De intervjuade lärarna kan inte sägas ha något enhetligt förhållningssätt till Wikipedia men förhoppningsvis har undersökningen belyst en del av de utmaningar skolan ställs inför i det rådande medielandskapet. Lärarana ser olika pedagogiska konsekvenser med användningen av Wikipedia i undervisning. Hur lärarna resonerar om Wikipedia och använder det i under- visning avgörs främst av deras egna attityder och förhällningssätt till det. Analysen tar upp en rad aspekter som handlar om hur Wikipedia används och vilka pedagogiska konsekvenser det kan tänkas ha. Exempelvis behandlas Wikipedias hypertextualitet, dess demokratiska potenti- al, och i vilken sorts uppgifter där det fyller en funktion.
Jag tror inte att det räcker med att förklara det generella motståndet som lärarna uppfattar gentemot Wikipedia som ett resultat av mediepanik, åtminstone inte i den mening att det skulle vara mediet dator som är kontroversiellt. Snarare är det brist på kontroll över den pro- ducerade kunskap som eleverna kan tillägna sig genom Wikipedia. Lärares osäkerhet inför Wikipedia kan jämföras med den oro medieproducenterna, inom t.ex. film och TV, känner inför att konsumenternas makt blir okontrollerbar och i olika mån lägger sig i produktionen av t.ex. en TV-serie, vilket Henry Jenkins (2008:139) beskriver i Konvergenskulturen. Enligt resultatet och analysen påverkar Wikipedia inte bara lärarnas roll som kunskapsauktoriteter utan det konkurrerar även i viss mån med traditionella läromedel.
Det finns många olika aspekter i diskursen kring Wikipedia, vilket både resultatet och ana- lysen visar. Detta bidrar till att undersökningen inte kan ge entydiga slutsatser kring lärares förhållningssätt utan snarare ge en bild av hur olika lärare kan använda Wikipedia och vilka argument som vanligen förekommer.
Wikipedia är som vi sett ett en produkt som emanerat ur en deltagarkultur. Fakta- och kun- skapsutbyte förekommer på ett sätt som tidigare framförallt skett inom populärkulturens do- mäner. Ett exempel är när en virtuell gemenskap samarbetar och samlar sina kunskaper för att avslöja detaljer i TV-serien ”Survivor” (Jenkins 2008). Naturligtvis blir det kontroversiellt när samma mekanismer som styr insamlandet av kunskap om t.ex. en TV-serie ska styra kun- skapsförmedlingen i skola och utbildning. Det är inte svårt att se att det bryter ganska starkt mot den vetenskapliga tradition, med definierade regler hur kunskap ska behandlas, som sko- lan bygger på.
Denna deltagarkultur och kollektiva intelligens påverkar maktbalansen i klassrummet. Jenkins (2008) skriver att dessa förändringar tvingar företag att omförhandla förhållandet till konsumenterna. Om man kopplar detta resonemang till klassrummet kanske lärarna tvingas
37
omförhandla förhållandet till sina elever. Detta, tänker jag, är positivt om det handlar om att skapa aktiva elever, då deltagarkulturen bygger på aktiva konsumenter. Aktivitet från elevers sida är naturligtvis positivt för deras inlärning. Det paradoxala i sammanhanget är dock att även om Wikipedia emanerar från en deltagarkultur som bygger på aktivitet behöver det nöd- vändigtvis inte innebära att användningen av det i klassrummet leder till mer aktiva elever. Informationen som produceras på Wikipedia har nog endast i undantagsfall producerats av elever själva och därför blir den egentliga skillnaden endast att den fakta eleverna tillägnar sig inte är auktoriserad av lärare, läromedelsförfattare eller andra experter. Detta kan naturligtvis skapa osäkerhet hos en del lärare men för elevernas lärande blir antagligen skillnaden inte stor.
Diskussionen kretsar ofta kring Wikipedias pålitlighet, och även risken för att elever utan reflektion ska reproducera fakta, eller i värsta fall plagiera. Å andra sidan finns det en demo- kratiaspekt av Wikipedia, delvis eftersom det bygger på aktivitet och deltagande hos dess an- vändare. Detta är samtidigt något som lärare vill ska genomsyra deras egen undervisning.
Trots att Wikipedia är ett nytt fenomen, vilket möjliggjorts av medieteknologisk utveckling och en deltagarkultur, talar min analys för att det samtidigt harmoniserar väl med en tradition- ell undervisning, och en relativt omodern kunskapssyn, vilka i sin tur förknippas med en undervisning som handlar om reproduktion av givna fakta där eleverna ses som ”tomma blad”. Motsatsen till detta är ett mer modernt pedagogiskt synsätt som utgår från att kunskap skapas i ett socialt och interaktionistiskt sammanhang. Alltså finns det, enligt min mening, något paradoxalt med användningen av Wikipedia i skolan. Samtidigt som det är ett nytt fe- nomen kan man, enligt mig, dra slutsatsen att det inte bryter några mönster i skolan vad gäller uppgiftskultur eller syn på kunskap som enbart information och fakta. I detta avseende befäs- ter Wikipedia snarare en traditionell pedagogik än förändrar något.
Wikipedia används främst av eleverna i samband med skrivuppgifter och bryter heller inga mönster vad gäller den i skolan dominerande skriftspråkskulturen. Ett ytterligare exempel på detta är att användningen av Wikipedia inte är ett uttryck för ett vidgat textbegrepp i skolan då det inte kombinerar skriven text med t.ex. ljud och film.
Vad gäller skillnad i förhållningssätt mellan svenskämneslärare och samhällsvetenskapslä- rare är slutsatsen att de senare har ett mer aktivt och ett mer positivt förhållningssätt till Wiki- pedia, samt att de har ett tydligare syfte med användningen av det. Dessutom verkar svensklä- rarna anse att det är mer användbart inom samhällsvetenskapsämnena. I analysen spekuleras det i om detta kan bero på att skrivandet i svenskan rör sig främst mellan ett expressivt skri-
38
vande och ett skrivande i enlighet med regler för ett offentligt skrivande, och att Wikipedia inte är direkt användbart i något av dessa, framförallt inte inom det expressiva skrivandet, vilket främst sker inom svenskan.
Förhoppningsvis har undersökningen bidragit till forskning som ökar förståelsen för de frågor och utmaningar skolan ställs inför i medielandskapet. Det är viktigt att öka kunskapen om nya mediers roll i skolan för att lärare ska veta hur de ska förhålla sig till dem och an- vända dem i undervisning. Om lärare är osäkra ökar risken för godtycke. Elmfeldt och Erixon (2007:18) skriver att ”det finns en obalans mellan de medieteknologier som dominerar utanför skolan och de som dominerar i skola och undervisning”. Därför, anser jag, att undersökningar likt denna, om exempelvis Wikipedia, men även annan forskning som också behandlar nya mediers roll i skolan är viktigt för att minska denna obalans. Framförallt när man betänker att eleverna inte bara ska förberedas för samhället som det ser idag utan för hur det kommer att se ut i framtiden.
Värt att nämna är att det verkar finnas en stor motivation till att producera text av olika slag inom den deltagarkultur som Jenkins (2008) beskriver. Det är en kultur som känneteck- nas av aktivitet och deltagande som har gjort forum som Wikipedia möjliga. Denna motivat- ion till att samla och dela med sig av kunskap, som uppenbarligen verkar finnas hos allmän- heten, borde man försöka att dra nytta av i skolan. Därför ser jag gärna mer forskning som riktar in sig på hur man skulle kunna gör just detta.
39