På samma sätt som Olweus (1999) forskning pekar om var mobbningen främst sker pekar även min undersökning, nämligen skolan. Alla mina informanter såg skolan som mobbningens främsta arena på grund av att det var där de hade flest erfarenheter av mobbning. Eftersom alla mina informanter var elever är det relativt logiskt att det är denna arena som främst förknippas med mobbning. Informanterna har gått i skolan i mer än halva sitt liv och det är också den plats som de antagligen vistas mest på efter deras eget hem. Skolan fungerar dessutom som en mötesplats för alla elever där en stor del av deras sociala umgänge pågår. Men även som en plats där olika personligheter möts. Det är just detta som också Eriksson m.fl. (2002) tar upp som kan vara en anledning till att mobbning förekommer i skolan. Om jag tittar på vissa av mina informanters svar går detta till viss del att koppla samman med Eriksson m.fl. (2002) påstående. Flera av mina informanter uppgav att vissa elever blev mobbade för att de kunde ha en annan etnicitet, ansågs vara mesiga, bögiga, fula, eller överviktiga. Dessa personer ses helt enkelt som annorlunda och blir därför också utsatta. En av mina informanters förklarar att det är på skolan flest människor möts och till skillnad från på sin fritid där man möter sina nära så finns det en risk att man möter de som mobbar på skolan. Denna informants förklaring går till viss del att tolka som att man inte har någon makt att avgöra över vem man träffar i skolan. I denna förklaring finner jag en likhet med den forskning som jag tagit upp i den teoretiska delen av denna uppsats. Eriksson m.fl. (2002) tar upp att inte går att påverka vem som går i samma skola och att lämna skolan går inte utan att konsekvenser uppstår. Skolan blir alltså en plats där den utsatte är tvungen att möta sin plågoande. Även Frånberg (2011) påpekar elevernas maktlöshet i skolan och deras oförmåga att lämna skolan om de känner obehag.
I likhet med den tidigare forskning som jag tagit upp visar även mitt resultat att en plats på skolan där mobbning förekommer är korridorerna. Friends (2013) rapport visar att 4 procent av gymnasieeleverna känner sig otrygga i korridorerna. Även Olweus (1999) tar upp korridorerna som en plats på skolan där mobbning främst förekommer. Eriksson m.fl. (2002) påpekar också att mobbningen vanligen förekommer i korridorerna. Detta var den ända plats som alla mina informanter var överens om när det gällde var mobbning förekom på skolan vilket också visar att i mitt resultat är korridoren den plats på skolan där mobbningen främst förekommer. Vad alla tre undersökningar även tar upp är att korridorerna har låg vuxennärvaro och dessutom kan
38
vara undanskymda från skolans auktoriteter. Detta är något som även min undersökning visar då vissa av mina informanter själva har erfarenheter av att mobbning uppkommit på dolda platser samt att det inte ofta finns lärare ute i korridorerna och därför också blir mobbarnas centrala plats.
Fyra av mina informanter ansåg att mobbning förekom i klassrummen vilket gör denna plats näst vanligast i min undersökning. Även den tidigare forskning som jag läst tar upp klassrummen som en plats där mobbning förekommer. Både Olweus (1999) och Eriksson (2002) tar upp klassrummen som en potentiell plats där mobbning kan förekomma. Vad min undersökning däremot visade som jag hade svårt att finna i annan litteratur var hur mobbningen kunde te sig i klassrummen. Mobbningen var ofta dold och diskret på grund av att läraren inte skulle upptäcka mobbningen. Efter att ha tänkt efter insåg jag snabbt att klassrummet kan vara en bra plats för mobbning. Det går att frysa ut en klasskompis ur gemenskapen och alla grupparbeten. Den utsatte kan inte gå ut ur klassrummet eller undvika klassrummet utan konsekvenser. Samtidigt visar mitt resultat att mobbningen även kan ta sig an fysiska former i klassrummet. Trots att informanten påstår att läraren inte ser detta har jag ändå misstankar och tänkte kring Frånbergs (2011) förklaring till att många lärare ignorerar eller undviker att ingripa. Två andra platser på skolan där mobbningen förekommer som min undersökning i likhet med den tidigare forskningen tar upp är matsalen och idrottshallen. Men mitt resultat skiljer sig åt en del från de andra resultaten. Det är endast Friends rapport (2013) som tar upp dessa platser ordagrant men både Olweus (1999) och Erikssons förklaringar till att mobbning sker på platser där vuxennärvaron är svag och platser som är undanskymda kan tolkas som att de även menar dessa två platser. Idrottens omklädningsrum är undanskymda och lärarnärvaron där är låg dessutom finns det även flera platser i matsalen som också är undanskymda. Vad min undersökning däremot visade angående dessa två platser som jag inte kunde finna i någon annan forskning var hur mobbningen kunde se ut på dessa platser. Visserligen nämner Höistad (2005) att mobbningen i omklädningsrummen kunde vara av fysisk form eller att den kunde kamoufleras under idrott men ingenstans kunde jag finna något om mobbning som pågick under själva idrotten, något som vissa av mina informanter uppgav. Naturligtvis är det svårare för en lärare att upptäcka mobbningen på dessa platser av flera anledningar. Dessa platser har ofta en väldigt hög ljudnivå och dessutom är rörelsen på dessa platser väldigt hög. I matsalen kan det finnas flera hundra elever samtidigt vilket gör det svårt för lärare att se allt och på idrotten måste läraren fokusera på flera händelser samtidigt. Dessutom är flera idrotter väldigt fysiska.
Min undersökning visade inte att det skulle förekomma någon mobbning på skolgården eller på toaletterna. Något som den forskning som finns i min teoridel nämner men även i annan
39
forskning som jag undersökt. Detta kan naturligtvis bero på hur de olika skolorna är uppbygga eller att mobbarna har andra platser där de utsätter sina offer på den skola där mina informanter går i skolan. Om man tittar på Olweus (2007) beskrivning av den typiske mobbaren får man förklarat för sig att mobbaren ofta söker att dominera någon för att få bekräftelse. Är lärarnärvaron då låg i korridorerna som mina informanter uppger är det då mer logiskt för mobbaren att mobba någon vilket också syns i mitt resultat då den verbala och fysiska mobbningen som hörs och syns mest är också den som är vanligast förekommande på denna plats. Dessutom kan mobbaren verka rolig och få uppmärksamhet av sin omgivning.
En annan arena som fyra av mina informanter nämnde där de hade erfarenheter av att mobbning förekom var internet. Den enda form av mobbning som går att använda på denna arena är E-Mobbningen eftersom det är en digital arena. I likhet med min undersökning visar Friends (2013) rapport att mobbningen främst utgörs i text eller bildform. Mina informanter upplevde att mobbningen på denna arena ökade. Trots detta ansåg de den fortfarande vara relativt sällsynt. Skolverkets rapport från 2013 visar trots att undersökningen berör elever från åk 4-9 visar den tydligt hur den ökar med åldern. Men rapporten visar också att den är väldigt sällsynt jämfört med andra former. Det är logiskt att mobbningen ökar på denna arena eftersom vår närvaro på internet hela tiden ökar. Samtidigt som den ökar kommer hela tiden nya platser på nätet upp där personer kan bli utsatta för mobbning. Detta är något som jag även fann problematiskt när jag sökte efter denna arena i tidigare forskning. Väldigt ofta var forskningen utdaterad även om forskningen endast var 6-7 år gammal. De sociala medier som var populära då finns inte idag. Internet är mycket större idag och dess användning ser annorlunda ut. Insikten på flera platser på internet är ofta väldigt dålig, något som min forskning visar då flera informanter berättar att mobbningen på denna arena inte syns och att vuxenvärlden ofta omedveten över vad som pågår på internet på grund av att det går dölja mobbningen. Inte en enda informant nämnde någonting om att det går att dölja sin identitet som Skolverket (2013) pekar på angående E-Mobbning som en av fördelarna med att mobba på internet. Tvärtom så tycker jag att min undersökning visar att det finns större likheter med den forskning av Cambell som Lindqvist (2011) tar upp. Cambell menar att mobbarens på nätet mål inte skiljer sig åt från den traditionella mobbningens mål. Nämligen att de som kränker är ute efter belöningen av att mobba någon. Likt Olsson (2013) tar eleverna upp Facebook, Instagram och Twitter som platser där mobbningen förekommer på denna arena. Min undersökning angående dessa olika platser är dock inte entydig. Vissa informanter pekade på att de inte upplever Facebook som en plats där mobbning förekommer medan andra menade att Facebook var den mest frekvent
40
förekommande. Men vad som också visas i min undersökning angående denna arena är att det är möjligt att undvika den och därför går det också att välja att inte existera på denna arena.
Fyra av mina informanter hade erfarenheter av att det förekommit mobbning på ytterligare en arena, träningsanläggningarna. När jag sökte efter mobbningsforskning som berörde denna arena kunde jag i princip inte finna någon forskning alls. Detta är något som Eriksson m.fl. (2002) påpekar i sin undersökning då det förklaras att mobbningsforskningen i Sverige i princip endast har fokuserat på skolan och på arbetsplatsen. Även BRIS påpekar att det inte existerar någon forskning om mobbning på idrotten efter skolan. Men jag fann en kortare rapport om mobbning på denna arena. Perlinds (2013) rapport som utfördes av SIFO för organisationen Friends har vissa likheter med min undersökning. På samma sätt som en av mina informanter uppger att hon själv har blivit utfryst av tränaren visar också Friends rapport där det uppges att 6 procent känner att de blivit kränkta av sin tränare. Min undersökning i likhet med denna rapport visar att det är mest verbal eller psykisk mobbning som utövas på denna arena. Friends rapport visar även att 10 procent av eleverna blivit fysiskt kränkta på sin träning. Endast en av mina informanter tar upp våld på träningen men påpekar att det inte är någon form av kränkning vilket gör att min undersökning skiljer sig åt på denna punkt från tidigare forskning. Men varför är forskning då så sällsynt på denna arena? Jag tror att det till stor del beror på att det finns stora svårigheter att forska här. Många idrotter är fysiska och håller en hög ljudnivå. Kulturen är dessutom ofta väldigt hård på vissa av dessa arenor vilket också bidrar till att försvåra forskning, dessutom kan en utfryst individ fortfarande fysiskt vara med i laget.
Tre av mina informanter berättade även för mig att de hade erfarenheter av att mobbning skedde på andra arenor förutom de som jag redan tagit upp ovan. En arena som anges är en central mötesplats för ungdomar. Mobbningen här var oftast av verbal karaktär. En informant berättar om sina erfarenheter av mobbning som skett på en pendelstation som elever använder för att kunna ta sig till och från skolan. Mobbningen på denna arena var inte diskret utan var av verbal och fysisk form. En annan av informanterna angav endast efter skolan som en arena där mobbning förekommer. Hon upplevde mobbningen som grövre efter skolan. Detta är också något som Eriksson m.fl. (2002) påpekar. Elever upplever att de får mycket mindre hjälp när mobbningen sker utanför skolan på grund av frånvaron av vuxna. Jag tror att en av anledningarna till att den också kan vara grövre utanför skolan är för att risken för den som mobbar att bli upptäckt är mindre. Det går att möta upp sitt offer på platser där människor rör sig mindre vilket gör att risken att någon ser eller hör vad som händer förblir minimal. Att hitta forskning om mobbning på andra arenor fann jag dock problematiskt. Men i den forskning som jag fann tar Olweus (1999) upp att mobbningen på väg till och från skolan förekommer i mindre
41
omfattning visar även min undersökning då det endast är en person som har erfarenheter av detta.
Min undersökning visar även att personer kan mobbas på flera arenor samtidigt men att det inte alls är vanligt. Mina informanter förklarar att de oftast upplever att det är en arena som det händer på. Dock tar två informanter upp att om en person är utfryst på en arena så följer denna psykiska mobbning med överallt. Men min undersökning visar även likt tidigare forskning att internet kan fungera som en sekundär arena i vissa fall. Skolverket (2013) undersökning visar att 87 procent av de elever som blev mobbade på internet även blir mobbas på skolan. Jag tror att mobbning på flera arenor är ovanligt. Det går att ta en annan väg till skolan eller ta en senare buss, eller att byta lag. Men till skolan måste eleven gå och ofta är även sociala medier en central knutpunkt idag där elever utbytbar information som t.ex. gäller skolan.
5.2 Mobbningens former
Mina informanters tankar om hur de upplever att den verbala formen utövas på är genom glåpord, retande, skvaller, ryktesspridning, skitsnack eller genom prat bakom ryggen. Dessa olika sätt passar bra in på Höistads (2005) beskrivning av hur denna form kan utövas på. Denna mobbningsform är även den form som mina informanter upplevde som vanligast. Fyra av sex informanter upplevde att den var vanligast och två som näst vanligast formen. Detta är något som också bekräftas i den tidigare forskning som jag funnit om mobbningens former. I den undersökning som Friends (2013) gjort visade det att denna form var vanligast, 69 procent av eleverna i åk 6-9 och gymnasiet hade blivit kränkta verbalt. Eriksson (2002) påpekar att verbal aggression är dubbelt så vanlig än fysisk form, både på skolgården och i klassrummet. Men även Skolverket (2009) påpekas det att eleverna själv känner att det vanligaste sättet att bli mobbad på är retas, viska eller att blir skämtad om. Det är inte endast på skolan som den verbala formen är vanligast förekommande. I Friends (2013) rapport om mobbning på träningen uppger de flesta barnen att den vanligaste kränkningen är taskiga kommentar, men barnen tycker även att den vanligaste formen av kränkning av tränarna är verbal. Höistad (2005) förklarar att denna mobbning ibland kan vara svår att upptäcka. Detta är också något som flera av mina informanter tror är anledningen till att denna form är vanligast förekommande. Formens diskreta egenskaper blir också dess styrka för utövarna. Jag tror även att denna form är vanligast av flera anledningar. Som jag tagit upp i min tidigare forskning så påpekar Thornberg (2006) att denna form likt den fysiska är en variant av direkt mobbning. Enligt Olweus (2007) så är den typiska mobbaren ute efter makt, prestige eller vilja att dominera andra. Detta är något som jag anser
42
att mobbaren kan uppnå med den verbala formen men utan att ta samma risker som om det varit den fysiska formen som använts för att uppnå ändamålet. Vad jag också tror är väldigt viktigt för att denna form är vanligast är för att den syns för den omgivning som mobbaren vill att den ska synas för och går att dölja för dem som inte ska se den. Detta är en egenskap som den fysiska formen oftast inte har eftersom t.ex. att slå, sparka eller putta någon kan leda till synliga skador som kan anmälas och bevisas. Den verbala försvinner med tystheten.
Till skillnad från Höistad (2005) som menar att den tysta/psykiska mobbningen är den vanligast förekommande visar min undersökning istället att denna form är mer ovanlig än den verbala. Men däremot så stämmer det resultat jag fått fram i min undersökning överens med Friends (2013) rapport där tyst/psykisk mobbning är den näst vanligaste då 57 procent av de elever som kränkts i åk 6-9 och på gymnasiet angett att det varit genom tyst/psykisk form. Ett annat resultat av tidigare forskning som stämmer med min undersökning är Friends (2013) rapport om mobbning på idrotten som visade att 16 procent av eleverna känner sig utfrysta på träningen, både av sina lagkamrater men också i vissa fall av sina tränare. En annan likhet som min undersökning visar med Friends (2013) idrottsrapport är att det just är tjejer i min rapport som påpekar utfrysningen på träningen, både av lagkamrater och tränare. Det är i princip endast genom utfrysningen min forskning visar att denna form utövas på. En sak som min undersökning visar är att det är denna forms diskreta egenskaper som är dess största styrka, det som inte syns och hörs upptäcks inte heller. Höistad (2005) tar upp att det är denna form som är svårast att upptäcka men också att denna form gör en stor skada på sitt offer. Denna form har även en förmåga att följa med på alla platser på skolan. Men att vara utfryst gör också att den kan följa med in på andra arenor. Att bli fullständigt isolerad av t.ex. sin egen klass under lång tid tror även jag kan orsaka stora skador på den utfrysta, isolering kan vara väldigt psykiskt påfrestande.
På samma sätt som flera resultat från tidigare forskning som jag funnit om E-Mobbningen visade också min undersökning om denna form, nämligen att den var mer ovanligt än de verbala och tysta/psykiska formerna. Det var endast en informant som såg den som mer vanlig medan tre andra ansåg att den var mindre vanlig än den verbala och psykiska. Två informanter hade ingen erfarenhet av E-Mobbning alls. Om jag jämför det med Friends (2013) rapport som visar att 7 procent känner sig utanför, Skolverkets (2013) undersökning som visar att 1 procent av eleverna i årskurs 4-9 är per definition mobbade anser jag att det till viss del liknar mitt resultat. På samma sätt som Olsson (2013) beskriver att det är på sociala medier som Twitter, Instagram och Facebook där E-Mobbning pågår visar även min undersökning. Men min undersökning fick även fram andra resultat som visar flera likheter med Skolverkets rapport från 2013 som t.ex.
43
att den liknar den verbala till viss del. Men också att E-Mobbningen kan omfatta extremt många personer vilket en av mina informanter berättade om när en tjej hade blivit utsatt på Facebook som 500-600 andra personer hade blivit inbjudna till för att kunna se på. Men min undersökning visade även att det är möjligt att till viss del inte drabbas av denna form genom att inte existera på den eller genom att vara relativt osynlig. Trots mitt resultat tror jag ändå att det går att drabbas eftersom det går att ta bilder och filmer samt håna någon på den digitala arenan utan att den personen existerar där. Detta tror jag eftersom den drabbade personen kommer att bli informerad av sin omgivning som är aktiv på nätet om t.ex. vilka bilder som sprids eller vad som sägs. Den tidigare forskning som jag funnit har knappt berört mobbning via MMS eller SMS. Detta är något som även jag haft svårt att göra då endast en informant hade upplevt detta och liknade det vid en form av smutskastning som sprids digitalt via mobiltelefoni.
Den form som visade sig mest sällsynt i min undersökning var den fysiska formen. Dess ovanlighet är också något som bekräftas i den tidigare forskning som jag läst. Skolverket (2009) rapport bekräftar att det är mest sällsynta då endast 7 procent i åk 6-9 och 2 procent på gymnasiet blivit utsatta för fysiska kränkningar. Detta är något som också Friends (2013) rapport bekräftar trots att mer än dubbelt så många har blivit utsatta för fysiska kränkningar, 18 procent i både åk 6-9 och gymnasiet. Även Eriksson (2002) påpekar att våldet är hälften så vanligt som den verbala på flera platser i skolan. I min undersökning så var det endast en informant som upplevde denna form den näst vanligaste. En annan informant har upplevt det vid något tillfälle medan de andra inte alls upplevt den fysiska formen av mobbning. Trots detta var deras kunskap väldigt hög när det gällde denna form. En av informanterna berättade under sin intervju en väldigt intressant sak som jag uppmärksammade. Det var att han hade upplevt hur en kille hade blivit verbalt mobbad först och efter ett tag när han sa emot blev han fysiskt