Disney har ett stort inflytande på barn- och familjeunderhållning och är såldes en stark normgivare som bidrar till skapandet av kulturella förståelser. Att Disney framställer män, kvinnor och kärleksrelationer på ett visst sätt kan bidra till att de upprätthåller bilden av de rådande sociala könens normer. Unga tenderar att studera kvinnliga och manliga beteenden för att själva skapa sig en uppfattning om hur de ska bete sig när de kommer till kärlek. Utifrån kultiveringsteorin samt att kritiker anser att handlingen i filmerna bör likna en skola om livet, kan Disney antas ha stor påverkan kring hur individer väljer att bete sig när det kommer till kärlek.
Med hjälp av tidigare forskning och med denna studies resultat kan det konstateras att de kvinnliga karaktärerna i Disneys filmer ofta framställs enligt traditionella könsstereotyper. Detta genom att de framställs som svaga, passiva, omhändertagande, samt genom att de visar känslor, dansar och sjunger. Att kvinnor skulle bli dåligt behandlade och fysiskt skadade genom att bli utsatta för våld bevisas även i denna studie. Dock utsätts inte kvinnorna lika mycket för våld som männen gör, vilket kan vara en antydan till att denna aktivitet i dagsläget är en mer manlig sådan.
Även män framställs enligt stereotypa könsroller i de senare Disney-filmerna. Detta kan utifrån studiens resultat bevisas genom att de ofta framställs som fysiskt aktiva, intellektuella och genom att de blir utsatta för och utsätter andra för våld. Tittaren får även se de manliga karaktärerna rätta till kläderna ett flertal gånger vilket bekräftar tidigare forskning. Studien visar tecken på att män är mer benägna att ta initiativ till kyssar och beröring. Det framgår även ur resultatet att manliga karaktärer framställs som stereotypt manliga bland annat genom att det aldrig förekommer att den manliga karaktären gråter.
Framställningen av stereotypa könsroller kan ses utifrån Beauvoirs lära om att en person föds med en kropp som redan innan beskrivs som en pojke eller flicka. Personen blir senare en
femininitet (Bradley, 2013). Det finns även ett annat antagande som utgår ifrån ett erkännande av hur enskilda kvinnor och män aktivt deltar i att själva bygga upp könen. Sett ur båda dessa perspektiv bidrar Disney till att reproducera kulturella förståelser gällande män och kvinnor genom att framställa kvinnliga och manliga karaktärer enligt stereotypa könsroller.
Ett intressant resultat denna studie visade var att de stereotypa könsrollerna ibland förändras eller skiljer sig åt när karaktärerna är med respektive utan varandra. Detta visas då kvinnan oftast är mer våldsam än mannen när de är med varandra, något som antyder att kvinnan intar en mer maskulin roll när hon är tillsammans med honom. Att könsrollerna skiljer sig åt när de är med varandra bekräftas även av att kvinnor utför fler hårda hushållssysslor än mannen. Ett annat intressant resultat från studien är att de kvinnliga karaktärerna tycks ha ett tydligare räddningsbeteende än männen, något som säger emot tidigare forskning. Dessa resultat visar därmed att de kvinnligt stereotypa könsrollerna tenderar att bytas ut mot manligt stereotypa könsroller när kvinnan är med mannen.
Detta innebär även att de manligt stereotypa könsrollerna tenderar att bytas ut mot mer kvinnligt stereotypa könsroller när mannen är med kvinnan. Genom att utföra fler mjuka hushållssysslor då mannen är med kvinnan gentemot när han är inte är med henne, visar detta återigen att könsrollerna förändras. Att mannen tycks inta fler stereotypt kvinnliga könsroller kan även påvisas genom att de manliga karaktärerna är mindre våldsamma när de är med kvinnan samt genom att det är mannen som är i störst behov av att bli räddad av en kvinna. Tidigare forskare menar att dessa stereotypa könsroller är något som neutraliserats, framförallt i filmer lanserade i slutet av 90-talet och framåt. Detta verkar till viss del stämma överens även med denna studies resultat gällande framställningen av kärleksrelationer. Dock kan det diskuteras kring om det är en neutralisering som sker när det snarare tycks vara så att de kvinnliga karaktärerna iklär sig mer manliga attribrut och de manliga karktärerna iklär sig mer kvinnliga attribut.
Att karaktärerna framställs enligt stereotypa könsroller när de inte är med varandra kan bero på uppfattningen om att motsatser dras till varandra, och att en feminin kvinna dras till en maskulin man. Att könsrollerna sedan till viss del byts när karaktärerna är tillsammans med varandra kan antas bero på flera saker. En anledning kan vara att skapa en dynamik i handlingen men fortfarande behålla dynamiken karaktärerna emellan. Att karaktärerna väldigt sällan utför en gemensam handling tillsammans kan vara ytterligare en anledning för skaparna
att eftersträva en dynamik i relationen. Förändrade könsroller kan även vara ett sätt för Disney att anpassa sig efter ett medvetet samhälle där dagens kontext inte accepterar alltför skilda könsroller. Genom att undvika för stora skillnader mellan de olika könen visar Disney att de vill förhålla sig till jämställdhet.
Att Disney enbart presenterar heterosexuella förhållanden i sina animerade filmer innebär att de enbart förmedlar en form av kärlek som de därmed uppvisar som norm. På så sätt återger de en bild av hur patriarkatet fungerar i samhället och ger en illusion om hur kärlek borde se ut. Att det finns andra former av kärlek förutom heterosexualitet väljer Disney att inte framställa.
Disney visar tydligt att kärlek är något man stöter på av en slump. Att hitta kärlek hänger således på en skör tråd mellan tur och otur. Författarna till denna studie menar att Disney till viss del ger en orealistisk bild av kärlek. Att tittaren aldrig får se karaktärerna i ett bråk kan ge en missvisande verklighetsuppfattning om hur kärlek fungerar. Det är även overkligt att det så tydligt framgår att det är genom kärlek man når en högre status i livet. Vad som dock är positivt är att Disney visar att det inte alltid krävs ett giftermål i ett förhållande. Härmed förmedlas en bild av att det är acceptabelt att vara lyckligt kär utan att vilja gifta sig.
Sammanfattningsvis gestaltar Disney relationen mellan karaktärerna genom väldigt stereotypa karaktärsdrag. De väljer att framställa den typiskt kvinnliga karaktären som en passiv, dansande och sjungande person som inte kan styra ett fordon själv, men som däremot är hjälpsam och räddar sin man, trots att hon flertalet gånger är våldsam mot honom. Mannen å andra sidan är en atletisk och ledande karaktär som gärna lyfter och bär sin kvinna. Trots att mannen utsätts mycket för våld gråter han aldrig. Han är även beroende av sin kvinna för överlevnad och får dessutom en högre social status som en bonus av förhållandet.
7.2 Implikationer
För att få en ännu djupare bild av hur förhållandet gestaltas i 2000-talets lanserade filmer, hade en studie med kvalitativ metod kunnat tillämpats. Förslagsvis skulle fortsatta forskare kunna gå in mer på djupet genom att exempelvis studera innehållet i samtalen karaktärerna emellan. För att få ett annat resultat hade kodschemat även kunnat applicerats på filmer som inte tillhör denna studies urvalskriterier. Därmed skulle filmer med fabler som huvudkaraktärer kunnat ha undersökts. Att även applicera studien på filmer skapade av andra
8 REFERENSER
Böcker:
Bradley, H. (2013). Gender. Storbritannien: MPG Books Group
Ekström, M. & Larsson, L. (2009). Metoder i Kommunikationsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ Metod Från Början. 3., uppdaterade uppl. Lund: Studentlitteratur.
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H. & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan : Konsten
Att Studera Samhälle, Individ och Marknad. 4., [rev.] uppl. Stockholm: Norstedts juridik.
Falkheimer, J. (2001). Medier och Kommunikation : En Introduktion. Lund: Studentlitteratur.
Gripsrud, J. (2011). Mediekultur, Mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg: Daidalos.
Ingraham, C. (2005). Thinking straight : the Power, the Promise, and Paradox of
Heterosexuality. New York: Routledge.
Rönnberg, M. (1999). Varför Är Disney Så Populär? : De tecknade långfilmerna ur ett
barnperspektiv. 2., utvidgade uppl. Uppsala: Filmförl.
Wasko, J. (2011). Understanding Disney. USA: Odyssey Press Inc.
Zipes, J. Happily Ever After. Fairly Tales, Children, and the Culture Industry, New York & London: Routledge 1997
Østbye, H., Knapskog, K., Helland, K. & Larsen, L. (2004) Metodbok För Medievetenskap. Malmö: Liber
Artiklar:
Aubrey, J. & Harrison, K. (2004). The Gender-Role Content of Children’s Favorite
Television Programs and its Links To Their Gender-Related Perceptions. Media Psychology, 6, 111–146, DOI:10.1207/s1532785xmep0602_1.
Davis, A. (2005) The ‘Dark Prince’ And Dream Women: Walt Disney And Mid-Twentieth
Century American Feminism, Historical Journal of Film, Radio and Television, 25:2,
213-230, DOI: 10.1080/01439680500137987
England, E., Descartes, L. & Collier-Meek, M. (2011) Gender Role Portrayal and the Disney Princesses, Springer Science+Business Media, Sex Roles 64:555–567, DOI: 10.1007/s11199-011-9930-7
Do Rozario, R-A. (2004) The Princess and the Magic Kingdom: Beyond Nostalgia, the
Function of the Disney Princess, Women's Studies in Communication, 27:1, 34-59, DOI:
10.1080/07491409.2004.10162465
Eggermont, S. (2006) Television Viewing and Adolescents’ Judgment of Sexual Request Scripts: A Latent Growth Curve Analysis in Early and Middle Adolescence, 55:457-468, DOI: 10.1007/s11199-006-9099-7
Hentges, B. & Case, K. (2013) Gender Representations on Disney Channel, Cartoon Network, and Nickelodeon Broadcasts in the United States, Journal of Children and Media,7:3, 319-333, DOI: 10.1080/17482798.2012.729150
Junn, E. (1997) Media Portrayals of Love, Marriage & Sexuality for Child Audiences: A
Select Content Analysis of Walt Disney Animated Family Films. ED407118
Luther, C. & Legg, R. (2010) Gender Differences in Depictions of Social and Physical Aggression in Children's Television Cartoons in the US, Journal of Children and Media, 4:2, 191-205 DOI: 10.1080/17482791003629651
Martin, K., Kazyak E. (2009) Hetero-Romantic Love and Heterosexiness in Children's G-Rated Films, Gender & Society 2009 23: 315, DOI: 10.1177/0891243209335635
Tanner, L., Haddock, S., Schindler Zimmerman, T., & Lund, L. (2003) Images of Couples and Families in Disney Feature-Length Animated Films, The American Journal of Family Therapy, 31:5, 355-373, DOI: 10.1080/01926180390223987