vilket gör att de är utsatta för mobbning på två arenor samtidigt (Skolverket, 2013, .140-141).

2.3.3 Andra arenor

Som Eriksson m.fl. (2002) nämner så är mobbningsforskningen i Sverige väldigt snäv och har riktat in sig främst på skola och arbetsplats. Detta gör att forskning om mobbning på andra arenor är väldig sällsynt och i vissa fall inte alls existerar. Men det finns andra arenor och en av dem är på vägarna till och från skolan. Dessa vägar kan se väldigt olika ut och kan vara en vanlig trottoar som eleven använder sig av för att ta sig till skolan. Det kan också vara en busshållplats eller en tågstation. Som det redan nämnts innan anser Olweus (1999) att hans forskning visat att det är två till tre gånger så vanligt att bli mobbad i skolan än vad det är på väg till och från skolan. Men Eriksson m.fl. (2002) betonar dock att eleverna som blir mobbade på skolvägen ofta berättar att de får betydligt mindre hjälp av andra när mobbningen sker utanför skolan. Något som Eriksson m.fl. menar beror på att det inte finns några vuxna i närheten (Eriksson m.fl, 2007. s.64).

En annan arena där mobbning kan förekomma är själva träningsanläggningarna där barnen utövar någon form av idrott efter sin skolgång. BRIS påpekar att det förekommer även mobbning inom idrotten men att utsträckningen är okänd eftersom att ingen dokumenterad forskning finns. Vidare förklaras det att mobbning ofta döljs för vuxna och markeras som ett skojbråk. Individer som är ensamma på träningarna kan vara det eftersom de kan vara utfrysta men även barn med ett aggressivt sätt kan vara mobbade. Aggressiviteten kan fungera som ett slags skydd (BRIS).

(15)

15

Men trots BRIS påstående fann jag lite forskning kring mobbning på idrotten. Den

forskning som jag funnit om mobbning på idrotten är den undersökning som SIFO utförde åt organisationen Friends. Målgruppen i denna undersökning var barn mellan 9-15 som var aktiva inom någon form av organiserad idrott och den genomfördes år 2013 (Friends, 2013, s.4). 12 procent av barnen som tränade någon form av lagidrott hade blivit kränkta flera gånger av en lagkamrat och 4 procent av barnen som spelade individuell idrott hade blivit det. 10 procent av barnen som var 13-15 år hade blivit kränkta flera gånger. De övervägande vanligaste formerna av kränkningar som 13-15 åringarna utsätts för är taskiga kommentarer på träningen, taskiga kommentarer på matcher eller blickar och gester. 16 procent svarar att de känt sig utfrysta och 10 procent svarar ett de utsatts för någon form av fysisk kränkning (Friends, 2013, s.19-20). 6 procent av 13-15 åringarna anger att de vid flera tillfällen blivit kränkta av sin tränare. De vanligaste formerna av kränkningar från tränaren är verbala (Friends, 2013 s.26-27). Men även att vissa elever känner sig utfrysta av sina tränare genom att bli bortprioriterade ur laget och att tjejer är de som oftast känner att det blir utfrysta (Friends, 2013, s.33).

2.4 Mobbningens olika former

2.4.1 Fysisk Mobbning

Fysisk mobbning kan utövas genom slag, sparkar, knuffar eller andra former av fysiska angrepp med onda avsikter som pågår under längre tid mot en person. Enligt Höistad (2005) är den fysiska mobbningen den form av mobbning som är lättast att upptäcka. Den är lätt att upptäcka eftersom resultatet av den när den utövas mot någon kan vara till exempel

sönderrivna kläder eller blåmärken. Det är alltså fysiska skador som är synliga för ögat. Men den fysiska mobbningen kan också bestå av tjuvnyp, slänga någons tillhörigheter eller att helt enkelt smälla igen dörren mitt framför ögonen på en klasskamrat. Denna typ av fysiskt våld går dessutom att kamouflera i lekar eller på idrott. Höistad (2005) förklarar även att denna typ av mobbning utövas mest av pojkar och är vanligare i de lägre klasserna på skolan (Höistad, 2005, s.78).

2.4.2 Tyst/Psykisk Mobbning

Den tysta mobbningen anser Höistad (2005) också vara den form som är den vanligaste formen. Denna tysta mobbning är också den form som är den svåraste för utomstående att upptäcka. Den utövas ofta i det fördolda men kan även ske bakom en lärares rygg eller helt

(16)

16

öppet i ett klassrum. Den kan utövas på flera olika sätt som till exempel att himla med ögonen, kasta menande blickar, sucka, göra miner, behandla någon som luft eller att helt enkelt inte svara på tilltal. Höistad (2005) menar vidare att denna form av mobbning gör mycket stor skada på den som utsätts för den. Vidare påpekar han även att det finns en risk att den inte upptäcks på till exempel en skola och att skolan då tror att det inte existerar några problem. Han beskriver att de utsatta ofta är tysta, försynta elever som inte tar för sig eller berättar hur de egentligen har det (Höistad, 2005, s.74-75). Olsson (2013) som valt att kalla denna form psykisk mobbning anser även att utfrysning eller gå ifrån någon när den sätter sig bredvid ingår i denna form av mobbning (Olsson, 2013, s.20-21).

2.4.3 Verbal Mobbning

Viska, sprida rykten, trakassera, håna, hota, snacka skit, hätska brev, klotter eller att anmärka på till exempel någons kläder. Det är på detta sätt Höistad (2005) förklarar att den verbala mobbningen ser ut. Han förklarar även att den är lättare att upptäcka än den tysta mobbningen men inte alltid. Det går att säga elakheter eller viska bakom till exempel lärarens rygg utan att denne märker av det. Höistad (2005) menar även att SMS och skicka anonyma e-post

meddelanden tillhör den verbala mobbningen (Höistad, 2005, s.76). Något som andra källor valt att kalla elektronisk mobbning som jag kommer att beröra efter detta stycke.

2.4.4 E-mobbning

Denna typ av mobbning är digital och utförs via sms, mms, e-post, och på sociala medier som till exempel Twitter, Youtube, Instagram eller Facebook (Olsson, 2013, s.21). Mobbningen på internet skiljer sig från de mer traditionella formerna av mobbning på flera sätt. Den utsatte har svårt att undkomma mobbningen eftersom det inte krävs en traditionell direkt interaktion. Mobbningen på nätet behöver inte upphöra när den mobbade lämnar skolan fysiskt utan kan fortsätta på den digitala arenan. Ett annat kännetecken som E-mobbningen har som skiljer sig mot de andra formerna är att mobbningen på internet kan involvera många fler och bli känd i större grupper jämfört med mobbningen som förekommer i skolan. Individer som inte går på skolan kan också innefattas i mobbningsprocessen. Dessutom har de som själva mobbar en möjlighet att vara anonyma på internet eftersom det inte kräver någon direkt fysisk

interaktion. Tekniken gör det möjligt för mobbaren att angripa någon på ett dolt sätt. E-mobbningen visar stora likheter med ryktesspridningen och kan vara relationsförstörande för att de negativa utspel som riktas mot den mobbade personen också kan väcka misstro.

(17)

17

Eftersom den mobbade inte kan reagera på olika sorters svartmålningar på samma sätt som i ett direkt fysiskt möte är det svårt att se och förhålla sig till konsekvenserna som mobbningen orsakar. Detta kan göra att elakheterna ökar eftersom mobbarna inte kan se vilka

konsekvenser deras mobbning har i realtid (Skolverket, 2013, s.134-135). Som jag redan nämn ovan är kravet på att det ska finnas ett asymmetriskt förhållande en central punkt i definitionen av mobbning. Det är obalansen i kraft mellan den svaga och den starka som gör att den svaga inte kan värja sig mot attackerna som den utsätts för av den eller de som mobbar. När det gäller mobbningen på nätet är inte detta självklart. Det kan vara den svaga som utsätter den starka för till exempel elaka kommentar på nätet (Skolverket, 2013, s.136).

Thornberg (2006) förklarar att den fysiska och den verbala mobbningen är en form av direkt

mobbning. Detta för att det handlar om övergrepp som är relativt öppna mot mobboffret som

t.ex. att slå, reta eller att kalla någon öknamn. Mobbningen riktas direkt av förövaren mot offret utan omvägar. Den tysta/psykiska mobbningen menar han är en form av indirekt mobbning vilket är motsatsen och inte öppna och direkta angrepp. Att t.ex. sprida rykten berör inte offret direkt utan tar en omväg via andra personer innan det når fram till offret vilket då betyder att förövaren inte direkt utsätter sitt offer för negativa handlingar (Thornberg, 2006, s.229).

2.5 Mobbaren och mobboffret

2.5.1 Det typiska mobboffret

Dan Olweus (2007) förklarar att hans forskning ger en entydig bild av de typiska mobboffren. Han har två olika typer av mobboffer som har olika karaktäristiska drag. Det första kallar han

Det passiva eller undergivna mobboffret som han också anser är den vanligaste typen av

mobboffer. Det passiva mobboffren är mer ängsliga och osäkra än vad andra elever är. När de blir attackerade av andra elever drar de sig tillbaka eller börja gråta. Dessa personer har också en negativ bild av sig själv och de känner sig ofta misslyckade, korkade och oattraktiva. Dessa mobboffer är också ofta försiktiga, känsliga och tystlåtna och har ofta inte en enda god vän i klassen. De känner sig även ensamma och övergivna i själva skolan. Retsamma eller

aggressiva är de inte och därför går det inte att dra slutsatsen att de provocerar sin omgivning, tvärtom så är de ofta negativt inställda till våld och är ofta fysiskt svagare än sina ”kamrater”, speciellt om de är pojkar. Olweus (2007) förklarar att det verkar som att det passiva

mobboffrets attityd och beteende signalerar till sin omgivning att de är osäkra, värdelösa vågar göra något om de blir attackerade (Olweus, 2007, s.61-62).

(18)

18

Den andra typen av mobboffer kallar Olweus (2007) det provocerande mobboffret. Denna typ av mobboffer som Olweus (2007) menar är en mindre vanlig typ än det passiva kännetecknas av en kombination av ängsliga och aggressiva reaktionsmönster. Det provocerande mobboffret kan karakteriseras som hyperaktiva och de har ofta svårt att koncentreras sig och uppför sig på ett sätt som kan orsaka irritation och spänningar i deras omgivning som de befinner sig i. Många elever och ibland även lärare provoceras av deras beteende vilket kan leda till att mobboffret får utstå negativa reaktioner av vissa individer i en klass eller till och med hela klassen (Olweus, 2007, s.62-63).

2.5.2 Den typiska mobbaren

Det typiska dragen för mobbare är deras aggressivitet mot andra till exempel elever. Men de är även aggressiva mot vuxna som till exempel lärare och föräldrar. Deras inställning till våld och användandet av våldsmedel är ofta mer positiv än hos andra. Starka behov att dominera andra på ett negativt sätt och impulsivitet är också vanligt bland mobbarna. Medkänslan till den utsatte är liten. Olweus (2007) menar att den vanliga uppfattningen bland psykologer och psykiatriker att individer med aggressivt och tufft beteende egentligen är ängsliga och osäkra är felaktiga. Han menar detta eftersom att det i resultaten i hans egna undersökningar inte finns något som tyder på detta som skulle stödja denna uppfattning. Han menar att hans resultat istället pekar i motsatt riktning. Mobbarna hade ovanligt lite ångest och osäkerhet eller var genomsnittliga i detta avseende. Något problem med sin självkänsla hade de inte (Olweus, 2007, s.63). Forskning visar att den aggressive mobbaren njuter av att plåga sitt offer och stimuleras över att ha makt över andra personer. Offret söks upp av mobbaren eftersom mobbaren tycker om att uppleva en känsla av makt. Mobbaren agerar alltså inte helt planlöst utan är istället mycket kall och beräknande (Frånberg, 2007, s.51).

Olweus (2007) lägger även till att det finns elever som deltar i mobbning men inte är de som tar initiativet. Han kallar dem passiva mobbare, medlöpare eller hantlangare. Denna grupp är blandad och kan innehålla både osäkra och ängsliga elever. Flera undersökningar pekar på att mobbarna har en popularitet som ligger på genomsnittet eller strax under. Deras popularitet minskar när eleverna blir äldre och i årskurs nio ligger den klart under genomsnittet. Trots den minskande populariteten hamnar mobbarna aldrig lika lågt på skalan som mobboffren. Undersökningar visar att mobbarna ofta omger sig av en grupp som består av två till tre stycken som stödjer dem och tycker om dem. Mobbarnas beteende belönar dem i form av prestige i gruppen plus att dem ofta tvingar sina offer att ge dem fysiska varor (Olweus, 2007, s.64-65).

(19)

19

3.0 Metod

3.1 Val av metod

Den kvalitativa metoden är bättre lämpad om man vill särskilja och urskilja människors sätt att resonera. Den kvantitativa metoden däremot är bättre lämpad för t.ex. att undersöka hur många elever som dricker öl, vin eller sprit och hur många gånger i månaden de dricker. Med den kvalitativa metoden går det att undersöka erfarenheter och upplevelser av ett visst fenomen och hur detta fenomen upplevs på ett djupare plan. Genom kvalitativa intervjuer är det möjligt att få en större förståelse av informanternas upplevelser om det är målet med undersökningen. Den kvalitativa metoden ger en djupare insikt i själva problemet som avses att undersöka (Trost, 2010, s.32). Den kvalitativa metoden ger även en möjlighet till en låg grad av standardisering vilket gör att en intervju blir mer flexibel och kan anpassas efter svaren och följdfrågorna då också formuleras beroende på hur informant svarat på den första frågan. Bryman menar att kvantitativa intervjuer är strukturerade och kvalitativa ostrukturerade. Med struktur menas att frågorna i ett formulär eller intervju har fasta frågor och fasta svarsalternativ medan i den ostrukturerade är frågorna öppna och därför också svarsmöjligheterna öppna (Trost, 2010, s.39-41). Är avsikten då att förstå ett fenomen och undersöka det är den kvalitativa metoden bättre eftersom det ger ett större urval av möjligheter, flexibilitet medan den kvantitativa blir bättre lämpad för statistiska undersökningar.

3.2 Val av datainsamlingsmetod

Jag har valt att använda mig av kvalitativ metod och att använda mig av intervjuer som varit semistrukturerade. Standardiseringen i mina frågor har varit av låg grad. Med detta menas att jag formulerat mina följdfrågor efter den intervjuades svar. Mitt val att använda mig av låg grad av standardisering har också gett mig möjligheten att kunna kasta om mina ordningen på mina frågor så att de passat in i intervjun bättre beroende på den intervjuade (Trost, 2010, s.39). Mina intervjuer har liknat ett vardagssamtal men har haft ett syfte vilket gjort att jag använt mig av en specifik teknik. I mina intervjuer har jag använt mig av en intervjuguide där frågorna fokuserat på vissa specifika ämne. Detta har gjort att mina intervjuer varken har blivit ett vardagssamtal eller ett slutet frågeformulär utan istället blivit semistrukturerade intervjuer (Kvale, Brinkman, 2009, s.43). Den har gett mig chansen att få se skillnader och variationer i det fenomen jag avsett att undersöka. Mina intervjuer har riktat fokus mot

(20)

20

forskningsämnet genom öppna frågor där det varit min uppgift som intervjuare att leda den intervjuade till de teman som min undersökning avsett att undersöka (Kvale & Brinkman, 2009 s.44-46).

3.3 Urval

Jag bestämde mig för att söka intervjupersoner på ett gymnasium som är beläget i en mindre kommun i södra Skåne. Cirka 1250 elever studerar på gymnasiet som både har

studieförberedande och yrkesförberedande program. Innan jag gjorde mitt urval av personer som jag skulle intervjua valde jag att observera och undersöka hur skolan var byggd och på vilket sätt eleverna rörde sig. Efter att ha frågat personal och själv studerat skolan fick jag snabbt en klar bild av att skolan var uppdelad. Eleverna rörde sig i de korridorer och datorrum som var närmast deras lektionssalar. Detta var något som syntes tydligt. Skolans olika

sektioner var tydligt markerade, skyltar förklarade vilket program som studerades i varje sektion av skolan. Jag frågade elever om hur de rörde sig på skolan och fick klara svar om att de höll till i sin sektion och möjligtvis någon annanstans ibland. Lärarna från de olika

arbetslagen lät mig fråga elever om de ville bli intervjuade innan en lektionerna började. Eleverna som ville bli intervjuade sa själv till mig att de var intresserade vilket gjorde att det var deras eget val. Jag tror detta gjorde dem mer trygga i sig själv eftersom de självmant valde att bli intervjuade. Anledningen till att jag valde elever från olika sektioner av skolan var för att jag anser att min undersökning skulle få större validitet eftersom den skulle täcka en större del av skolans område. Jag var noggrann med att intervjua elever som gick både på

studieförberedande och på yrkesförberedande program. Dessutom kan även kamratkulturen och normerna bland elever skilja sig åt från sektion till sektion. Trost (2010) påpekar tydligt att man vid kvalitativa intervjuer ska få en så stor variation som möjligt. Urvalet ska vara heterogent inom en viss ram (Trost, 2010, s.137). Av eleverna som jag intervjuade gick 5 stycken i år tre och en i år två. Tre av dem var tjejer och tre var killar. Anledningen till att jag valde att intervjua elever som var äldre var för att dessa elever är de som har störst erfarenhet av sin skolgång och därför också kan blicka tillbaka på den på ett sätt som en elev i årskurs ett inte kan. Att jag valde att intervjua 6 stycken personer var för att jag följde Trosts (2010) rekommendationer av urval. Han påpekar att med många intervjuer blir materialet ohanterligt och mycket svårt att få en överblick av vilka detaljer som förenar eller skiljer sig åt. Dessutom är få väl genomförda intervjuer bättre än flera sämre (Trost, 2010, s.143-144).

(21)

21

3.4 Genomförande

Efter att eleverna tackat jag till att bli intervjuade bestämde vi tillsammans en tid som passade varje individ. Samtidigt som vi bestämde oss för en tid för själva intervjun fick varje

intervjuperson ta del av ett informationsbrev (Bilaga 2). I detta informationsbrev förklaras det tydligt vad intervjun kommer att beröra, hur lång tid den kommer ta, att den kommer att spelas in digitalt utan bild, att de kommer att avidentifieras samt att de kan avbryta intervjun utan att berätta varför. Informationsbrevet skrev de på innan intervjun vilket gjorde att de godkände att bli intervjuade. Valet av plats för intervjun valde jag efter Trosts (2010) förslag. Han menar att det är viktigt att den intervjuade ska känna sig trygg i miljön samt att några åhörare inte ska finnas i närheten. Likt Trost tyckte jag att om den intervjuade varit snäll att ställa upp för en intervju kunde den också få ge förslag till var den ansåg att de var lämpligt att bli intervjuad (Trost, 2010, s63-64). Alla elever valde rum där de ansåg att intervjun kunde genomföras ostört. Jag valde att använda mig av endast ljud eftersom en intervju som spelas in med bild kan göra att intervjupersonen känner sig iakttagen. Efter att läst Trosts (2010) förklaringar valde jag att spela in intervjuerna digitalt istället för att anteckna dem av flera anledningar. Jag fick möjlighet att koncentrera mig på frågorna och svaren istället för att anteckna. Den intervjuade kan tycka att antecknande kan vara störande och misstänksamt om inte antecknandet utförs genomgående under intervjun (Trost, 2010, s.74-76). Jag har varit noggrann med att följa flera av Trosts (2010) rekommendationer som att tala på ett passande sätt den som blir intervjuad och inte använt mig av komplicerade ord som riskerar att förvirra den intervjuade. Jag har tittat på den jag har talat med av flera anledningar men inte stirrat. Slutligen har jag varit noggrann med att inte avbryta en tystnad om den uppstått för att inte riskera att avbryta den intervjuades tankekedja (Trost, 2010, s.81-97).

3.5 Bearbetning av insamlat material

Det material jag fått i mina intervjuer har varit av digitalt format som kallas MPEG-4 ljudfil. Denscombe (2009) förklarar att oavsett vilken form på kvalitativ data ska den bearbetas innan analyseringen eftersom det är svårt att analysera data i rå form. Därför ska data samlas in, bearbetas och sorteras på ett sätt som gör dem tillgängliga för analys (Denscombe, 2009, s.370). Jag har valt att följa detta och har därför valt att transkribera mina digitala intervjuer till textform på ett strukturerat sätt som ger mig möjlighet att analysera mina intervjuer och lättare att jämföra dem med varandra. Vidare har jag valt att följa Denscombes (2009) råd om att säkerhetskopiera all min data för att undvika att jag förlorar materialet. Mina intervjuer är

(22)

22

också namngivna med unika namn så att de kan användas till återblickar vid t.ex. referenser. Namnen på min data är fiktiva personers namn som garanterar de intervjuades anonymitet (Denscombe, 2009, s.370-371). Redan under transkriberingen har jag börjat analysera min data och funderat på vad jag såg och hörde under intervjun. Analysen av min data har fortsatt när jag har jämfört mina intervjuer med varandra, vid detta tillfälle har även tolkningen av mitt material börjat för att jag ska kunna skapa min resultatdel. Min data har även genomgått ytterligare en analys och tolkning då den har jämförts med den tidigare forskning som jag använt mig av för att kunna avgöra vad jag kommit fram till. Som Trost (2010) påpekar så finns det ingen uppsättning av förhandsdefinierade tekniker som det finns i den kvantitativa metoden utan det är fantasin och kreativiteten som ska vara hjälpmedlen (Trost, 2010, s.147)

3.6 Etiska överväganden

Informanterna har anonymiserats i rapporten på alla sätt som kan göra att den intervjuade känns igen för läsaren. Innan intervjun ägde rum fick varje deltagare ta del av ett

informationsbrev (Bilaga 2) där jag garanterar att de kommer att avidentifieras i min undersökning vilket också gör dem medvetna om att deras svar kommer att presenteras i en uppsats. De har därefter skrivit under på informationsbrevet om att de godkänner sin

medverkan i min undersökning. Även jag själv har skrivit under informationsbrevet vilket gör att även jag godkänner vad jag garanterar dem i detta brev. I mitt informationsbrev står det att intervjupersonen har möjlighet att avbryta intervjun utan att förklara varför. Detta har jag valt att ta med eftersom Trost (2010) anser att detta är något som man självklart ska tala om för intervjupersonen (Trost, 2010, s.63). Eftersom att jag har garanterat intervjupersonerna att de kommer att avidentifieras så kommer det också att göra att ingen kommer att veta vem som har sagt vad eller gjort något. Detta gör att personerna får en stark konfidentalitet eftersom inga tecken på vem de är kommer att finnas i min uppsats. Jag anser att jag uppfyllt de mål som Malmö Högskolas kursguide för examensarbeten berör angående etiska aspekter. Informationskravet är uppfyllt då informanterna blivit informerade vad syftet med

forskningen är. Samtyckeskravet är också uppfyllt då eleverna själva fått bestämma om de vill vara med. Konfidentialitetskravet är också uppfyllt då alla tecken som kan identifiera

personerna kommer att tas bort. Och slutligen så uppfylls även nyttjandekravet då uppgifterna som samlats in kommer endast att användas för forskningsändamål.

(23)

23

4.0 Resultat

Alla elever som har intervjuats har fått fiktiva namn för att deras identitet ska döljas. Eleverna kommer i denna undersökning att kallas Nikola, Daniel, Amir, Nanne, Beata och Elena. Namnen har inget med elevernas religiösa identitet eller etnicitet att göra.

4.1 Mobbningens arenor och dess platser

Syftet med denna fråga är att undersöka på vilka arenor och var någonstans på de olika arenorna eleverna har upplevelser och erfarenheter av att mobbning förekommer.

4.1.1 Skolan

Alla sex elever ansåg att det var skolan som var mobbningens huvudarena, detta på grund av att deras egna erfarenheter och upplevelser av mobbning först och främst har förekommit på skolan. Daniel svarar mig att all mobbning börjar på skolan. Beata ger mig en intressant förklaring. Hon menar att det är främst skolan för att det är här mest elever möts och till skillnad från efter skolan där man bara möter sina nära vänner så kan man möta de som mobbar i skolan. Vad som är intressant här är att de andra informanterna gav mig väldigt vaga svar om varför mobbningen uppkommer i skolan. Men varför det uppkommer på skolan går att se i flera av de andra svar som de gav mig. Amir förklarar att vissa skolkompisar blev mobbade för att de ansågs provocerande för sin omgivning. Flera andra informanter angav att det handlade om att visa upp sig framför andra. Eftersom skolan är en mötesplats för eleverna där de träffas i grupper är också risken stor att vissa elever blir offer för att andra ska visa upp sig för sina respektive grupper.

Vad som dock skiljer sig åt bland elevernas erfarenheter och upplevelser är själva platserna på skolan där mobbningen oftast förekommer. Nanne, Amir, Beata och Elena har erfarenheter av att det förekommer mobbning inne i klassrummen. Mobbningen kan till och med pågå där inne när läraren befinner sig i klassrummet. De påpekar att läraren inte märker av det för att mobbningen sker på ett väldigt diskret och tyst sätt. Den ter sig oftast i former av diskret verbal eller tyst form vilket gör att lärarna inte ser den. För Nanne är klassrummet den plats där hon upplever att mobbningen vanligast förekommer på skolan. När Nanne får frågan över hur det kan se ut svarar hon;

(24)

24

”Nä men det är framför allt undvikande och ignorering”- Nanne.

Amir påpekar att det sker när lärarna inte ser men han påpekar även att han har erfarenheter av att den gått över i fysiska former inne i klassrummet;

”Det sker i klassrum, det är väldigt öppet, allting sker när lärarna inte ser, så kommer det alltid va, man vill inte få skit för det, så att man inte kan fortsätta provocera någon. Utan det blir att man sticker pennan i sidan på honom sen när läraren har lämnat”- Amir.

Daniel nämner att han inte upplevt att det pågår någon mobbning och förklarar att det är lärarens vistelse inne i klassrummet som gör att det inte mobbas på denna plats. Nikola nämner inte ens klassrummet som själva en plats där mobbning förekommer.

Korridorerna var en plats på skolan som alla sex elever hade erfarenheter av där mobbning förekommer. På denna plats skiljer sig mobbningen dock åt till stor del från hur den såg ut i klassrummet. Den tysta/psykiska mobbningen följer med ut i korridorerna, något som Beata förklarar kan te sig på följande sätt;

”När jag går in i klassrummet så sätter jag mig och dom sätter sig inte vid mig och under lektionen så fort jag räckte upp handen och skulle säga något så skrattade dem bakom min rygg. När vi skulle gå till maten gick dom i förväg, alltså gick ifrån mig. Asså massa sådana grejor och liksom inte prata med mig alls som att jag inte fanns där”- Beata.

Men mobbningen ute i korridorerna beskrivs även av alla elever som mycket mer av verbal form. Nanne och Amir förklarade att de själva hade erfarenheter av att mobbningen här kunde sträcka sig till personer som mobbarna inte kände eller hade någon kontakt med förutom att de träffade dem i korridorerna. När mobbarna fick syn på sina offer i korridorerna så kränktes de verbalt på ett frekvent sätt. Nanne förklarade även hur själva angreppen såg ut;

”På grund av dem som skrattar tycker deras utseende är fel och så som dom klär sig dom som har slöja till exempel”- Nanne.

Detta var något som hade pågått under en längre tid och skett vid flera tillfällen av samma personer. Amir förklarar även att mobbningen kunde ta sig an fysiska former utanför klassrummet ute i korridorerna. Något som även Nikola har erfarenheter av. Amir påpekar att mobbningen pågick på platser som är avskilda och mer dolda, så här förklarar Amir att det kunde se ut;

”Där dem hade sina skåp, det var väldigt avskilt från resten av skolan. Då var det väldigt vanligt att dom gick bakom honom och tog strypgrepp på honom och fällde honom, puttade in honom i skåpen”- Amir.

Daniel förklarar att det inte finns någon speciellt stor närvaro av lärare i korridorerna samt att vissa lärare inte ens reagerar på det när det sker ute i korridorerna. Något som även påpekades

(25)

25

av eleverna som intervjuades är att det är i korridorerna elever samlas när det är raster och att det är i korridorerna det mesta av elevernas umgänge sker när de inte har lektioner.

En annan plats som endast vissa elever tar upp där de har erfarenhet av att mobbning förekommer är själva matsalen. Amir förklarar att han har erfarenheter av att mobbningen till och med kan te sig i fysiska former inne i matsalen medan Nanne förklarar att hon endast upplevt verbala former inne i matsalen. Beata däremot påpekar att matsalen är en plats där den tysta/psykiska mobbningen fortsätter. Daniel påpekar att utfrysningen sker över hela skolan vilket kan tolkas som att den fortsätter till matsalen.

Daniel, Amir och Beata är har även upplevt att det mobbas på själva idrotten. Beata har erfarenheter av att mobbningen på idrotten kunnat te sig i verbal form under själva idrottandet. Amir däremot förklarar att mobbning både förekommer inne i omklädningsrummen och under själva idrottsutövandet. Han förklarar även att de mobbade eleverna utsätts både verbalt och väldigt mycket fysiskt under själva ombytet och under idrottandet. Hans beskrivning av det ser ut så här;

”Idrott är väldigt vanligt, det blir också en form av psykiskt. Om man står i mål till exempel så blir det att man inte siktar på mål utan på personen som står i mål försöker träffa kulorna om det är en kille eller försöker smälla dem i ansiktet eller man tacklar dem extra hårt”- Amir.

Daniel påpekar att det är främst killar som mobbar på idrotten och att den är av verbal form. De andra tre eleverna nämner inte över huvud taget idrotten som en plats där de upplevt att mobbningen pågår.

Inte en enda av de elever som jag intervjuade nämnde att de hade erfarenheter av att mobbning skett vid skolans toaletter eller att mobbning pågått på skolgården. Några andra platser på skolan där mobbning skulle förekomma vad det ingen elev som så någonting om.

4.1.2 Internet

Fyra av de sex elever som jag intervjuade hade själva erfarenheter av att mobbning hade förekommit på internet. De två elever som inte själva hade någon erfarenhet av att mobbning förekommit på internet var Nanne och Elena. Båda två gav uppgav liknande anledningar till varför de inte hade någon erfarenhet av internet som en arena för mobbning. Nanne uppgav att hon inte hade någon erfarenhet av det samt att hon inte var aktiv på sociala medier. Det enda hon hade sätt av själva mobbningen på internet var på TV. Elena har inte heller någon erfarenhet av mobbning på internet samt att hon inte är så aktiv på internet och om hon är det så är det för

(26)

26

att få tag på någon som hon känner. Dessutom förklarar hon att det finns möjligheter att dölja sig själv på internet;

”Jag är faktiskt inte ute på internet så mycket, och är jag det så är det med mina närmaste vänner och man behöver få tag på dem på ett annat sätt eller familj eller något sådant. Om man inte vill bli kontaktad kan man ju ändra inställningar eller vad som helst”- Elena.

Hon har endast läst om mobbning på internet i tidningar, inget mer.

De andra fyra däremot har en del erfarenhet av internet som en arena för mobbning. Beata och Nikola upplever att mobbningen på internet har börjat bli större på senare dar medans Amir förklarar den som ”jättevanlig”. Daniel däremot förklarar att det är den form som är minst frekvent förekommande. Alla fyra elever tar upp Facebook, dock med olika tankar kring denna plats. Beata och Daniel förklarar att det inte är en plats där de upplevt att mobbning förekommer. Beata menar att folk är mer rädda för att utrycka sig på ett visst sätt på Facebook för att det är mera ”öppet”. Daniel förklarar att det inte sker på Facebook för att elevernas föräldrar är aktiva på denna plats och därför är eleverna mer försiktiga där;

”För på Facebook finns alla päron, alla föräldrar och morföräldrar, alla allting sånt”-

Daniel.

Amir och Nikola däremot har andra erfarenheter av Facebook. De båda har erfarenheter av Facebook som en plats på internet där mobbning förekommer, både i bildform och i textbaserad form. Enligt Nikola kan det te sig på följande sätt när han fick frågan om hur det såg ut och kunde följa den som var utsatt;

”Det började med att dem kommentera en bild sen hoppade alla på det, la han ut en status som inte var relevant med själva händelsen så kom någon som tog upp det så började alla kommentarerna komma igen” - Nikola.

Vad som är intressant här är att Amir påpekar att mobbningen på Facebook sker öppet medan Beata och Daniel anser att mobbningen på Facebook är mer sällsynt på grund av att någon utomstående kan se vad som pågår. En plats på internet som Beata har upplevt där mobbning förekommer är Twitter. Hon menar att det är själva möjligheten att hålla det begränsat för utomstående. När hon får frågan om varför just Twitter är en plats där mobbning förekommer och inte Facebook svarar hon;

”Dom är mer rädda där tror jag, på Twitter kan man bara skriva. På Facebook kan man dela grupper och sånt. Twitter kan man göra mer privat man kan ju acceptera vem som ska följa en där. På Facebook kan man också göra det men man kan ju ändå nå via andra så. Jag tror man är lite mer tillbaka dragen där så att det inte kommer ut till vem som helst”-

(27)

27

Samtidigt påpekar hon att spridningseffekten är stor då alla som retweetar får upp det på sin egen Twitter vilket gör att vissa utomstående kan läsa det. Hon beskriver mobbningen som ”skitsnack och elaka kommentar riktad mot vissa personer. Även Daniel beskriver Twitter som en plats där mobbning förekommer.

Alla fyra elever som hade erfarenhet av internet som en arena där mobbning förekommer förklarade också att internet är en arena som har växt fram under deras egen uppväxt och blivit en sorts ny plattform där mobbningen har börjat bli mer vanlig. Amir förklarade även att lärare och andra vuxna är omedvetna över vad som pågår på internet eftersom mycket är privat som de inte kommer åt, ungefär som att de inte släpps in i världen. Nikola förklarar lärarnas och andra vuxnas kännedom kring mobbningen på internet på följande sätt;

”Jag tror dem är medvetna att det finns och att det händer men det är nog utanför deras räckhåll, jag känner att man inte får vara vän med lärare på Facebook, den kontakten får men inte ha då ser ju dom inte dig, men jag tror att dem vet att det händer, inte hela tiden men att det vet att det finns chans att det kan hända där. De kan inte riktigt lägga sig i känner jag”- Nikola.

Han upplever att det finns en medvetenhet bland lärarna men att de är utanför deras räckhåll, men han påpekar att det finns vissa lärare som agerat mot det vid ett annat tillfälle under intervjun.

4.1.3 Träningen efter skolan

Fyra av eleverna har även erfarenheter av att mobbning förekommer på ytterligare en annan arena, på träningsanläggningen där de utövar sporter efter skoltid Beata förklarar att hon inte upplevt det eftersom hon i princip alltid tränat själv. När Nikola får frågan om det sker någon mobbning där han tränar svarar han;

”Mitt lag det är lite mer unikt, vi har en riktigt bra sammanhållning, ibland lite för bra, vi är där bara för skojs skull sen att vinna är bara grädde på toppen”- Nikola.

De andra fyra eleverna ger dock en annan bild av hur det kan se ut på träningsanläggningen. Nanne förklarade när hon fick frågan att hon valt att sluta med idrotten eftersom hon upplevde sig själv utfryst i laget av tränaren under ett tag;

”Tränaren det var därför jag slutade, jag kom inte så bra överens med tränaren och jag fick alltid spela mindre än dom andra när jag hade honom som tränare när jag hade någon annan fick jag spela hela matcher”- Nanne.

Elena har också erfarenheter av att den mobbning som pågår på träningen oftast förekommer i form av tyst/psykisk mobbning, men endast mellan själva de ungdomar som tränar där. Hon

(28)

28

förklarar att vid ett tillfälle så pågick det en form av verbal mobbning mot en av tjejerna där. Detta var något som föräldrarna stoppade väldigt snabbt. Daniels erfarenheter av mobbning på träningen ser dock annorlunda ut. När han får frågan över hur det ser ut svarar han att det är väldigt hårda ord och bråkigt. Något som han förklarar kan sluta på följande sätt;

”Främst är de nog dom personerna som slutar är väl dom personerna som ler när det händer och inte verkar bara borsta sig av det men så tar det ändå, man ser ju att dem börjar hänga lite med huvet”- Daniel.

När Daniel får frågan om det fysiska bråkandet som pågår på träningen svarar han att det sker vid enstaka tillfällen och att det inte är riktat speciellt mot någon kille på träningen. Utfrysning ser han som en omöjlighet eftersom det är en lagidrott där alla måste hålla samman för att vinna. Amirs erfarenheter av mobbningen på träningen efter skolan är att det är mer av en verbal form. När han får frågan över hur mobbningen kunde se ut mot en kille som han hade sett blivit mobbad på träningen ett tag svarade han;

”Han anses som dryg mesig eller lite bögig. Det är folk som håller på med honom, vissa av dem gick i samma trupp gymnastikgrupp som jag gjorde. Det gjorde han också, det blev bara så att ”för fan kom inte hit kan inte du stanna hemma, det är inte lönt du går till träningarna för du är ändå så satans värdelös”- Amir.

4.1.4 Andra arenor

Mobbning på andra arenor förutom de som redan nämnts ovan var inte alls lika vanligt bland eleverna som intervjuades men Nikola, Amir och Nanne hade erfarenheter av det förekommit. Nikola berättar om en yngre pojke som när han var själv blev utsatt vid flera tillfällen för kränkningar av en grupp andra elever vid de pendel stationer som eleverna använde för att ta sig hem. Hans förklaring till hur det kunde se ut när han fick frågan var;

”Det pågick ett tag, det var en liten knuff eller snöboll under vintern, det var lite och inte så allvarligt att han började gråta men det var ändå de små kommentarerna och små händelserna”- Nikola.

Viktigt att tillägga är att Nikola även uppgav att mobbningen av denna yngre elev upphörde efter ett tag. Nanne förklarar att hon känner till om mobbning som skett efter skolan mot en person som cirkulerar i hennes närhet. Hon svarar att den alltid var verbal och nedvärderande. Vad hon dock inte uppger är var den själva äger rum utan att det är efter skolan. Amir att det finns mötesplatser dit alla elever går till på helgerna vare sig man är mobbad eller inte. Han beskriver att de elever som är mer utsatta också får utså verbala angrepp på denna mötesplats.

(29)

29

En fråga som alla elever som blev intervjuade fick var om de hade erfarenheter av att mobbning på en person kunde pågå på flera arenor samtidigt. Nanne hade inga erfarenheter av att mobbning som pågick på två olika arenor var sammankopplade med varandra utan det har varit helt separata händelser. Elena förklarar även hon på ett väldigt tydligt vad hon har för erfarenheter av mobbning på flera arenor samtidigt;

”Jag har inte upplevt något om att dom är mobbade på fler ställen, om dem är det så kan jag väl tänka mig att det är samma grupp av individer på olika ställen t ex om man är klasskamrater och lagkamrater, eller om man går i samma klass”- Elena.

Daniels upplevelser är att det definitivt är möjligt. Han menar att om en elev är utsatt för den tysta/psykiska mobbningsformen och är utfryst så blir den personen även utfryst efter skolan. När han får frågan om vad han upplever är vanligast så svarar han att det är absolut vanligast att mobbningen av en person håller sig till en arena. Som jag redan nämnt ovan så hade Amir erfarenheter av att elever som blir mobbade i skolan också blir mobbade på andra arenor, något som han berättade om kunde ske på den centrala mötesplats som eleverna brukade träffas på under helgerna. Amir berättar även om en kille som är utsatt för mobbning på flera arenor;

”Ja han blir utsatt på alla sätt det går på, dom skriver grejor på hans Facebook som man menar illa men det låter lite coolt man vet att han tar åt sig men folk omkring förstår inte, det är diskret men öppen mobbning. Sen så är det ofta att dem slår på honom och puttar på honom”- Amir.

Nikolas erfarenheter av att en person kan mobbas på flera arenor samtidigt är vaga. Även Beata menar att det för det mesta brukar hålla sig till en arena, men hon tror att de kan ske att en person kan bli mobbad på flera arenor samtidigt och då är det internet som är den arena det spiller över på. Vidare påpekar Beata att man faktiskt har ett val att umgås med andra vänner efter skolan vilket då gör att man inte stöter på mobbarna efter skolan.

4.2 Mobbningens former

Mitt sista syfte i min undersökning var att undersöka vad eleverna har för uppfattningar om mobbningens olika former samt hur vanligt förekommande de anser att de olika formerna är i deras egen närvaro.

(30)

30

4.2.1 Den verbala formen

Alla sex elever som jag intervjuade hade en tydlig uppfattning om att personer kunde utsättas för mobbning på ett verbalt sätt. Deras egna uppfattningar om hur den verbala mobbningen vanligast utövades fick jag förklarat för mig på ett tydligt sätt under mina intervjuer. Daniel förklarar att utifrån hans erfarenheter och upplevelser så sker den verbala mobbningen mest genom glåpord och retande. Elenas upplevelser av den verbala mobbningen är väldigt lik Daniels men tillägger att hon även upplevt att den verbala formen har utövats genom en form av sarkasm, att någon blir kränkt verbalt på ett sarkastiskt sätt.

”Det var just det här med sarkasmen i korridorerna, det var en kille man tänkte inte på det själv när man hade tid och sen så kommer skolsköterskan och säger att han är mobbad det är inte ok att man på ett sarkastiskt sätt pratar med honom”- Elena.

Nikola och Nannes upplevelser av den verbala mobbningen är att den vanligast ter sig genom skvaller och ryktesspridning men att det även sker att personer utsätts för glåpord och retas för någonting som till exempel deras utseende eller etnicitet. Med andra ord en form av verbal rasistisk mobbning. Även Amir har erfarenheter av hur personer med en annan etnisk bakgrund blivit retade och kallade glåpord under en längre tid. Han anser likt Daniel och Elena att det är just glåpord och att någon blir retad som är det mest vanliga sättet att mobba någon verbalt på. Beata anser att den verbala mobbningen sker när någon blir retad för att den personen skiljer sig från vad som anses vara normalt. Hon påpekar att även ”skitsnack” och skrattande bakom ryggen är sätt som hon har erfarenheter av att den verbala mobbningen ter sig på.

Fyra av sex elever ansåg att det var den verbala formen av mobbning som var vanligast förekommande i deras egen omkrets. Men varför den var vanligast hade de olika uppfattningar om. Nikola som tyckte att den verbala formen mest utövades genom skvaller och ryktesspridning på pekar att man vill inte sticka ut som en mobbare och därför gör man det på ett diskret sätt. När jag frågar honom om att folk ser vad man skriver svarar han;

”Det är inte så att du ropar ut det mitt på gatan, det är fortfarande folk som ser dig och kan agera men dina vänner kommer oftast inte agera om du gör något dumt” - Nikola.

Nannes förklaringar till varför den verbala formen är vanligast går till viss del att koppla till samma svar som Nikola gav. Hon förklarar att det oftast handlar om skratt och viskningar bakom ryggen och att de personer som gör detta oftast försöker göra det på ett dolt sätt, men trots det menar hon att det syns vid vissa tillfällen för omgivningen. Hon påpekar även vid ett tillfälle att eftersom folk inte vill prata om det blir det ännu mer osynligt. Amir påpekar att den verbala mobbningen är den form som han själv anser är den vanligast förekommande. Men han

References

Related documents

kan vara ganska svarhanterlig for lasaren. Ingenting ar fortrivialt for att det inte ska fa sin kulturhistoria och mikrosociologi. skri- ven, och i denna process antar

Rätten anförde vidare att det fanns omständigheter som visserligen talade mot sexsomni, dessa var dock inte tillräckligt entydiga för att anses kunna motbevisa invändningen från

Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden.. Den maskinellt tolkade texten kan

Sjuksköterskorna anser att kontinuitet är viktigt för att uppnå hög kvalitet av vård samt att deras kompetens, samarbete, engagemang och resurser spelar stor roll i

In conclusion, the translated and culturally adapted Iranian version of the PEDT demon- strates high internal reliability and good construct validity and can be applied as an

Anmärkning: Då ett medium bestrålas med oladdade partiklar och fluensen av dessa är konstant från punkt till punkt så frigör de oladdade partiklarna, t ex fotoner, ett antal

Han blev inte bara ledare för studenterna vid sitt college, han valdes snart nog till ordförande i Oxford.. Conservative Association och fick småning- om den

To ensure the review focused on the specific research area of interest, we checked the major journals ranked by the Thomson Reuters 2010 Journal Citation Report (ISI) in five