The Disney Cliché

Examensarbete 15 hp – Kandidatuppsats

Medie- och kommunikationsvetenskap

The Disney Cliché

Relationsdynamik i Disneys animerade filmer

från 2000-talet ur ett genusperspektiv

Författare: Josephine Persson,

Malin Prené & Michelle Winter

Abstract

Author: Josephine Persson, Malin Prené & Michelle Winter

Title: The Disney Cliché – Relationship dynamics in Disneys animated films in the 21st

century from a gender perspective

Location: Linnaeus University Language: Swedish

Number of pages: 82

Disney is one of the largest media companies in the world. They have been critizied for portrayting men, women and love relationships with stereotypical behaviours and attributes. This may lead to negative effects on childrens and adolescents perception of reality. The purpose of this study was to investigate how Disney portrays the dynamic between the characters within the love relationship in their movies launched in the 21st century. This study has examined four movies released in the 21st century containing a love relationship between a man and a woman. Movies examined were; Atlantis - The

Lost Empire, The Princess and the Frog, Tangled and Frozen.

For this study, a quantitative content analysis with qualitative elements was applied to answer the purpose and issue of the study. The study measured the frequency of the characters activities and actions when they are with and without each other, what they are doing together and who is the initiator of classical love actions.

The results for this study presented interesting patterns. Both female and male characters were often portrayed with stereotypical behaviuors in Disneys animated movies. However, these patterns differed when the characters were with and without each other. When the characters were together, the female characters tended to be portrayed with more male attributes, whilst the male characterstended to be portrayed with more female attributes. Additionally, Disney tend to portray love relationships in a stereotypical and unrealistic way.

Keywords: Disney, Gender, Effects of media, Animated movies, Love relationships,

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 INLEDNING 6!

1.1#Bakgrund# 7!

2 TIDIGARE FORSKNING & TEORI 10!

2.1#Genus# 10!

2.2#Könsstereotyper# 10!

2.3#Kärleksförhållanden# 12!

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING 14!

1 INLEDNING

I detta inledande kapitel beskrivs problembakgrunden till studiens ämne.

Från barnsben lär vi oss att kärlek är någonting som leder till ett lyckligt liv och som bör eftersträvas. Detta är något som vi främst exponeras av genom filmer och Tv-program. Ofta ser vi att karaktärer blir kära i varandra vid första ögonkastet för att sedan leva lyckliga i alla sina dagar, utan problem eller motgångar.

Många forskare menar att Tv-tittande påverkar unga människors tankar om romantiska relationer. En stor anledning till detta tros vara att Tv-program och filmer anspelar på kärlek och att dejta (Eggermont, 2006). Det finns forskning som tyder på att unga inte enbart tittar på hur karaktärernas förhållande framställs, utan att de även studerar karaktärernas beteenden för att kunna skapa sig en uppfattning om hur de själva ska bete sig när det kommer till kärlek (Eggermont, 2006). Således kan medierna antas ha en stor påverkan på ungas uppfattning av verkligheten.

Enligt Falkheimer (2001) är mediernas påverkan något det diskuterats mycket om. Gripsrud (2011:19) menar att “medierna bidrar till att definiera verkligheten omkring oss, därmed också till att definiera vilka vi är. De visar olika sätt att förstå världen [...] och de lanserar idéer om vad som är viktigt och oviktigt, bra och dåligt, roligt och tråkigt”. Därmed skapar vi själva uppfattningar, både om andra och om oss själva, när vi sorterar intrycken vi får av medierna. Även kultiveringsteorin utgår från att medierna påverkar oss (Gripsrud, 2011). Denna teori grundar sig i forskning kring effekterna av Tv-tittande under längre tidsperioder. Kultiveringsteorin innebär att Tv-tittande på lång sikt påverkar människors förståelse av verkligheten. Därmed kan det vi exponeras för som barn ha stor inverkan på hur vi sedan kommer att uppfatta verkligheten som vuxna (Gripsrud, 2011).

1.1 Bakgrund

Wasko (2011) menar att Disney har ett rykte om att producera familjeunderhållning som är både säker och hälsosam, detta i förhållande till andra mediasfärer som kännetecknas av sexuellt och våldsamt innehåll. Genom ett framgångsrikt arbete med att skapa animerade filmer har Disney lyckats upprätthålla en näst intill dominant ställning gällande barnkultur och familjeunderhållning.

Det finns många skäl till varför Disneys filmer har blivit så populära, främst bland barn. En anledning är att filmerna är uppbyggda på ett sätt som inte kräver någon läsförmåga för att förstå dem (Rönnberg, 1999). Disney framställer ofta bifigurerna med ett komiskt uttryckssätt, vilket uppskattas av barn som enkelt kan förstå minspel och rörelsemönster. Ytterligare en anledning till varför Disneys filmer har blivit så populära är att berättelserna är optimistiska och mestadels har ett lyckligt slut. Detta visar Disney i sina filmer genom att värdera ett gott hjärta, hjälpsamhet och vänlighet som något högt och viktigt. Filmerna baseras därmed på solidaritet och visar att det är genom detta det onda i världen besegras (Rönnberg, 1999).

Trots sin popularitet har Disney fått kritik för att vara ett dominant företag som monopoliserar och koloniserar (Rönnberg, 1999). Detta genom deras omfattande produktförsäljning och stora möjligheter till påverkan på barn. Disney kritiseras även för att inte belysa ämnen gällande sex, våld och död – samtidigt som andra anser att det finns för mycket inslag av detta. Den mesta kritiken mot Disney har sin utgångspunkt ur en vuxen kontext (Rönnberg 1999). Anledningen till att många föräldrar anser att Disneys filmer är olämpliga kan vara en oförmåga att se filmerna utifrån barnens perspektiv (Rönnberg, 1999). Samtidigt påpekar Wasko (2011) att filmerna är betänksamt producerade av vuxna genom ett av världens största medieföretag. Oavsett kritiken kan Disney med sin stora spridning av produkter ses som ett kulturellt inflytelserikt och normskapande företag.

Att filmerna präglas av könsstereotyper tas även upp av Davis (2005). Hon menar att det främst är Disneys äldre filmer som har fått kritik för att vara sexistiska och att framställa kvinnor på ett mindre värdigt sätt. Andra forskare påpekar dock att de kvinnliga karaktärerna reflekteras av den tidens stereotypa kvinnosyn och hur det amerikanska samhället såg ut då filmerna producerades. Filmerna skapades därmed enligt den tidens sociala normer, varför vissa menar att filmerna måste analyseras utifrån rätt praxis (Davis, 2005).

2 TIDIGARE FORSKNING & TEORI

I detta kapitel beskrivs tidigare forskning och teori. Tillsammans med efterföljande metod- och resultatavsnitt står detta kapitel som bärare för analys och slutdiskussion.

2.1 Genus

Genus är ett begrepp som växte fram på 70- och 80-talet. Genus kan beskrivas som ett varierat och komplext arrangemang mellan kvinnor och män som innesluts av reproduktion, samt sexuella och kulturella dimensioner av femininet och maskulinitet (Bradley, 2013). Samhället har därmed gått från att diskutera de biologiska könen till att diskutera de sociala och mentala könen (Bradley, 2013).

Det finns flera meningar gällande genus. En av dem är Beauvoirs lära om att en person föds med en kropp som redan innan beskrivs som en pojke eller flicka. Personen blir senare en man eller en kvinna genom social interaktion och kulturella förståelser om maskulinitet och femininitet (Bradley, 2013). En senare mening utifrån Beauvoirs lära utgår från ett erkännande av hur enskilda kvinnor och män aktivt deltar i att bygga upp könen. Forskare som studerar ungas beteenden beskriver att flickor lär sig att lägga mycket tid på att framställa sig själva som mogna sexuella varelser. Pojkar får istället lära sig hur de ska bete sig för att passa in i de muskulösa machoidealen som förväntas av dem (Bradley, 2013).

Enligt Gripsrud (2011) är medierna en stor källa för påverkan gällande genus. De berättar för oss vad som är manligt och kvinnligt, hur det är lämpligt att bete sig för att uppnå rådande ideal samtidigt som de matar oss med könsskillnader (Gripsrud, 2011).

2.2 Könsstereotyper

hjälp, samt att de utgör ett offer som blir dåligt behandlade och/eller fysiskt skadade. Kvinnliga karaktärer framställs ofta som moderliga och omhändertagande, ett beteende som främst går att hitta i de tidiga Disney-filmerna (England et al., 2011). Fenomenet stereotypa könsroller har även studerats av Do Rozario (2004) som menar att kvinnliga karaktärer i Disneys filmer ofta dansar och är glada. Kvinnliga karaktärer presenteras även i mer romantiska karaktärsdrag, genom att de fnissar och fixar till håret (Junn, 1997).

Typiskt manliga karaktärsdrag är fysisk styrka och att vara våldsam (England et al., 2011), samt att rätta till hatten och slåss (Junn, 1997). Luther och Legg (2010) har undersökt förekomsten av våld på tre olika barnkanaler i USA och konstaterat att över 75 % av alla fysiskt aggressiva handlingar begicks av manliga karaktärer. Att vara atletisk eller att ha en stark kropp är andra stereotypa karaktärsdrag för män. Att utföra något intellektuellt som att läsa eller att vara en ledare på olika sätt kan även det ses som typiskt manligt (England et al., 2011).

Zipes (1997) menar att berättelsen i många filmer utgår från att kvinnan måste räddas av en modig man. Att räddningsbeteende skulle vara typiskt manligt är något som England et al. (2011) sett tendenser till i Disneys animerade filmer. De har undersökt scener där räddningar förekommer, samt vilken karaktär som utför räddningen respektive blir räddad. Deras resultat visade att de kvinnliga karaktärerna räddades fler gånger än de själva räddade någon annan. De manliga karaktärerna däremot räddades lika många gånger som de själva blev räddade (England et al., 2011). Rönnberg (1999) menar istället att det oftast är kvinnan som räddar mannen i Disneys filmer.

England et al. (2011) har utifrån sin studie presenterat de fem mest förekommande aktiviteterna hos de båda könen. Två av de mest förekommande aktiviteterna som män utförde klassades som typiskt kvinnliga. Detta mönster upprepade sig även hos de kvinnliga karaktärerna där två av de mest förekommande aktiviteterna klassades som manliga aktiviteter (England et al., 2011).

upptäckt att prinsessorna i de senare Disney-filmerna i större utsträckning utför manliga handlingar eller aktiviteter. Vad gäller de manliga karaktärerna ser de inte samma kronologiska förändring, utan menar istället att prinsarna i majoriteten av de undersökta filmerna har uppvisat mer kvinnliga handlingar. Forskarna påpekar dock att detta var något svårt att undersöka då prinsen väldigt sällan syntes i bild i de tidigt producerade filmerna (England et al., 2011).

2.3 Kärleksförhållanden

När det gäller kärlekspar framställs även dessa enligt stereotypa könsroller (Tanner et al., 2003). Junn (1997) har undersökt kärleksförhållanden i Disneys animerade filmer och funnit olikheter mellan kvinnors och mäns beteende kring romantik. Bland annat tenderar kvinnorna att fokusera mer på kärlek och på att hitta en man i slutet av filmen. Dock är det männen som refererar kring äktenskap och förlovning.Männen är även mer benägna att ta första initiativet till att kyssa eller hålla någons hand (Junn, 1997).

I många av Disneys animerade filmer fokuserar handlingen på att närma sig det motsatta könet. Dessutom präglas ofta historien av optimism och lyckliga slut där ett centralt tema är äktenskap. Att hitta äkta kärlek blir därmed en av de viktigaste utgångspunkterna i Disneys filmer (Martin & Kazyak, 2009). Ingraham (2005) anser att den enda kärleken som illustreras i Disneys animerade filmer är heterosexuell. Disney ger därmed en felaktig bild av hur kärlek borde se ut (Ingraham, 2005). Martin och Kazyak (2009) menar att den heterosexuella relationen i filmerna får sin främsta kraft genom en kyss som vanligtvis kommer i slutet av filmerna. I många av de äldre Disney-filmerna syns även tydliga patriarkala strukturer, då det är genom äktenskap som prinsessan får sin kungliga status, vilket innebär att hon inte skulle få sin sociala status utan mannen (Ingraham, 2005).

verkligheten, då verkliga par inte alltid lever ett lyckligt liv tillsammans utan ansträngning, något som både diskuteras av Tanner et al. (2003) och Rönnberg (1999).

3 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING

I detta kapitel beskrivs denna studies syfte och frågeställning.

3.1 Problembakgrund

Flertalet forskare hävdar att framställningen av stereotypa könsroller är ett mönster som förändrats över tid till ett mer neutralt sådant. Detta är främst i Disneys filmer lanserade i slutet av 90-talet och framåt. Att stereotypa könsroller förekommer i framställningen av kärleksrelationer har studerats tidigare, dock har denna forskning främst undersökt filmer lanserade fram till slutet av 90-talet. Det är därför intressant att se hur karaktärerna och dess kärleksrelation framställs i Disneys filmer lanserade på 2000-talet, detta ur ett genusperspektiv.

3.2 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka dynamiken mellan de karaktärer som senare ingår i en relation. Detta genom att undersöka frekvensen av vad karaktärerna faktiskt gör med fokus på stereotypa aktiviteter och handlingar. Undersökningen ämnar även att studera vad karaktärerna gör både när de är med och utan varandra, samt hur helheten av relationen gestaltas. Genom att undersöka detta är förhoppningen att se om aktiviteterna och handlingarna skiljer sig åt vid dessa tillfällen. Att enbart studera filmer från 2000-talet minimerar risken för att filmerna ses utifrån en annan kontext än vad den är skapad i. Detta leder till frågeställningen:

3.3 Frågeställning

Hur framställs dynamiken mellan huvudkaraktären och dess partner i Disneys animerade filmer på 2000-talet?

• Framställs de kvinnliga karaktärerna enligt könsstereotypa aktiviteter och handlingar? o Förändras denna framställning då hon är med respektive utan den manliga

karaktären?

• Framställs de manliga karaktärerna enligt könsstereotypa aktiviteter och handlingar? o Förändras denna framställning då han är med respektive utan den kvinnliga

4 METOD

Detta kapitel innefattar en beskrivning av den valda metoden och tillvägagångssättet för denna studie. Kapitlet beskriver även urval, avgränsningar samt förklaring av variabler.

För att svara på studiens frågeställning har en kvantitativ innehållsanalys med kvalitativa inslag tillämpats. En kvantitativ metod har valts för att kunna lyfta det enskilda med sikte på det generella, vilket är det centrala i en kvantitativ studie (Ekström & Larsson, 2009). Denna metod lämpar sig även väl när man önskar att kunna upprepa studien (Eliasson, 2013). När man vill göra ett större material tillgängligt för analys är denna metod att föredra. Det blir därmed enklare att studera materialet utifrån olika vinklar men ändå behålla empirin (Ekström & Larsson, 2009).

Vid en innehållsanalys undersöks det innehåll som grundas på skriftlig, muntlig eller bildmässig framställning (Esaiasson et al., 2012). En kvantitativ innehållsanalys baseras på likvärdiga uppgifter om olika analysenheter så att dessa sedan kan presenteras och analyseras utifrån siffror. Därmed är den kvantitativa innehållsanalysen ett bra verktyg att använda när forskare söker svar kring förekomsten och frekvensen av olika faktorer i ett material. En faktor som förekommer ofta i materialet blir således central och viktig i studien (Esaiasson et al., 2012).

Innehållsanalysen har genomförts utifrån ett kodschema innehållande variabler som konstruerats för att kunna svara på frågeställningen. Ett antal variabler har en något mer kvalitativ ton och kräver således en större förförståelse. Dessa variabler är dock tydligt beskrivna i kodinstruktionerna för att undvika missförstånd och subjektiv tolkning. Därmed har ett objektivt tillvägagångssätt eftersträvats. De kvalitativa inslagen har tillämpats för att kunna nå djupare och uppnå en mer heltäckande bild av det undersökta materialet. Variablerna baserades på tidigare forskning och förundersökningen och kan därmed appliceras på kommande och äldre filmer som har liknande preferenser.

4.1 Urval och avgränsningar

De filmer som har undersökts i denna studie är Disneys animerade filmer lanserade på 2000-talet. Då Disney är ett av världens största mediemoguler och därmed har stor inverkan i skapandet av barn och ungdomsfilmer har urvalet baserats på detta. För att kunna svara på studiens frågeställning har enbart filmer där kärleksrelationer förekommer valts.

Tidigare forskning inom området fokuserar främst på Disneys filmer lanserade innan millenniumskiftet. Forskare uppger att de sett förändringar över tid av hur kärleksförhållanden och stereotypa könsroller framställs i dessa filmer. Det har även diskuterats kring att det kan uppstå felaktigheter vid analys av dåtidens filmer i en nutida kontext. Med detta i åtanke har enbart filmer lanserade på 2000-talet studerats i denna undersökning. Därmed ses filmerna utifrån dess samtida kontext samtidigt som tidigare forskning kompletteras.

Studien har avgränsats genom att endast undersöka Disneys animerade filmer där karaktärerna i början och slutet av filmen föreställer mänskliga karaktärer. Denna avgränsning har gjorts då unga ofta studerar karaktärers beteende för att sedan själva kunna skapa sig en uppfattning om hur de ska agera i en kommande kärleksrelation (Eggermont, 2006). Det kan därför antas vara rimligt att unga identifierar sig mer med mänskliga karaktärer, vilket har begränsat urvalet.

helhet gestaltas. Uppföljare har valts bort för denna studie då de inte hade kunnat besvara studiens frågeställning.

Det kan vara svårt att avgöra om en kärleksrelation sker i filmen. I de fall tittaren får bevittna ett giftermål eller en förlovning kan det vara enkelt att göra denna bedömning. I andra fall kan det vara svårare då det enbart finns implicita tecken på ett förhållande, där tittarens förförståelse och kulturella preferenser spelar en stor roll. I dessa fall har kriterierna varit att de båda karaktärerna under filmens gång tillbringar mycket tid tillsammans, omfamnar och/eller kysser varandra samt att de avslutar filmen tillsammans. I dagsläget finns det fyra filmer som stämmer överens med våra kriterier. Dessa filmer är Tangled (2010), The Princess

and the Frog (2009), Atlantis - the Lost Empire (2001) och Frozen (2013). 4.2 Praktiskt tillvägagångssätt

4.2.1 Förundersökning

Första steget gällande konstruktionen av kodschemat var att granska tidigare forskning för att få inspiration kring vilka variabler som har används i liknande undersökningar. En förundersökning genomfördes på samtliga studerade filmer för att finna övriga mönster av beteenden eller handlingar.

4.2.2 Konstruering av kodschema

Modell 1 - Översikt av samtliga teman och dess beståndsdelar

Modell 1 ger en överblick av de olika teman som återfinns i kodschemat, samt vad de innehåller för variabler. En mer utförlig beskrivning av innehållet i varje tema finns bifogat i kodinstruktionerna.

4.2.3 Undersökning av T1 och T2

Första steget i undersökningen var att utföra ett interkodarreliabilitetstest där samtliga kodare applicerade T1 och T2 på en slumpmässigt utvald film från urvalet. Resultaten jämfördes sedan och visade på en hög överensstämmelse, över 96 %. Gällande den fortsatta undersökningen har T1 och T2 undersökts av en kodare per film. Resultatet har sedan kontrollerats två gånger vid olika tillfällen för att säkerställa variabelvärdenas reliabilitet.

4.2.4 Undersökning av T3

Eftersom T3 har en annorlunda konstruktion medför det ett annat tillvägagångssätt jämfört med T1 och T2. Kodschemat för T3 applicerades på samtliga filmer. Med många variabler behövdes samtliga filmer ses tre gånger för att säkerhetsställa att inga aktiviteter eller handlingar utelämnades. Då många aktiviteter och handlingar sker samtidigt eller tätt inpå varandra, var det inte möjligt att studera filmerna utan avbrott. För att öka reliabiliteten och för att minimera möjligheten till felkodning har samtliga kodare för detta tema studerat filmerna tillsammans. Efter att ha studerat filmerna tre gånger fylldes kodmatrisen med resultaten.

Vid de tillfällen resultatet skilde sig med enbart en enhet valdes det högre variabelvärdet. Om den första undersökningen visade att huvudkaraktären genomförde en våldsam handling fjorton gånger, medan kontrolleringen visade femton gånger, valdes det högsta variabelvärdet varpå resultatet godkändes. Detta skedde enbart gällande aktiviteter och handlingar med mycket hög frekvens. Då kodaren under kontrolleringen hade färre antal variabler att undersöka vid detta tillfälle kan resultatet från kontrollräkningen antas vara mer trovärdigt. Då detta enbart gällde variabler med högt variabelvärde kan det antas att valet av det högre värdet inte förändrade resultatet i någon större utsträckning.

De resultat från kontrollräkningen som skilde sig med mer än en enhet godkändes ej. Sammanlagt var det mindre än 8 % av variablerna som inte blev godkända i kontrollräkningen och fick därmed kontrolleras en andra gång. Den sista kontrolleringen genomfördes individuellt. Resultaten från den andra kontrolleringen bedömdes ha högre trovärdighet då kodarna studerat filmerna med enbart ett fåtal variabler i åtanke. Samtliga variabelvärden från denna kontroll blev godkända och användes sedan som slutresultat.

4.3 Referensram för analysavsnitt

Författarna till denna studie har använt sig av en komparativ analysmetod för att kunna jämföra det empiriska materialets olika resultat och kunna besvara studiens frågeställning. Gällande analysen av det empiriska materialet har ett hermeneutiskt förhållningssätt tillämpats. Analysen baseras därmed på författarnas förförståelse och åsikter. Däremot är förhoppningen att utomstående ska kunna utföra en egen analys och dra egna slutsatser utifrån denna undersöknings empiriska material. Viss empiri från denna studie har inte analyserats. Detta antingen då variabelvärdena inte har gett tillräckligt höga frekvenser alternativt att författarna inte kunnat utläsa något tydligt mönster av dess innebörd.

4.4 Metodkritik

Syftet med denna undersökning var att mäta hur ofta en aktivitet eller handling sker. Det kan diskuteras huruvida detta innebär att saker och ting tas ur sin kontext, samtidigt som det kan vara ett bra sätt att upptäcka oväntade mönster och sammanhang. Att vissa variabler är kvalitativa innebär att de kräver djupare tolkning och bygger på en förförståelse hos kodaren. Därmed kan filmens innehåll tolkas olika beroende på kodaren, vilket kan leda till skilda variabelvärden. För att i största möjliga mån undvika detta krävs tydliga kodinstruktioner och ett godkänt interkodarreliabilitetstest.

Kodschemat som skapats till denna undersökning innefattar många variabler vilket gör forskningsprocessen lång och omfattande. Med många variabler att undersöka kan det dessutom vara svårt för kodaren att ständigt bibehålla fokus på filmen, vilket kan leda till att detaljer utelämnas. Det höga antalet variabler kan medföra en risk för att kodare som studerar en film utan avbrott inte kommer att komma fram till ett sanningsenligt resultat. När karaktärerna är i bild samtidigt utför de ofta olika aktiviteter och handlingar, vilket leder till att kodaren måste fokusera på vad de båda karaktärerna gör var för sig. Ett alternativt tillvägagångsätt för att mäta frekvensen av variablerna hade kunnat vara att dela in variablerna i flera delar för att sedan koda varje del för sig.

Det kan diskuteras att ett urval på enbart fyra filmer inte ger ett generaliserbart resultat. Urvalet kan därmed anses vara otillräckligt då det utesluter filmer som skulle kunna ha stor påverkan på resultatet. Ett alternativ till detta hade kunnat vara att bredda urvalet och även inkludera filmer med karaktärer föreställande fabler eller djur.

4.5 Forskningsetiska principer

4.6 Källkritik

Det finns grundläggande faktorer som bör bedömas gällande källkritik. Det bör reflekteras över hur källan uppkommit samt att skaparna av källorna är människor med olika förståelse, synpunkter och syfte för sina studier (Østbye, et al., 2004). Många av de källor som använts till denna studie klassas som vetenskapliga artiklar eller akademisk litteratur och är producerade i olika delar av världen. Det kan således innebära att upphovsmännen har olika referensramar i skapandet av sitt material och kan därmed även ha ett bakomliggande syfte varpå resultaten kan få en given vinkel.

4.7 Databehandling

5 RESULTAT

I detta kapitel presenteras resultatet av undersökningen. Detta kapitel är indelat efter variablernas tre teman.

5.1 Resultat av Tema 1

Tema 1 innehåller övergripande information om karaktärerna samt deras livssituation.

Tabell 1, Tema 1, Övergripande information

Övergripande+ information+ Atlantis+ The+Princess+and+ the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Kön?+ ! ! ! !

Huvudkaraktär+ Man! Kvinna! Kvinna! Kvinna!

Bikaraktär+ Kvinna! Man! Man! Man!

+ Ålder?+

! ! ! !

Kvinnan+ Barn! Barn! Barn! Barn!

Mannen+ Ungdom! Ungdom! Ungdom! Barn!

Social+status+i+ början+av+filmen?+

! ! ! !

Kvinnan+ Kunglig! Medelklass! Kunglig! Kunglig!

Mannen+ Medelklass! Kunglig! Fattig! Medelklass!

Social+status+i+ slutet+av+filmen?+

! ! ! !

Kvinnan+ Kunglig! Kunglig! Kunglig! Kunglig!

Mannen+ Kunglig! Kunglig! Kunglig! Förmögen!

+

Familjesituation?+

! ! ! !

Kvinnan+ Biologisk!familj! Biologisk!familj! Biologisk!familj! Biologisk!familj!

Mannen+ Nej! Biologisk! Nej! Nej!

Har+någon+karaktär+ en+magiska+kraft?+

! ! ! !

Kvinnan+ Ja! Nej! Ja! Nej!

Mannen+ Nej! Nej! Nej! Nej!

Om#ja,#vad#för# kraft?#

! ! ! !

Kvinnan+ Helande! F! Helande! F!

Mannen+ F! F! F! F!

I tre av filmerna är huvudkaraktären en kvinna och i en film är huvudkaraktären en man. I samtliga filmer presenteras de kvinnliga karaktärerna som barn medan majoriteten av männen presenteras som ungdomar. Tabellen visar vad karaktärerna har för social status i början och i slutet av filmerna. Vid första anslaget är tre av de kvinnliga karaktärerna kungliga. I slutet av filmerna är samtliga karaktärer kungliga förutom en som istället blivit förmögen.

Samtliga kvinnliga karaktärer omges av en biologisk familj medan majoriteten av de manliga karaktärerna inte gör det. Det är endast i The Princess and the Frog som den manliga karaktären omges av en biologisk familj. Det är enbart två kvinnliga karaktärer som har en magisk kraft, dessa krafter är båda helande.

5.2 Resultat av Tema 2

Tema 2 består av variabler gällande karaktärernas första möte samt övergripande frågor om deras kommande relation.

Tabell 2, Tema 2, Första mötet

Första+mötet+ Atlantis+ The+Princess+and+

the+Frog+ Tangled+ Frozen+

+ Hur+träffas+de?++ ! Av!en!slump! ! Av!en!slump! ! Av!en!slump! ! Av!en!slump! + Är+någon+i+fara?+ !

Nej! Nej!! Ja!! Nej!!

# Om#ja,#vem#är#i#fara?# ! F! ! F! ! Mannen! ! F! Om#ja,#vilken#slags# fara?# ! F! F!! En!knipa!! F!! Om#ja,#blir#hen#räddad# av#den#andre?# ! F! F!! Nej!!! F!!

Tabell 2 tillhör den första delen av Tema 2 som beskriver hur de båda karaktärerna träffas första gången samt vad som händer vid detta tillfälle.

Tabell 3, Tema 2, Senare i relationen

Senare+i+relationen+ Atlantis+ The+Princess+and+the+

Frog+ Tangled+ Frozen+

Ger+någon+upp+något+ för+kärleken?+ ! Ja! ! Ja! ! Ja! ! Nej! Om#ja,#vem#av# karaktärerna?# !

Mannen! Båda!! Kvinnan!! F!!

Om#ja,#vad#måste# kvinnan#ge#upp?# ! F! ! Sin!livssituation! Sin!livssituation!och!sin! magiska!kraft! ! F! Om#ja,#vad#måste# mannen#ge#upp?# ! Sin!livssituation! ! Sin!livssituation! ! F! ! F! Bråkar+karaktärerna+ någonsin+med+varandra?++ ! Nej! ! Nej! ! Nej! ! Nej! Gifter+sig+ karaktärerna?+ !

Nej! Ja!!! Ja!! Nej!!

Om#ja,#vem#nämner# äktenskapet#först?# ! F! ! Mannen! ! Mannen! ! F!

Tabell 3 tillhör den andra delen av Tema 2 som beskriver vad som händer senare i relationen, efter att karaktärerna har träffats.

I tre av filmerna ger någon av karaktärerna upp något för kärleken. Vid samtliga tillfällen ger de upp sin livssituation. De förekommer aldrig att karaktärerna bråkar med varandra i de undersökta filmerna. Äktenskap förekommer i två av filmerna, The Princess and the Frog och

5.3 Resultat av Tema 3 – Del 1: Karaktärerna utan varandra

Följande tabeller är en sammanställning av T3:s första del. Denna del behandlar när de båda karaktärerna är utan den andra karaktären samt vilka aktiviteter och handlingar de då utför.

Tabell 4, Tema 3, Hårda aktiviteter – Karaktärerna utan varandra

Hårda+aktiviteter++ I+Karaktärerna+utan+varandra+++ Atlantis+ The+Princess+and+ the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+ transporteras;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 1! 1! 0! 2! Mannen+ 13! 0! 2! 8! Hur#många#gånger#styrs# transportmedlet#av;# ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 2! Mannen+ 4! 0! 2! 8! + Hur+många+gånger+klättrar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 2! 2! 4! Mannen+ 5! 0! 6! 0! Hur+många+gånger+svingar+ sig;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 0! Mannen+ 1! 0! 1! 0! Hur+många+gånger+utövas+en+ sport+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 2! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+utförs+en+ våldsam+handling+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 3! 0! Mannen+ 4! 2! 6! 0! Hur+många+gånger+blir+ karaktären+utsatt+för+våld?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 1! 1! 4! Mannen+ 18! 5! 12! 2! Hur+många+gånger+sköts+ hårda+hushållssysslor+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 1! 0! 0! Mannen+ 4! 0! 0! 3!

Tabell 4 beskriver vad de båda karaktärerna utför för hårda aktiviteter då de inte är med varandra. Denna tabell behandlar olika hårda aktiviteter, exempelvis hur många gånger karaktären blir utsatt för våld eller hur många gånger hårda hushållssysslor utförs.

Vad gäller de fysiska aktiviteterna som att klättra och att svinga sig är det männen som utför dessa aktiviteter mest frekvent. Däremot är de kvinnliga karaktärerna mest aktiva gällande att utöva en sport.

De kvinnliga karaktärerna utför sällan en våldsam handling när de är utan den manliga karaktären. I Tangled utför dock den kvinnliga karaktären tre våldsamma handlingar. I majoriteten av filmerna utför de manliga karaktärerna våldsamma handlingar mer frekvent än kvinnorna. De kvinnliga karaktärerna blir sällan utsatta för våld. Männen å andra sidan blir utsatta för våld flera gånger i samtliga filmer då de är utan den kvinnliga karaktären.

Det är enbart en kvinnlig karaktär som utför en hård hushållssyssla då hon är utan den manliga karaktären. De manliga karaktärerna utför hårda hushållssysslor betydligt oftare, framförallt i Atlantis och Frozen.

Tabell 5, Tema 3, Mjuka aktiviteter – Karaktärerna utan varandra

Mjuka+aktiviteter++

I+Karaktärerna+utan+varandra++ Atlantis+ The+Princess+and+the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+gånger+dansar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 1! 0! 6! Mannen+ 0! 3! 0! 0! Hur+många+gånger+sjunger;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 2! 3! 14! Mannen+ 0! 0! 0! 1! Hur+många+gånger+spelas+ instrument+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 1! 0! Mannen+ 0! 2! 0! 1! Hur+många+gånger+läses+ böcker/tidningar+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 1! 1! 0! Mannen+ 14! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+utförs+ något+konstnärligt+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 5! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+sköts+ mjuka+hushållssysslor+av:+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 12! 14! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0!

De kvinnliga karaktärerna i The Princess and the Frog och Frozen sjunger och dansar ofta när de är utan de manliga karaktärerna. Även den kvinnliga karaktären i Tangled sjunger, sammanlagt tre gånger. Det är endast en man som dansar, detta tre gånger i The Princess and

the Frog. Det är endast den manliga karaktären i Frozen som sjunger.

Det är enbart den kvinnliga karaktären i Tangled som en gång spelar ett instrument. Däremot är det två av de manliga karaktärer som spelar ett instrument, detta i The

Princess and the Frog och Frozen. I Atlantis läser den manliga karaktären böcker/tidningar

14 gånger när han inte är med den kvinnliga karaktären. Det är två kvinnliga karaktärer som läser böcker/tidningar, detta en gång i The Princess and the Frog och Tangled. Av samtliga karaktärer är det enbart den kvinnliga karaktären i Tangled som utför något konstnärligt. Det är endast de kvinnliga karaktärerna som sköter mjuka hushållssysslor när de är utan den andra karaktären.

Tabell 6, Tema 3, Reaktioner och övriga aktiviteter – Karaktärerna utan varandra

Reaktioner+&+övriga+ aktiviteter+I+Karaktärerna+ utan+varandra+

Atlantis+ The+Princess+and+

the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+gånger+skrattar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 4! 4! 16! Mannen+ 1! 3! 0! 2! + Hur+många+gånger+gråter;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 2! 1! 1! 2! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+skriker+(av+ rädsla+eller+chock);+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 2! 2! 9! Mannen+ 4! 0! 3! 3! Hur+många+gånger+skriker+(av+ lycka+eller+glädje);+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 1! 0! 2! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+framställs+ karaktären+som+svag/döende?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 8! Mannen+ 1! 0! 0! 0!

I majoriteten av filmerna skrattar de kvinnliga karaktärerna mer än männen. Samtliga kvinnliga karaktärer gråter minst en gång. Däremot gråter männen aldrig när de är utan de kvinnliga karaktärerna.

Majoriteten av karaktärerna skriker någon gång av rädsla eller chock när de är utan varandra. I The Princess and the Frog och Frozen skriker de kvinnliga karaktärerna av rädsla eller chock fler gånger än de manliga karaktärerna. I Atlantis och Tangled är det istället mannen som skriker av rädsla eller chock mest frekvent. Det är enbart de kvinnliga karaktärerna som skriker av lycka eller glädje då de är utan den manliga karaktären.

Det är en kvinnlig karaktär som framställs som svag och/eller döende då hon är utan den manliga karaktären, detta åtta gånger i Frozen. Det är bara i Atlantis det förekommer att en manlig karaktär framställs som svag och/eller döende, detta vid ett tillfälle.

Tabell 7, Tema 3, Utseende – Karaktärerna utan varandra

Utseende++

–+Karaktärerna+utan+ varandra+

Atlantis+ The+Princess+and+

the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+outfits+har;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 3! 17! 2! 10! Mannen+ 19! 2! 1! 2! Hur+många+gånger+rättas+ kläderna+till+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 5! Mannen+ 8! 3! 0! 2! Hur+många+gånger+bättrar+ karaktären+på+sitt+yttre?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 1! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0!

Tabell 7 beskriver variabler som rör karaktärernas utseende då de inte är med varandra..

5.4 Resultat av Tema 3 - Del 2: Karaktärerna med varandra

Följande tabeller behandlar T3:s andra del, därmed beskrivs de aktiviteter och handlingar de båda karaktärerna utför när de är med varandra.

Tabell 8, Tema 3, Hårda aktiviteter - Karaktärerna med varandra

Hårda+aktiviteter++

I+Karaktärerna+med+varandra+ Atlantis+ The+Princess+and+the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+ transporteras;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 2! 7! 2! 3! Mannen+ 1! 7! 3! 3! Hur#många#gånger#styrs# transportmedlet#av;# ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 2! 0! 0! Mannen+ 0! 0! 2! 3! + Hur+många+gånger+klättrar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 2! 2! 0! 2! Mannen+ 4! 3! 1! 2! Hur+många+gånger+svingar+ sig;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 3! 0! Mannen+ 0! 0! 1! 0! Hur+många+gånger+utövas+en+ sport+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 1! Mannen+ 0! 0! 0! 1! Hur+många+gånger+utförs+en+ våldsam+handling+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 9! 8! 10! 9! Mannen+ 0! 0! 24! 1! Hur+många+gånger+blir+ karaktären+utsatt+för+våld?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 4! 6! 0! 2! Mannen+ 4! 22! 45!! 6! Hur+många+gånger+sköts+ hårda+hushållssysslor+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 8! 0! 2! Mannen+ 1! 3! 2! 3!

Tabell 8 beskriver vad de båda karaktärerna utför för hårda aktiviteter när de är med varandra. Tabellen beskriver exempelvis hur många gånger karaktärerna utövar en sport.

Samtliga män klättrar någon gång då han är med den kvinnliga karaktären. Det är tre kvinnliga karaktärer som klättrar när de är med den manliga karaktären. I majoriteten av filmerna klättrar den manliga karaktären mer än den kvinnliga. Både den manliga och kvinnliga karaktären svingar sig i Tangled, dock är det den kvinnliga karaktären som svingar sig flest gånger. Det är endast karaktärerna i Frozen som utövar en sport då de är med varandra.

I majoriteten av filmerna är det de kvinnliga karaktärerna som utför fler våldsamma handlingar än de manliga karaktärerna. Männen utför sällan en våldsam handling, förutom den manliga karaktären i Tangled som utför denna handling väldigt frekvent. De manliga karaktärerna blir utsatta för våld oftare än de kvinnliga karaktärerna.

I samtliga filmer utför de manliga karaktärerna minst en hård hushållssyssla när de är med den kvinnliga karaktären. Det är enbart två kvinnliga karaktärer som utför hårda hushållssysslor, detta flertalet gånger i The Princess and the Frog och Frozen.

Tabell 9, Tema 3, Mjuka aktiviteter – Karaktärerna med varandra

Mjuka+aktiviteter++

I+Karaktärerna+med+varandra+ Atlantis+ The+Princess+and+the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+gånger+dansar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 8! 6! 0! Mannen+ 0! 6! 2! 0! + Hur+många+gånger+sjunger;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 4! 6! 0! Mannen+ 0! 1! 2! 0! Hur+många+gånger+spelas+ instrument+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 0! Mannen+ 0! 9! 0! 0! Hur+många+gånger+läses+ böcker/tidningar+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 1! 0! Mannen+ 2! 1! 1! 0! Hur+många+gånger+utförs+ något+konstnärligt+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 1! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+sköts+ mjuka+hushållssysslor+av:+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 4! 0! 0! Mannen+ 1! 4! 0! 0!

I två filmer dansar karaktärerna när de är med varandra, detta i The Princess and the Frog och

Tangled. Det är den kvinnliga karaktären i dessa filmer som dansar mer än de manliga

karaktärerna. I samma filmer sker det även att karaktärerna sjunger när de är med varandra. De kvinnliga karaktärerna sjunger i dessa fall fler gånger än de manliga karaktärerna.

Det är enbart en karaktär som spelar ett instrument när hen är tillsammans med sin respektive, detta är den manliga karaktären i The Princess and the Frog. I samtliga filmer förutom

Frozen läser de manliga karaktärerna någon gång en bok/tidning när de är med den kvinnliga

karaktären. Att den kvinnliga karaktären läser böcker/tidningar när hon är med den manliga karaktären sker en gång i Tangled. Samma karaktär är även den enda som utför något konstnärligt när hon är med den manliga karaktären.

Två av de manliga karaktärerna sköter mjuka hushållssysslor när de är med de kvinnliga karaktärerna. Det är endast en kvinnlig karaktär som sköter mjuka hushållssysslor då hon är med den manliga karaktären, detta flertalet gånger i The Princess and the Frog.

Tabell 10, Tema 3, Reaktioner och övriga aktiviteter – Karaktärerna med varandra

Reaktioner+&+övriga+ aktiviteter+I+Karaktärerna+ med+varandra+

Atlantis+ The+Princess+and+

the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+gånger+skrattar;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 2! 9! 6! 5! Mannen+ 2! 4! 1! 2! + Hur+många+gånger+gråter;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 1! 2! 3! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0! Hur+många+gånger+skriker+(av+ rädsla+eller+chock);+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 16! 2! 5! Mannen+ 0! 7! 3! 4! Hur+många+gånger+skriker+(av+ lycka+eller+glädje);+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 1! 1! Mannen+ 0! 0! 0! 1! Hur+många+gånger+framställs+ karaktären+som+svag/döende?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 4! 0! 0! 6! Mannen+ 1! 0! 4! 0!

De kvinnliga karaktärerna skrattar och gråter fler gånger än de manliga. Det förekommer aldrig att den manliga karaktären gråter när han är med den kvinnliga karaktären.

De kvinnliga karaktärerna skriker flertalet gånger av rädsla eller chock i majoriteten av filmerna när de är med den manliga karaktären. Det är endast den manliga karaktären i

Tangled som skriker fler gånger än den kvinnliga karaktären när de är med varandra. Två

kvinnliga karaktärer skriker av lycka eller glädje, detta i Tangled och Frozen. Det är enbart en manlig karaktär som skriker av lycka eller glädje, detta i Frozen.

Två kvinnliga karaktärer framställs som svaga och/eller döende, detta vid flera tillfällen i

Atlantis och Frozen. Två manliga karaktärer framställs som svaga och/eller döende, detta i Atlantis och Tangled.

Tabell 11, Tema 3, Utseende – Karaktärerna med varandra

Utseende++ –+Karaktärerna+med+ varandra+ Atlantis+ The+Princess+and+ the+Frog+ Tangled+ Frozen+ + Hur+många+outfits+har;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 5! 9! 1! 3! Mannen+ 3! 7! 1! 3! Hur+många+gånger+rättas+ kläderna+till+av;+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 1! Mannen+ 1! 1! 0! 3! Hur+många+gånger+bättrar+ karaktären+på+sitt+yttre?+ ! ! ! ! Kvinnan+ 0! 0! 0! 0! Mannen+ 0! 0! 0! 0!

Tabell 11 beskriver variabler kring utseendet hos de båda karaktärerna då de är med varandra.

5.5 Resultat av Tema 3 - Del 3: Karaktärerna samtidigt Tabell 12, Tema 3, Hårda aktiviteter - Karaktärerna samtidigt

Hårda+aktiviteter++

I+Karaktärerna+samtidigt+ Atlantis+ The+Princess+and+the+Frog+ Tangled+ Frozen+

Hur+många+gånger+transporteras+ de+tillsammans?+ 1!! 6!! 2!! 4!! + Vem#för#fordonet?# ! F! ! Kvinnan!3/6! ! Mannen!2/2! ! Mannen!4/4! Hur+många+gånger+klättrar+de+ tillsammans?+ ! 2! 1!! 0!! 2!! Hur+många+gånger+svingar+de+ sig+tillsammans?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+utövar+en+ sport+tillsammans?+ ! 0! 0!! 0!! 1!! Hur+många+gånger+utför+de+ en+våldsam+handling+ tillsammans?+ ! 0! 0!! 0!! 0!! Hur+många+gånger+blir+de+ utsatta+för+våld+samtidigt?+ ! 0! ! 4! ! 0! ! 2! Hur+många+gånger+sköter+de+ hårda+hushållssysslor+ tillsammans?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0!

Tabell 12 beskriver vad de båda karaktärerna utför för hårda aktiviteter då de är tillsammans, det vill säga vilka aktiviteter de utför samtidigt.

Att karaktärerna transporteras tillsammans sker i samtliga filmer. I Tangled och Frozen är det den manliga karaktären som för fordonet samtliga gånger karaktärerna transporteras tillsammans. I The Princess and the Frog är det istället enbart den kvinnliga karaktären som för fordonet.

I majoriteten av filmerna klättrar de båda karaktärerna tillsammans. Det är endast i Frozen som de båda karaktärerna utövar en sport tillsammans. Karaktärerna i The Princess and the

Tabell 13, Tema 3, Mjuka aktiviteter - Karaktärerna samtidigt Mjuka+aktiviteter++ I+Karaktärerna+samtidigt+ Atlantis+ The+Princess+and+ the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+dansar+de+ med+varandra?+ ! 0! ! 6! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+sjunger+de+ tillsammans?+ ! 0! ! 1! ! 1! ! 0! Hur+många+gånger+spelar+de+ ett+instrument+tillsammans?+ ! 0! 0!! 0!! 0!! Hur+många+gånger+läser+de+ en+bok/tidning+tillsammans?+ ! 0! ! 1! ! 1! ! 0! Hur+många+gånger+utför+de+ något+konstnärligt+tillsammans?+ 0!! 0!! 0!! 0!! Hur+många+gånger+sköter+de+

mjuka+hushållssysslor+tillsammans?+ 0!!

! 0! ! 0! ! 0!

Tabell 13 beskriver vad de båda karaktärerna utför för mjuka aktiviteter tillsammans, det vill säga vilka aktiviteter och handlingar de utför samtidigt.

Karaktärerna dansar tillsammans ett flertal gånger i The Princess and the Frog. Att karaktärerna sjunger tillsammans sker en gång i The Princess and the Frog och en gång i

Tangled. I samma filmer förekommer det även en gång vardera att karaktärerna läser en

bok/tidning tillsammans.

Tabell 14, Tema 3, Reaktioner och övriga aktiviteter - Karaktärerna samtidigt

Reaktioner+&+övriga+ aktiviteter+I+Karaktärerna+ samtidigt+

Atlantis+ The+Princess+and+

the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+skrattar+ de+tillsammans?+ ! 0! 1!! 1!! 1!! Hur+många+gånger+gråter+de+ tillsammans?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+skriker+(av+ rädsla+eller+chock)+de+ tillsammans?+ ! 0! ! 3! ! 1! ! 2! Hur+många+gånger+skriker+(av+ lycka+eller+glädje)+de+ tillsammans?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+framställs+ de+som+svaga/döende+ samtidigt?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0!

Tabell 14 beskriver reaktioner och övriga aktiviteter som de båda karaktärerna utför samtidigt.

5.6 Resultat av Tema 3 - Del 4: Karaktärerna gentemot varandra Tabell 15, Tema 3, Karaktärerna gentemot varandra – del 1

Karaktärerna+gentemot+ varandra+–+del+1+ Atlantis+ The+Princess+and+ the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+fångar+ mannen+kvinnan?+ ! 1! ! 2! ! 0! ! 4! Hur+många+gånger+fångar+ kvinnan+mannen?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+hjälper+ mannen+kvinnan+upp?+ 1!! 8!! 2!! 3!! Hur+många+gånger+hjälper+ kvinnan+mannen+upp?+ ! 1! ! 1! ! 1! ! 2! Hur+många+gånger+lyfter+ mannen+kvinnan?+ 0!! 2!! 1!! 5!! Hur+många+gånger+lyfter+ kvinnan+mannen?+ ! 0! ! 0! ! 0! ! 0! Hur+många+gånger+bär+ mannen+kvinnan?+ 1!! 0!! 1!! 3!! Hur+många+gånger+bär+ kvinnan+mannen?+ 0!! 0!! 0!! 0!! Hur+många+gånger+räddar+ mannen+kvinnan?+ ! 1! ! 2! ! 0! ! 0! +

Om#ja,#från#vad?# Döden!! Två!knipor!! F!! F!!

Hur+många+gånger+räddar+ kvinnan+mannen?+ 0!! 1!! 3!! 4!! # Om#ja,#från#vad?# ! F! ! En!knipa! Två!knipor!&! en!död! Tre!död!&!en!knipa! Hur+många+gånger+berör+ mannen+kvinnan?+ 3!! 15!! 14!! 14!! Hur+många+gånger+berör+ kvinnan+mannen?+ ! 15! ! 15! ! 13! ! 6! Hur+många+gånger+pussar+ mannen+kvinnan+(förutom+på+ munnen?)+ ! 0! 0!! 0!! 0!! Hur+många+gånger+pussar+ kvinnan+mannen+(förutom+på+ munnen?)+ ! 0! 0!! 0!! 1!!

Tabell 15 beskriver vad de båda karaktärerna gör gentemot varandra. Exempelvis hur många gånger de berör varandra.

I majoriteten av filmerna fångar de manliga karaktärerna de kvinnliga karaktärerna. Alla karaktärer i samtliga filmer hjälper någon gång sin respektive upp. Dock är detta en handling som utförs mer frekvent av de manliga karaktärerna.

I två av filmerna räddar den manliga karaktären den kvinnliga karaktären, detta i The Princess

and the Frog där han räddar henne från en knipa två gånger, samt i Atlantis där han räddar

henne från döden en gång. Samtliga kvinnliga karaktärer förutom i Atlantis räddar någon gång den manliga karaktären, i två av dessa tillfällen räddar hon honom från döden flertalet gånger.

De manliga och kvinnliga karaktärerna berör varandra i samtliga filmer. Detta variabelvärde har en hög frekvens i samtliga filmer. Det sker endast en gång att en kvinnlig karaktär pussar en manlig karaktär någonstans förutom på munnen.

Tabell 16, Tema 3, Karaktärerna gentemot varandra – del 2

Karaktärerna+gentemot+

varandra+I+del+2+ Atlantis+ The+Princess+and+the+Frog+ Tangled+ Frozen+ Hur+många+gånger+utsätter+ mannen+kvinnan+för+våld?+ ! 0! 0!! 0!! ! ! 1! ! Hur+många+gånger+utsätter+ kvinnan+mannen+för?+ ! 2! ! 7! ! 8! ! ! 2! Hur+många+gånger+omfamnar+ de+varandra?+ ! 1! ! 4! ! 1! ! 1! # Om#ja,#på#vems#initiativ?+ !

Kvinnan! Båda!4/4!! Kvinnan!! Båda!!

Hur+många+gånger+kysser+de+ varandra?+ ! 0! ! 4! ! 2! ! 1! + Om#ja,#på#vems#initiativ?# ! F! ! Mannen!2/4! Båda!2/4! ! Kvinnan!1/2! Båda!1/2! ! Mannen!

Tabell 16 beskriver vad karaktärerna gör gentemot varandra

6 ANALYS

Detta kapitel innehåller analys och diskussion. Med utgångspunkt ur tidigare forskning och teori analyseras resultatet från studiens empiriska material.

Genus är ett varierat och komplext arrangemang mellan kvinnor och män som innesluts av reproduktion och kulturella dimensioner av femininet och maskulinitet (Bradley, 2013). Sett ur ett genusperspektiv är kvinnliga och manliga könsroller något som ständigt reproduceras, dels genom social interaktion men även hos medierna. Det empiriska materialet för denna studie kommer därför att ses ur ett genusperspektiv för att undersöka de kvinnliga och manliga skillnaderna, samt diskutera kring huruvida Disney är normgivande genom upprätthållande av de sociala könen.

6.1 Analys av Tema 1 & Tema 2

Studiens resultat visar att samtliga kvinnliga karaktärer i filmerna presenteras som barn, medan majoriteten av de manliga karaktärerna presenteras i ungdomen. Män får ofta lära sig hur de ska bete sig för att passa in i de muskulösa machoidealen som förväntas av dem (Bradley, 2013). Anledningen till att männen sällan presenteras som barn, kan antas bero på att de redan vid första anslaget ska kunna visa att de lever upp till rådande maskulina ideal.

Både kvinnliga och manliga karaktärer ger upp något för förhållandets skull i flera av de undersökta filmerna. Vad som kan anses vara intressant är att i samtliga fall detta sker väljer karaktären att ge upp sin livssituation. Dock visar inte resultatet i fall de ger upp något för det bättre eller för det sämre. Att karaktärerna väljer att ge upp sin livssituation kan signalera att kärleken har ett högt pris och inte är något som kan uppnås utan vilja att ge upp något annat. Tanner et al. (2003) och Rönnberg (1999) menar att tittaren får en bild av att kärlek är något enkelt som inte kräver någon större ansträngning. Då flera karaktärer väljer att ge upp sin livssituation anser författarna till denna studie att detta fenomen kan vara något som förändrats i de senare filmerna. Genom att signalera att karaktärerna behöver ge upp något för kärleken indikerar Disney att kärlek inte alltid är enkelt.

Resultatet från undersökningen visar att samtliga kärlekspar träffas av en slump första gången de ses. Junn (1997) menar att de kvinnliga karaktärerna fokuserar mer på romantik och på att hitta en man i slutet av filmen. Männen tenderar istället att dra mer referenser till äktenskap och förlovning (Junn, 1997). Båda parter kan därmed antas vara ute efter att hitta kärleken. Då Disney framställer att kärlek är något som endast finnes av en slump kan det tyckas förmedla att sökandet efter kärlek är ett spel, där det handlar om att vara på rätt plats vid rätt tillfälle. Således är finnandet av kärlek något som helt är lämnat åt ödet. Av de par som gifter sig i filmerna är det männen som nämner äktenskap. Att det mestadels är de manliga karaktärerna som drar flest referenser till äktenskap stämmer väl överens med resultaten från denna undersökning.

6.2 Analys av Tema 3

England et al. (2011) har påpekat att kvinnliga karaktärer ofta framställs som svaga. Även de kvinnliga karaktärerna i denna studie framställs som svaga och/eller döende betydligt oftare än männen. Även om det förekommer att de manliga karaktärerna framställs som svaga och/eller döende är det inte i lika stor utsträckning som de kvinnliga karaktärerna. Detta resultat kan signalera att det kvinnliga könet är mer utsatt och inte har lika stor makt och kontroll över sin egen person. Detta kan indikera att mannen är det starkare könet som besitter mest makt, vilket kan bidra till att stereotypa patriarkala könsroller upprätthålls. Att det även anses vara typiskt kvinnligt att visa känslor (England et al., 2011) kan vara en annan anledning till att Disney inte framställer de manliga karaktärerna som svaga.

Mönstret gällande passivitet upprepar sig även vid transporter. Detta då studien visar att de kvinnliga karaktärerna sällan styr transportmedlet vid de tillfällen de transporteras, både när de är med eller utan de manliga karaktärerna. De kan därför uppfattas som passiva. England et al. (2011) menar att män ofta framställs som ledande. Då karaktärerna transporteras tillsammans, är det mest vanligt förekommande att det är den manliga karaktären som för fordonet och kan därmed antas inta en ledande roll. Detta kan signalera att de kvinnliga karaktärerna framställs som passiva och okunniga. De kvinnliga karaktärerna kan även uppfattas som mindre självständiga och i behov av männen för att kunna förflytta sig. Tidigare forskare har diskuterat kring att de stereotypa könsrollerna bleknat med tiden samt att män och kvinnor i de senare filmerna framställs mer könsneutralt. Utifrån detta resultat kan det antas vara mannen som har ledarrollen i förhållandet. Att kvinnor då framställs som passiva kan vara starkt kopplat till stereotypa könsroller där kvinnan vedertaget ska bli ledd av mannen. Att kvinnan inte kan ta kommandot över en så vardaglig syssla som att transportera fordonet, då både mannen och kvinnan ska färdas, kan innebära att kvinnan framställs som oförmögen till att ta ledande initiativ.

kan detta innebära att offerrollen snarare är en stereotypt manlig framställning än en kvinnlig sådan, vilket kan antas falsifiera Rönnbergs teori. Att män framställs som mer utsatta för våld kan signalera att de har en tydligare offerroll. Sett ur ett annat perspektiv kan det istället framställa män som tåligare.

Luther och Legg (2010) har kommit fram till att män står för över 75 % av alla fysiskt aggressiva handlingar som sker i amerikanska barnkanaler. Även Junn (1997) menar att män ofta framställs som våldsamma karaktärer. Resultatet från denna studie visar att de manliga karaktärerna utsätter andra för våld mer än vad de kvinnliga karaktärerna gör när de är utan varandra. När karaktärerna istället är med varandra skiljer sig dock frekvensen med enbart en enhet, således är de kvinnliga karaktärerna mest våldsamma. Författarna till denna studie tycker därför det är intressant att männen framställs som lugnare och inte lika stereotypt manliga när de är med de kvinnliga karaktärerna, till skillnad från när de är utan varandra. Kvinnan kan således tyckas bli mer irrationell och anta ett mer manligt karaktärsdrag när hon är med mannen. En annan syn på detta kan vara att kvinnorna målas upp som mer starka och självständiga. Det kan diskuteras kring om detta är ett sätt för filmskaparna att skapa en spänning i filmen, alternativt söka omvända en stereotyp framställning.

Ytterligare ett intressant resultat från studien visar att de kvinnliga karaktärerna i samtliga filmer är våldsamma mot männen. Att mannen istället är våldsam mot kvinnan sker enbart en gång i en film. Detta kan vara intressant då det kan antas innebära att det är fegt och oetiskt att slå en kvinna då det finns strukturella skillnader på hur våld mot kvinnor gentemot våld mot män uppfattas. Att män ska vara starka och tåla mer kan antas vara en norm Disney bidrar till att förstärka.

lycka och/eller glädje samt av chock och/eller rädsla. Detta kan signalera att kvinnorna är lyckligare och gladare och/eller att de är mer benägna att tydligt visa sina känslor. Vad som är kan antas vara intressant är att de kvinnliga karaktärerna gråter flertalet gånger i samtliga filmer, medan de manliga karaktärerna aldrig gör det. Ur resultatet är det svårt att avgöra om det finns några indikationer på att de kvinnliga karaktärerna skulle visa känslor mer eller mindre beroende på om hon är med eller utan mannen.

Att de manliga karaktärerna inte visar sina känslor, varken då de är med eller utan de kvinnliga karaktärerna, kan bero på att det kan anses vara typiskt kvinnligt att visa känslor. Förmåga att visa och uttrycka känslor kan ses som en positiv egenskap då känslor är något mänskligt som är en stor del av livet. Vad författarna tycker är intressant är inte enbart att kvinnorna visar mer känslor, utan att männen visar mindre. Att männen inte visar känslor lika frekvent kan bidra till en bild av att mannen bör upprätthålla sitt machoideal för att inte ses som vek. Att barn i tidig ålder får lära sig att personer av det manliga könet inte är berättigade att visa känslor i samma utsträckning som det kvinnliga könet kan bidra till en missvisande verklighetsuppfattning.

Att kvinnan måste räddas av en man i Disneys filmer är något Zipes (1997) studerat närmare. Flertalet tidigare forskare har diskuterat huruvida räddningsbeteende skulle vara något typiskt manligt. England et al. (2011) påpekar dock att detta inte stämmer överens med deras resultat. Av de undersökta filmerna är det enbart i The Princess and the Frog som mannen räddar kvinnan och då ifrån knipor. Kvinnorna å andra sidan, räddar männen betydligt oftare. Att de kvinnliga karaktärerna räddar männen förekommer i samtliga filmer förutom Atlantis. I

Tangled och Frozen räddar båda kvinnorna männen från döden vid minst ett tillfälle. Därmed

kan det anses vara relativt tydligt att mannen är beroende av kvinnan för överlevnad. Resultaten för denna studie ligger därmed i enlighet med England et al. (2011) och Rönnberg (1999). Detta kan innebära att de kvinnliga karaktärerna återigen framställs som hjälpsamma och omhändertagande. Att det ska vara naturligt för kvinnor att rädda sina män och alltid finnas till hands kan således vara en bild som förmedlas genom Disneys animerade filmer.

stark. Detta mönster stämmer dock inte överens då männen är utan kvinnorna, vilket kan antyda att könsrollen förstärks när männen sedan är med de kvinnliga karaktärerna. Att männen är mer atletiska kan bero på att de måste visa styrka gentemot kvinnan för att förstärka sin manliga roll. Anledningen till detta kan antas vara att en feminin kvinna dras till en maskulin man samt att motsatser dras till varandra, vilket är något som diskuterats av RFSU (2014).

Kvinnliga karaktärer tenderar istället att vara aktiva genom att dansa (Do Rozario, 2004). Detta antagande bekräftas av resultatet som visar att de kvinnliga karaktärerna dansar oftare än de manliga karaktärerna, både när de är med eller utan de manliga karaktärerna. Det kan diskuteras kring huruvida denna aktivitet är typiskt kvinnlig, särskilt med tanke på att kodinstruktionerna för denna variabel utgår från att karaktären dansar med någon annan. Traditionellt sett utförs ofta en dans mellan en man och en kvinna, trots detta är det kvinnorna som dansar mer än männen. Författarna av denna studie är således förvånande av de tydliga skillnaderna mellan könen gällande denna variabel. Då resultatet visar såpass markanta skillnader mellan kvinnorna och männen kan det tyda på att dans är en stereotypt kvinnlig aktivitet. Att det i så fall skulle vara ett feminint attribut kan även förklara varför männen i detta fall dansar mindre. Samma mönster visar sig även gällande sång. Denna aktivitet sker betydligt fler gånger av de kvinnliga karaktärerna både då de är med och utan den manliga karaktären. Således kan även sång antas vara en typiskt kvinnlig aktivitet.

En annan stereotypt kvinnlig egenskap är att vara hjälpsam och omhändertagande (England et al., 2011). Av de karaktärer som innehar en magisk kraft är båda karaktärerna kvinnor som har förmåga att hela och läka. Att kvinnliga karaktärer ofta framställs som hjälpsamma och omhändertagande kan vara en förklaring till varför de båda kvinnorna har just helande krafter. Författarna anser att detta resultat kan signalera att kvinnor inte räcker till i naturligt mänsklig form, utan att de är i behov av ytterligare egenskaper för att kunna uppfattas som fulländade. Sett ur en annan synvinkel kan det även ge ett sken av att kvinnor innehar fler högt ansedda egenskaper vilket kan tyda på att kvinnor är mer värdefulla.

det enbart i en film mannen läser betydligt fler gånger än kvinnan. Även när den manliga karaktären är med den kvinnliga karaktären läser han mer frekvent än henne. På det stora hela spelar de manliga karaktärerna ett instrument fler gånger än de kvinnliga karaktärerna. Det förekom enbart i en film att den manliga karaktären spelar ett instrument när han är med den kvinnliga karaktären. Ingen av männen utför dock något konstnärligt. Studiens resultat tyder inte på att frekvensen av att spela ett instrument eller att utföra något konstnärligt skulle skilja sig beroende på om mannen är med eller utan den kvinnliga karaktären. Att männen utför fler intellektuella aktiviteter kan antas ge ett sken av att män är den klokare och mer intellektuellt bildade parten i förhållandet och även påvisa en antydning till att Englands et al. (2011) antagande stämmer.

England et al. (2011) påstår att kvinnor ofta rättar till sitt yttre för att framstå som vackrare. Dock stämmer inte detta överens med denna studies resultat efter att ha mätt frekvensen av aktiviteter gällande skönhet och utseende. De kvinnliga karaktärerna rättar inte till sina kläder lika ofta som de manliga karaktärerna, varken när de är med eller utan sina respektive. I majoriteten av filmerna får tittaren inte se kvinnorna rätta till sina kläder en enda gång. Detta skulle kunna antas förmedla en bild av att kvinnan alltid ska vara perfekt, speciellt när hon är med mannen. Detta kan i sin tur leda till att flickor får lära sig att de alltid ska se vackra ut utan ansträngning, samtidigt som pojkar får en skev uppfattning om kvinnors utseende. Denna bild Disney producerar kan påverka kvinnors förhållande till sitt utseende negativt.

tittaren aldrig får se processen bakom kvinnans vackra yttre, vilket kan ge en bild av att kvinnor alltid bör vara perfekta. Dessutom påvisar denna studie att kvinnan aldrig rättar till sitt yttre framför mannen, vilket kan stärka denna tes ytterligare. Manliga karaktärer avbildas vanligtvis inte som ytliga, dock menar Junn (1997) att de ofta rättar till sina kläder. Resultatet av denna studie visar att männen rättar till kläderna betydligt mer frekvent än kvinnorna. Det kan därmed antas vara acceptabelt att mannen inte alltid ser perfekt ut, detta till skillnad från kvinnan.

Tidigare studier visar att stereotypa könsroller även förekommer gällande handlingar som kan tänkas förekomma i en kärleksrelation, något som undersökts av Tanner et al. (2003) och Junn (1997). Denna studies resultat visar att det endast är den manliga karaktären som bär den kvinnliga karaktärerna, dock sker detta endast i två av filmerna. Det är även endast männen som lyfter och fångar kvinnorna och inte tvärtom. När det kommer till att hjälpa varandra upp är det återigen männen som hjälper kvinnorna upp flest gånger, även om kvinnorna någon gång i samtliga filmer hjälper männen upp. Att kvinnan ofta framställs som att vara i behov av hjälp (England et al., 2011) kan vara en anledning till varför de kvinnliga karaktärerna ofta får hjälp upp av de manliga karaktärerna. Författarna av denna studie menar att kvinnan därmed kan tyckas vara beroende av att mannen finns där då hon behöver hjälp. Det kan även antas vara så att det krävs viss fysik för att lyfta eller bära sin kvinna, och kan därmed vara en förklaring till resultatet. Att männen ska kunna lyfta och bära sin kvinna kan signalera att män bör vara starka och att kvinnor bör vara nätta och lätta.

Gällande beröring visar studien att det oftast är bikaraktären som tar flest initiativ till detta. I majoriteten av de undersökta filmerna är bikaraktären en man. Resultatet stämmer därmed till viss del överens med Junns (1997) antagande kring att män är mer benägna att ta initiativet till att hålla någons hand, vilket kan antas vara en form av beröring. Detta kan även antas signalera att det alltid är “den andra” som ska vara mest initiativrik, alternativt att det är mannen som bör vara det.