Resultatet pekar på att det finns en viss konkurrens mellan Wikipedia och traditionella läro- medel. De intervjuade lärarna har olika funderingar över vad detta eventuellt kan ha för peda- gogiska konsekvenser i undervisningen. I vissa undervisningssituationer, t.ex. vid faktasök- ning i samband med skrivuppgifter, visar resultatet på att elever väljer Wikipedia före tradit- ionella läromedel. Elmfeldt och Erixon (2007) poängterar dock att bruket av nya medier inte nödvändigtvis innebär att gamla medier helt enkelt byts ut. Snarare pekar de på att ungdomar i det nuvarande medielandskapet har en utvidgad medierepertoar. Med andra ord behöver det ena inte utesluta det andra.
Av de intervjuade lärarna var det endast Mia som ansåg att Wikipedia inte konkurrerade el- ler tog tid från andra läromedel. Dock motsägs detta av hennes egna exempel där eleverna använde Wikipedia för att lösa en skrivuppgift om August Strindberg trots att Mia ansåg att det som stod i läroboken var minst lika användbart.
Intressant att spekulera i är vad en ökad användning av Wikipedia i förhållande till tradit- ionella läromedel kan innebära för lärandet. Elmfeldt och Erixon (2007) diskuterar tanken om att medieteknologiska förändringar även kan transformera själva sättet att tänka. Vad detta konkret kan innebära för lärande i en undervisningssituation är svårt att säga. De intervjuade lärarna hade olika funderingar kring vad det kunde innebära att Wikipedia användes istället för t.ex. läroböcker. Lena såg en risk i att Wikipedia inte på samma sätt som läroböcker får elever att reflektera kring den kunskap som förmedlas. Björn däremot var mycket kritisk till läromedel i allmänhet och tyckte inte att dessa levererade någonting som gynnade elevers förmåga till reflektion. Han menade att han lika gärna kunde bygga en kurs runt Wikipedia.
32
Wikipedia som hypertext
Båda de samhällsvetenskapliga lärarna anser att de klickbara länkarna inom och mellan artik- larna i Wikipedia kan bidra till att elever kan förstå helheter och sammanhang. Björn är dessu- tom inne på att det kan förenkla vid jämförelser. Även Mia menar att länkarna kan vara för- delaktiga då de kan hjälpa elever att komma vidare till andra källor.
Lärarna pekar här på eventuella pedagogiska fördelar med Wikipedias hypertextualitet. Uppslagsverk har till formen alltid varit hypertextuella i det att olika artiklar har refererat in- ternt till varandra. Men i digitaliseringens tid kan begreppet definieras som textblock elektro- niskt länkade till varandra (Elmfeldt & Erixon 2007). I Wikipedias fall framträder dessa som blå klickbara ord.
Hypertext är en ny textform och ett resultat av medieutveckling och digitalisering. Det kan vara problematiskt att definiera det nya i ”nya medier”. Dock presenterar Elmfeldt och Erixon (2007) fyra, av Peter Dahlgren definierade, dimensioner som utgör det nya i ”nya medier”, och hypertextualitet är en av dessa.
Enligt Elmfeldt och Erixon (2007) har den hypertextuella texten ansetts ge läsaren mer makt gentemot berättaren då läsaren själv kan välja sin väg. För elever kan detta innebära att de kan uppehålla sig vid vissa delar av en text, och eventuellt klicka på något som anknyter till den artikel de först varit inne på. Faktumet att ord och artiklar är sammankopplade via länkar kan mycket väl underlätta för elever att se samband och helheter, som jag ser det.
Att genom länkar även få enskilda ord förklarade kan antagligen hjälpa elever att förstå svårare texter. Länkarna kan i dessa fall fungera som en sorts stödstruktur. När eleven har makten att styra sin egen läsning på detta vis styrs förmodligen läsningen i högre grad av ele- vens egna erfarenheter och lägger sig på en lämplig nivå i förhållande till dennes utvecklings- zon, vilket borde gynna lärandet. Närmsta utvecklingszon och stödstrukturer är fundamentala begrepp i lärandeteori utvecklad av Vygotskij (Dysthe 1996).
Läsning av en hypertext bryter mot det linjära och kronologiska berättandet. För att pro- blematisera hypertextens eventuella fördelar kan man tänka sig att läsning av en hypertext därför blir mer fragmenterad. Läsaren rör sig mellan olika fragment och möjligtvis innebär detta att kunskapen man tillägnar sig blir mer fragmentiserad. Detta skulle i så fall tala emot att hypertextuella texter bidrar till att läsaren ser samband och helheter. Elmfeldt och Erixon (2007) visar att elevers textproduktion i medielandskapet kan bli mer collageartat, bland annat på grund av att elever är vana vid t.ex. hypertextuella texter där berättandet inte är linjärt. Det
33
finns alltså någon tanke om att elevers textproduktion kan bli mer fragmentiserad, men detta behöver nödvändigtvis inte betyda att kunskapen också blir det.
Begreppet hypertextualitet går även att koppla till ett utvidgat textbegrepp då dessa klick- bara textblock kan vara bland annat bilder och filmklipp Alltså kan en hypertextuell text inte- grera t.ex. text, ljud, stillbild och film (Elmfeldt & Erixon 2007). Trots detta är Wikipedia framförallt begränsat till att handla om skriven text i traditionell mening och gynnar inte en multimodal pedagogik. Björn betonar detta då han nämner att Wikipedia inte integrerar text och bildmedier på ett sätt som t.ex. Nationalencyklopedin.
Demokratiaspekten
Björn, som även låtit sina elever skriva i Wikipedia, säger sig känna starkt för demokratia- spekten av det. Han menar att Wikipedia ger alla möjlighet till att bidra till berättelsen om samhället och det är inte uteslutande en snäv elit av t.ex. redaktörer som besitter makten att beskriva samhället. Björn ger här uttryck för en eventuell motsättning mellan demokrati och de traditioner som tidigare gett en viss grupp mäniskor makten att definiera, bearbeta, och förmedla kunskap, dvs. det som Henry Jenkins (2008) kallar expertparadigmet.
Den demokratiska aspekten av Wikipedia bygger på deltagandet. I deltagarkulturen är det som tidigare nämnts fler människor som har möjlighet att producera och distribuera t.ex. kun- skap. I detta att fler har möjlighet att göra sig hörda finns, som jag ser det, ett demokratiskt inslag. Enligt Henry Jenkins (2008) finns det en demokratisk potential i samtidens kulturella trender. Denna kultur, menar han, utgör nya möjligheter för deltagande och samarbete, och dessutom uppmuntrar till detta. Jenkins menar att deltagarkulturen gör att idéer kan färdas nerifrån gräsrotsnivå och upp på ett annat sätt än tidigare. Han menar också att deltagandet är en politisk och demokratisk rättighet.
Detta säger oss att den deltagarkultur som Wikipedia är en del av kan sägas ha en demo- kratisk potential eftersom den möjliggör och uppmuntrar till ett deltagande. Jag anser att Björn absolut har en poäng i att ett deltagande från elevers sida i detta sammanhang skapar en demokratisk undervisningssituation. När elever skriver på Wikipedia är de en del av den kun- skapsgemenskap som denna utgör. Men detta sätt att arbeta med Wikipedia är troligtvis ännu relativt ovanlig i undervisningssammanhang. När Wikipedia används av elever för att hämta fakta kan det inte sägas att de är deltagande. Så länge eleverna inte aktivt deltar i kunskaps- gemenskapen, genom att t.ex. skriva, är den demokratiska potentialen begränsad och det in- nebär ingen hierarkisk förändring av elevers roll i klassrummet.
34
Demokratiaspekten av Wikipedia kan problematiseras ytterligare då det, som Jenkins (2008) påpekar, ligger en totalitär dimension i det faktum att vem som helst kan publicera information utan att ta hänsyn till någon annans preferenser.
Jenkins (2008) menar också att det är viktigt att skilja på deltagande och interaktion ef- tersom de ofta används synonymt. Om man relaterar detta till Wikipedia kan man antagligen slå fast att ett deltagande i Wikipedias gemenskap inte behöver innebära interaktion, vilket också är ett demokratiskt värde. Det går att tänka sig att man publicerar information i Wikipe- dia utan att interagera med någon. Detta innebär att ett deltagande i Wikipedia inte nödvän- digtvis gynnar interaktionen i en undervisningssituation. Det betyder dock inte att det skulle vara en omöjlighet att skapa en dialogisk och interaktionistisk undervisningssituation som bygger på ett delagande i en virtuell gemenskap som Wikipedia.