Wikipedia i undervisning

Malmö högskola

Lärarutbildningen

KSM

Examensarbete

Wikipedia i undervisning

Wikipedia and education

Pelle Cöster-Ahl

Lärarexamen 300hp Handledare: Ange handledare

Svenska i ett mångkulturellt samhälle 2012-03-23

Examinator: Magnus Persson Handledare: Bodil Svensson

2

Abstrakt

Syftet med denna undersökning är att studera svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhåll-ningssätt till Wikipedia och därmed belysa en del av de utmaningar som skolan ställs inför det rå-dande medielandskapet. Frågeställningarna är inriktade på lärares attityder och resonemang kring Wikipedia, samt vilka konsekvenser lärarna anser att användningen av det får sin i undervisning. Eventuella skillnader mellan svensklärares och samhällsvetenskapslärares förhållningssätt gentemot Wikipedia tas också upp.

Metoden för undersökningen är kvalitativa intervjuer. Dessa genomfördes med fyra lärare, två svensklärare och två samhällsvetenskapslärare, från en och samma gymnasieskola. Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia kan se ut i skolan och hur de olika lärarna resonerar kring det. Lärarna ser olika för- och nackdelar med Wikipedia i undervisning och dessa behandlas i analysen. Analysen visar att det finns en konflikt mellan de traditioner som tidigare gett skolan och lärarna makten att kontrollera och distribuera kunskap. Nya kulturella förutsättningar och faktumet att vi lever i en deltagarkultur resulterar i att fler människor kan sprida kunskap och information, via ex-empelvis Wikipedia. I synnerhet en av lärarna poängterar brister i Wikipedias pålitlighet och en annan ser demokratiaspekten av det som en viktig aspekt. Olika för-och nackdelar med Wikipedias form tas också upp, t.ex. vad dess hypertextualitet kan ha för pedagogiska konsekvenser.

Slutsatsen är att lärarna inte har något enhetligt förhållningssätt gentemot Wikipedia. Wikipedia verkar dessutom, trots att det är ett nytt fenomen, harmonisera väl med traditionella skoluppgifter som handlar om att reproducera fakta, vilket också pekar mot en relativt snäv kunskapssyn.

3

Innehåll

Inledning ... 4

Syfte och frågeställningar ... 6

Bakgrund ... 7

Tidigare forskning om Wikipedia ... 9

Teori ... 10

Metod, urval och genomförande... 13

Lärarna ... 15

Resultat ... 16

Analys ... 25

Diskussion och slutsats ... 36

4

Inledning

Uppslagsverket Wikipedia är kontroversiellt, inte minst i skolsammanhang. Den traditionella synen på vad som räknas som kunskap och expertis utmanas av att Wikipedia skapas av ett kollektiv snarare än av akademiska auktoriteter (Jenkins 2008:252). Wikipedia är idag en del av skolans och elevers vardag. Ett exempel på dess aktualitet i skolsammanhang är att Wiki-pedia som sökord får 123 träffar på Skolverkets hemsida. WikiWiki-pedia är ett relativt nytt feno-men, ca tio år gammalt, och sökträffarna man får på Skolverkets hemsida vittnar om att det finns en pågående diskussion, ofta i samband med källkritik, om dess roll i skolan och elevers användning av det. I denna undersökning kommer jag att med utgångspunkt i några lärares egna attityder och resonemang kring Wikipedia göra ett nerslag i diskursen om Wikipedias roll i skolan. Fokus kommer att ligga på lärarnas attityder till användandet av Wikipedia i undervisning men även mer allmänna attityder till Wikipedia i skolsammanhang kommer att beröras.

På 1740-talet samlades en grupp franska upplysningsmän med Denis Diderot i spetsen för att skapa en encyklopedi över hela det moderna vetandet. Inte förrän 1772, och sjutton stora volymer senare, var arbetet klart. La grande encyklopédie blev den stora sammanfattningen av upplysningens tro på förnuft, vetenskap och teknik (Olsson & Algulin 2005:215).

Den internetbaserade encyklopedin Wikipedia grundades 2001 av Jimmy Wales och Larry Sanger (Guldbrandsson 2008). Redan samma år startades den svenska versionen av Wikipedia och enligt egen uppgift har uppslagsverket i nuläget ca 420 000 artiklar på svenska. Den eng-elska versionen är störst med ca 3 800 000 artiklar.

Det finns både intressanta likheter och skillnader mellan Wikipedia och La grande encyk-lopédie. Det universella anspråket i ambitionen att samla all mänsklig kunskap förenar de båda upplagsverken, men förutsättningarna för att göra det var inte desamma.

Värt att fundera över är av vem uppslagsverken är författade, och för vem. La grande encyclopédie skapades av en relativt liten skara intellektuella, en akademisk elit som ansågs vara experter inom sina områden. Wikipedia, däremot, saknar redaktör motsvarande Denis Diderot, och vem som helst, utan krav på expertis eller kunnande, kan skriva och redigera artiklarna i Wikipedia. Istället för experter är det många som skriver för många, och detta har möjliggjorts av en rad kulturella förändringar.

Även om Diderots Encyklopédie blev en succé och beräknas ha sålts i ca 25 000 exemplar före franska revolutionen (Olsson & Algulin: 2005:215) går det att konstatera att tillgänglig-heten till Wikipedia, genom teknikens utveckling, är mycket större. Förutsättningar för att

5

sprida information har förändrats radikalt. Globalt sett omfattar Wikipedia mer än 1,6 miljo-ner artiklar och har ca 60 miljomiljo-ner besökare varje dag (Jenkins 2008:252). La grande encyclopédie riktade sig till en välbärgad överklass medan Wikipedia kan påstås vara ett ut-tryck för en demokratiseringsprocess och en deltagarkultur.

Med vilken hastighet som de både uppslagsverken skapats säger också en del om samhälle-liga förändringar. Medan La grande encyclopédie tog ca 25 år att färdigställa har Wikipedia, ca 10 år efter grundandet, uppnått ett gigantiskt omfång och fortsätter att växa.

Åsikterna om Wikipedia tycks gå isär och eftersom Wikipedia används regelbundet i sko-lan anser jag att det är relevant att närmare granska för- och motargumenten för detta, samt vilka konsekvenser det kan tänkas ha för pedagogiken. När ett diskursivt fält är omgivet av mycket tyckande tror jag att det är viktigt att studera mer ingående vad det egentligen är som sägs för att få en så nyanserad bild som möjligt.

6

Syfte och frågeställningar

Syftet är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet svenska och i de samhällsorienterade äm-nena förhåller sig till Wikipedia, och därmed belysa en del av de utmaningar skolan ställs inför i det rådande medielandskapet.

Frågeställningar

 Vilka förhållningssätt har lärarna till användningen av Wikipedia i sin undervisning, och hur resonerar de kring detta?

 Vilka pedagogiska konsekvenser anser lärarna att användandet av Wikipedia får i undervisningen?

 Vilka olikheter kan eventuellt urskiljas mellan svensklärarnas och samhällslärarnas förhållningssätt till Wikipedia?

7

Bakgrund

För att bättre förstå Wikipedia som fenomen, och vilka förutsättningar som lagt grunden till dess utveckling kommer jag att teckna en kort bakgrund. Bakgrunden är även ett försök till att placera in Wikipedia i en historisk och kulturell kontext. En del av resonemangen i denna bakgrund kommer jag att få anledning att utveckla och återknyta till i analysen.

Samhälleliga och kulturella förändringar innebär även förändrade förutsättningar för sko-lan. Teknologiska framsteg i samhället, inte minst datorrevolutionen, har fått konsekvenser även för pedagogiken (Andersson m.fl. 1999:30). Informationsteknologin och mediekulturens utveckling har inneburit att skolan och lärarna ställts inför nya frågor och att de till viss del blivit tvungna att omdefiniera sina roller. Traditionellt sett har skolan haft, eller åtminstone kunnat göra anspråk på, ett kunskapsmonopol, men i takt med informationsteknologins fram-steg har detta förändrats. En betydelsefull och bidragande faktor till att detta kunskapsmono-pol brutits, är Internet. Det ökade informationsutbudet och den ökade tillgängligheten till all möjlig information och kunskap, genom bl.a. Internet, ställer frågan om kvalitetsgaranti i fo-kus (Andersson 1999:32ff). Lars Gustaf Andersson skriver i Skolan och de kulturella föränd-ringarna att det inte längre finns någon sådan: ”ibland vet vi knappt vilka källor som använts när vi hämtar hem våra upplysningar från nätet eller televisionen”.

Information och kunskap som elever tillägnar sig via exempelvis Internet är inte auktorise-rad av skolan. Det är på grund av detta man kan hävda att skolans kunskapsmonopol har bru-tits. Skolan har till stor del förlorat kontrollen över kunskaps- och informationsförmedlingen, och om skolan någonsin kunnat kvalitetssäkra den förmedlade kunskapen har även detta för-ändrats. Wikipedia är ett fenomen som på flera vis exemplifierar dessa ovan nämnda föränd-ringar. Lärarna har blivit tvungna att förhålla sig till den faktiska användningen av Wikipedia och liknande fenomen, oavsett om de är positivt eller negativt inställda till det.

Internet som en allmänt tillgänglig plats har funnits sedan mitten av 90-talet. Äldre än så är det faktiskt inte (Elmfeldt & Erixon 2007:64). Elmfeldt och Erixon (2007) säger, med bak-grund i sina kvantitativa undersökningar av ungdomars medievanor, att skärmkulturen är en fråga om ändrade socialisationsvillkor. Med andra ord har uppväxtmiljön som formar de unga förändrats. De medieteknologiska förändringarna som skett i samhället har självklart fått kon-sekvenser i klassrummet, även om det kan finnas en obalans mellan de medier som dominerar utanför skolan och de som dominerar i skola och undervisning. Nya typer av medieteknologi som numera finns i ungas vardag, t.ex. för kommunikation, arkivering och visning, har en

8

självklar betydelse för arbetet i klassrummet, inte minst i svenskämnet (Elmfeldt & Erixon 2007:18-19).

Wikipedia är en följd av dessa medieteknologiska förändringar som förändrar villkoren i klassrummet. Det är också ett uttryck för en deltagarkultur. Detta begrepp handlar om att me-dieproducenter och mediekonsumenter inte längre är helt åtskilda aktörer (Jenkins 2008:15). Konsumenter har idag möjlighet att vara aktiva i produktionen, t.ex. genom att själva produ-cera text på ett forum som Wikipedia. Jenkins (2008:16, 245) diskuterar denna process där gemenskaper genom samarbete och deltagande kan skapa något som kallas kollektiv intelli-gens. Jenkins (2008:36) skriver att kollektiv intelligens handlar ”om virtuella gemenskapers förmåga att utnyttja medlemmarnas kombinerade kunskaper”. Denna kollektiva intelligens har blivit en alternativ makt i medielandskapet och denna nya kollektiva makt används idag främst som fritidssysselsättning inom populärkulturens område, men har även börja påverka religionens, utbildningens, rättsystemet, politikens, reklamens och även militärens sätt att fungera (Jenkins 2008:16).

Wikipedia är ett exempel på hur ett kollektivt deltagande i en virtuell gemenskap har skap-at en kollektiv makt med inverkan på utbildning ända ner på klassrumsnivå. Och det är nå-gonstans här som denna undersökning lägger sitt fokus.

9

Tidigare forskning om Wikipedia

Wikipedia är ett relativt nytt fenomen, ca tio år, vilket betyder att det inte finns så mycket forskning om det (se dock Dan O´Sullivan 2009), framförallt vad gäller den svenska version-en av Wikipedia. Mindre undersökningar som framförallt handlat om Wikipedias trovärdighet har genomförts av t.ex. Svenska dagbladet (www.Svd.se) och Sveriges Radio (www.sr.se). Resultaten av dessa undersökningar har visat att Wikipedia står sig relativt väl gentemot andra nätbaserade uppslagsverk som Nationalencyklopedin, framförallt inom områden för populär-kultur.

Lennart Guldbrandsson (2008) skriver att det inte gjorts några statistiska undersökningar med stora mängder data, men att Nationalencyclopedin med sina experter är mer generellt tillförlitligt, dock är Wikipedia på grund av flera bidragsgivare mer aktuellt.

På Skolverkets hemsida (www.skolverket.se) refereras det till en undersökning från 2008 av Einar Spetz. Denna heter Wikipedias fel och brister, en angelägenhet för biblioteken? och gjordes på uppdrag av Regionbibliotek Stockholm. Undersökningen, som genomfördes på tre gymnasieskolor i stockholmsregionen, visade bland annat att 69 procent av lärarna hade an-vänt Wikipedia under de senaste 30 dagarna och för eleverna var siffran 87 procent. Spetz studerade även attityder till Wikipedia, främst vad gäller dess trovärdighet: 63 procent av lä-rarna ansåg wikipedia vara ganska eller mycket trovärdigt gentemot 90 procent av eleverna.

Spetz (2008) skriver att antalet artiklar inom det svenskspråkiga Wikipedia förmodligen inte kommer att öka nämnvärt. Istället kommer fokus ligga på kvalitetsarbete av de redan exi-sterande artiklarna. Vidare, menar Spetz (2008), att detta kvalitetsarbete är en angelägenhet för biblioteken, möjligtvis främst de inom utbildningssektorn, och föreslår ett projekt för att få bibliotekarier att delta i detta arbete.

10

Teori

I detta avsnitt redogörs teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp som senare kommer att användas i analysen. Böckerna som utgör grunden för dessa är Henry Jenkins Konvergens-kultur, Johan Elmfeldts och Per-Olof Erixons Skrift i rörelse och Lars Gustaf Anderssons, Magnus Perssons och Jan Thavenius Skolan och de kulturella förändringarna. De teoretiska utgångspunkterna behandlas i tur och ordning och jag motiverar även varför de är relevanta i min undersökning.

Deltagarkultur

Henry Jenkins (2008) bidrar med nyckelbegrepp som hjälper att förstå de sammanhang inom vilket Wikipedia skapats och verkar. Jenkins (2008) bok handlar om förhållandet mellan be-greppen mediekonvergens, deltagarkultur och kollektiv intelligens. Jenkins beskriver ett kul-turellt skifte där konsumenten i högre grad blir producent och sprider medialt stoff, tvärsöver olika mediesystem och nationsgränser, i ett medielandskap.

Deltagarkulturen innebär att medieproducenter och mediekonsumenter inte kan ses som två helt skilda grupper utan istället aktörer som interagerar enligt regler som ingen har fullt grepp om, menar Jenkins. Mediekonsumenter kan utgöra ett kollektiv där de samlar sina kunskaper till en kollektiv intelligens. Wikipedia är ett exempel på detta. Den kollektiva intelligensen ”handlar om virtuella gemenskapers förmåga att utnyttja medlemmarnas kombinerade kun-skaper” (Jenkins 2008:36). Denna har blivit en makt som utmanar traditionella experter, vilka tidigare innehaft makten att bestämma vad som ska spridas och vad som räknas som kunskap inom olika ämnesområden. Jenkins beskriver en konflikt mellan kollektiv intelligens och ex-pertparadigmet. Expertparadigmet handlar om de traditionella uppfattningarna om expertis som bygger på regler om hur man får tillgång till och bearbetar information. Den kollektiva intelligensen kännetecknas snarare av en oordning där deltagarna sprider och bearbetar kun-skap på sitt eget sätt.

Kollektivt meningsskapande har enligt Jenkins hittills framförallt varit en fritidssysselsätt-ning inom populärkulturens område, men det har börjat påverka även andra sfärer i samhället, t.ex. religion, utbildning, politik, reklam, och militär. Det är framförallt hur det kollektiva meningsskapandet påverkar utbildning som är relevant för min undersökning.

11

Medielandskap

För att förstå inom vilken kontext Wikipedia verkar kommer jag att använda teori från Johan Elmfeldts och Per-Olof Erixons Skrift i rörelse: om genrer och kommunikativ förmåga i skola och medielandskap. Erixon och Elmfeldt (2007) har gjort undersökningar av ungdomars me-dievanor i vad de kallar medielandskapet, eller medieekologin. Att tänka i termer av medie-landskap och medieekologi är att betona samspelet och samverkan mellan olika medier, sna-rare än att tänka i hierarkier, skriver Elmfeldt och Erixon (2007). Detta kan exemplifieras med att bilder, datorspel och filmer i vissa sammanhang inte bara är något utifrån elever tolkar världen, utan även skriver berättelser. Detta visar på ett samspel mellan skrift och andra me-dier. Att bilder och andra visualiseringar har en framträdande plats hos elever behöver inte betyda att elever vill ersätta det skrivna ordet utan snarare kombinera text och bild till en hel-het (Elmfeldt och Erixon 2007).

Elmfeldt och Erixon tecknar också en bild av hur ungdomar tycks röra sig, eller navigera, förhållandevis obehindrat inom och mellan en mängd olika medier i ett medierikt landskap. Ungdomar har en stor medierepertoar och använder olika medier i olika sammanhang.

Elmfeldt och Erixon beskriver även den medieteknologiska utvecklingen och går in närmre på vad som egentligen är nytt i dessa ”nya medier”. I samband med detta använder de begrepp som hypertextalitet, vilket även är relevant för min undersökning om Wikipedia. Hypertexten länkar samman texter, genom t.ex. klickbara ord på Internet. Att läsa en hypertext kan kopplas till metaforer som medielandskap och medieekologi, då det gäller att kunna navigera i ett stort fält av texter som ligger på olika nivåer.

Elmfeldt och Erixon diskuterar också hur medieteknologiska förändringar eventuellt på-verkar vårt sätt att tänka, men framförallt hur elevers skrivande och textproduktion ser ut i denna medieekologi. Enligt Elmfeldt och Erixon bör inte medier betraktas som något som hämmar eller förhindrar t.ex. förmågan att uttrycka sig i tal och skrift. Istället ser de medier som en integrerad del av ungdomars kulturella och sociala liv.

Elmfeldt och Erixon (2007) beskriver även hur skriftpraktiken i skolan präglas dels av ett skrivande som ligger nära reglerna för det offentliga språket, dvs. ett skrivande mer styrt av genreföreställningar, och dels av ett expressivt skrivande där frihet, kreativitet och autenticitet betonas.

12

Skolan och de kulturella förändringarna

Skolan och de kulturella förändringarna av Andersson, Persson och Thavenius innehåller en del begrepp och resonemang som är relevanta för min undersökning. Exempelvis skriver de om skolans och den vetenskapliga kulturens brutna kunskapsmonopol. Teknologiska fram-steg, inte minst datorrevolutionen, har gjort information mer lättillgänglig men det finns inte längre någon kvalitetsgaranti (Andersson m.fl. 1999). Wikipedia är ett exempel på hur kun-skap kan spridas utan att vara auktoriserad från skolan.

Thavenius (Andersson m.fl. 1999) beskriver skolan och den vetenskapliga kulturen vilka präglats av en kunskapsuppfattning som kan kritiseras för att vara alltför snäv. Detta då kun-skapen ofta betraktats som något fast och färdigt som man kan tillägna sig från böcker eller lärare. En sådan kunskapssyn resulterar i att utbildning handlar om att reproducera given kun-skap (Andersson m.fl. 1999). Wikipedias eventuella roll i detta sammanhang kommer att be-handlas i analysen.

13

Metod, urval och genomförande

Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra gymnasielärare. Två av dessa är svensklä-rare och två är läsvensklä-rare i samhällsvetenskap och historia. Kvalitativa intervjuer är den metod som jag anser passar mitt syfte bäst. Enligt Jan Trost (2005) är kvalitativa intervjuer rimliga då man är intresserad av människors sätt att resonera eller reagera, samt urskilja varierande handlingsmönster. Trost (2005:23) skriver också att metoden går ut på att ”förstå hur den in-tervjuade tänker och känner, vilka erfarenheter den har, hur den inin-tervjuades föreställnings-värld ser ut”. Detta sammanfattar väl de anledningar till varför jag valt intervju som under-sökningsmetod.

Lärarna intervjuades enskilt. Vid gruppintervjuer finns risken att de intervjuade påverkar varandra och att man endast får fram en slags majoritetssynpunkt, och även att de mer tyst-låtna individerna inte kommer till tals (Trost 2005:46). För undersökningen hade detta varit tråkigt då det ofta blir intressant just när det finns motsägelser.

Intervjuerna hade en relativt låg grad av standardisering. Frågorna var desamma, och jag var noga med att ställa alla frågorna till de intervjuade, men ordningsföljden varierade och mina följdfrågor avgjordes av de intervjuades svar. Detta är typiska kännetecken för intervjuer med låg grad av standardisering enligt Trost (2005). Intervjuerna lades upp på detta vis ef-tersom jag ville att intervjun skulle likna ett samtal där den intervjuade känner sig bekväm och inte känner att jag vill styra honom eller henne mot ett visst svar. Av samma anledningar var svarsmöjligheterna öppna vilket innebär att intervjun var ostrukturerad enligt Trosts (2005) definition av ostrukturerade intervjuer.

Anledningarna till att jag valde att intervjua lärare i både svenska och samhällsvetenskap är flera. Som blivande svensklärare är det främst utifrån ett svenskämnesperspektiv som jag un-dersöker Wikipedia, men för att öppna upp för ett bredare perspektiv har jag valt att även in-kludera samhällskunskapslärare i undersökningen. Detta sker delvis utifrån antagandet att användningen av Wikipedia är vanlig inom detta ämne. Att intervjua lärare från båda dessa ämneskategorier möjliggör även jämförelser och ett tillfälle att se skillnader i attityder och förhållningssätt till användningen av Wikipedia.

Svenskämnet och samhällskunskapsämnet är också ämnen som anses ligga nära varandra, vilket gör det relevant att undersöka dem på samma premisser. Lars-Göran Malmgren (1996) diskuterar ämneskonceptioner inom svenskämnet: Svenska som färdighetsämne, Svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och Svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne. Det

14

tredje av dessa, Svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, ligger enligt Malmgren, särskilt nära So-ämnena. Malmgren säger att ämnet kan betraktas som ett historiskt humanistiskt bild-ningsämne där teman om mänskliga erfarenheter, aktuella och historiska, står i centrum. Dess-sutom, påpekar Malmgren, är elevers intresse för omvärlden en förutsättning för både språk- och kunskapsutveckling.

De fyra lärarna arbetar alla på samma gymnasieskola. Jag såg ingen anledning att söka geografisk spridning för undersökningen då jag antog att förhållningssätt till Wikipedia lika-väl kunde skilja sig åt bland lärare på samma skola, vilket inte gör det mindre intressant. Gymnasieskolan där lärarna arbetar har 700-800 elever och ligger i ett relativt välbärgat om-råde i södra Sverige. Få av skolans elever har annat modersmål än svenska.

En av lärarna tog jag kontakt med via mail och bestämde tid för intervjun. De övriga tre lä-rarna sökte jag upp på skolan och frågade personligen om de kunde tänka sig en intervju. Jag talade samtidigt om syftet med min undersökning. Jag hade inga urvalskriterier utöver att jag ville intervjua två svensklärare och två so-lärare, förutom att jag gärna såg att det var två män och två kvinnor. Intervjuerna spelades in med diktafon då ingen av de intervjuade lärarna hade något emot det. Risken finns att vissa blir besvärade eller hämmade av att bli inspelade (Trost 2005:54) men jag ansåg att fördelarna vägde upp denna risk. Jag upplevde heller inte att någon av lärarna stördes av det. Jag ser det som en stor fördel att slippa anteckna och kunna koncentrera mig på samtalet. Det ligger dessutom en trygghet i att man inte missar nå-got viktigt då man kan lyssna igenom intervjun i efterhand. Tre av intervjuerna tog ganska exakt 33 minuter medan en varade uppemot 40 minuter. Detta gav dryga två timmar inspelat material att analysera. Jag lyssnade igenom inspelningarna noggrant och transkriberade däref-ter valda delar. Det hade tagit lång tid att transkribera hela madäref-terialet och det låg ingen större vinst i att göra det heller.

Inför analysen försökte jag i möjligaste mån tematisera återkommande och intressanta de-lar av resultatet. Detta lät sig inte göras helt enkelt då det fanns en relativt stor bredd i resulta-tet, dvs. det innehåller flera olika trådar.

För att problematisera undersökningens tillförlitlighet kan man fråga sig hur stora generella slutsatser man kan dra utifrån det material jag samlat in från de fyra intervjuerna. Materialet är lagom stort i relation till omfånget på denna undersökning men tillförlitligheten hade natur-ligtvis kunnat stärkas med fler intervjuer. Mot bakgrund av detta hade fler undersökningar av samma slag varit välkommet.

15

Det är även så att redan när man börjar ordna i sitt insamlade material blir detta föremål för tolkning. Även om detta är ofrånkomligt är det problematiskt för undersökningens tillförlit-lighet. Det går inte att utesluta andra tolkningar av mitt material än de jag gjort.

Lärarna

Vetenskapsrådet har formulerat forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Dessa består bland annat av fyra allmänna huvudkrav för att skydda individen: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjan-dekravet. I enlighet med dessa forskningsetiska krav är lärarnas namn fingerade. Lärarna in-formerades även om undersökningens syfte och deras roll i det. Vad gäller samtycke från de intervjuade kan det som Trost (2005) beskriver vara problematiskt. Men i detta fall när det handlar om fyra vuxna människor fanns inga problem som krävde några svårare forskningse-tiska överväganden. I det följande presenterar jag lärarna var för sig och anger uppgifter angå-ende undervisningsämne, ålder, antal verksamma år som lärare och inom vilka gymnasiepro-gram de för tillfället undervisar i.

Lena är ca 50 år och undervisar i svenska. Hon har varit lärare i ca tio år och undervisar just nu på Barn- och fritidprogrammet och Samhällsprogrammet.

Mia är ca 55 år och har arbetat som lärare i ungefär trettio år. Hon arbetar som svensklärare inom Samhällsprogrammet och undervisar dessutom i religion och psykologi.

Anders är ca 45 år och har arbetat som lärare i ungefär 15 år. Han undervisar i samhälls-kunskap och historia på samhällsprogrammet.

Björn är ca 40 år och har varit lärare i ca 15 år. Han undervisar i samhällskunskap och historia inom ekonomiprogrammet.

16

Resultat

För överskådlighetens skull presenterar jag resultatet av varje intervju separat, först de två svensklärarna, därefter samhällslärarna. Resultatet är sammanfattat under tre olika teman som framgår av rubrikerna. Först presenteras hur läraren uppfattat diskursen kring Wikipedia på skolan på ett mer generellt plan. Därefter hur det ser ut i lärarens egen undervisning, och slut-ligen lärarens resonemang om Wikipedias konsekvenser och eventuella för- och nackdelar med det i undervisning.

Svensklärarna

Lena

Allmänna attityder till Wikipedia på skolan

Enligt Lena är det framförallt Wikipedias pålitlighet som diskuteras i skolsammanhang. Lena menar att det kontroversiella ligger i att ”vem som helst” kan skriva och redigera Wikipedias artiklar och att detta innebär en risk för att privatpersoner lägger in felaktigheter eller, i värsta fall, har för avsikt att luras. Lena tror dock att lärare generellt blivit mer positivt inställda till Wikipedia under senare tid eftersom ”man har hört” att det blivit mer tillförlitligt.

På det hela taget tror hon att det krävs mer kunskap om Wikipedia då hon upplever att det används mer och mer av elever på skolan. Lena är nyfiken på vad andra lärare på skolan anser om Wikipedia och upplever att det diskuteras mindre bland lärare idag än det gjorde för några år sedan, möjligtvis på grund av att lärare har blivit allt mindre skeptiska till det. Tidigare upplevde hon att lärare kunde skoja om det för att man tyckte att det var oseriöst när elever refererade till Wikipedia. Lena anser att lärare borde diskutera det mer, framförallt om man ska tillåta det som källa, men ”det är sånt som inte hinns med”. Möjligtvis diskuteras det mer inom samhällsämnena när de skriver vetenskapliga rapporter, säger hon.

Wikipedia i den egna undervisningen

Fram tills för ca ett halvår sedan påpekade hon för sina elever att Wikipedia inte är en tillför-litlig källa, och därför inget som de borde referera till i skriftliga arbeten. Dock förändrade hon denna uppfattning efter att skolans bibliotekarie i samband med en föreläsning i källkritik

17

uppgav att artiklarna i Wikipedia redigerades och granskades noggrant. Därefter har hon varit mer tolerant och godkänt att elever använder och refererar till Wikipedia i hennes undervis-ning. När bibliotekarien talat om Wikipedia tänkte Lena att ”det kanske är jag som är mossig som inte tycker att det är en tillförlitlig källa”.

Hennes nya mer positiva inställning verkar grunda sig på föreställningen att Wikipedia, likt exempelvis Nationalencyklopedin, har en ämneskunnig redaktion som granskar artiklarna. Annars ”är det ju ingen tillförlitlig källa”, säger Lena.

Enligt Lena är det främst på elevernas eget initiativ som Wikipedia används i undervisning. Själv föredrar hon att eleverna använder Nationalencyklopedin på grund av det faktum att det finns en redaktion och dess artiklar skrivs av experter, vilket gör texten mer pålitlig. Trots detta använder Lenas elever Wikipedia mycket mer än Nationalencyklopedin: ”även om jag har sagt att använd inte Wikipedia så är det minst tolv elever i en klass som gör det”. Lena tänker att anledningen till detta är att det är lätt för eleverna och att de är vana att googla och därifrån komma vidare in på Wikipedia, och att det således är tillgängligheten som är anled-ningen till att eleverna hellre använder det. Därefter tillägger hon att alla skolans datorer har NE och det borde rimligtvis vara lika lätt att gå in där, alltså kan tillgängligheten inte vara hela förklaringen.

Enligt Lena är det snarare i undantagsfall elever lånar böcker på skolans bibliotek eller an-vänder läroboken för att hitta information och fakta. Istället går eleverna till Wikipedia eller andra sidor på Internet.

Lena ger exempel på en typisk uppgift i vilken det är vanligt att elever använder Wikipe-dia. Uppgiften går ut på att eleverna ska skriva en utredande text där de fördjupar sig inom valfritt ämne. Eleverna ska då ställa ett antal frågor i ämnet, som de senare ska svara på. Detta kan vara rena faktafrågor. En elev har exempelvis haft ”hur lång är kinesiska muren?” och ”kan man se den från månen?” vilket gör att eleverna gärna hämtar information från Wikipe-dia. Det är viktigt få elever att inte endast återberätta fakta utan att de också kan föra ett reso-nemang, menar Lena.

Lena anser att det idag är viktigare med källkritik än det var tidigare, innan t.ex. Internet, men tycker att det är svårt att lära ut. Hon har uppfattningen att hennes elever oftast tror på vad de läser i artiklar på Wikipedia utan att läsa kritiskt. Hon tänker att lärare möjligtvis skulle styra elevers val av källor mer, men är osäker på hur det skulle se ut i praktiken.

18

Konsekvenser och för- och nackdelar

Lena anser att Wikipedia konkurrerar med andra alternativ, t.ex. böcker från biblioteket eller traditionella läromedel: ”Istället för att gå till biblioteket eller börja bläddra i en lärobok går eleverna in på Wikipedia för att leta fakta”. Enligt Lena hittar eleverna ofta snabbt vad de söker och slipper orientera sig i en större textmassa. Texterna är dessutom lättlästa, korta och kärnfulla på Wikipedia, tror hon, men samtidigt är texterna mer objektiva och nyanserade i läroböckerna. Lena tänker också att de som skriver läroböcker gör detta med kursen i åtanke och vill få eleverna att reflektera och tänka på ett visst sätt med hjälp av frågor och uppgifter i läroböckerna. Lena ser en risk att eleverna går miste om dessa vägar till reflektion om Wiki-pedia blir ett vanligare inslag i undervisningen än traditionella läroböcker.

Lena tycker att den kunskap som Wikipedia förmedlar är faktabaserad och ofta motsvarar G-nivå när det är mer av: ”fråga svar fråga svar-uppgifter”. Hon anser att utmaningen ligger i att få eleverna att reflektera och inte bara reproducera fakta de hittar på t.ex. Wikipedia.

Lena ser eventuella fördelar med Wikipedia då det är aktuellt och uppdateras snabbt. Hon menar att traditionella läromedel i viss mån är mer känsliga för föråldring men säger samtidigt att en hel del läromedel i svenska håller i många år. Möjligtvis är det annorlunda i samhälls-ämnena, tänker hon. Vad gäller svenskämnet säger Lena att förändringar nog inte sker lika snabbt: ”skrivreglerna förändras, men inte oerhört ofta”, och ”litteraturhistoria är på något sätt litteraturhistoria”.

Mia

Allmänna attityder till Wikipedia på skolan

Enligt Mia har eleverna relativt ”negativa vibbar” gentemot Wikipedia eftersom de ofta fått höra ett de inte får använda det i arbeten och att de lärt sig att detta inte är en god källa. Mia tror också att lärares generella inställning till Wikipedia är överhängande negativ. Detta, säger hon, beror på öppenheten, dvs. att vem som helst kan skriva i det. Hon har dock inte upplevt något, som hon uttrycker det, ”hata Wikipedia”, bland lärare på skolan.

Mia tycker inte att Wikipedia diskuteras mycket bland lärare på skolan, men tror att i den mån det diskuteras är det antagligen främst i samhällskunskapsämnena.

19

Wikipedia i den egna undervisningen

Vid ett antal tillfällen har Mia angivit Wikipedia som en möjlig källa när eleverna skrivit ar-beten. Då upplevde hon att många elever blev förvånade. Mia har märkt att elever använder Wikipedia mer när de har ont om tid. Ett arbete i slutet på en kurs, där de hade ont om tid, märkte hon att elevernas arbeten blev för osjälvständiga i förhållande till vad som stod på Wikipedia.

Enligt Mia är det ganska sällan som Wikipedia används inom svenskämnet då det där oft-ast handlar om ett självständigt skrivande av olika sorters texter och att utveckla sin egen skrivförmåga. Det händer att hennes elever slår upp snabbfakta även inom svenskämnet, t.ex. i ett litteraturhistoriskt arbete om August Strindberg, men då är detta på elevers eget initiativ. I detta fall med uppgiften om August Strindberg ansåg Mia att det var dumt då det som stod i läroboken var minst lika bra. Uppgiften gick ut på att eleverna skulle redogöra för ett antal kända verk av Strindberg, och Mia upptäckte att flera elevers arbete var likt det som stod på Wikipedia.

När Mia använt Wikipedia i undervisning, eller rekommenderat en artikel till eleverna, har hon läst igenom och kontrollerat den aktuella artikeln, men detta har hon endast gjort i psyko-logi, och inte i svenskan. Hon tycker inte att karaktärerna på uppgifterna i svenskan innebär att Wikipedia blir användbart eftersom det mer handlar om att öva sig i sitt skrivande. Ska eleverna skriva t.ex. en essä står det instruktioner om hur man gör det i läroboken.

Konsekvenser och för- och nackdelar

Mia tycker att Wikipedia på grund av dess enkelhet och överskådlighet kan vara en god första källa, innan man går vidare. Att Wikipedia innehåller länkar till andra källor anser hon också kunna vara fördelaktigt i ett visst skede av elevers arbete. Mia tror att har man börjat med att läsa Wikipedia har man nytta av det när man går till en mer svårtillgänglig källa senare. Hon tycker att texterna på Wikipedia är lättlästa, och enklare för elever att förstå, än t.ex. Nat-ionalencyklopedin. Mia anser att det som tilltalar eleverna mest med Wikipedia är att det går snabbt och att de nästan alltid förstår texterna. Hon tror även att länkarna i Wikipedia hjälper elever att förstå helhet och sammanhang.

Mia ser en risk för att ”lite mer bekväma elever” använder Wikipedia och sen inte går vi-dare, och att de då nöjer sig med för lite. Men detta har också att göra med vilken typ av

upp-20

gifter man ger sina elever, menar hon. Det är lärarens uppgift att lära eleverna granska och värdera information och lyckas man inte att få eleverna att reflektera är det snarare uppgiften än källan det är fel på, tror hon.

Mia anser inte att Wikipedia konkurrerar med traditionella läromedel och tycker inte att eleverna går miste om något i t.ex. läroböcker på grund av Wikipedia. Eftersom forskning går framåt tycker Mia ändå att Wikipedia har en fördel gentemot läroböcker vad gäller aktuali-teten. Av samma anledningar tror hon att det kommer bli vanligare med e-läromedel i framti-den, vilket hon till viss del tycker är synd då det är en annan upplevelse att hålla i en bok.

Mia anser att källkritiken är ett modernt inslag i pedagogiken och man är idag mer upp-märksam på att det är viktigt. Det är mer demokratiskt idag, menar hon, men det blir samtidigt viktigt för eleverna att kunna granska källor.

Samhällsvetenskapslärarna

Björn

Allmänna attityder till Wikipedia på skolan

Enligt Björn finns det en debatt inom skolvärlden om huruvida Wikipedia är en tillförlitlig källa. Björn menar att Wikipedias pålitlighet är kontroversiell men tror inte att Samhällslärar-na på skolan anser att det är något problem att elever använder det. Däremot har Björn uppfat-tat ett relativt starkt motstånd till Wikipedia på diverse lärarbloggar, framförallt på grund av just pålitligheten och att det inte finns någon garant för den som skrivit informationen.

Björn tror att motståndare till Wikipedia ser tiden innan Internet, då redaktörer på välkända förlag hade möjlighet att kontrollera allt material, som ett ideal, men påpekar att även dessa kunde vara tendentiösa och sprida felaktigheter. Björn kan tänka sig att lärare historiskt sett varit förbundna med redaktörer och haft en liknande roll i att selektera den kunskap som med-borgarna ska få.

Wikipedia i den egna undervisningen

Enligt Björn är det troligt att eleverna använder Wikipedia mer och mer och säger att i jämfö-relse med t.ex. NE har det fått ett mycket större genomslag. Björns elever får gärna använda Wikipedia, men de måste samtidigt använda andra källor för att t.ex. kunna göra jämförelser.

21

Som lärare i historia vill han förmedla att man ska vara kritisk mot alla källor och diskuterar mycket källkritik med sina elever. Hans utgångspunkt är att det inte finns några perfekta käl-lor, och ser därför inte att Wikipedia sticker ut som en speciellt dålig källa.

Den främsta anledningen till att elever använder Wikipedia i undervisningen tror Björn är tillgängligheten och att det är lätt att använda. Björn uppger att det är främst när elever gör skriftliga rapporter som eleverna använder sig av Wikipedia, och då för att hitta fakta.

Björn har dessutom vid ett antal tillfällen gett eleverna i uppgift att själv lägga in ny fakta på Wikipedia. Detta skedde bland annat i samband med ett stort projektarbete som handlade om att hitta spår mellan judiska flyktingar under andra världskriget och platser i Skåne som på något vis var förbundna med detta: ”detta var ett område som det var ganska lite skrivit om, t.ex. vad som hände i Trelleborg, och då var det många elever som la till texter”. Denna skriv-uppgift tycker han möjliggör att elever kan känna sig ”delaktiga i kunskapskanonen i sam-hället”.

Björn tror att elever läser Wikipedia olika kritiskt. Det finns de elever som tycker skolan är tung och som kan ta ett avsnitt i Wikipedia och klistra in i sitt arbete och sedan skriva om det, säger han. Han säger att detta är en utmaning för lärare att förhindra.

Konsekvenser och för- och nackdelar

Björn säger sig känna starkt för demokratiaspekten av Wikipedia och anser att fördelen med Wikipedia är att: ”alla kan vara en del av berättelsen om samhället (…) det är inte det snäva gänget redaktörer som kommer från ett visst skikt i samhället som beskriver vad som sker i samhället”. Därför har han svårt att förstå lärare som förbjuder sina elever att använda Wiki-pedia.

En annan förtjänst med Wikipedia, enligt Björn, är att dess utformning med länkar inom och mellan artiklar, kan förenkla elevers förståelse för sammanhanget och därmed bidra till att elever får en helhetsbild inom det aktuella ämnesområdet.

I jämförelse med NE har Björn sett exempel på att Wikipedia i vissa fall har ett, för elever-na, mer tillgängligt och tilltalande språk. Detta då språket i NE kan vara snårigt och allt för akademiskt för en del elever. Han nämner dock att Nationalencyclopedin, i motsats till Wiki-pedia, integrerar texten med bild och filmklipp, vilket kan vara bra att bygga undervisning kring.

22

Björn pekar på det faktum att Wikipedia är en faktakälla. Detta kan vara ett problem vid uppgifter likt den när elever själv får lägga in fakta, menar han. Elever ska enligt betygskrite-rier lära sig att behandla och värdera fakta, och därför kan man påstå att Wikipedia framförallt är en källa för nivå Godkänt, menar Björn. Å andra sidan ser han fördelar med Wikipedia bor-tom det rent faktabaserade då dess utformning underlättar om man vill se sammanhang, hel-heter, och även kunna jämföra, vilket tangerar högre betygsnivåer.

I diskusson om Wikipedia kontra traditionella läromedel ger Björn uttryck för en stor be-svikelse över kvalitén på läromedel inom hela So-fältet. Han anser att det finns ingenting i de läromedel i samhälle och historia som han läst som ger vägledning till elever som vill ha mer än godkänt: ”det du har i en historiebok, är en förkortad berättelse, det är som ett sämre Wiki-pedia”. Han menar att läroböckerna, de som varit innan Gy11, inte har kunnat öva elever i att jämföra, värdera, och analysera. Björn säger att detta innebär att läraren får göra mycket av jobbet själv för att eleverna ska kunna nå högre betyg som kräver dessa nämnda förmågor. Eftersom läromedlen, enligt Björn, inte stärker dessa förmågor hos elever, eller gynnar ett reflekterade sätt att tänka, kan man egentligen, säger han, lika gärna bygga en kurs runt Wiki-pedia, eller liknande sidor på nätet.

Enligt Björn har lärarens roll förändrats mycket under de ca femton år han arbetat som lä-rare. Tidigare kände han att läraren var en kunskapsauktoritet men nu med Internet har man fått en helt annan konkurrens, till och med i klassrummet, då elever snabbt via t.ex. iPhone kan hitta material som i vissa fall kanske är bättre än det de får serverat av läraren. Björn tycker att detta har förändrat lärarens roll och att det förstärker läraryrket som ett scenyrke: ”om du inte kan presentera ny kunskap måste du i alla fall kunna presentera det på ett tillta-lande sätt”.

Anders

Allmänna attityder till Wikipedia på skolan

Enligt Anders är det, generellt sett, ofta ”blankt nej” till att använda Wikipedia i skolsamman-hang. Detta eftersom ”vem som helst” kan skriva i det och därför, menar man, går det inte att lita på. Han menar att den allmänna bilden är att en god källkritiker istället bör använda Nat-ionalencyklopedin.

23

Anders tror inte att Wikipedia används mer och mer av elever då de har blivit lärda att de inte bör använda det. Detta leder till, menar han, att när lärare, likt han själv, uppmanar elever att använda det uppstår en konflikt. Enligt Anders uppger elever hellre att de använder Nat-ionalencyklopedin till en lärare.

Anders vet inte hur den generella inställningen är till Wikipedia bland lärare på skolan ef-tersom de inte haft någon diskussion om det.

Wikipedia i den egna undervisningen

Som tidigare nämnts tycker Anders att elever är skeptiska till Wikipedia på grund av att de lärt sig att det inte är en bra källa. I en klass Anders har nu har han hört elever som sagt att man ska använda andra källor än Wikipedia. Men Anders tror att elever möjligtvis säger så för att de tror att det är vad lärare vill höra och att de i själva verket använder Wikipedia mer än vad de säger. Rent generellt tror Anders också att Wikipedia används på elevers eget ini-tiativ och inte på lärarens. Elever är mer vana vid att söka sin information på Internet än i böcker, så för dem är Wikipedia mer tillgängligt och enkelt, menar han.

Enligt Anders kan man hitta tokigheter på Wikipedia men uppger att han hittar fler på Nat-ionalencyklopedin. Dessutom är hans erfarenhet att felaktigheter korrigeras snabbare på Wikipedia än på Nationalencyklopedin. I historieundervisningen håller Anders just nu på med ett fördjupningsarbete om Margeret Thatcher. Han uppger att det står mängder med informat-ion, ner på detaljnivå, om henne på Wikipedia. När det står så mycket om ett ämne på Wiki-pedia, som i det här fallet, kan det vara svårt för elever att ta till sig. I detta fall står det mer på Wikipedia än i läroboken. Och Nationalencyklopedin har i detta fall en enklare, kortare arti-kel, med enklare språk.

När Anders lägger upp undervisning ger han ofta, i instruktionerna, eleverna en samling länkar till sidor om det aktuella ämnet, och bland dessa länkar brukar Wikipedia stå med. När han länkar till Wikipedia på det här viset har han läst och kontrollerat artikeln själv. Skulle det finnas fel, kan elever få i uppgift att hitta felen, säger han.

När eleverna skriver arbeten och ska använda fotnoter, står Wikipedia sällan med som refe-rens. Det är bra att använda Wikipedia som en ingång till ett ämne, menar Anders, men sen är det bra om eleverna använder andra källor i själva skrivandet. Fotnoterna på Wikipedia kan man dra nytta av i sitt sökande efter andra källor, menar Anders.

24

Anders har funderat på att göra uppgifter där eleverna själva skriver på Wikipedia, men har inte gjort det. Han tycker att problemet med detta är att produktionen blir beskrivande, och inte en reflektion eller analys.

Konsekvenser och för- och nackdelar

Anders anser att Wikipedia i viss mån konkurrerar med traditionella läromedel, framförallt eftersom det innehåller mycket information, dessutom ny information, men ska man göra en specialstudie av något slag krävs det antagligen att man går till t.ex. biblioteket istället. Ska man gå på djupet i något räcker inte Wikipedia, enligt Anders, men det kan vara en bra intro-duktion. Används Wikipedia i en uppsats blir det inte det djuplodande, säger han, utan då blir det endast sammanfattande där man reproducerar fakta utan att analysera.

Enligt Anders är det viktigt hur uppgifterna eleverna får är formulerade. Han säger att: ”är svaret Wikipedia, är man fel ute”. Det bör inte räcka med att man återger fakta från Wikipedia för att lösa uppgiften, menar han. Då är det troligen frågeställningen det är fel på.

Om Wikipedia används mer än traditionella läromedel får läraren själv bli mer av en läro-medelsförfattare, tror Anders. Det finns en trygghet för läraren att använda läroboken ef-tersom stoffet är granskat och sammanfattat, menar han. Ska man som lärare använda Wiki-pedia i sin undervisning krävs det att man granskar informationen själv, säger han.

Anders tycker att länkarna i Wikipedias artiklar gynnar elevers förståelse av sammanhang och att det är mycket bra att man genom att klicka på ord kan få dem förklarade för sig och sen gå tillbaka till artikeln man först läste och därmed få en bättre förståelse.

25

Analys

Resultatet analyseras utifrån teman som på olika vis anknyter till frågeställningarna. Dessa teman framgår av rubrikerna. Fokus läggs på vad lärarna säger, vad de gör, och hur de resone-rar kring detta. Tanken är att vad som sägs om Wikipedia på ett mer allmänt plan påverkar vad lärarna gör, dvs. hur de förhåller sig till Wikipedia i sin undervisning. Detta följs sedan av resonemang kring Wikipedias roll i undervisning och vilka eventuella pedagogiska för- och nackdelar det kan ha. Slutligen görs en jämförelse mellan svensklärarnas och samhällslärarnas sätt att förhålla sig till Wikipedia.

Diskursen kring Wikipedia

Resultatet ger en bild av hur diskursen kring Wikipedia ser ut i skolsammanhang. Ofta hand-lar den allmänna diskussionen om Wikipedias tillförlitlighet. Alla fyra intervjuade lärare ger utryck för att det kontroversiella hos Wikipedia ligger i dess pålitlighet. Att ”vem som helst”, och inte främst experter, har skrivit artiklarna diskvalificerar ofta Wikipedia som en tillförlit-lig källa, menar de. Detta kan man se i ljuset av skolans förlorade kunskapsmonopol och att den stora mängd information som finns tillgänglig, på t.ex. Internet inte går att kvalitetssäkra av skolan (Andersson m.fl. 1999), vilket skapar en osäkerhet.

Diskursen kring Wikipedia i skolsammanhang, så som lärarna beskriver den, påverkar na-turligtvis enskilda lärares personliga uppfattning. Lena har exempelvis blivit mindre skeptisk gentemot Wikipedia på senare tid då hon uppfattat att den generella inställningen mot det har blivit mer positiv.

Att information och fakta produceras av ”vem som helst” är okontroversiellt så länge som det sker inom populärkulturens gränser. Först när ett kollektivt meningsskapande, likt det som funnits inom populärkulturen, börjar påverka även andra sfärer i samhället, t.ex. utbildning (Jenkins 2008) blir det kontroversiellt. Detta är vad som skett med Wikipedia. En virtuell ge-menskap distribuerar sina samlade kunskaper på ett sätt som varit förbehållet skola och exper-ter inom ämnesområden där det, till skillnad från inom populärkulturen, redan finns ledande experter och väldefinierade regler.

Den diskurs som de intervjuade lärarna tecknat en bild av visar på att det finns en motsätt-ning mellan kunskap som är auktoriserad av ämnesexperter (eller lärare), och den kunskap

26

som ett kollektiv av människor skapat inom ramen för Wikipedia. Jenkins beskriver detta som en motsättning mellan kollektiv intelligens och expertparadigmet. Denna motsättning handlar bland annat om att expertparadigmet bygger på regler om hur man får tillgång till information och hur den bearbetas, och dessa regler är etablerade inom de traditionella sfärerna. Skolan är en traditionell sfär som har traditionella regler för t.ex. tillgång till information, och är nära knutet till expertparadigmet.

Den kollektiva intelligensen kännetecknas istället av en oordning och brist på givna regler. Varje deltagare tillämpar sina egna regler och bearbetar data på sitt sätt (Jenkins 2008). Oord-ning och bristen på regler i behandlingen av kunskap är problematisk för skolan. Skolan ogil-lar i regel oordning och oöverskådlig mångfald (Andersson mfl. 1999).

En allmän osäkerhet hur man ska betrakta Wikipedia får konsekvenser för hur det används i undervisning. Exempelvis har både Anders och Mia upplevt att eleverna blivit inlärda att Wikipedia inte bör användas på grund av dess opålitlighet. Det finns inget i lärarnas svar som tyder på att det finns en allmän konsensus bland lärare på skolan hur de ska förhålla sig till Wikipedia. Detta innebär att lärarens eget förhållningssätt till Wikipedia blir mer avgörande.

Lärarnas attityder

Lena är den lärare som utifrån resultatet varit mest restriktiv med att låta sina elever använda Wikipedia, åtminstone fram tills dess att hon fick en mer tolerant syn. Hon ser en risk i att privatpersoner lägger in felaktigheter, medvetet eller omedvetet. Denna, ofta förekommande, kritik gentemot Wikipedia påminner en del om traditionell mediekritik som Lars Gustaf An-dersson (1999) beskriver i Skolan och de kulturella förändringarna. Här ger han en bild av hur mediekritiker ser det nya samhället som fyllt med lögner och falskt medvetande, där med-borgare och konsumenter konsekvent blir lurade av de nya massmedierna. Ofta ser dessa me-diekritiker massmedier som i grunden manipulativa, och kanske är det så att Lena och andra som är tveksamma till Wikipedia har en liknande syn på detta.

Denna oro eller tveksamhet gentemot medier kan vara fullt legitim men skeptiker till denna inställning hävdar att den kan vara grundad på en misstro mot människors bedömningsför-måga i deras möte med massmedier (Andersson 1999). Om man kopplar detta resonemang till lärares skeptiska förhållningssätt gentemot Wikipedia kan det vara så att lärares uppfattning av elevers bedömningsförmåga i möte med massmedier, eller t.ex. Wikipedia, är avgörande för i vilken grad man ser dessa som ett hot. Med andra ord kan elevsynen ha betydelse för

27

lärares förhållningssätt till Wikipedia i sin undervisning. Elmfeldt och Erixon (2007) anknyter till liknande tankegångar då de säger att det är nödvändigt att inse att det finns konkurrerande föreställningar i frågan om barn och ungdomar är att betrakta som kompententa medieanvän-dare eller en som en mer sårbar publik.

Sammantaget kan man säga att Lenas attityd till Wikipedia är restriktiv, Mias neutral och de både samhällslärarna mer positivt inställda. Troligtvis avgörs attityder till Wikipedia till stor del av huruvida man tror på dess självkorrigerande system. Jenkins (2008) skriver att när Wikipedia-gemenskapen fungerar som bäst är den självkorrigerande. Om man är positivt in-ställd till Wikipedia antar man troligtvis att de felaktigheter som kan publiceras i Wikipedia med största sannolikhet granskas och korrigeras av andra läsare. Huruvida detta är ett bra sy-stem eller vad det är som avgör människors attityder gentemot det är svårt att spekulera i. Därför är det heller inte konstigt att resultatet visar på olika attityder.

Elevers användning

Vad gäller elevers användning av Wikipedia visar resultatet på olika tendenser. Lena och Björn menar att elever använder Wikipedia mer och mer, och i jämförelser med Nationalen-cyklopedin har det fått ett större genomslag. Anders och Mia menar att eleverna, på grund av lärarnas överhängande negativa inställning till det, själva blivit skeptiska till det, åtminstone är detta vad de uppger för lärarna.

Denna spridning i synen på i vad mån Wikipedia används hänger troligtvis ihop med att det inte från lärarnas sida finns något gemensamt och enhetligt förhållningssätt, vilket bland annat kan vara en följd av att Wikipedia inte verkar diskuteras lärare emellan, åtminstone inte i någon större utsträckning. Detta visas också i det faktum att Mia och Lena uttrycker en nyfi-kenhet på vad andra lärare anser om Wikipedia. Resultatet visar även att lärares förhållnings-sätt gentemot Wikipedia inte nödvändigtvis påverkar elevers användning av det eftersom ele-verna ofta använder Wikipedia på eget initiativ.

Wikipedias tillgänglighet

Alla fyra lärarna ser Wikipedias enkelhet och tillgänglighet som en avgörande anledning för att elever i många fall använder detta istället för andra alternativ, t.ex. läroböcker eller skolans

28

bibliotek. Lena menar att eleverna ofta snabbt hittar vad de söker på Wikipedia och slipper orientera sig i en större textmassa. Mia är inne på samma sak och nämner att eleverna använ-der det vid tidsbrist.

Elmfeldts och Erixons (2007) undersökning visar att ungdomar har en förändrad mediere-pertoar i förhållande till framväxten av en skärmkultur. Ungdomar ägnar mycket tid åt den uppkopplade datorn, en medieteknologi som inte var tillgänglig för några år sedan. Att elever använder dator behöver dock enligt Erixon och Elmfeldt inte betyda att andra medier väljs bort. Snarare är det så, skriver de, att ungdomar brukar en mängd medieteknologier för olika ändamål och i olika kommunikativa situationer. Medieekologin kännetecknas av samband och samverkan mellan olika medier, nya såväl som gamla, inte att det ena mediet helt ersätter det andra (Elmfeldt & Erixon 2007).

Resultatet av min undersökning pekar dock på att i undervisningssituationer av informat-ion- och faktasökning brukar elever ofta datorn istället för andra alternativ. Siffrorna i Elm-feldts och Erixons (2007) studie visar på att 97% av 9-14 åringar har tillgång till dator och Internet. Detta säger oss att datorn har blivit en del av vardagslivet. Unga är vana att orientera sig, och navigera i ett medielandskap, eller i en medieekologi, därför att de socialiseras in i en sådan miljö (Elmfeldt&Erixon). Detta kan ses som en förklaring till varför elever även i sko-lan söker sig till datorn och ofta har lättare för att orientera sig på Internet än i böcker när de söker fakta, vilket både Lena och Anders vittnar om. Detta kan också vara en del i förklaring-en till att eleverna ofta på eget initiativ använder Wikipedia i undervisning, vilket lärarna jag intervjuat upplevt. Viktigt att komma ihåg är att även om elever tycks välja bort böcker vid fakta och informationssökning behöver inte detta betyda att de inte använder böcker för andra ändamål.

Elevuppgifter och Wikipedia

Samtliga lärare berättar att Wikipedia används i samband med skrivuppgifter. Lena beskriver en uppgift där eleverna själva valt ämne att fördjupa sig i och formulera egna frågeställningar. I det anförda exemplet används Wikipedia som en faktakälla för att svara på slutna frågeställ-ningar, dvs. frågor som har ett facitliknande svar (Dysthe 1996). I Mias exempel, uppgiften om att redogöra för verk av August Strindberg, används Wikipedia på liknande sätt.

Elmfeldt och Erixon (2007) hänvisar till forskning om skrivande i skolan som säger att skolskrivandet domineras av ett litet antal genrer. Två av dessa är rena skolgenrer: utredande

29

uppsats och faktaredovisning. De två svensklärarnas anförda exempel kan nog sägas vara ex-empel på detta. Samhällsvetenskapsläraren Björn nämner också att Wikipedia främst används vid skriftliga rapporter och då för faktasökning. Alltså verkar det vara i dessa traditionella skolgenrer som Wikipedia är användbart, framförallt när det gäller att redovisa fakta. Detta tyder på att Wikipedia harmoniserar väl med traditionella uppgifter där eleven ska reprodu-cera ett stoff. En ökad användning av Wikipedia, från elevers sida, tyder därför inte på en för-ändring av skolans uppgifter, snarare talar det för att skolan fortfarande har en stark uppgifts-kultur där reproduktion av fakta är vanligt. Detta kan, för att dra det ännu längre, i värsta fall tyda på en snäv kunskapssyn, en som är starkt präglad av den vetenskapliga kulturen. Den vetenskapliga kulturen, vilken är dominerande i skolan, skriver Thavenius (Andersson mfl.1999) kännetecknas av en ensidig kunskapsuppfattning där kunskap är något som förmed-las i böcker eller av lärare. Kunskaperna är fasta och färdiga och utbildning innebär repro-duktion av denna kunskap.

Olga Dysthe (1996) är inne på samma sak när hon diskuterar kunskap och kunskapsyn. En-ligt Dysthe (1996:47) likställs ofta kunskap med information och fakta och resultatet av detta blir att utbildning handlar om ”påfyllning av tomma kärl”. Motsaten till en sådan kunskaps-syn, skriver Dysthe, är en socialkonstruktivistisk kunskapssyn där kunskap konstrueras i soci-ala sammanhang som kännetecknas av interaktion och dialog. Tanken om att kunskapsbild-ning sker i ett socialt sammanhang härstammar från Vygotskijs teorier om lärande (Dysthe 1996).

Eftersom Wikipedia kan erbjuda fasta kunskaper, vilka går att reproducera för att lösa skrivuppgifter i skolan, verkar det snarare harmoniera med en kunskapssyn som bygger på information och fakta än interaktion och dialog. De intervjuade lärarna är inte omedvetna om detta. Exempelvis menar Lena och Björn att Wikipedia, på grund av att det är baserat på fakta, är en typisk källa för nivå godkänt, och inte nödvändigtvis gynnar reflektion. Anders och Mia är inne på liknande resonemang och lyfter fram vikten av att formulera frågorna på ett sätt som tvingar eleven till reflektion snarare än reproduktion. Å andra sidan har Wikipedia möj-ligtvis en interaktionistisk och dialogisk dimension då det skapas av ett kollektiv, men när det används i skolan som en källa för fakta är dess dialogiska funktion begränsad. Wikipedia ver-kar alltså inte bryta några mönster i skolan vad gäller uppgiftskultur eller syn på kunskap som enbart information och fakta.

Enligt Elmfeldt och Erixon (2007) utmanas den i skolan dominerande skriftspråkskulturen av mediekulturella förändringar. Dock kan en ökad användning av Wikipedia i skolan

knapp-30

ast ses som ett led i detta eftersom det bygger på skriven text. Visserligen finns det bilder i Wikipedia men det handlar framförallt om skriven text vilken inte kombineras med t.ex. film. Användningen av Wikipedia är således inget uttryck för ett vidgat textbegrepp i skolan. Elm-feldt och Erixon (2007) skriver också att skriftkulturen ligger på en högre nivå i hierarkin än den visuella kulturen i skolan.

Enligt Mia är inte Wikipedia speciellt användbart inom svenskämnet då det där snarare handlar om ett självständigt skrivande av olika sorters texter där fokus ligger på att utveckla elevers skrivförmåga. Förutom skolgenrerna utredande uppsats och faktaredovisning är berät-telsen och bokrecensionen två vanliga genrer i skolan (Elmfeldt & Erixon). Dessa är typiska svenskämnesuppgifter och möjligtvis är det så att Wikipedia sällan används vid sådana skriv-uppgifter.

Även om Anders funderat på det är det endast Björn som låtit elever själva producera text på Wikipedia. Om man ska tala om Wikipedia i samband med deltagarkultur är det nödvän-digt att fråga sig vem det är som deltar. Inte förrän elever själva producerar text i Wikipedia går det att säga att de är fullt deltagande. Än så länge är elevers aktiva deltagande i Wikipedia snarare undantag, åtminstone på skoltid. Det går inte att utesluta att det finns elever som skri-ver på Wikipedia på fritiden. Många av de kompetenser som eleskri-ver utvecklar i mediekulturen sker under fritiden, dvs. under den fria tidens lärande, vilket Elmfeldt och Erixon (2007) be-skriver.

Det är dock troligt att elevers deltagande på Wikipedia även under den fria tiden är relativt begränsad då de antagligen ägnar mer tid åt deltagande i andra virtuella gemenskaper, t.ex. i sociala medier som Facebook. Detta antagande grundar jag på att det skulle ha visat sig i re-sultatet om ungdomar i skolan hade för vana att producera text på Wikipedia, men rere-sultatet från min undersökning pekar snarare mot att det främst används som faktakälla. Björn påtalar vikten av delaktighet från elevers sida då han säger att skrivuppgiften i Wikipedia möjliggör att de känner sig ”delaktiga i kunskapskanonen i samhället”.

Att elever publicerar text på Wikipedia innebär att deras produktion hamnar i ett funktion-ellt sammanhang. En del skrivande i skolan görs i specifika skolgenrer som inte alltid är an-vändbara utanför denna. För många elever är det antagligen motiverande att skriva för en publik i ett autentiskt sammanhang. Wikipedia kan, som jag ser det, mycket väl utgöra ett sådant. Dan Åkerlund (2008) har skrivit om publicistiska arbetssätt i skolan och ett av argu-menten han för fram för detta är just att eleverna skriver för en publik som inte känner till vad

31

man skriver om, vilket ofta är fallet när man skriver för läraren. Det publicistiska arbetssättet skapar ett tydligt mål för arbetet, menar Åkerlund (2008).

Dysthe (1996) nämner att elever i ett flerstämmigt klassrum kan betrakta varandra som kunskapskällor. Att elever ser varandra publicera kunskap på t.ex. Wikipedia tror jag kan möjliggöra detta på ett bra sätt.

Wikipedia i förhållande till traditionella läromedel

Resultatet pekar på att det finns en viss konkurrens mellan Wikipedia och traditionella läro-medel. De intervjuade lärarna har olika funderingar över vad detta eventuellt kan ha för peda-gogiska konsekvenser i undervisningen. I vissa undervisningssituationer, t.ex. vid faktasök-ning i samband med skrivuppgifter, visar resultatet på att elever väljer Wikipedia före tradit-ionella läromedel. Elmfeldt och Erixon (2007) poängterar dock att bruket av nya medier inte nödvändigtvis innebär att gamla medier helt enkelt byts ut. Snarare pekar de på att ungdomar i det nuvarande medielandskapet har en utvidgad medierepertoar. Med andra ord behöver det ena inte utesluta det andra.

Av de intervjuade lärarna var det endast Mia som ansåg att Wikipedia inte konkurrerade el-ler tog tid från andra läromedel. Dock motsägs detta av hennes egna exempel där eleverna använde Wikipedia för att lösa en skrivuppgift om August Strindberg trots att Mia ansåg att det som stod i läroboken var minst lika användbart.

Intressant att spekulera i är vad en ökad användning av Wikipedia i förhållande till tradit-ionella läromedel kan innebära för lärandet. Elmfeldt och Erixon (2007) diskuterar tanken om att medieteknologiska förändringar även kan transformera själva sättet att tänka. Vad detta konkret kan innebära för lärande i en undervisningssituation är svårt att säga. De intervjuade lärarna hade olika funderingar kring vad det kunde innebära att Wikipedia användes istället för t.ex. läroböcker. Lena såg en risk i att Wikipedia inte på samma sätt som läroböcker får elever att reflektera kring den kunskap som förmedlas. Björn däremot var mycket kritisk till läromedel i allmänhet och tyckte inte att dessa levererade någonting som gynnade elevers förmåga till reflektion. Han menade att han lika gärna kunde bygga en kurs runt Wikipedia.

32

Wikipedia som hypertext

Båda de samhällsvetenskapliga lärarna anser att de klickbara länkarna inom och mellan artik-larna i Wikipedia kan bidra till att elever kan förstå helheter och sammanhang. Björn är dessu-tom inne på att det kan förenkla vid jämförelser. Även Mia menar att länkarna kan vara för-delaktiga då de kan hjälpa elever att komma vidare till andra källor.

Lärarna pekar här på eventuella pedagogiska fördelar med Wikipedias hypertextualitet. Uppslagsverk har till formen alltid varit hypertextuella i det att olika artiklar har refererat in-ternt till varandra. Men i digitaliseringens tid kan begreppet definieras som textblock elektro-niskt länkade till varandra (Elmfeldt & Erixon 2007). I Wikipedias fall framträder dessa som blå klickbara ord.

Hypertext är en ny textform och ett resultat av medieutveckling och digitalisering. Det kan vara problematiskt att definiera det nya i ”nya medier”. Dock presenterar Elmfeldt och Erixon (2007) fyra, av Peter Dahlgren definierade, dimensioner som utgör det nya i ”nya medier”, och hypertextualitet är en av dessa.

Enligt Elmfeldt och Erixon (2007) har den hypertextuella texten ansetts ge läsaren mer makt gentemot berättaren då läsaren själv kan välja sin väg. För elever kan detta innebära att de kan uppehålla sig vid vissa delar av en text, och eventuellt klicka på något som anknyter till den artikel de först varit inne på. Faktumet att ord och artiklar är sammankopplade via länkar kan mycket väl underlätta för elever att se samband och helheter, som jag ser det.

Att genom länkar även få enskilda ord förklarade kan antagligen hjälpa elever att förstå svårare texter. Länkarna kan i dessa fall fungera som en sorts stödstruktur. När eleven har makten att styra sin egen läsning på detta vis styrs förmodligen läsningen i högre grad av ele-vens egna erfarenheter och lägger sig på en lämplig nivå i förhållande till dennes utvecklings-zon, vilket borde gynna lärandet. Närmsta utvecklingszon och stödstrukturer är fundamentala begrepp i lärandeteori utvecklad av Vygotskij (Dysthe 1996).

Läsning av en hypertext bryter mot det linjära och kronologiska berättandet. För att pro-blematisera hypertextens eventuella fördelar kan man tänka sig att läsning av en hypertext därför blir mer fragmenterad. Läsaren rör sig mellan olika fragment och möjligtvis innebär detta att kunskapen man tillägnar sig blir mer fragmentiserad. Detta skulle i så fall tala emot att hypertextuella texter bidrar till att läsaren ser samband och helheter. Elmfeldt och Erixon (2007) visar att elevers textproduktion i medielandskapet kan bli mer collageartat, bland annat på grund av att elever är vana vid t.ex. hypertextuella texter där berättandet inte är linjärt. Det